Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn
|
|
- Per-Olof Lundström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn Enetjärn Natur har av Cementa fått i uppdrag att ta fram kompletterande underlag gällande ljungpipare och sånglärka till Cementas ansökan om täkttillstånd på fastigheten Albrunna 29:1. Detta med anledning av länsstyrelsens yttrande om kompletteringsbehov. Denna PM har tagits fram av Sofia Lundman och Niklas Lindberg Alseryd, Enetjärn Natur. Sofia Lundman är ekolog med flerårig erfarenhet av naturvärdes- och artinventeringar i hela landet. Sofia har genomfört naturvärdesinventering av täkten samt varit med och tagit fram efterbehandlingsplan för täkten. Niklas Lindberg Alseryd är jägmästare och disputerad ekolog med många års erfarenhet av fältinventeringar av fågel och god vana att analysera och granska data. Förutsättningar Brytområdet Det planerade brytområdet är beläget precis öster och norr om nuvarande täkt och utgörs av alvarmark som är en del av Stora Alvaret. Området beskrivs närmare i rapporten från den naturvärdesinventering som genomförts inför tillståndsansökan. 1 Ljungpipare Under fågelinventeringen konstaterades två revir av ljungpipare inom det planerade brytområdet samt ytterligare fyra revir inom inventeringsområdet (vilket omfattade även 200 m utanför brytområdet). Sånglärka Vid fågelinventeringen 2016 bedömdes revir av sånglärka finnas inom det planerade brytområdet. Sånglärka var den talrikast förekommande arten i inventeringsområdet och totalt bedömdes revir av arten finnas i inventeringsområdet. Det fanns inga revir i befintligt brytområde eller på avbanad mark. 1 Enetjärn Natur Biologisk mångfald och naturvärde på Albrunna 29:1 - Ett kunskapsunderlag inför utökad kalkbrytning i Degerhamn. 2 WSP Fågelinventering Albrunna 29:1, Mörbylånga kommun
2 Påverkan Inom brytområdet kommer alla livsmiljöer och häckplatser för ljungpipare och sånglärka att försvinna. Om avbaning sker under fåglarnas häckningsperiod kan det även innebära att häckningar går om intet genom att vuxna fåglar störs eller genom att ägg och ungar skadas eller dödas. Skadelindrande åtgärder Länsstyrelsen efterfrågar i sitt yttrande en redovisning av vilka skyddsåtgärder som Cementa tänker vidta för att säkerställa den kontinuerliga ekologiska funktionen för ljungpiparens och sånglärkans livsmiljöer. För att undvika risken för skada vid avbaning (dvs. den första avbaningen, inte efterföljande finputsning) kommer detta ingrepp inte att ske under perioden april-juli, dvs. under häckningstid för ljungpipare och sånglärka. Detta är i enlighet med vad som anges i efterbehandlingsplanen för täkten. Den efterbehandling som planeras för täkten syftar bland annat till att återskapa miljöer som liknar alvar, både i det planerade brytområdet och i äldre täktdelar. Detta ska bl.a. åstadkommas genom varsam hantering av avbaningsmassor som kommer att placeras ut i områden som efterbehandlas för att påskynda återetablering av alvarvegetation. I efterbehandlingen ingår även skötsel av äldre täktdelar där vegetation redan är etablerad. Genom att införa hävd på några gräsmarker och alvarliknande marker i äldre täktdelar motverkas igenväxning vilket, förutom att främja en hög biologisk mångfald generellt, skapar bättre förutsättningar för markhäckande fåglar som ljungpipare och sånglärka. Cementa avser att påbörja skötselåtgärder innan befintligt tillstånd går ut (år 2022). Konsekvenser För ljungpipare är det ca två revir som kommer att påverkas av verksamheten, vilket motsvarar ca 0,5 % av den öländska populationen. För sånglärka rör det sig om ca 30 revir som kommer att påverkas, vilket motsvarar 0,4 av den öländska populationen. Både sånglärka och ljungpipare förekommer spritt och talrikt eller relativt talrikt på Stora Alvaret och Öland. Genom att skadelindrande åtgärder vidtas minimeras risken att individer av arterna skadas eller dödas. Om påverkan ändå uppstår på enstaka individer bedömer vi att den inte kommer påverka arternas bevarandestatus, varken lokalt, regionalt eller nationellt. Med lokalt avses i det här fallet Öland. 2
