LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

Transkript

1 LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter på prioriteringar vid skydd av skog: Generella synpunkter Ett teoretiskt resonemang om olika arters spridning och lokala försvinnanden i skyddade områden har sannolikt begränsad betydelse för mångfalden jämfört med skogsägarnas drivkrafter och hur naturvårdsstrategierna påverkar den oskyddade naturen. Det är därför mycket olyckligt att nuvarande prioritering av avsättningar nästan helt bygger på bevarandebiologisk teori. Ska vi nå långt i bevarandet av mångfalden måste skyddsinstrumenten bidra till att naturvård blir en möjlighet istället för ett hot för skogsägarna. Det är även viktigt att avsättningarna tar hänsyn till skogsbrukets ekonomi, landsbygdsutveckling och till behovet av virke vid övergången till ett mer biobaserat samhälle. Myndigheternas redovisning ska också utgöra ett underlag för eventuella nya etappmål för skydd av skog. LRF Skogsägarna anser inte att några nya etappmål behövs i detta avseende. Vad innebär målet att om skydd av ytterligare hektar skog? Myndigheterna har i olika sammanhang lyft att målet gäller hektar produktiv skogsmark. Detta är felaktigt. I propositionen om biologisk mångfald och ekosystemtjänster (Prop 2013/14:141) i regeringsbeslutet (Regeringsbeslut M2014/593/Nm) om etappmål om biologisk mångfald och ekosystemtjänster liksom i Miljömålsberedningens betänkande SOU 2013:43 anges tydligt att det är skogsmark det rör sig om. I alla handlingarna använder man systematiskt begreppet skogsmark om etappmålet till skillnad från andra sammanhang då L INDÉ N, GUNNAR, Lantbrukarnas riksförbund Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 C:\Users\l0377\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\AX40GKJB\Synpunkter Värdefulla skogar LRF Skogsägarna.docx Tfn Växel Tfn växel Lantbrukarnas Ekonomi AB Säte Stockholm Org.nr SE

2 REMISSYTTRANDE 2(5) begreppet produktiv skogsmark ofta används. Det är uppenbart att man tydligt syftat på att etappmålet ska gälla skogsmark i en vidare bemärkelse. När man nu fördelar arealerna bör man därför ta hänsyn till att även eventuell lågproduktiv skog ska räknas in både i det som redan avsatts och det som återstår att avsättas. I de befintliga etappmålen anges att skogar med höga naturvärden ska skyddas. Det gäller inte nödvändigtvis de högsta naturvärdena. En strävan mot att bevara de högsta naturvärdena utan hänsyn till skogsägarnas drivkrafter riskerar att göra det bästa till det godas fiende. Konsekvensbeskrivning Myndigheterna ska göra en konsekvensbeskrivning av strategin. Det är viktigt att en sådan konsekvensbeskrivning visar konsekvenserna av den valda strategin för bl.a. skogsbrukets ekonomi, skogsägares vilja att bevara naturvärden, äganderätten och påverkan på skogsproduktionen. Även påverkan på möjligheterna till en mer biobaserad ekonomi bör beaktas. Konsekvenserna av den valda strategin bör ställas i relation till konsekvenserna av andra vägval. Prioritering av nyckelbiotopsrika fastigheter Det är av största vikt att man prioriterar nyckelbiotoper som skogsägare inte valt att avsätta frivilligt. Frågan är viktig för både naturvården och skogsbrukets ekonomi. Idag har det blivit en ekonomisk risk att bevara och utveckla naturvärden i de fall man som skogsägare kan få stor andel nyckelbiotop. Vi närmar oss nu ett läge där nyckelbiotopsbegreppet snarare gör skada än nytta för naturvården. Den lönsammaste skogsbruksåtgärden riskerar att bli den åtgärd som förhindrar att skogen blir nyckelbiotop. Det är därför av central betydelse för bevarande av biologisk mångfald att skogsägare med stor andel nyckelbiotop står ekonomiskt skadeslösa. Nyckelbiotoperna bör därför vara högst prioriterade i skyddsarbetet så länge inte nyckelbiotopsbegreppet förändras. Nyckelbiotoper som inte utgör frivilliga avsättningar måste alltid prioriteras inom Komet. För att kunna prioritera de nyckelbiotopsrika fastigheterna på det sätt som är nödvändigt krävs också att resurser omfördelas från naturreservat till biotopskydd och naturvårdsavtal. Myndigheterna uppmanas därför lyfta behovet att fördela om resurser mellan myndigheterna. Med den utveckling vi har kring nyckelbiotoperna finns en risk att prioriteringen inte blir tillräcklig. Därför måste prioritering av nyckelbiotoper

