GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

Transkript

1 GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

2 Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt anlagda element som......utformas, brukas och förvaltas på ett sätt......så att biologisk mångfald bevaras och......för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas......i hela landskapet. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

3 GI vårt jobb? Bevarande av biologisk mångfald Att tänka på? Fragmentering, hot, påverkan, resiliens, ekosystemtjänster, samhällsnytta, etc Praktisk/pragmatisk? -Spridning (spridningsförmåga = liten/mellan/stor) -Habitatsbehov (områdens storlek, kanteffekt, habitats egenskaperna)

4 Hur når vi en bra GI? Skydda effektivt Samarbeta med involverade aktörer Skapa relevant underlag Hot och påverkan

5 Teoretiska utgångspunkter för analyserna Artrikedom minskar med ökande isolering = behov av konnektivitet Artrikedom ökar med områdesstorlek = fokus på storlek Tröskelvärde ~ 30 % kvarvarande livsmiljö Representativitet

6 Vad behöver vi för vårt GI-arbete? - Hur ser det ut? - Var har vi höga naturvärden? - Hur hänger det ihop? - Vad ska vi prioritera? - Hur ska vi visa GI för allmänheten/ beslutsfattarna/planläggarna?

7 Hur ser det ut? Formellt skydd (naturreservat, national park, mm) Frivilliga avsättningar (bolagens avsättningar) Kända värdekärnor (kända områden med höga natur värden)

8 Hur ser det ut? Formellt skydd (naturreservat, national park, mm) Frivilliga avsättningar (bolagens avsättningar) Oskyddade kända värdekärnor (kända områden med höga natur värden) Med hjälp av en skogsmask (skogen enligt KNAS) så får vi skog för respektive klass län Värdekärnor Andel av skog Västerbotten ,9 Västernorrland ,4 Utanför ,3 Totalt ,5

9 Hur ser det ut i de olika naturgeografiska regionerna Var har vi höga naturvärden län Nat. geo. Region Värdekärnor Andel av skog Oskyddad Västerbotten ,2 36, ,8 24, ,5 14, ,5 15, ,8 27,9 Västernorrland ,9 29, ,7 19,7

10 Formellt skydd och frivilliga avsättningar ovan och nedanför fjällnära gränsen

11 Var finns värdekärnorna? Koncentrationsanalys Koncentrationsanalys med hänsyn till vad som finns i närheten (1, 3 och 5 km) Koncentrationsanalysen har delats i naturgeografiska regioner med ett överlappande område

12 Var finns 30 % av den produktiva skogsmarken som innehåller flest värdekärnor Inom det avgränsade området finns ca 70 % av alla kända värdekärnor Detta gjordes genom att iterera resultatet av koncentrationsanalysen för varje naturgeografisk region

13 Hur hänger värdekärnorna ihop? Man behöver veta om man har ett fungerande nätverk av värdekärnor Många värdekärnor är för små för att kunna bära många arter Man behöver bearbeta data för att kunna forma närverket

14 1) Bilda funktionella områden sammansmälta områden: skogsområden som ligger närmare än 40 meter från varandra (dvs två trädlängder) läggs samman Det bildas områden Tillräckligt stora sammansmälta områden: de ska innehålla mer än 5 ha skogsmark, ca 92 % av arealen kvar

15 Fortfarande har vi områden som är lite för små för att bilda ett resilient nätverk mål 100 ha skogmark a) Kluster grupper av värdekärnor som ligger väldig tät (ett avstånd på 1000 meter från varandra) b) Mindre områden med bra form områden mellan 25 och 100 ha som har minst 25 ha utan kanteffekt

16 2) Bilda nätverket Kluster, värdekärnor >100 ha och mindre områden utgör stommen i nätverket Vi binder ihop dessa med ett spridningsavstånd på 3 km 3) Avgränsa komponenter - sammankopplade områden Stora komponenter - större än 400 ha värdekärnor Små komponenter - mindre än 400 ha värdekärnor

17 2) Bilda nätverket

18 1) Direkt från nätverket Hur ska vi prioritera? hitta viktiga oskyddade skogsområden (noder) hitta glapp i nätverk (där kan man aktivt söka efter nya värdekärnor) hitta viktiga oskyddade flaskhalsar

19 Hur ska vi prioritera? 2) Bearbeta nätverket för att få sammanhängande områden där man kan fokusera skyddsinsatser och bibehålla konnektivitet Områden med god konnektivitet områden där alla nya värdekärnor som kan hittas skulle gynna nätverket och konnektiviteten Skapa egna områden med hjälp av expert bedömning för att visa var länsstyrelsen vill att skyddet bör prioriteras Avgränsa värdetrakter utifrån höga koncentrationer och konnektivitet

20 Hur ska vi visa GI? Målet är att ha en produkt(er) som enkelt kan användas Det finns flera grupper som kommer att använda underlag som skapas av länsstyrelserna, bl a: Skogsbolagen/skogägarföreningar Samhällsplanerare Beslutsfattare/allmänheten

21 Skogsbolagen/skogägarförningar De vill veta var? Ja/nej-skikt Detaljerad information i viss mån

22 De vill veta var? Skikt med information som underlag för projektering. Där kan man ha, t ex klasser: lite hänsyn, mycket hänsyn och enbart undantagsvis Samhällsplanerare Detaljerad information vid själva exploatering

23 Beslutfattarna/allmänheten De vill få en bild av problematiken (beslutsunderlag) och hur man kan undvika förlusterna? Skikt som visar hur det ser ut med tillhörande statistik som kan följas upp län län Nat. geo. Nat. Region geo. Region God konektivitet VärdekärnorÖvriga Andel landskapet av skog Oskyddad Västerbott Västerbotten , ,4 5,2 36, , ,0 7,8 24, , ,3 6,5 14, , ,5 72,8 15, , ,8 66,4 27,9 Västernorrland , ,6 3,9 29, , ,6 7,7 19,7 Hotbilden t ex avverkningar

24

25 Slut