3 Täkten och det planerade brytområdet ligger i utkanten av Stora Alvaret, vilket innebär att liknande biotoper som de som förekommer inom brytområdet även breder ut sig i det omgivande landskapet. Med anledning av att brytområdet utgör en del av Stora Alvaret, samt inte hävdas till skillnad från merparten av Stora Alvaret 3, bedömer vi att livsmiljöer i det planerade brytområdet inte är viktigare för fåglarna än miljöerna i närområdet. Liknande biotoper som arterna utnyttjar i brytområdet finns även i direkt anslutning till detta. Vi bedömer därför att det planerade brytområdet inte hyser något lokalt kärnområde för någon av arterna. Den planerade verksamheten kommer därför inte att medföra att tillgången till platser för fortplantning inom kärnområden minskar. Verksamheten kommer dock att leda till att tillgången till platser för fortplantning i närområdet kring täkten minskar. De restaurerande åtgärder som kommer att vidtas i efterbehandlingen av täkten medför att minskningen kan begränsas. Detta beskrivs närmare nedan. I de delar av det äldre täktområdet där hävd införs kommer häckningsförutsättningarna för sånglärka och ljungpipare sannolikt att förbättras redan nästkommande säsong. Förutsatt att hävden införs inom de närmsta åren, kommer tillgången på lämpliga häckningsmiljöer för arterna därmed att öka i närheten av brytområdet, vilket delvis kan väga upp för de livsmiljöer som försvinner när avbaningen genomförs. Täktverksamheten innebär att brytområdet successivt avbanas och bryts ut. Enligt den plan som föreslås för efterbehandlingen ska avbaningsmassor löpande placeras ut i redan utbrutna delar av täkten. Det medför att nya biotoper kommer att skapas i de äldre täktdelarna i takt med att brytningen fortskrider. Både sånglärka och ljungpipare kräver att det finns viss vegetation på platsen där de väljer att häcka, men det behövs inte ett fullt utvecklat alvar för att fåglarna ska trivas. Studier på sånglärkor i sädesfält har till exempel visat att arten föredrar delar av åkrar med dålig tillväxt, där vegetationen är låg och gles 4. Även ljungpipare vill ha kortvuxen vegetation 5. Lämpliga häckningsmiljöer för de båda arterna kommer därför att kunna skapas betydligt snabbare än vad det tar att nå det slutliga efterbehandlingsmålet som är en välutvecklad alvarmark. Vi uppskattar att ett avbanat/utbrutet område kommer att kunna fungera som habitat för sånglärka och ljungpipare inom fem år efter att avbaningsmassor placerats ut, förutsatt att utplacering sker i någorlunda plana, öppna delar. Vi har gjort denna uppskattning med ledning av hur vegetation har återetablerats efter placering av avbaningsmassor i försöksytor som finns i äldre delar av täkten, liksom på en av de avslutade deponierna (se vidare i naturinventeringsrapporten 3 ). 3 Enetjärn Natur Biologisk mångfald och naturvärde på Albrunna 29:1 - Ett kunskapsunderlag inför utökad kalkbrytning i Degerhamn 4 Artdatabanken Artfakta Alauda arvensis Sånglärka. Tillgänglig: Hämtad Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M Svensk fågelatlas. Vår Fågelvärld, supplement 31. Stockholm 3