3 REMISSYTTRANDE 3(5) kombineras med en översyn av nyckelbiotopsbegreppet för att undvika allvarliga konsekvenser för skogsägares ekonomi och deras vilja att låta nya naturvärden utvecklas. Väntande markägare En annan viktig prioritering är att avsluta reservatsärenden där skogsägare väntar på ersättning. Det innebär att man måste prioritera bort akuta reservatsärenden och objekt där man har en långsiktig plan på att skogen ska avsättas. Akuta ärenden Det är positivt att myndigheterna överväger att prioritera ner så kallade akuta reservatsärenden. Trots att ökade budgetmedel ska användas för att avsluta pågående ärenden lyckas man inte få ner köerna i behövlig omfattning eftersom man prioriterat akuta ärenden, dvs områden som skogsägare anmält för avverkning. Det har gjort att nya reservatsärenden påbörjats och att nya markägare ställts i kö för ersättning. De akuta ärendena gör därför att man inte får ner kön i behövlig omfattning. Skogsägarensdrivkrafter /Komet Komet-arbetssättet måste prioriteras högt i arbetet med avsättningar. Den skog som avsätts bör i första hand vara skog där skogsägaren själv velat ha en avsättning. Idag har den skogsägare som vill avsätta sin värdefulla skog begränsad möjlighet att bli ersatt, samtidigt som andra skogsägare drabbas av reservat mot sin vilja. För båda dessa grupper av skogsägare tar man idag bort incitamenten att bevara och skapa naturvärden. Tidigare okända nyckelbiotoper och nyckelbiotoper som inte ryms inom frivilliga avsättningar bör alltid prioriteras inom Komet. Om tidigare okända nyckelbiotoper inte prioriteras finns en riska att de registreras som nyckelbiotop och därför ges ett ofrivilligt skydd utan ersättning. Komet bör även omfatta andra skogar med samhällsvärden t.ex. friluftsvärden. Tätortsnära skogar ägas ofta av enskilda skogsägare som ofta har en stor del av sin mark i anslutning till samhällen. För sådana skogsägare med stort besökstryck på sin mark är det rimligt att man inte ska behöva stå för hela kostnadsbördan att anpassa skogsbruket själv. Naturvårdsavtal Det har tidigare funnits en politisk önskan om att öka andelen naturvårdsavtal. LRF Skogsägarna ser det som en önskvärd riktning eftersom avtalen är

4 REMISSYTTRANDE 4(5) kostnadseffektiva, flexibla och bygger på skogsägarens intresse. Ersättningsnivåerna är dock alltför låga för att många skogsägare ska vara intresserade. En viktig fråga bör därför vara att lyfta ersättningsnivån för naturvårdsavtalen. Skogsbiologisk värdekärna och funktionalitet Man bör inte ha ett absolut krav på att en avsättning ska ha en skogsbiologisk värdekärna för att den ska kunna ges formellt skydd. Exempelvis värdfulla friluftsområden saknar ofta biologiska värdekärnor, men har stora bevarandevärden. De kan ofta ges ett kostnadseffektivt skydd genom naturvårdsavtal då friluftslivet ofta kan kombineras med ett anpassat skogsbruk. Även kravet på ekologisk funktionalitet är olyckligt. Att koncentrera naturvården till stora områden och värdetrakter kan möjligen vara positivt för vissa rödlistade arter, men vill vi gynna ekosystemtjänster är det sannolikt bättre att sprida på naturvården. Det är ytterst osäkert om den gröna infrastruktur man eftersträvar ger effekt, och står den i strid med skogsägarnas drivkrafter blir det direkt kontraproduktivt. Artskydd I de fall skogsägare hindras från att avverka sin skog till följd av artskyddsbestämmelser bör sådana områden prioriteras för formellt skydd. De är orimligt att myndigheterna ska kunna välja mellan ett instrument där skogsägaren får stå för hela kostnaden (artskydd) och ett där samhället står för kostnaden. Kostnadseffektiv naturvård Samhället bör i samband med formella avsättningar eftersträva kostnadseffektivitet och synergieffekter med andra samhällsnyttor och ekosystemtjänster. Man bör därför eftersträva att naturvården kan kombineras med brukande och att avsättningar väljs där de också gynnar andra ekosystemtjänster, som exempelvis friluftsliv. Fjällnära nyckelbiotoper Änokdomen har medfört att skogsägare med nyckelbiotoper i fjällnära skog har rätt till ersättning om skogsbruket förhindras. Även om den fjällnära skogen idag inte räknas in i målet för formellt skydd måste detta vägas in eftersom det tar resurser från andra avsättningar. Det gör att kravet på resurseffektivitet blir ännu viktigare.

5 REMISSYTTRANDE 5(5) Eftersom samhället fortfarande gör avsättningar i fjällnara skogar, och eftersom de fjällnära skogarna ofta anses ha ett högt bevarandevärde ser LRF Skogsägarna det som mycket märkligt att de inte räknas in i bevarandemålet. LRF Skogsägarna Magnus Kindbom Chef LRF Skogsägarna Gunnar Lindén Naturvårdsexpert