Individuellt PM3 Metod del I

Transkript

1 Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod. B. Jämföra vad kurslitteraturens författare skriver om vad som styr valet av metod till en undersökning. C. Beskriva min ontologiska syn. A. De två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod. I avsnitt A diskuterar jag positivistisk och hermeneutisk ontologi, epistemologi och metod. Ontologi (grekiska: o ntos varat, verklighetens karaktär) På ontologisk nivå beskriver Eriksson & Wiedersheim-Paul (2011 s 81) positivism och hermeneutik som två ytterligheter där man i ena ytterligheten antar att verkligheten är objektiv och kan mätas. I den andra ytterligheten står den rent subjektiva uppfattningen där innebörder kräver tolkning. Däremellan finns många schatteringar. Jacobsen (2002 s 30) förklarar att positivism har som grundläggande antagande att det finns generella lagar i sociala system [...] En kontrast till positivisterna finner vi bland dem som hävdar att vi bara kan förstå det unika. Bjereld et al (2009 s 73) poängterar att motsättningen mellan positivister och hermeneutiker inte betyder mycket i praktiken, eftersom positivisten är fullt medveten om att det inte finns någon absolut sanning i uttryckets bokstavliga betydelse. Även hermeneutikern håller vissa saker för sant i sin forskning. Hermeneutikerna tvekar inte heller att söka samband. På det hela (i) likställer Eriksson & Wiedersheim-Paul positivism med objektivitet och hermeneutik med subjektivitet (ii) likställer Jacobsen positivism med generaliserbarhet och hermeneutik med icke generaliserbarhet (iii) poängterar Bjereld et al att samhällsvetenskapliga forskare i regel har en verklighetssyn som kombinerar positivism och hermeneutik (se bild 1). Bild 1: Positivistisk och hermeneutisk verklighetsuppfattning 1

2 Epistemologi (grekiska: episteme kunskap, vetande) Jacobsen (2002 s 30) betonar att positivisten letar efter generella lagbundenheter och att hermeneutikern letar efter det speciella och unika. Eriksson & Wiedersheim-Paul (2011 s 81) nämner att positivisten deducerar (empirisk) kunskap, medan hermeneutikern inducerar kunskap. Bjereld et al (2009 s 73) poängterar att positivisten intresserar sig för strukturer och kausala förklaringar, medan hermeneutikern intresserar sig för människors livsvärldar. Åsberg (2001 s 272ff) hävdar bland annat att positivisten deducerar empirisk kunskap. I kunskapssökandet letar alltså positivisten efter generella lagbundenheter, deducerar empirisk kunskap och är mer intresserad av strukturer och kausala förklaringar. Hermeneutikern utgår direkt från människors livsvärldar, inducerar kunskap och söker det unika i varje fall. Författarna verkar dock betona att en kombination av positivistisk och hermeneutisk epistemologi är det vanligaste (se bild 2). Bild 2: Positivistisk och hermeneutisk kunskapsteori Med andra ord tycks den ontologiska utgångspunkten inverka på epistemologin. Det vill säga verklighetsuppfattningen inverkar på vilken kunskap vi letar efter. Metodnivå (grekiska: méthodos längs en väg) Åsberg (2001 s 273), Jacobsen (2002 s 34ff) och Eriksson & Wiedersheim-Paul (2011 s 83) hävdar att forskarens ontologiska och epistemologiska utgångspunkter påverkar forskningsmetoden. Jag tolkar det som att positivistiska utgångspunkter leder till positivistiska metoder (som synliggör generella lagbundenheter, deducerar empirisk kunskap, söker orsakssamband och finner strukturer) och att hermeneutiska utgångspunkter leder till hermeneutiska metoder (induktiva metoder som utgår från den enskilda individen). Bjereld et al (2009 s 73) och Jacobsen (2002 s 39ff) belyser dock att motsättningen mellan positivism och hermeneutik inte betyder så mycket, eftersom de gärna tillämpar varandras forskningsmetoder i praktiken 1 (se bild 3). Bild 3: Positivistisk och hermeneutisk metod 1 Jacobsen utarbetar egentligen en tredje väg mellan positivistisk och hermeneutisk (ontologi, epistemologi och) metod som han kallar intersubjektivitet (2002 s 39ff). I denna intersubjektivitet är all kunskap subjektiv, men det finns tillfällen då flera individer uppfattar samma fenomen på samma sätt. På det sättet kan sociala system underkastas vissa lagar. 2