4 Denna åtgärd kommer alltså att ge ett tillskott av häckningsmiljöer för sånglärka och ljungpipare i närheten av brytområdet på några års sikt efter att avbaning har skett. Minskningen av platser för fortplantning kan således hållas nere. På lång sikt, efter att verksamheten avslutats, kommer de livsmiljöer som försvinner i brytområdet i stort sett helt att ersättas av nya, liknande miljöer, som skapas till följd av efterbehandlingen, om det scenario där täkten inte vattenfylls blir verklighet. Detta innebär då att det inte längre föreligger någon minskad tillgång på fortplantningsplatser i området kring täkten. Vi antar här att det kommer att finnas viss negativ inverkan från de höga kanterna kring täkten, vilket innebär att hela täktbotten inte kommer att utnyttjas av fåglarna. Däremot är den sammanlagda arealen av täkten större än det planerade brytområdet vilket gör att det totalt sett bör kunna gå åtminstone jämnt upp. I landskapet i stort, på Stora Alvaret och på Öland som helhet, finns goda förutsättningar i form av livsmiljöer för arterna. Eftersom lämpliga livsmiljöer finns väl spridda inom stora ytor, och tillgång till platser för fortplantning inom kärnområden inte minskar, medför det att arternas respektive livsmiljöers kontinuerliga ekologiska funktion kan bibehållas. De skadelindrande åtgärder som föreslås medverkar till att denna funktion kan behållas oförändrad, genom att nya livsmiljöer skapas i närheten av brytområdet. Slutsatser Vi bedömer att de livsmiljöer inom planerat brytområde som skulle omintetgöras eller påverkas vid en exploatering, inte är av stor vikt för populationerna av ljungpipare eller sånglärka varken på lokal (här avses Öland), regional eller nationell nivå. Inte heller påverkas den kontinuerliga ekologiska funktionaliteten hos arternas livsmiljöer. Den efterbehandling som planeras innebär att häckningsmiljöer skapas eller förbättras, vilket hjälper till att bibehålla den ekologiska funktionen i respektive arts livsmiljöer. Vår bedömning är därför att den planerade verksamheten, i fråga om ljungpipare eller sånglärka, inte är förbjuden enligt 4 artskyddsförordningen. Säkerhet i bedömningen Det finns vissa osäkerheter i hur lång tid det tar innan lämpligt habitat för fåglarna kan bildas efter att avbaningsmassor har placerats ut. Oss veterligt finns inga uppföljningar som specifikt studerat hur fåglar som sånglärka och ljungpipare reagerar på återetablering av vegetation i alvarmiljöer. I efterbehandlingsplanen åtar Cementa sig att genomföra naturvärdesinventeringar vart femte år för att följa upp genomförda åtgärder. I samband med detta kommer även riktade fågelinventeringar att utföras i syfte att följa upp om och i så fall var sånglärka och ljungpipare etablerat sig i täkten. Utifrån resultatet av inventeringarna kan beslut tas om ytterligare, eller justerade, åtgärder behöver vidtas. 4
5 För ljungpipare finns även en osäkerhet i om arten överhuvudtaget kommer att utnyttja de djupare delarna av täkten som livsmiljö, även om vegetation återetableras där. Ljungpipare är knuten till öppna, vidsträckta landskap och kan uppleva de höga täktkanterna som ett hinder mot att etablera revir på täktbotten. Sånglärka har mindre revir och bör inte på samma sätt hindras av täktkanterna. Huruvida ljungpipare etablerar sig i de djupare delarna kommer att följas upp med återkommande inventeringar (se ovanstående stycke). Det ska här också noteras att en stor del av det äldre täktområdet inte ligger i några djupare delar. Slutligen finns viss osäkerhet i om, och i så fall i vilken utsträckning, fåglarna kan komma att störas av transporter genom täkten. Om regelbundna transporter är störande för fåglarna blir den potentiella utbredningen av lämpliga häckmiljöer som kan skapas vid efterbehandling mindre. De uppföljande fågelinventeringar som ska genomföras i området kommer att ge svar på om fåglarna störs eller inte. Därefter kan eventuella åtgärder vidtas. 5
FÅGELINVENTERING. Albrunna 29:1, Mörbylånga kommun
FÅGELINVENTERING Albrunna 29:1, Mörbylånga kommun 2017-02-22 FÅGELINVENTERING Albrunna 29:1, Mörbylånga kommun KUND Cementa AB Box 500 380 65 Degerhamn KONSULT WSP Sverige Box 503 391 25 Kalmar Besök:
Läs merKompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb
Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb Enetjärn Natur AB på uppdrag av Cementa AB 2016-06-22 Bakgrund och metodik I samband med huvudförhandling i miljödomstolen avhandlades frågan om artskydd.
