Remiss - Förslag på komplettering av Natura 2000-nätverket

Transkript

1 Ledningskontoret Helena Andersson Peter Bloom Per-Eric Edlund Ärendenr RS 2015/39 1 (6) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 16 februari 2015 Regionstyrelsen Remiss - Förslag på komplettering av Natura 2000-nätverket Förslag till beslut Regionstyrelsens yttrande inges till länsstyrelsen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad (vid RS 4 mars). Sammanfattning Förslaget till regionens yttrande om nya Natura 2000-områden koncentreras till processen samt till de områden som främst bedöms påverka näringslivet på Gotland. Internationella, nationella och regionala beslut om att hejda förlusten av biologisk mångfald ska följas på Gotland, men skapar konflikter i vissa naturområden här, gentemot de arbetstillfällen som skapas i stenindustrin. Förslaget för två av de 26 områdena innebär att riksintresse för mineraler, utpekade av SGU, måste värderas mot riksintresset Natura 2000, utpekade enligt EG-rätten. Såväl län som kommuner har att respektera motstående riksintressen i sina bedömningar av vad som är en god hushållning med mark och naturresurser. Ett försök till skattning av de ekonomiska konsekvenserna i samhället av en upphörd sten- och cementindustri på Gotland ingår i bedömningen. Någon uppskattning av ekonomin i Gotlands naturvärden och förutsättningarna för intäkter genom vård och förvaltning av naturvärden på norra Gotland har inte kunnat göras, trots att öns speciella natur måste ses som en unik tillgång. Inga beräkningar på vatten finns, då resursen vatten inte ingår i remissen. Trots det är vattnet en central naturresurs såväl för livsmiljön i bebyggd miljö som i orörd natur och för lokala avvägningar är den sannolikt avgörande i många fall. En bakgrund till Natura 2000 ges i underlaget. Ärendet Region Gotland har fått möjlighet lämna synpunkter på länsstyrelsens förslag till de 26 nya eller utökade Natura 2000-områdena på Gotland. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

2 Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2015/39 2 (6) Bakgrund Natura 2000 Arbetet med Natura 2000-nätverket av skyddade områden har pågått i EU sedan 1993 och i Sverige alltsedan EU-inträdet Nätverket betraktas som ryggraden i EU:s arbete för att skydda naturvärden. EU:s gemensamma mål till år 2020 är att sätta stopp för förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystemtjänster inom EU. I möjligaste mån ska naturen återställas. Det ska också förstärka EU:s bidrag till att motverka förlusten av biologisk mångfald på global nivå, inom ramen för FN- konventionen för biologisk mångfald. Sedan EU:s strategi för biologisk mångfald antogs har arbetet med bland annat Natura 2000 intensifierats. Den rättsligt bindande grunden är EU:s s k habitatdirektiv 1 respektive fågeldirektiv 2, vilka sedan 2001 är införlivade i sjunde kapitlet i miljöbalken (MB), 7:27-29 MB. I Miljöbalken är skyddet för naturmiljön det grundläggande. Hushållningsbestämmelserna i 3:1-3 och 6-8 MB ger dock, utöver kravet på särskilt skydd för stora opåverkade eller särskilt känsliga naturområden, även skydd för andra riksintressen. I MB ges tolkningsutrymme, t ex för vad som är den från allmän synpunkt bästa hushållningen eller vad som är att anse som påtaglig skada på naturmiljön. När Sverige anmodas av EU-kommissionen 3 att komplettera det svenska Natura 2000-nätverket, blir det länsstyrelserna som får regeringens uppdrag att föreslå nya områden. Utpekandet av områden ska enbart grundas på de kriterier för arter och naturtyper som anges i direktivet och omfatta de områden som bäst uppfyller dessa. Storlek, mångformighet, kontinuitet, representativitet, raritet är också viktiga parametrar. De områden som utses ska väsentligt bidra till att behålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus för de arter eller livsmiljöer som avses samt helst bidra till att Natura 2000 nätverket blir sammanhängande. Omfattningen av Natura 2000 inom EU var 2013 ca 18,4 % av landarealen, motsvarande siffra för Sverige var ca 13,8 % och för Gotland < 5 %. Processen för att utpeka nya Natura 2000-områden Länsstyrelsen har enligt uppdrag i 2014 års regleringsbrev identifierat kvalificerade områden på Gotland. Efter samråd med markägare och övriga berörda under början av 2015, lämnas förslaget på nya områden till Naturvårdsverket senast 27 mars Kriterierna för uppdraget har förtydligats enligt Naturvårdsverkets anvisningar vid flera tillfällen under På Gotland har Länsstyrelsen prioriterat följande av Naturvårdsverkets kriterier: 1. Nya kunskaper om särskilt viktiga förekomster av arter eller naturtyper. 2. Värdefulla objekt med de fyra bristnaturtyper som är aktuella för Gotland och som Gotland har ett nationellt bevarandeansvar för; 8240, 6110, 7230, Våtmarker som ingår i myrskyddsplanen. 1 Habitat = livsmiljö. Direktivet är till för skydd av områden med ovanliga naturmiljöer och/eller arter listade i art- och habitatdirektivets bilagor. EU:s medlemsländer är skyldiga att rapportera hur det går med bevarandet av utpekade naturtyper och och arter i respektive land. 2 Fågeldirektivet behandlar skydd för områden som har stor betydelse för rastande/flyttande och häckande fåglar samt reglering av jakt på fågel eftersom det tidigare skiljt sig mycket åt mellan olika EU-länder. 3 EU-kommissionen har ansvaret att följa upp att medlemsländerna lever upp till de gemensamma bestämmelserna i EG-rätten. Vid senaste översynen fick Sverige skarp kritik för brister i Natura 2000-nätverket. 4 karsthällmarker (8240), basiska berghällar = betade magra gräsmarker på kalkhällar (6110), rikkärr (7230) och trädklädda betesmarker (9070).