3 Källa: Eriksson (2011 s 94-99). B. Vad styr valet av metod till en undersökning? I avsnitt A visar samtliga källor att ontologiska och epistemologiska ställningstaganden styr valet av metod. Några författare förklarar dessutom att vi bör medvetandegöras om vilken intressegrund våra antaganden vilar på (Åsberg, 2001 s 289; Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2011 s 86; Bjereld et al, 2009 s 108). Författarna beskriver dock inte vilka intressen det handlar om. Inte heller preciserar de, såvitt jag kan se, några andra variabler som kan tänkas styra valet av metod..spontant föreslår jag dock följande huvudvariabler (se figur 1): Figur 1: Variabler som kan tänkas styra valet av metod. Författarna belyser alltså enbart hur ontologiska och epistemologiska ställningstaganden styr valet av metod. Jag ska nu ge ett exempel på detta. Fallexempel Problemställningen i vår (grupp 6) uppsats är att undersöka sambandet mellan minskat aktiekapitalskrav och konkurser. Utifrån tidigare diskussion, hur skulle den extrema positivisten närma sig problemet? På (i) ontologisk nivå antar hon kanske att aktiekapitalet och konkurserna finns därute som en objektiv sanning, exempelvis i form av årsrapporter och konkursstatistik. På (ii) epistemologisk nivå kanske hon undrar: Finns det några generella samband? Finns särskilda strukturer mellan olika kategorier av bolag? Och så vidare. På (iii) metodnivå kan hon studera tidigare empiri, utveckla teori och modell, samt analysera kvantitativa data, exempelvis från enkätutskick och statistik. Hur kan den extreme hermeneutikern närma sig problemet? 3

4 På (i) ontologisk nivå är aktiekapital och konkurs mänskliga konstruktioner. Rent (ii) epistemologiskt tänker han att svaret finns i de människor och miljöer som relaterar till aktiekapitalet och konkurserna. På (iii) metodnivå närmar han sig därför de subjekt och miljöer som relaterar till konkurserna: Han kan intervjua dem och utföra deltagande observation, sen sammanställa forskningsmaterialet och inducera ny kunskap. I en kombination av de två ytterligheterna kan grupp 6 på (i) ontologisk nivå anse att konkurs och aktiekapital visserligen är mänskliga skapelser, men att de även finns därute i form av statistik, med mera. På (ii) epistemologisk nivå ser vi att varje konkurs visserligen är unik och subjektiv, men att vi även, genom empirisk analys, kan upptäcka generaliserbara strukturer och kausala samband. På (iii) metodnivå kan vi exempelvis kombinera (positivistisk) statistisk analys med (hermeneutisk) intervjuundersökning. Det går nu att sammanfatta de tre kunskapsteoretiska nivåerna i en modell (se bild 4): Bild 4: Positivistisk och hermeneutisk ontologi, epistemologi och metod. Låt mig avslutningsvis tillintetgöra positivismens och hermeneutikens grundvalar: 4

5 C. Min ontologiska syn Ända sedan barnsben har vi hypnotiserats till att skilja på så kallad dröm och verklighet, att se en måne därute och att igår naturligtvis kommer före imorgon. Varför? Aristoteles, Sokrates och andra förtida grekiska filosofer delade in världen i begreppspar, definitioner och kausala samband (Eriksson, 2011 s 83). Via språket populariserade de denna världssyn. Idag är den vår enda syntax. (Positivismen och hermeneutiken är variationer av denna syntax.) Vår syntax upprätthålls alltså av ord. Dessa ord kan därför aldrig beskriva sanningen (bortom syntax). Intersubjektiviteten (majoritetens kraft) stiftar uppenbarligen våra verklighetslagar. Dessa lagar fångar vårt medvetande på en enda punkt. På denna punkt kan vi inte flyga genom nyckelhål, där föds vi innan vi dör, där är 1+1=2. Einstein demonstrade dock att 1+1=3. Det var Einsteins storhet. Att han på vetenskaplig grund tillintetgjorde (den gamla) vetenskapen och skapade en länk till anden. Hur skulle du uppfatta anden? Hur skulle du uppfatta världen om språk och tankar aldrig existerat? Tiden skulle inte existera. Rummet skulle inte existera. Du skulle inte finnas. Källförteckning Bjereld, U., Demker, M., Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? 3 uppl. Studentlitteratur, Lund. Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F. (2001). Att utreda, forska och rapportera. 9 uppl. Liber, Malmö. Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Studentlitteratur, Lund. Rienecker, L. & Stray Jöregensen, P. (2002). Att skriva en bra uppsats. Liber, Malmö. Schött, K. et al (1998). Studentens skrivhandbok. Liber, Stockholm. Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder. Pedagogisk Forskning i Sverige, rg 6 nr 4 s