Fokus i det här uppdraget har varit på de arter, naturtyper och ekosystem som Gotland har ett särskilt ansvar för, både i Sverige och i Europa.
|
|
- Björn Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Datum Dnr: (14) Naturvärden i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar och Kallgatburg som är av europeiskt intresse Länsstyrelsen fick i våras i uppdrag av Naturvårdsverket att utreda riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar och Kallgatburg inför ett förslag till nya och utvidgade Natura 2000-områden. Utgångspunkten för detta uppdrag har varit att utreda vilka naturvärden som finns i riksintresseområdet och vilka av dessa som är viktiga för nätverket Natura 2000, dvs. viktiga ur ett europeiskt perspektiv. Syftet med nätverket Natura 2000 är att försäkra den långsiktiga överlevnaden för Europas mest värdefulla och hotade arter och naturtyper. Detta görs genom att skapa ett nätverk av skyddade områden där dessa arter och naturtyper ingår. Varje land ska bidra med en representation i nätverket utifrån vad som finns i landet. Natura 2000-områdena ska utgöra de mest värdefulla och representativa områdena som landet har att erbjuda för de aktuella arterna och naturtyperna. Hit räknas framför allt stora, sammanhängande ekosystem där det går att få till ett långsiktigt bevarande av arter och naturtyper. Natura 2000-nätverket är grundstenen för att uppfylla de europeiska ländernas åtagande enligt Konventionen om biologisk mångfald, som syftar till att bevara den biologiska mångfalden och våra naturliga ekosystem globalt för kommande generationer och för ett hållbart nyttjande av vår jord. Fokus i det här uppdraget har varit på de arter, naturtyper och ekosystem som Gotland har ett särskilt ansvar för, både i Sverige och i Europa. POSTADRESS VISBY BESÖKSADRESS Visborgsallén 4 TELEFON E-POST gotland@lansstyrelsen.se WEBBPLATS
2 2 Arter I länsstyrelsens undersökning av riksintresseområdet har det gjorts riktade inventeringar av nipsippa, fjärilar och mossor. Dessa tre arter/artgrupper bedömdes i just detta område vara särskilt viktiga för nätverket. Rapporter och resultat från de tre inventeringarna finns på Länsstyrelsens hemsida. I riksintresseområdet finns framför allt två Natura 2000-arter som området har ett nationellt och även europeiskt ansvar för; nipsippa och väddnätfjäril. Dessa arter beskrivs mer ingående nedan. Alla arter som ingår i art- och habitatdirektivet är dock intressanta ur ett europeiskt perspektiv och för nätverket Natura Nedan listas övriga Natura 2000-arter i området som både hittats i årets inventeringar och som varit kända sedan tidigare: Apollofjäril Citronfläckad kärrtrollslända Dårgräsfjäril Grön sköldmossa Guckusko Gulyxne Hasselsnok Kalkkrassing Pudrad kärrtrollslända Styv kalkmossa Svartfläckig blåvinge Trubbklockmossa Svartfläckig blåvinge trivs på hällarna Information om dessa arter går att hitta i de vägledningar (beskrivningar) som Naturvårdsverket har tagit fram och som finns på deras hemsida: /
3 3 Nipsippa Nipsippan är en uppseendeväckande och färgglad blomma som på Gotland lever i magra, ljusöppna tallskogar, på alvarmarker eller i torrängar. I hela Sverige finns den bara i Ångermanland och på Gotland. Av Sveriges uppskattade bestånd av nipsippor växer på Filehajdar, växer spridda över resten av ön och ca växer i Ångermanland. Uppskattningsvis har Sverige (Gotland) över 70 procent av alla nipsippor som växer i EU! Ca hälften av Filehajdars population av nipsippor växer i det befintliga Natura 2000-området Filehajdar.