3 Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2015/39 3 (6) 4. Skog i befintliga reservat, som har möjlighet att få finansiering från LIFE Nature framöver. 5. Nationella eller regionala toppobjekt ur naturvårdssynpunkt. 6. Gränsjusteringar för att harmonisera Natura 2000-gräns och naturreservatsgräns. Länsstyrelsens anger att kända data om ca ha på Gotland av aktuella naturtyper har inventerats. Ca 5000 ha av dessa fältinventerades i slutet av Bland dessa har 9 områden med en total areal på ca 2400 hektar valts ut som förslag till nya eller utökade områden, främst inom kriterium 2: bristnaturtyper. Sammanlagt omfattar förslaget till nya eller utökade Natura 2000-områden på Gotland cirka 9260 hektar 5. Naturvårdsverket sammanställer och bereder länsstyrelsernas samlade förslag, inklusive processbeskrivning och yttranden från markägare och andra berörda till miljödepartementet. Regeringen fattar beslutet om vilka områden som Sverige slutligen ska föreslå EU-kommissionen att anta som områden av gemenskapsintresse. Bedömning Förlusten av biologisk mångfald orsakad av människan går allt snabbare och bedöms tillsammans med klimatförändringarna vara de största hoten mot stabiliteten i de ekosystem som en långsiktigt hållbar utveckling av våra samhällen vilar på. På Gotland är stora delar av landskapet redan omformade av människan. Inför framtiden är det en utmaning både att bevara ekosystemens mångfald och att säkra de hydrologiska systemens funktion i naturen på Gotland. Skydd av värdefulla naturområden är ett viktigt verktyg för detta. De möjligheter som då följer att få ekonomiskt stöd till bevarandeåtgärder och förvaltning, antingen ur EU:s fonder eller genom nationella beslut, betyder även intäkter för Gotland. Särskilt för enskilda landsbygdsföretag kan naturvårdsstöd idag utgöra en betydande del av intäkterna. Ur kommunalekonomisk synvinkel uppstår ofta motstridiga intressen om naturvärdena begränsar verksamheter som skapar kommunala skatteintäkter, innebär annan prioriterad utveckling för Gotland eller anses nödvändiga för kommunalteknisk service. På Gotland innebär också miljöbalkens tolkningsutrymme att miljöprövningar blir långdragna rättsfall, vilka bromsar även den önskade samhällsutvecklingen. Ledningskontorets underlag för bedömning försöker väga in dessa aspekter. Områdena På Filehajdar och i Bästeträsk-området vid Bunge Ducker och Stucks, när föreslaget Natura 2000 område överlappar riksintresse för mineralbrytning, är det uppenbart att Natura 2000-området kommer att sätta frågan om förhärskande riksintresse på sin spets till regeringens beslut. Bästeträsk bedöms vara Gotlands främsta naturområde i sitt slag. Områdets mosaik av hällmarker, våtmarker och skogar är unik i ett europeiskt perspektiv. Det ingår sedan 2008 i Sveriges nationalparksplan, d v s anses ha de kvaliteter som kvalificerar till det svenska nätet av nationalparker, inte minst för att det är ett stort sammanhängande och orört naturområde med potential för naturupplevelser. Naturvårdsverket har under de gångna åren köpt in en del mark som blivit tillgänglig i området. Enbart genom att utse Naturvårdsverkets markinnehav kan nuvarande Natura 2000 i området ungefär fördubblas. En förutsättning för att bilda national- 5 Med ökningen skulle omkring, 7,5 % av landytan på Gotland ingå i Natura 2000.

