Innehåll. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald och Nationellt ansvar för unika naturmiljöer i Östersunds kommun

Transkript

1 och Nationellt ansvar för unika naturmiljöer i Östersunds kommun Plan för Naturvård och Park Albin Månsson, Samhällsbyggnad Block 1 Mångfald inom arter, mellan arter och mellan ekosystem Argument för biologisk mångfald Ekosystemvariation, artvariation, genetisk variation, etisk och estetiskt samt basen för välstånd Status och mål för biologisk mångfald i Sverige Block 2 Innehåll Naturmiljöer i Östersunds kommun Geologi och klimat Kalkbarrskogar och rikkärr Unika värden, skyddsvärda arter och hot mot miljöer Skydd av natur i Jämtland Naturreservat, bristbiotoper, skydd av produktiv skog Block 3 Kommunens ansvar Kommunala verktyg i arbetet för biologisk mångfald. Kommunen som markägare Kommunen som exploatör Identifiera påverkan, mildra effekter och restaurering/avsättning. Rödlistan, hotade arter, FN:s konvention om biologisk mångfald 1 2 Variationsrikedomen bland levande organismerav alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiskaekosystemoch de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Aichi-Nagoya, Japan oktober FN:s konvention om biologisk mångfald. Klimatförändringar 3 Rockström et. Al, Nature 461, (24 September 2009) 4 1

2 inom arter mellan arter 5 6 mellan arter Interspecifik konkurrens: Tvåarter kan inte ha exakt samma ekologiska nisch! mellan ekosystem Fyra olika kontinenter fyra olika katt v.s. hovdjursinteraktioner 7 Mångfald av gräsarter gräsets förmåga att kolonisera världen 8 2

3 Varför bevara biologisk mångfald? Argument 1 Ekosystemvariation Varför bevara biologisk mångfald? Argument 2 Artvariation Ekosystemtjänster 9 Vilken art är viktigast för ekosystemets funktion? 10 Varför bevara biologisk mångfald? Argument 2 Artvariation Vilka arter kan vi förlora? Varför bevara biologisk mångfald? Argument 2 Artvariation Vilka arter kan vi förlora?

4 ? Varför bevara biologisk mångfald? Argument 2 Artvariation? Varför bevara biologisk mångfald? Argument 3 Genetisk variation?? 13 Genetisk variation bland individer bidrar till populationens möjlighet att klara av förändringar i miljön. 14 Varför bevara biologisk mångfald? Argument 4 Filosofiska, etiska, estetiska Varför bevara biologisk mångfald? Argument 5 Basen för välstånd Låg motståndskraft mot insektsangrepp och förändrat klimat Hög motståndskraft möjligheter till anpassning mot förändrade livsvillkor Geologisk tillväxt år Ekologisk tillväxt år Ekonomisk tillväxt

5 Privata vinster offentliga kostnader (ekologiska kostnader) Exemplet räkodlingar i mangroveträsk Privata vinster offentliga kostnader Exemplet räkodlingar i mangroveträsk $ /ha $ 9600/ha Offentliga vinster av orörda mangroveträsk Skydd mot stormar, tsunamisoch oväder $ 600/ha $ 1200/ha $ 600/ha Födoplatsför fisk beskattningsbar fiskpopulation 17 Privata vinster Räkodlingar Mangroveträsk Från Barbieret al Privata vinster om skattelättnader och andra offentliga stöd tas bort $ /ha Kostnader för att återställa mangroveträsken till naturligt ursprung 18 Rödlistan hotade arter i Sverige Arter i Sverige status och mål En art tillhör kategorin Starkt hotadom den inte uppfyller något av kriterierna för Akut hotad, men ändålöper mycket stor risk att dö ut i vilt tillstånd inom en nära framtid. En art tillhör kategorin Sårbar om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad eller Starkt hotad, men löper stor risk att döut i vilt tillstånd i ett medellångt tidsperspektiv. Beräknas finnas arter av flercelliga djur, växter och svampar i Sverige. Ca kända av arterna är inhemska, med betydelsen att de tagit sig hit utan hjälp av människan. Kriterieöversikt för rödlistekategorierna Akut hotad, Starkt hotad och Sårbar: A. populationsminskning B. litet utbredningsområde och Av undersökta arter klassificeras 4124arter populationen är fragmenterad eller minskar C. populationen är liten och minskar som rödlistade (20% av bedömda). D. populationen är mycket liten E. kvantitativ riskanalys

6 Arter i Sverige status och mål Arter i Sverige status och mål Var tioendeart är direkt hotad, och var femte art har inte en långsiktigt livskraftig population Arter i Sverige status och mål Förändring sen rödlistans start år 2000 Arter i Sverige status och mål Var lever de hotade arterna? Brunbjörn inte längre rödlistad i Sverige en livskraftig population (3500 st). 1. Skogen ( % av arterna) 2. Jordbrukslandskapet ( %) 3. Våtmarken ( %)