4 4 Nipsippans utbredning i riksintresseområdet
5 5 Väddnätfjäril Väddnätfjäril är en sällsynt fjäril som de senaste decennierna har minskat snabbt i hela Västeuropa, så även i Sverige och på Gotland. Men i riksintresseområdet förekommer den fortfarande spridd på flera separata lokaler som sträcker sig ända från Bälsalvret, via Bojsvätar och Filehajdar och hela vägen upp till Forsvidar. Här lever den i artrika våtmarker där det finns gott om artens värdväxt ängsvädd. Det är viktigt att det finns kvar våtmarker i ett sammanhängande nätverk som ger fjärilen möjlighet att flytta sig mellan dem och på så sätt leva kvar i landskapet. Riksintresseområdet hyser Gotlands rikligaste förekomst av väddnätfjäril och det är här vi har en chans att bevara den långsiktigt på ön. Mager fuktäng med ängsvädd i Forsvidar, där väddnätfjärilen trivs utmärkt
6 6 Väddnätfjärilens utbredning i riksintresseområdet
7 7 Naturtyper I uppdraget har det gjorts en fullständig naturtypskartering i riksintresseområdet av alla de naturtyper som ingår i art- och habitatdirektivet. De marker som inte kunde klassas som naturtyp, i de allra flesta fall p.g.a. att de har låga naturvärden, har slagits samman i en gemensam grupp, icke naturtyp. Inventeringen har resulterat i en karta där alla naturtyper är inritade på en detaljerad nivå. En översiktskarta över området, samt flera närbildskartor, finns att ta del av på Länsstyrelsens hemsida. Översiktskartan visas på nästa sida. I riksintresseområdet finns enligt Naturvårdsvekrets riktlinjer till uppdraget fyra naturtyper som är svagt representerade i nätverket Natura 2000 idag; basiska berghällar (6110), karsthällmarker (8240), rikkärr (7230) och trädklädda betesmarker (9070) 1. Dessa naturtyper beskrivs mer ingående nedan. Alla naturtyper som ingår i art- och habitatdirektivet är dock intressanta ur ett europeiskt perspektiv och för nätverket Natura Information om de övriga naturtyperna går att hitta i de vägledningar (beskrivningar) som Naturvårdsverket har tagit fram och som finns på deras hemsida: / Varje naturtyp har också enskilt tilldelats en kvalitetsklass från 1-3. Klassningen ska hjälpa till att lokalisera de allra viktigaste värdekärnorna i området för naturtyper. Det är dock viktigt att komma ihåg att klassningen bara utgår från den enskilda ytan och utifrån de arter och strukturer som har varit synbara vid inventeringen. I slutändan måste helheten av området bedömas, där både naturtyper, arter och ekologiska samband räknas in. Naturtyper av klass 1 har bedömts hysa bland de högsta naturvärdena på hela Gotland och kan i princip inte bli finare. Naturtyp av klass 2 utgör en naturtyp på Gotland av vanlig kvalitet, dvs. höga naturvärden. Naturtyp klass 3 har något lägre naturvärden än de flesta naturtyper på Gotland, p.g.a. igenväxning eller någon form av negativ påverkan. Områden som inte har klassats som naturtyp har fått kvalitetsklass 0, då dessa vanligtvis har låga naturvärden. En översiktskarta över kvalitetsklassningarna, samt flera närbildskartor, finns att ta del av på Länsstyrelsens hemsida. Översiktskartan visas på nästnästa sida. 1 Efter Regeringens beslut om nya och utvidgade Natura 2000-områden i hela Sverige kommer representationen för dessa naturtyper att öka.
8 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN Naturtyper i riksintresseområdet. Närbildskartor finns på Länsstyrelsens hemsida.
9 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN Karta över naturtypernas bedömda naturvärden i riksintresseområdet. Närbildskartor finns på Länsstyrelsens hemsida.
10 10 Basiska berghällar och karsthällmarker Basisk berghäll i Forsviden Karsthällmark på Hejnum hällar Av Gotlands hällmarker består den allra största delen av naturtypen alvar (6280), både grusalvar, hedar och vätar. Alvar är en prioriterad naturtyp i EU:s art- och habitatdirektiv och en tredjedel av världens alvar finns på Gotland. Två sällsynta varianter av naturtypen alvar är basiska berghällar (6110) och karsthällmarker (8240), båda prioriterade naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv. De består av blottade kalkhällar i dagen och förekommer ofta i mosaik med grusalvar och vätar eller med skog. Karsthällmarker skiljer sig från basiska berghällar genom sprickbildningar i hällen som uppkommit på grund av påverkan från rörligt vatten. Kalkhällar är en extrem miljö för växter och djur att leva i, därför är växtligheten på hällarna sparsam. Det finns dock vissa arter som har specialiserat sig på dessa miljöer. En sådan grupp är mossor och i riksintresseområdet har många sällsynta mossor knutna till hällarna hittats i inventeringen. Gotland har ett stort nationellt ansvar för både karsthällmarker och basiska berghällar i Natura 2000-nätverket. I boreal region finns det endast cirka 560 hektar karsthällmarker, varav 98 procent på Gotland. I boreal region finns cirka 1000 hektar basiska berghällar, varav 96 procent på Gotland.