4 Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2015/39 4 (6) park är att staten äger marken. Själva Bäste träsk är redan ett 1494 ha stort naturreservat och nästan lika stort Natura 2000-område, där själva sjön är cirka 680 ha. I det föreslagna nya Natura områdets södra del finns det stråk med fastigheter som är klassade som riksintresse för värdefulla mineraler, där mineralförsörjningen under de senaste årens domstolsprövningar ofta fått vinna företräde framför naturvärdena. Hydrologisk expertis har uttryckt starka tvivel på att det är möjligt för kalkföretagen att klara utmaningen att bryta ut den riksintressanta kalken utan att allvarligt skada områdets hydrologi; vattenförsörjningen till Bäste träsk och vattentillgången i enskilda brunnar i området. Ett äldre vattenskyddsområde för Bäste träsk från 1973 utgörs utöver sjön av 3180 ha land runt sjön. Gällande täkttillstånd för kalk finns i området närmast SMA-täkten, vilket därmed, tillsammans med t ex tomtmarker i området inte ingår i det föreslagna Natura 2000-området. Kommunstyrelsen på Gotland avstyrkte år 2007 förslaget att låta Bästeträsk ingå i nationalparksplanen, då det var på remiss. Säkerställandet av Bästeträsk som framtida kommunal vattentäkt samt de arbetstillfällen på Gotland som skapas genom kalkbrytningen samt sten- och cementindustrin prioriterades. Särskilt avvisades eventuella restriktioner som skulle hindra eller försvåra framtida vattenuttag ur Bästeträsk. Befintliga tillstånd, som t ex den vattendom som medger regionen vattenuttag ur Bästeträsk, påverkas inte av att området är Natura För regionens del torde ändå den oro för vattenförsörjningen i området som uttrycks av hydrologisk expertis vara av stor betydelse för inställningen till områdets framtida användning. Med nuvarande ägare i området finns det förutsättningar för att utöka Natura området. Områdena som idag klassats som riksintresse för mineraler blir sannolikt omgivna av ytterligare Natura 2000-områden. Det ökar om möjligt kraven på miljökonsekvensbeskrivning för täkttillstånd. Då möjliga täktområden ligger som ett pärlband i områdets södra del, öppnar det för fortsatta tvister om deras betydelse för områdets hydrologi och tillflödena till Bäste träsk. Filehajdar, är ett nationellt toppobjekt ur naturvårdssynpunkt, trädklädda betesmarker med höga naturvärden och landets främsta lokal för nipsippa. Halva det föreslagna Natura2000- området är av riksintresse för mineraler. Detta område är ett konfliktområde mellan skyddsvärdet och cementindustrins råvarubehov. Störst förekomst av nipsippa finns inom området som är av riksintresse för mineralbrytning. En del av File hajdar ingår redan i Natura 2000 (ca 56 ha) och inom Natura området finns också Filehajdars naturreservat(10 ha). Befintliga naturreservat eller föreslagna områden där Naturvårdsverket är ensam markägare utgör 17 av de 26 föreslagna områdena. Ledningskontorets bedömning är att de inte är områden i närheten av konflikter med motstridiga samhällsviktiga intressen. Samma bedömning görs för de fyra hällmarksområdena Suderbys i Hejdeby, Stadshagen i Follingbo-Endre, Kyllaj i Hellvi och Pärkhagen i Hall-Hangvar. Områdena har stämts av med samhällsbyggnadsförvaltningen. Området Skarphagen i Stenkyrka är ett skogs- och hällmarksområde med karsthällmark, basiska berghällar, rikkärr och trädklädda betesmarker, ett stort kärnområde med varierad artrikedom. I området finns det motstående intressen bl a vad gäller planer på etablering av vindkraft. Området blev dock inte utpekat för vindkraft i översiktsplanen. Den gången fanns inte naturvärdena utpekade som särskilt värda att bevara, utan då var hindret andra frågor, vilka nu är undanröjda. Området St Vikers ligger delvis inom riksintresse för kalkindustrin, men norr om områden som nu är aktuella för bergtäkt, direkt norr om motorbanan Gotland Ring.

