Att läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå

Transkript

1 Att läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå Åsa Jonsén

2 Seminarieuppgift Uppgiften till idag: sammanfatta en innehållsrik akademisk text med 300 ord. Hur läser och sammanfattar man en sådan text? Hur gjorde du? Finns det andra sätt att göra det på? Kan man sammanfatta texten med tre ord?

3 Seminarieuppgift 3 ord: Den läraktiga varelsen 2 ord: Människans lärande (Hur långt kan man koka ner texten?) 19 ord: I Säljös (2015) introduktionskapitel Den läraktiga varelsen diskuteras lärande och undervisning i nutid och dåtid, i och utanför skolmiljö.

4 Hur vet man vad som är viktigt? Identifiera kärnmeningar och nyckelord Kärnmeningar sammanfattar styckets huvudtanke. Efter kärnmeningen utvecklas huvudtanken genom detaljer, förklaringar och exempel. Kärnmeningar binder samman texten, en så kallad röd tråd, och skapar ett sammanhang. (Schött m.fl., 2015)

5 Kärnmeningar Kärnmeningen fångar styckets huvudtanke. Enligt behaviorismen styrs människan av stimuli i omvärlden. Hon reagerar och lärande blir detsamma som förvärv av nya beteenden. Att exempelvis kunna tala och lösa problem blir en fråga om att förvärva olika slags beteenden. Att lära sig räkna... (Exempel ur: Säljö, 2014, s. 266)

6 Kärnmeningar Kärnmeningen innehåller ofta viktiga nyckelord. Men en principiellt viktig skillnad mellan lärande som sker spontant i vardagen genom samspel med andra och lärande inom ramen för studier, är att i det sistnämnda fallet finns det en läroplan som pekar ut vad man ska lära och hur långt man ska komma. Lärande organiserat genom läroplaner, som vi kan se som det som utmärker studier i formella utbildningsmiljöer... (Exempel ur: Säljö, 2015, s. 18)

7 Kapiteltitlar och ingresser Metatext

8 Underrubriker och kursiverad stil Nyckelord och centrala begrepp finns ofta i rubriker på olika nivåer. De är ofta också kursiverade första gången de nämns.

9 Figurer ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK

10 Nyckelord och centrala begrepp Exempel på nyckelord (ibland centrala begrepp ) Nyckelord: Lärande, Piaget, beteende, individen, kommunikation, läroplan Vilka kan man byta ut mot synonymer? Vilka måste följa med oförändrade?

11 Nyckelord och centrala begrepp Med hjälp av huvudtanken + nyckelord/centrala begrepp skall man kunna svara på frågorna: Det här stycket handlar om... Det här avsnittet handlar om... Det här kapitlet handlar om...

12 Gruppövning Syftet med gruppövningen: Att öva på att sammanfatta och referera genom att identifiera kärnmeningar (huvudtanke) och nyckelord.

13 Gruppövning 40 minuter: Gå gemensamt igenom stycke för stycke. Kan ni hitta en kärnmening? Nyckelord? Skriv ner! När nästa rubrik kommer, sammanfatta muntligt utifrån de ord och fraser ni har skrivit. Vad handlade avsnittet om? Gemensamt: Hur skilde sig detta arbetssätt från hur du arbetade med sammanfattningen hemma?

14 Nyckelord Exempel på nyckelord i Säljös kapitel: Människa: vuxna, barn Undervisa, lära Beteende Förebild Skola Samhälle Kunskap Kommunikation Teori, praktik Diskurs ( systematiska sätt att tänka och resonera )

15 Nyckelord -> fraser Människan undervisar sina barn och lär dem kunskap och beteende När skriftspråket uppfanns skapades skolor för att lära ut Sokrates: läraren förlöser kunskap genom frågor Piaget intervjuade barn om hur de tänker Gamla färdigheter: använda redskap; Relativt nya: köra bil; Mycket nya: googla. Ny teknik så snabb att skolan ibland har problem att integrera eller dra nytta av detta i undervisningen. Individuellt och kollektivt lärande I skolan är människan produkten Kunskap och lärande är viktiga delar av ett välfungerande samhälle Begrepp kan ha olika innebörd, vilket kan leda till missförstånd

16 Nyckelord -> fraser Använd fraserna för att bygga vidare på sammanfattningen: I Säljös (2014) introduktionskapitel Den läraktiga varelsen diskuteras lärande och undervisning i nutid och dåtid, i och utanför skolmiljö. Det moderna samhället och dess för- och nackdelar för lärande och kommunikation tas upp och kopplas till teori och praktik. Säljö nämner att det är viktigt att ha en begreppsapparat för det område som ska avhandlas, och att begrepp ibland skiftar innebörd, vilket kan leda till missförstånd.... Osv!

17 Var finns förklaringar till orden och begreppen? ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK

18 Var finns förklaringar till orden och begreppen? ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK

19 Var finns förklaringar till orden och begreppen? ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK

20 Egen ordlista = bra sammanfattningsövning ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK

21 Referatmarkörer Säljö (2014) anser påstår jämför påpekar sammanfattar skriver framhåller visar konstaterar understryker

22 Referatmarkörer Nyansskillnader Säljö (2014) påstår att det finns många olika definitioner av lärande. Säljö (2014) skriver att det finns många olika definitioner av lärande. Säljö (2014) visar att det finns många olika definitioner av lärande.

23 Referatmarkörer Nyansskillnader Ifrågasättande: Säljö (2014) påstår att det finns många olika definitioner av lärande. Neutralt: Säljö (2014) skriver att det finns många olika definitioner av lärande. Stödjande: Säljö (2014) visar att det finns många olika definitioner av lärande.

24 Referatmarkörer Två sätt att hänvisa till en källa när man använder APA-systemet: med författarnamnet inom respektive utanför parentesen. Literacybegreppet rymmer inte bara text, utan även bilder eller meddelanden som uttrycks i symboler (Liberg & Säljö, 2014). När källan inte nämns i löptexten ligger tyngdpunkten på källans ord. Källhänvisningens funktion här är att ge påståendet större tyngd. Liberg och Säljö (2014) argumenterar för att literacybegreppet inte bara rymmer text, utan även bilder eller meddelanden som uttrycks i symboler. När namnet står utanför parentesen blir det större fokus på författaren, vad just den här författaren diskuterar eller anser.

25 Referenslista Schött, K., Melin, L., Strand, H., & Moberg, B. (2015). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber. GUL-aktiviteten Akademiskt språk för studenter: Att läsa, skriva och förstå akademiska texter en introduktion till akademiskt skrivande. Föreläsning i 10 delar med exempel ur lärarprogrammens kurslitteratur. (Ca 90 minuter.)