11 11 Rikkärr Bojsvätar, ett av Gotlands största sammanhängande rikkärr Rikkärr är myrar och källmiljöer med ett högt ph, dvs. de är rika på mineraler. Namnet kan vara vilseledande för de är också mycket näringsfattiga miljöer. Vanligtvis har rikkärr en mycket artrik flora- och fauna knuten till sig och rikkärren på Gotland är inget undantag. Här finns en färggrann blomsterprakt av orkidéer och många andra sällsynta växter. Många rikkärr har också ett rikt insektsliv. Väddnätfjärilen lever i riksintresseområdets rikkärr, fuktängar och vätar
12 12 Blodtopp, gyllenmossa, flugblomster och majviva är exempel på växter man hittar i rikkärren i riksintresseområdet Naturtypen rikkärr finns spridd över hela Sverige, så på det sättet har Gotland inget nationellt ansvar för naturtypen i sig. Rikkärren i Kallgate och Bojsvätar ingår dock både i Myrskyddsplan för Sverige och som ett Ramsarområde. Tillsammans utgör de södra Sveriges största rikkärrskomplex. Myrskyddsplan för Sverige är ett urval av landets mest värdefulla myrar och de som är prioriterade för ett långsiktigt skydd. Ett Ramsarområde är ett område som är utpekat av medlemsländerna i Ramsarkonventionen. Alla medlemsländer i Ramsarkonventionen har åtagit sig att peka ut sina värdefullaste våtmarker som Ramsarområden och att bevara dessa. I hela världens finns nu ca 2200 Ramsarområden, däribland Stora Barriärrevet i Australien, Okavangodeltat i Botswana och Everglades i USA. På Gotland finns två Ramsarområden varav Kallgate-Hejnum är ett av dem. En karta över Ramsarområdet Kallgate-Hejnum finns på Länsstyrelsens hemsida, i presentationen från bygdegårdsmötet Gotland har därför ett stort nationellt och internationellt ansvar för rikkärren i Kallgate, Bälsalvret och Bojsvätar. Stora delar är redan skyddade i de befintliga Natura 2000-områdena Hejnum kallgate och Bojsvätar, men delar är fortfarande oskyddade.
13 13 Trädklädda betesmarker Skogsbete i Forsviden Naturtypen trädklädda betesmarker är väldigt varierande till utseendet och kan innefatta både trädbärande hagmarker och utmarkens vidsträckta skogsbeten. Gemensamt är att de ofta är väldigt artrika då de både hyser arter knutna till det slutna och öppna landskapet, både till marken och till träden. Trädklädd betesmark är en naturtyp som finns spridd i nästan hela Sverige, men med en tydlig koncentration i södra Sverige. För naturtypen som sådan har Gotland inget nationellt bevarandeansvar. På Gotland finns däremot en variation av naturtypen som vi har ett stort ansvar för, både nationellt och europeiskt; skogsbetet. Historiskt har stora delar av södra Sveriges skogar nyttjats som utmarksbeten. De glesa, betade skogarna var hemvist åt en lång rad växter och djur. Idag finns bara en spillra av dessa skogar kvar. De flesta har omvandlats till rationellt brukad skogsmark eller har lämnats att växa igen och spåren av den historiska markan-
14 14 vändningen har suddats ut. På Gotland finns idag landets största arealer av skogsbete och de utgörs av en för Sverige mycket sällsynt naturtyp; kalktallskog. Kalktallskogen är en av våra mest artrika barrskogsekosystem och den har sin största utbredning i norra Europa på Gotland. I riksintresseområdet finns stora sammanhängande arealer av skogsbeten. På Hejnum hällar, i Kallgate och i Forsviden betas det mesta medan skogsbetena på Filehajdar med omnejd och uppe vid Forsvidar står obetade idag. Ekologiska helheter och sammanhängande ekosystem Det som är så värdefullt i riksintresseområdet ur ett nationellt och europeiskt perspektiv är de stora sammanhängande arealerna med artrika naturtyper, där många av naturtyperna är säregna för Gotland. De ovan beskrivna naturtyperna som finns i området växlas med vidsträckta alvarmarker, opåverkade agmyrar, orörda gransumpskogar och ett system av ringlande, klara vattendrag. Här finns stora sammanhängande ekosystem med låg exploateringsgrad och med en oerhörd mångfald, där sällsynta växter och djur har en verklig chans att överleva långsiktigt. Dessa stora, artrika ekosystem är en viktig drivkraft i naturens motor, som förser oss med de ekosystemtjänster vi är beroende av; mat, timmer, rent vatten och frisk luft. I södra Sverige är ett område som detta oerhört sällsynt och något som prioriteras i skyddsarbetet både nationellt, europeiskt och internationellt. I riksintresseområdet finns vidsträckta områden av värdefull natur