5 Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2015/39 5 (6) Det ansluter i väster till befintligt naturreservat Mölnermyr. I området finns trädklädda betesmarker och karsthällmarker med mycket höga naturvärden. Ägaraspekter Regionen är ägare till en del av den karstvittrade hällmarken Slättflis bakom Terra Nova bostadsområde, ett område som är populärt som strövområde och som genom att mark i dess närhet redan har skydd genom kulturminneslagen inte heller kommer att komma i fråga för exploatering, medan omkringliggande områden är ett möjligt utvecklingsområde för Visby. Regionen är också ägare till de fastigheter norr om Bäste träsk där Ahrs marina forskningstation, Bunge Smiss 1:9, och kvarnen i Ahr är belägna. Det är oklart om Natura 2000 kommer att påverka utvecklingen där eller ej. Samhällsbyggnadsförvaltningen lämnar yttranden till länsstyrelsen om de områden som regionen äger. Andra markägare utöver stenindustrin har tillfrågats genom LRF. LRF har även haft eget samråd med länsstyrelsen och då bland annat tagit upp bristen på tidig förankring med berörda markägare under det gångna året medan länsstyrelsen arbetat med kompletteringarna i Natura Bland LRF- medlemmarna på norra Gotland finns enligt LRF en blandning av oro för att vattnet i egna brunnar ska sina när kalkbrytningen expanderar, en tilltro till att vattenfrågan kommer att lösas, oro för hur samhället påverkas av kalkindustrin vare sig den expanderar eller minskar, och en blandning av misstro mot intrång i brukanderätten av egen mark alternativt uppskattning av att få stöd till att bevara naturvärden på den egna fastigheten och möjligheter till t ex LIFE-projekt. Från kalk- och cementföretagen har förts fram att förslaget på utökat Natura skydd i täktområden ger otydlighet och osäkerhet under pågående prövningar av framtida täkttillstånd. Deras yttranden inges samtidigt som regionens till länsstyrelsen. När Nordkalk sent i höstas fick fortsatt täkttillstånd i sitt nuvarande kalkbrott Klinthagen i Lärbro nordväst om väg 148 samt tillstånd till en utvidgning nordväst om brottet, gavs det med verkställighet, med undantag för en del av utvidgningsområdet. I täkttillståndet lämnas dispens från Art- och habitatdirektivet. Länsstyrelsen har fullgjort sitt Natura 2000-uppdrag genom att redovisa de områden som hyser de högsta naturvärdena av dem som efterfrågas i kompletteringarna. På File hajdar och intill Stucks kalkbrott inom Bästeträsk-området angränsar föreslagna Natura2000-områden därigenom till de områden där företag har täkttillstånd för brytning några år fram i tiden. Cementas nuvarande täkttillstånd gäller t ex Näringslivsenhetens konsekvensanalys av upphörd stenindustri Utökningen av Natura 2000 områden på norra Gotland kommer att få konsekvenser för kalkindustrin i området. Det har inte funnit tid att göra djupare analyser av omfattning och tidsperspektiv. I ett värsta tänkbara scenario försvinner kalkindustrins verksamhet helt från Gotland: Det kommer att få återverkningar på det gotländska samhället. De berörda företagen Cementa AB, Nordkalk AB och SMA Mineral AB sysselsätter vid full produktion cirka anställda och har en beräknad lönekostnad på cirka miljoner kronor årligen. Företagen köper även varor och tjänster från andra företag på den gotländska marknaden, uppskattningsvis för mellan miljoner kronor årligen.

6 Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2015/39 6 (6) Om alla anställda väljer att lämna Gotland för arbete på annan ort minskas Region Gotland skatteintäkter med cirka 50 miljoner kronor årligen. Försvinner efterfrågan på varor och tjänster är sannolikheten stor att ytterligare cirka arbetstillfällen försvinner vilket kommer att innebära än mindre skatteintäkter för Region Gotland. Kommunal verksamhet som kan påverkas negativt av en neddragning är exempelvis barnomsorg och skola med ett minskat barn/elevunderlag. För Region Gotland kommer en minskad verksamhet i kalkindustrin direkt att minska regionens skatteintäkter och troligtvis få en negativ effekt även på annan kommunal service genom försämrad skattekraft och befolkningsutveckling. På kort sikt kan t ex även arbetet med att bli Årets Tillväxtkommun 2018 äventyras Cementas anläggning i Slite har öns i särklass största enskilda elförbrukning (ca 30 % av totala elförbrukningen här), dess höga och relativt jämna elförbrukning utgör baslast på elnätet och är idag en förutsättning för stabilitet i elnätet och vindkraftens möjligheter för avsättning av sin produktion. Fjärrvärmen i Slite baseras idag på överskottsvärme från Cementa. Försvinner överskottsvärmen i fjärrvärmesystemet får detta bland annat konsekvenser för ishallen och Slite Växthus. Även lokala entreprenadföretag, handel, restauranger och andra branscher kommer att känna av den minskande efterfrågan. Alternativ utveckling för norra Gotland Under arbetet med Kunskapsunderlag för planer över framtida markanvändning på norra Gotland (Länsstyrelsen dnr ), konstaterade projektgruppen där bl a Region Gotland ingick att mer än turister besöker årligen Fårö och att de är en stor potential för att öka besökarantalet på norra Gotland. Stora delar av norra Gotland är fortfarande oexploaterade, samtidigt som antalet fritidshus och turistanläggningar ökar. Det övergivna kalkbrottet norr om Bästeträsk, Blå Lagunen, har på kort tid blivit en av öns mest besökta badplatser. Vid en överflygning av området kunde Naturvårdsverkets representant i projektgruppen peka ut flera intressanta och i många fall unika områden som väl lämpar sig för upplevelseturism. Projektgruppen konstaterade att ett antal goda förebilder finns där områden med nationalparkstatus kunnat integreras med upplevelseturism. Förutom att vara mer hållbar kan sannolikt upplevelseturism bidra med mer samhällsnytta och ekonomisk utveckling i ett regionalt perspektiv. Det finns alternativ till den kalkstensindustri som nu är förhärskande i området, men dessa är ännu inte utvecklade. Hittills finns bara pilotprojekt inledda som grund för sådana studier i andra svenska destinationer som t ex i Kosterhavet, Åre och Vimmerby. Som en följd av länsstyrelsens arbete med Handlingsprogram för natur och kulturturism från 2007, kunde mer omfattande studier utförts om alternativ markanvändning med inriktning till upplevelseturism och vilka ekonomiska och sociala konsekvenser i samhället det kan medföra. Ledningskontoret Per Lindskog tf regiondirektör Bilagor: Bilaga 1 (förslag till yttrande till Länsstyrelsen) Bilaga 2 (tabell över föreslagna områden) Bilaga 3 (kartbilaga Bästeträskområdet och Filehajdar)