7 Arter i Sverige status och mål Miljömålet Levande skogar (2) Skogens biologiska mångfald skyddas och bevaras i samtliga naturgeografiska regioner, hotade arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden och god bevarandestatus för inhemska arter uppnås. Förtydligande: Tillräckligt mycket skyddsvärd skog, baserat påvetenskapliga rekommendationer och internationella åtaganden, skyddas och bevaras långsiktigt, såatt fragmentering av värdefulla naturmiljöer motverkas, skoglig kontinuitet bibehålls och den biologiska mångfalden bevaras. FN:s konvention för biologisk mångfald ( Nagoya-åtagandet ) Target11:År 2020 ska minst 17% av landytanoch sötvatten, liksom minst 10% av kust-och marina områden, dåsärskilt områden av specifik betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, bevarasgenom en effektiv och rättvis förvaltning, i ekologisk representativa och väl sammanhängande nätverk av skyddade områdensamt andra effektiva arealbaserade bevarandeåtgärder. Sammanfattning Förlusten av biologisk mångfald är vid sidan av klimatförändringar vår tids största utmaning. Den biologiska mångfalden omfattar variationsrikedom inom arter, mellan arter och mellan ekosystem. Människan är beroende av de tjänster som vi får från en rad olika ekosystem. I Sverige är var 10:e art hotad och var 5:e art har inte en långsiktigt livskraftig population. FN:s konvention om biologisk mångfald fastställer att till år 2020 måste minst 17% av landytan bevaras i ekologiskt representativa och sammanhängande nätverk av skyddade områden för att utrotningstakten av arter och ekosystem ska stanna upp Fjällen och den fjällnära skogen Centraljämtska slätten Bergkullelandskapet

8 Kambrosilurberggrunden kontra Urberget Barrblandskogar på grund av mark, berggrund, klimat Kalkbarrskogar

9 Kalkbarrskogar Kalkbarrskogar i kommunen ofta dominerade av gran. Den kalkrika lermoränen ger goda konkurrensfördelar för gran gentemot tall, som lyckas bättre påtorrare marker. Här och var finner man dock äldre, högre tallar (s.k. överståndare) som vittnar om att skogen tidigare har haft en annan karaktär. Ren kalktallskog återfinns i små partier (Andersön). Unik marksvampflora! Unik marksvampflora! Hot mot kalkbarrskogar 35 Avverkning Kalkbarrskogar har hög produktivitet och ofta stort virkesförråd. Mykorrhizaförutsättningar försvinner. Förlust av störningsregimer Tvåstörningsregimer som inte längre finns i våra kalkbarrskogar: eld och skogsbete. En naturlig igenväxning pågår, gran tar över. 36 9

10 Annan brist i skogen: sena lövsuccessioner Rikkärr I Jämtland finns den största koncentrationen av rikkärr i Sverige, och många av dem i Östersunds kommun. Trots sitt namn är rikkärrenofta fattiga påväxttillgängligt fosfor, men däremot mycket rika påkalk och andra mineraler Rikkärr är biotopen för 160rödlistade arter. 70av dessa är hotade. Enbart 2-3%av landets våtmarker klassificeras som rikkärr. 39 Mångfald av orkidéer, som t.ex. blodnycklar i kärrmiljö. Kransalgeri kalkrika sjöar (blekesjöar). Spretsträfsepåträffas i ett 15-tal lokaler i hela landet, varav Ändsjön, Tysjöarna och Lillsjön är tre! 40 10

11 Kalkblekefält, Tysjöarna. Såhög kalkhalt att det uppnår toxiskanivåer enbart ett få arter kan klara av kalkhalten. Hot mot rikkärr och andra värdefulla våtmarker Avverkning och dikning 41 Skogbilvägar över våtmarker, avverkning i nära anslutning, äldre diken för att möjliggöra skogsproduktion. Förlust av störningsregimer Slåtter och bete. Igenväxning av tall och gran p.g.a. dikning. 42 Skyddad natur i Jämtland Skyddad natur i Jämtland skyddad areal övrig mark bebyggd mark Skyddad natur i Jämtland fjäll 11% av länets yta är formellt naturskyddad. Större delen av områdena ligger ovan den fjällnära gränsen. fjällbarrskog berg prod. skog Produktiva skogen har flest rödlistade arter (50%). Endast 3% av rödlistade arter är beroende av impediment. total areal myr åkermark naturbete