FAQ om Länsstyrelsen i Gotlands läns förslag till nya och utvidgade Natura 2000-områden den 31 mars 2016
Datum 2016-03-31 Dnr 511-1375-15 1(5) FAQ om Länsstyrelsen i Gotlands läns förslag till nya och utvidgade Natura 2000-områden den 31 mars 2016 1. Vilken omfattning har förslaget? De nya områdena och de
Redovisning av regeringens uppdrag
REDOVISNING Datum 2015-08-28 Dnr 511-2448-15 1(9) Regeringen Miljö- och energidepartementet M2015/1508/Nm (delvis) Redovisning av regeringens uppdrag Regeringen har i beslut 2015-08-24 uppdragit åt Länsstyrelsen
Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående länsstyrelsens förslag till nya och utvidgade Natura områden
MINNESANTECKNINGAR Datum 2016-02-19 Dnr 511-1375-15 1(6) Ingrid Thomasson Naturvårdsenheten Tfn: 010-223 92 94 Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2016-02- 16 angående länsstyrelsens
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar
Föreslagen utökning av Filehajdar Natura 2000-område naturtyper, arter och relevans
Bilaga 2 Föreslagen utökning av Filehajdar Natura 2000-område naturtyper, arter och relevans Enetjärn Natur på uppdrag av Cementa AB 2015-03-03 Bakgrund Länsstyrelsen Gotland offentliggjorde 2015-01-21
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Nipsippan i Krången SE0710161 Namn: Nipsippan i Krången Sitecode: SE0710161 Områdestyp: psci 2000-07 enligt art- och habitatdirektivet Areal: 3,1 ha Skyddsform: Blivande naturreservat
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE ) i Klippans kommun
2010-11-02 511-198-10 1276 Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE0420287) i Klippans kommun Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av områden med skyddsvärd natur i Europa. Sverige
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen
Hemställan om utpekande av nya Natura 2000-områden i Gotlands län
1(9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2017-04-06 Ärendenr: NV-00482-14 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Hemställan om utpekande av nya Natura 2000-områden
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Vanliga frågor och svar om Natura 2000
Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad
Myllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Skeingesjön (SE ) i Hässleholms och Osby kommuner
2011-05-09 511-388-10 1273,1293 Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Skeingesjön (SE0420299) i Hässleholms och Osby kommuner Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av områden med skyddsvärd natur
Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län
Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs
Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala
På Idön har kalkbarrskogen fått växa och falla lite som den vill. På marken ser man förra generationen av gran som nu är helt täckt av mossa. Betande djur gör att skogen blir lite mer öppen, men ändå behåller
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Vad är skogsstrategin? Dialog
Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Myckelsjö hackslått SE0710220 Foto: Per Sander Namn: Myckelsjö hackslått Sitecode: SE0710220 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 0,76 ha Skyddsform: Oskyddat Kommun: Sundsvall Naturvårdsförvaltare:
Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU
Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:
SKÖTSELPLAN Dnr
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Höglands naturminne SE0710208 Foto: Länsstyrelsen Namn: Höglands naturminne Sitecode: SE0710208 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 0,4 hektar Skyddsform: Naturminne Kommun: Sundsvall