7 Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN Ingunn Tryggvadotter Handläggare Naturvårdsenheten E-post: Telefon: REMISS Datum Enligt sändlista Dnr: Änr l 6 REGION GOTLAND Förslag på komplettering av Natura 2000-nätverket Regeringen beslutade den 9 januari 2014 att ge Länsstyrelsen i uppdrag att komplettera nätverket Natura 2000 med nya områden. Bakgrunden till detta är att EUkommissionen påtalat att brister finns i Sveriges Natura 2000-nätverk. För att bättre leva upp till Sveriges åtaganden vad gäller internationell naturvård behöver Natura 2000-nätverket ytterligare komplettering. Länsstyrelsen avser att föreslå 26 områden som uppfyller kriterierna enligt regeringens uppdrag. Det rör sig om 15 nya områden och 11 utökningar av befintliga Natura 2000-områden. Områdena uppfyller även kriterierna enligt art- och habitatdirektivet. Länsstyrelsen på Gotland har arbetat med detta uppdrag utifrån de brister i naturtyper som finns inom befintligt Natura 2000-nätverk. Fyra naturtyper som Gotland nationellt sett har en stor andel av är dåligt representerade i Natura Dessa naturtyper är karsthällmarker, basiska berghällar, rikkärr och trädklädda betesmarker. När det gäller dessa naturtyper har Sverige endast inkluderat ett fåtal procent av den totala förekomsten i landet. Länsstyrelsen har även arbetat med områden som sammantaget har mycket höga naturvärden ur ett nationellt perspektiv och där flera olika naturvärden samverkar med varandra. De områden som Länsstyrelsen avser att föreslå är: Område Asunden Bojsvätar Bruten Bungenäs Bästeträsk Danbo Fide lövskog Filé Haj dar Hajdhagen Herrgårdsklint Hässle backe Socken Othem Boge Lärbro Bunge Fleringe, Bunge, Rute Gammelgarn Fide Othem, Tingstäde Hangvar Gammelgarn Ostergarn POSTADRESS VISBY BESÖKSADRESS Visborgsallén 4 TELEFON oo E-POST gotland@lansstyrelsen.se WEBBPLATS

8 LÄNSSTYRELSEN l GOTLANDS LÄN REMISS Dnr: Jungfrun Jusarve skog Kyllajhajdar Pärkhagen Sajgs Sigfride Skarphagen Stadshagen Stenstugu skog Stora Vikers Storsund Suderbys hällar Terra Nova Törrvesklint Uppstaig Stenkyrka Gothem Hellvi Hall, Hangvar Hellvi Rute Stenkyrka, Hangvar Follingbo, Endre Kräklingbo Lärbro Gothem Hejdeby Follingbo Stenkyrka Kräklingbo Inför redovisningen av förslag till nya områden till Naturvårdsverket vill Länsstyrelsen ha dina synpunkter på förslaget. Naturvårdsverket tar emot förslag från samtliga Länsstyrelser i Sverige och sammanställer dessa. Beslut om förslag av nya Natura 2000-områden tas av Regeringen. Länsstyrelsen kommer att förankra förslaget med berörda fastighetsägare. Förslaget kommer även att kungöras i ortstidning med ingående fastigheter, förutom de fastigheter som ägs av Naturvårdsverket. Länsstyrelsen behöver ha ditt svar senast den 27 februari För mer information om nätverket Natura 2000, se bifogat infoblad För Länsstyrelsen Anna-Lena Fritz