12 Skyddad produktiv skog Skyddad produktiv skog De hänsynsytor som sparas vid avverkning: impediment av blöt mark, strandnära skog, surdråg, blockmarker och klippbranter räcker inte för att hejda förlusten av biologisk mångfald. Produktiv fjällnära skog ha Skyddad fjällnära produktiv skog ha = 18,2% Produktiv skog (nedanför fjällnära) ha Skyddad produktiv skog år 2010 (nedanför fjällnära) ha = 1,76%. 45 Källa: Länsstyrelsen, SLU och Artdatabanken, Skyddad produktiv skog Skyddad skog i Östersunds kommun 0,0 0,5% skyddad skog av total areal skog. 47 Naturskogsartade skogar Aldrig avverkade, aldrig gallrade Potentiella naturvärden i framtiden Aldrig avverkade men slutgallrade 48 12

13 Naturmiljöer och skydd av natur Sammanfattning Geologi och klimat ger upphov till en mycket varierande naturmiljö i Jämtland. Östersunds kommun täcker till största delen den centrala slätten, med höga kalkhalter i jord, yt- och grundvatten. Klimat och jordmån gör att kalkbarrskogar och rikkärr har en speciell flora, varav många arter är hotade och rödlistade. Av den produktiva skogen, som 50 % av rödlistans arter är beroende av, är mindre än 1% formellt skyddad i Östersunds kommun. Annan skyddsform, frivilliga avsättningar och hänsyn vid skogsproduktion bedöms inte räcka för att hindra artförluster med dagens utveckling. Sverige har svårt att nåupp till FN:s konvention om biologisk mångfald. Ca 5% av skogsmarken i Sverige har höga Enligt Naturvårdsverket finns det endast ungefär 5 % av gammal skog med höga naturvärden, såkallade värdekärnor, kvar i skogslandskapet skyddsvärden kvar = restaureringar av redan påverkad skog är nödvändigt. nedanför den fjällnära gränsen Kommunens ansvar för skydd av natur och biologisk mångfald Kommunens ansvar för skydd av natur och biologisk mångfald 51 Svenska skyddsformer Nationalpark Naturreservat Biotopskyddsområde Djur- och växtskyddsområde Naturminne Strandskyddsområde Natura 2000 Vattenskyddsområde Kan kommunen faställa ett område? Nej, bara staten. Ja Ja, under vissa förutsättningar Ja Ja Kommunen kan upphäva (dispens) Nej, bara staten. Ja 52 13

14 Kommunens som markägare Kommunens som markägare Östersunds kommun äger 6127hektar skog, vilket motsvarar 4% av all skog i kommunen. 4848hektar är produktiv skog. Virkesförrådet fördelas 43% tall, 50% gran och 7% lövträd. Störst chans för naturvärden Mycket låst i tätortsnära skog där avverkning inte f.n. är planerad Av skogsarealen består 1377hektar av skog som är äldre än 120 år, vilket är mer än ¼av all skog. Skogen är FSC-certifierad, vilket halva den produktiva skogsarealen är i Sverige. I princip samtliga kommuner har FSC-certifiering. 53 Första gallring Näst störst uttag av volym (7500 m3 skog) Slutavverkning Störst uttag av volym (8100 m3 skog) Kommunens som exploatör Effekten av exploateringar av ekosystem (mark och vatten) kan minimeras. Effekten och konsekvenserna av exploateringar i ekosystem (mark och vatten) kan mildras. 55 Förväntad effekt (miljökonsekvens) 56 14

15 Effekten och konsekvenserna av exploateringar i ekosystem (mark och vatten) kan mildras. Effekten och konsekvenserna av exploateringar i ekosystem (mark och vatten) kan mildras. Förväntad effekt Undantag Åtgärder - 57 Förväntad effekt Undantag Åtgärder - Restaurering 58 Tre steg påvägen Effekten och konsekvenserna av exploateringar i ekosystem (mark och vatten) kan mildras. 1. Ny plan med mål och visioner 2. Nytt förhållningssätt till markreserv 3. Ny funktion för ett långsiktigt, sammanhållet arbete Plan för NATURVÅRD & PARK Kommunekolog Park-och markförvaltning Vad vill vi vad kan vi göra med kommunens Förväntad effekt Undantag Åtgärder Restaurering - Avsättning59 mark? 60 Mark-och exploatering Stadsplanerare 15

16 Kommunens ansvar för skydd av natur och biologisk mångfald Sammanfattning Kommunerna har stora möjligheter till att själva peka ut och freda naturområden via olika typer av skydd. Östersunds kommun är en förhållandevis liten skogsägare i kommunen men har av olika skäl en hög andel äldre skog där chansen för höga naturvärden kvarstår. Markreserven kan nyttjas för att främja biologisk mångfald och vara ett skyltfönster för det kommunala naturvårdsarbetet. Kommunens roll som exploatör kan utvecklas nettopositiva effekter av exploateringar är möjliga. och Nationellt ansvar för unika naturmiljöer i Östersunds kommun Plan för Naturvård och Park Albin Månsson, Samhällsbyggnad