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
Egna erfarenheter av att kombinera historia och biologi. Problem, frågeställningar, situationer där det vore bra att arbeta med historia biologi
Egna erfarenheter av att kombinera historia och biologi Problem, frågeställningar, situationer där det vore bra att arbeta med historia biologi Förslag på projekt Förslag på (sam)arbetsformer Biologiskt
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Nipor i Myre SE0710222 Foto: Länsstyrelsen Namn: Nipor i Myre Sitecode: SE0710222 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,3 ha Skyddsform: Oskyddat Kommun: Sollefteå Naturvårdsförvaltare:
ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN
ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN Krister Mild Torunn Hofset Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-03-21 1 Varför är det viktigt med biologisk mångfald? Naturens eget värde Etiska,
Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Restaurering av våtmarksområdet Hejnum Kallgate
LIFE-projekt på nordöstra Gotland LIFE06 NAT/S/000113 RestHejK Restaurering av våtmarksområdet Hejnum Kallgate 1 Tillsammans för värdefull natur På Gotland finns många betesmarker som är så kallade Natura
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Naturvärdesbeskrivning av utpekade områden
BILAGA 6 Datum 2015-03-17 Dnr 511-101-14 1(9) Naturvärdesbeskrivning av utpekade områden SE0340195 Bruten Areal 29,8 hektar Nytt område Bruten är ett skogsområde som nästan uteslutande består av den prioriterade
Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131
Ändringshistoria Dnr (anges vid skriftväxling) 512-6519-2015 Datum Version Ändrad av Ändringar 2014 1 Anna Ingvarson Skapat dokument 2015-07-03 2 Mari Nilsson Beskrivning av objektet Syfte och mål Ny logga.
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan Foto: Lars Björkelid Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Abborravan, SE0810361 Kommun: Lycksele Skyddsstatus: Natura 2000:
Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Falsterbo skjutfält (SE ) i Vellinge kommun
211-8-31 511-129-1 1233 Förslag till ändringar inom Natura 2-området Falsterbo skjutfält (SE43111) i Vellinge kommun Bakgrund Natura 2 är ett nätverk av områden med skyddsvärd natur i Europa. Sverige har
Remiss - Förslag på komplettering av Natura 2000-nätverket
Ledningskontoret Helena Andersson Peter Bloom Per-Eric Edlund Ärendenr RS 2015/39 1 (6) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 16 februari 2015 Regionstyrelsen Remiss - Förslag på komplettering av Natura
Bilaga 1 Karta med restaureringsområden
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Brösarps backar i Simrishamns kommun. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning
Information till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor
Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Anna Lindhagen, Naturvårdsverket Sälen 10 september 2013-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 U p p l ä g g Bakgrund,
Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN
Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN BESLUT Sid 1 av 13 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Sigfride, Rute socken, Gotlands kommun BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken, MB (1998:808) beslutar Länsstyrelsen
BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar
1 (7) SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET LUOBBALHEDEN Detta dokument är en bilaga till länsstyrelsens beslut om Naturreservatet Luobbalheden i Piteå kommun revidering av gräns och föreskrifter. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013. Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken
Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013 Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken Rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet Vart sjätte år...
Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!