9 LÄNSSTYRELSEN l GOTLANDS LÄN REMISS Dnr: Bilagor 1. Översiktskartor - kartor över Gotland med de aktuella förslagen på utökning och nya områden. 2. Beskrivning av områden, motiv för utpekande och generellt om uppdraget. Söndlista Fortifikationsverket bo.larsson2@fortifikationsverket.se Försvarsmakten Högkvarteret Milj öavdelningen Stockholm Havs- och vattenmyndigheten Box Göteborg Region Gotland Visby Region Gotland Registrator Samhällsbyggnadsförvalmingen Visby Skogsstyrelsen Box Visby Skogsstyrelsen Jönköping Trafikverket Borlänge Jordbruksverket Jönköping Kustbevakningen Box Karlskrona

10 LÄNSSTYRELSEN l GOTLANDS LÄN REMISS Dnr: Sveriges Geologiska Undersökning Box Uppsala Energimyndigheten Box Eskilstuna

11 yq cs UD S UK: "* S H vi O rj U

12 iq M «05 (N

13 »n ä Q et WO U w) 3 H ad O i-j U M;

14 o 1 l l cs M

15 yq OX) _«s UK ^ J a H sd O i-i O f i

16 i O ä Q

17 10 yq et OX

18 K M S»CÖ

19 Bilaga 2 Dnr: Generellt om uppdraget Regeringen har den 9 januari 2014 gett till Länsstyrelsen ett uppdrag om redovisning av skyddsarbete med Sveriges Natura 2000-områden. Redovisningen består av tre olika delar varav detta är deluppdrag l, ett uppdrag som ska slutredovisas till Naturvårdsverket den 27 mars Uppdraget består i att lämna förslag till nya Natura 2000-områden och komplettera redan föreslagna områden. Utgångspunkten för förslagen ska vara att åtgärda: 1) de brister i nätverket Natura 2000 som framgår av resultatet från Europeiska kommissionens utvärderingar samt 2) Eventuella andra nationellt identifierade brister i nätverket. Uppdraget ska genomföras i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer, som kom i en skrivelse från Naturvårdsverket den 24 april Riktlinjerna, liksom uppdraget, är uppdelade i två olika delar: 1) Brister enligt EU-kommissionens utvärdering 2) Övriga brister och möjliga kompletteringar av nätverket Den första delen berör arter och naturtyper som Sverige har fatt reservation på i en revision av den Europeiska kommissionen. För Gotlands del behöver vi komplettera med barbastell, en fladdermusart som lever främst i lövskogar. Här har vi uppgifter från den fladdermusinventering som utfördes på Gotland under 2014 och kommer att peka ut områden därefter. Den andra delen berör övriga (nationella) brister och möjliga kompletteringar i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer. Här har Naturvårdsverket presenterat olika kriterier för utpekande av nya och komplettering av befintliga Natura 2000-områden: Brister i SPA-nätverket kan kompletteras om viktiga områden saknas, t.ex. internationellt viktiga våtmarker, viktiga rastlokaler under flyttning eller viktiga fågellokaler enligt andra internationella överenskommelser. Nya kunskaper om arters och naturtypers förekomst bör beaktas i utpekande. Värdefulla objekt med förekomst av naturtyper som det nationellt råder brist på i nätverket kan föreslås för att komplettera nätverket. På Gotland gäller detta karsthällmarker (8240), basiska berghällar (6110), rikkärr (7230) och trädklädda betesmarker (9070). Marina miljöer med viktiga förekomster av direktivnaturtyper kan föreslås. Bland dyner, framför allt rissandhedar (2320) och grässandhedar (2330), kan särskilt värdefulla, oskyddade områden föreslås. Nätverket med sjöar och vattendrag, främst mindre vattendrag (3260) och mineralfattiga sjöar (3110), kan utvidgas där det finns en uppenbar naturvårdsnytta för att få ett mer sammanhängande och ekologiskt ändamålsenlig avgränsning. Våtmarker som ingår i myrskyddsplanen kan föreslås. Särskilt lämpliga är områden med kända, betydelsefulla förekomster av direktivnaturtyper eller arter, t.ex. rikkärr (7230). Gräsmarker kan föreslås, främst om de innehåller en naturtyp med låg täckning i nätverket. Detta gäller främst staggräsmarker (6230) och silikatgräsmarker (6270).