Välkommen till valbart pass på Mötesplats skyddad natur Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning! Münchenbryggeriet, Stockholm 29 november EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 N A T
Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1
Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna
Livskraftiga ekosystem
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Pelagia Miljökonsult AB
KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)
Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148
Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:
Bevarandeplan för Natura 2000-område. Hädinge. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd Beteckning
Bevarandeplan för Natura 2000-område Hädinge Områdeskod SE0310641 Bevarandeplanen fastställd 2006-04-20 Beteckning 511-1573-06 0600-40-0641 Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade arter och naturtyper
Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten. Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen
Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten år 2013 Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen 2 Bakgrund I Järlåsa-trakten förekommer de två sällsynta fjärilsarterna
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län
www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar
Täkternas biologiska värden
Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd
Lokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Björkbäcksmyran SE0710195 Namn: Björkbäcksmyran Sitecode: SE0710195 Områdestyp: psci 2003-10 enligt Art- och habitatdirektivet Area: 187,2 hektar Skyddsform: Oskyddat, blivande
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga
Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005
Bevarandeplan för Natura 2000-område Aggarp-Åshuvud Områdeskod SE0310415 Bevarandeplanen fastställd September 2005 Beteckning Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade arter och naturtyper som
Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald
Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Restaureringsplan för N2000-området Borg inom projektet Life Bridging The Gap, LIFE15 NAT/SE/000772
Dnr (anges vid skriftväxling) 512-11930-17 Dossiénummer 0581-230-161 Koppla till 512-382-17 Datum Version Ändrad av Ändringar 2017-11-14 1 Frida Nilsson Skapat dokument Restaureringsplan för N2000-området
GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE
GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 6--9 Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen
Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Genetisk förstärkning av vargstammen
Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen ett pussel för en livskraftig vargstam VARGEN ÄR EN NATURLIG del av den svenska faunan precis som älg, kungsörn och räv. Men vargen
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget
1(6) Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget Blåsippor. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2017-03-24 Namn och områdeskod: Ersmarksberget, SE0810429 Kommun: Umeå Skyddsstatus:
Ängs- och betesmarksinventeringen
Ängs- och betesmarksinventeringen Ängs- och betesmarksinventeringen Nationell inventering av värdefulla ängs- och betesmarker 2002-2004 inventerade länsstyrelserna ca 300 000 ha (ca 70 000 marker), viss
Bevarandeplanen är under uppdatering
Bevarandeplanen är under uppdatering För aktuell naturtypskarta hänvisas till Länsstyrelsens webbplats Bevarandeplan för Natura 2000-område Mo Områdeskod SE0310517 Bevarandeplanen fastställd 6 september
Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5
Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel
Syftet med naturreservatet
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för Arvaby naturreservat i Örebro kommun Kalkbarrskog. Foto: Tomas Gustavsson Skötselplanen upprättad 2016 av Åsa Forsberg. Fastställd
Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län
Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen
Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge
Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0410257 Stora Silpinge Natura 2000 Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000- områden bygger på krav som
Kommunalt ställningstagande
Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten
7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Olika skydd för naturen
NATURMILJÖ Förutom de naturmiljöer som har statusen riksintresse så har Emmaboda kommun många andra olika skyddsvärda naturområden. Skälen till att bevara sådana områden är många. Sveriges nationella miljömål
BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun
BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt
Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län
Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper
Bevarandeplan Natura 2000 (Enligt 17 förordningen om områdesskydd 1998:1252)
Natura 2000-område SE0610211 Potten Dnr 511-8171-05 Bevarandeplan Natura 2000 (Enligt 17 förordningen om områdesskydd 1998:1252) Potten, Karlstad kommun, Värmlands län Områdeskod och namn: SE0610211 Potten
Fjärilsfaunan i åtta stadsnära naturområden i Linköpings kommun
Fjärilsfaunan i åtta stadsnära naturområden i Linköpings kommun Foto: Karl-Olof Bergman Kristina Bergman Bakgrund Rapportförfattaren fick av Linköpings kommun uppdraget att inventera dagfjärilar i åtta
Naturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg
Naturvårdsarbetet i Mark Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg Arbetsuppgifter Naturvården i Mark Habitatdirektivet Aktuella Naturvårdsprojekt Invasiva arter Reservat Guide till naturen Frågor Arbetsuppgifter
Remissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län
DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (6) Remissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Ärende Danderyds kommun har beretts möjligheten att ge synpunkter på Länsstyrelsen i Stockholms
ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING
14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst
Hökafältet TÖNNERSA. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr
Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr om Tönnersa och projektet Sand Life, som pågår fram till 2018 i reservatet. Här finns information och fakta om projektet och platsen, presenterat
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Utredning av riksintressets huvudkriterier B, C och D
Fördjupad bedömning av påverkan på riksintresse A. Naturvårdverkets synpunkter I Naturvårdsverkets yttrande (aktbilaga 14) behandlas riksintresset för naturvård under avsnitt 3.1. I yttrandet framförs
Att anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna?
Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna? Restaureringsersättningen bidrar tydligt till miljömålsuppfyllelsen för fäbodar, ljunghedar och betesmarker i Norrland.
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN
1 (7) Ärendenummer 511-1911-2012 UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN BESLUT Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) att naturreservatet Skårtaryds urskog