20 Bilaga 2 Dnr: Under hösten 2014 kompletterades riktlinjerna från Naturvårdsverket genom svar på frågor från olika Länsstyrelser under arbetets gång. Här framgår att det inom uppdraget: Är fullt möjligt att peka ut naturtypen taiga (9010) eller annan skog om det finns viktiga fördelar med detta, t.ex. befintliga naturreservat som kan ingå i ett Life-projekt framöver. Bör föreslås områden som utgör nationella eller regionala "toppobjekt" ur naturvårdssynpunkt. Särskilt viktigt är detta om länet har en stor andel av den nationella förekomsten eller en stor andel av landets finaste områden för en viss naturtyp eller art. Är lämpligt att göra gränsjusteringar så att Natura 2000-området och reservatsgränsen harmoniserar med varandra. Detta får dock bara göras om det inte innebär att areal med förekomst av utpekade naturtyper eller arter tas bort ur objektet. På Gotland har det varit aktuellt att jobba med: 1. fyra bristnaturtyper som är aktuella för vårt län; 8240, 6110, 7230, Våtmarker som ingår i myrskyddsplanen 3. Befintliga reservat eller andra områden med regionalt höga naturvärden, som har möjlighet att få finansiering från Life-fonder framöver. 4. "Toppobjekt", regionala eller nationella. 5. Gränsjusteringar för att harmonisera Natura 2000-gräns och naturreservatsgräns. Generellt för urvalet av områden gäller att det endast är vetenskapliga kriterier som ska ligga till grund. När områden väljs ut är det de områden som har de viktigaste förekomsterna och sådana som ger ett bra geografiskt urval som ska prioriteras. Detta är de områden som kan antas vara mest betydelsefulla för att bibehålla eller återställa gynnsam bevarandestatus. Totalt har vi arbetat igenom 195 områden på en sammanlagd area av ca hektar. Nedan följer motiv och förklaring till utpekande/utvidgning av de 26 områden som är aktuella att föreslå på Gotland inom ramen för detta uppdrag: Asunden utökning Område med regionalt höga naturvärden, främst kustnaturtyper. Kriterium 3. Naturvårdsverket är markägare. Delar av utökningen är befintligt naturreservat. Bojsvätar utökning Området består till stora delar av ett rikkärr med mycket höga naturvärden. Rikkärret ingår i myrskyddsplanen och är därmed regionalt och nationellt prioriterat. Området gränsar till Hejnum Kallgate och ligger i ett internationellt värdefullt våtmarksområde (Ramsar-område). Kriterium l, 2 och 5. Naturvårdsverket är största markägaren. Hela området är naturreservat.

21 Bilaga 2 Dnr: Bruten nytt område Kalkbarrskog med regionalt höga naturvärden. Kriterium 3. Naturvårdsverket är markägare. Hela området är naturreservat. Bungenäs utökning Kalkbarrskog med regionalt höga naturvärden. Kriterium 3. Hela området är naturreservat. Bästeträsk utökning Nationellt toppobjekt ur naturvårdssynpunkt och ingår i nationalparksplanen. Ett mycket stort naturområde som till stora delar präglas av orördhet och stor variation. Stora delar av markerna är präglade av långvarigt bete. Det stora hällmarkskomplex som finns i området är ett av de bästa exemplen på gotländska hällmarker och av stort ekologiskt intresse, l området finns ett stort antal våtmarker med höga naturvärden, varav flera ingår i myrskyddsplanen. Ur hydrologisk och hydrogeologisk synpunkt är området av mycket stort intresse. Det har en hydrologi som är märklig. Flera sjöar och våtmarker har inga synliga avlopp utan dräneras underjordiskt. Hela kustområdet är av stort geologiskt intresse med orörda klapperstensstränder, raukområden, klintnäsor och en välbildad strandvallsmorfologi. Falholmen är en praktlokal vid studier av kustprocesser. Skogen innehåller ett stort antal nyckelbiotoper och är p.g.a. en hög grad av orördhet mycket gammal och med lång kontinuitet. Väster om Ojnare myr är skogarna enligt en landskapsanalys de viktigaste på hela Gotland för att bevara biologisk mångfald knuten till gammelskog på landskapsnivå (nyligen slutfört exjobb, delvis i Länsstyrelseregi, av Anna Johansson: Området har en stor areal av alla fyra bristnaturtyper som är aktuella för Gotland, varav karsthällmarker och basiska berghällar är naturtyper där Gotland har en stor andel av landets totala förekomst. Området föreslås utifrån kriterier l, 2, 3 och 4. Naturvårdsverket är en stor markägare i området. Danbo utökning Utökningen består främst av alvarmarker och örtklädda sanddyner med höga naturvärden på regional nivå. Kriterium 5. Naturvårdsverket är markägare. Hela området är naturreservat. Fide lövskog utökning En av de ädellövskogar i länet som har högst naturvärden och störst sammanhängande areal. Kriterium 5. Naturvårdsverket är delvis markägare. Hela området är naturreservat. Filé hajdar utökning Ett nationellt toppobjekt ur naturvårdssynpunkt. Här finns alla fyra bristnaturtyper som är aktuella för Gotland representerade tillsammans med utbredda alvarmarker. De trädklädda betesmarkerna

22 Bilaga 2 Dnr: utgörs av glesa kalktallskogar på häll och älvar, med höga naturvärden både i träd- och markskiktet bl.a. många sällsynta kärlväxter, lavar och marksvampar. En hög grad av orördhet präglar stora delar av skogarna och marken bär spår av långvarigt bete. Filé hajdar är kärnområde för nipsippa och blodtoppblomvecklare, samt hyser en population av väddnätfjäril som troligtvis har utbyte med Hejnum kallgate. Kriterium l, 3 och 4 Naturvårdsverket är delvis markägare. Hajdhagen nytt område Ett område med en mosaik av basiska berghällar, alvarmarker och trädklädda betesmarker. Höga naturvärden på regional nivå. Naturvårdsverket är markägare. Herrgårdsklint utökning Kalkbarrskog med höga naturvärden på regional nivå och på landskapsnivå. Kriterium 3. Naturvårdsverket är markägare. Hela området är naturreservat. Hässle backe utökning Basiska berghällar och älvar. Utökningen utgör en liten justering på 1,4 hektar för att harmonisera Natura 2000 med Naturreservat. Kriterium 5. Naturvårdsverket är markägare. Hela området är naturreservat. Jungfrun nytt område Kalkbarrskog med regionalt höga naturvärden. Kriterium 3. Hela området är naturreservat. Jusarve skog nytt område Kalkbarrskog med regionalt höga naturvärden. Kriterium 3. Hela området är naturreservat. Kyllajhajdar nytt område Ett mycket stort sammanhängande område med karsthällmarker och basiska berghällar i mosaik med alvarmarker och kalkbarrskogar på karst och häll. Mycket höga naturvärden och hög kvalitet på karsthällmarkerna. Kriterium 1. Langs hage Ett stort sammanhängande område med karsthällmarker och basiska berghällar i mosaik med alvarmarker och kalkbarrskogar på karst och häll. Höga naturvärden och hög kvalitet på karsthällmarkerna. Kriterium 1.

23 Bilaga 2 Dnr: Pärkhagen nytt område Mycket speciella hällmarker med oerhört gles och gammal tallskog (nyckelbiotop) och inslag av karstsprickor. Fint våtmarkssystem med storandel rikkärr. Angränsar till N m rå d et Hall- Hangvar. Kriterium 1. Naturvårdsverket delvis ägare. Sajgs nytt område Kalkbarrskog med regionalt höga naturvärden. Kriterium 3. Hela området är naturreservat. Sigfride nytt område Skogsbete (kalkbarrskog) med regionalt höga naturvärden. Kriterium l och 3. Hela området är naturreservat. Skarphagen nytt område Stort kärnområde med mycket bristbiotop av alla fyra bristnaturtyper som är aktuella för Gotland. Hög kvalitet och mycket höga naturvärden. Flera rödlistade arter av bl.a. fjärilar, kärlväxter och lavar på häll. Kriterium 1. Stenstugu skog nytt område Skogsbete (kalkbarrskog) med regionalt höga naturvärden. Kriterium l och 3. Naturvårdsverket är markägare. Hela området är naturreservat. Stadshagen nytt område Karsthällmarker av mycket hög kvalitet. Kriterium 1. Suderbys hällar nytt område Ett stort, sammanhängande område med karsthällmark av hög kvalitet. Kriterium 1. Stora Vikers nytt område Stor areal bristnaturtyp av främst karsthällmarker, basiska berghällar och trädklädda betesmarker. Karsthällmarkerna har bitvis MYCKET hög kvalitet. Kriterium 1. Storsund utökning

24 Bilaga 2 Dnr: Kalkbarrskog med höga naturvärden som angränsar till befintligt Natura 2000-område Storsund. Kriterium 3 och 5. Naturvårdsverket är markägare. Törvesklint nytt område Kalkbarrskog med regionalt och nationellt höga naturvärden. Kriterium 3. Hela området är naturreservat. Uppstaig utökning Kalkbarrskog med regionalt höga naturvärden som angränsar till befintligt Natura 2000-område Uppstaig. Kriterium 5. Naturvårdsverket är markägare.

25 Bilaga 2 Dnr: Karsthällmarker (8240)

26 Bilaga 2 Dnr: Basiska berghällar (6110) Rikkärr (7230) HMHBHR1

27 Bilaga 2 Dnr: Trädklädda betesmarker