Läs merPM AVSEENDE ARTER/N2000, KOMPLETTERING TÄKTANSÖKAN CEMENTA
PM AVSEENDE ARTER/N2000, KOMPLETTERING TÄKTANSÖKAN CEMENTA Kärlväxter och mossor: I MKB sid 61 bedöms påverkan på växter och då med fokus på den rikliga förekomsten av Kalkkrassing inom och utom täktområdet.
Läs merBilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor
Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor Bedömning av inventeringsbehov av ugglor vid den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Antoine Bos, Enetjärn Natur
Läs merNaturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28
Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28 Innehåll Uppdraget 3 Naturvärdesinventering 3 Metod! 3 Inventeringsområdet! 4 Potentiellt naturvärdesobjekt! 4 Landskapsobjekt!
Läs merInnehåll
Markbygden Vind AB Markbygden Etapp 3 - Planerad vindkraft i Piteå kommun, Norrbottens län - Inventering av häckande fåglar i våtmarker, sjöar och tjärnar. Denna rapport tjänar som en kunskapssammanställning
Läs merArtskyddsutredning för detaljplan för del av Träslöv 19:35, Varbergs kommun
1 (6) 2019-09-03 Artskyddsutredning för detaljplan för del av Träslöv 19:35, Varbergs kommun En naturvärdesinventering (NVI) (Mattson, J. 2017) har gjorts för planområdet samt omkringliggande mark. Under
Läs merBedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun
PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område
Läs merNaturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan ARBETSMA - TERIAL
15-10-15 ARBETSMA - TERIAL Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan 2015 Naturvärdesinventering Gamla landsvägen i Spånga: underlag till detaljplan Spånga Oktober
Läs merFöreläggande om komplettering av tillståndsansökan enligt 9 kap. miljöbalken
FÖRELÄGGANDE 1 (6) 2018-06-19 Dnr 551-9381-17 Miljöprövningsdelegationen Swerock AB monica.almefelt@swerock.se Föreläggande om komplettering av tillståndsansökan enligt 9 kap. miljöbalken Föreläggande
Läs merKOMPLETTERING AV ANSÖKAN. A. Mark- och miljödomstolen. B. Länsstyrelsen. Växjö tingsrätt Mark- och miljödomstolen
24 september 2018 Växjö tingsrätt Mark- och miljödomstolen KOMPLETTERING AV ANSÖKAN Mål nr M 5374-17; angående ansökan om fortsatt och utvidgad täktverksamhet av kalksten samt bortledning av dag- och grundvatten
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Nipsippan i Krången SE0710161 Namn: Nipsippan i Krången Sitecode: SE0710161 Områdestyp: psci 2000-07 enligt art- och habitatdirektivet Areal: 3,1 ha Skyddsform: Blivande naturreservat
Läs merNaturvärdesinventering tillhörande området Sapphult
Version 1.00 Projekt 7457 Upprättad 2018-05-22 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med arbetet inför en detaljplan
Läs merPM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning
PM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning 2014-08-25 Enetjärn Natur AB Bakgrund Inför en planerad vindkraftanläggning vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun har
Läs merRichard Ottvall
Bilaga 7 Richard Ottvall 2018-09-10 Ottvall Consulting AB Frostavallsvägen 325 243 93 Höör Telefon: 0413-22237 Mobil: 0705-642822 E-post: richard@ottvall.com Svartfläckig blåvinge i frodig miljö med inslag
Läs merVersion 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun
Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad 2017-04-28 Reviderad Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband med detaljplanearbete i området Hammar
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP
25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds
Läs merNaturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Skillerälven, Storbron, Filipstads kommun.
Version 1.00 Projekt 7425 Upprättad 2017-06-21 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Skillerälven, Storbron, Filipstads kommun. Sammanfattning En inventering har skett i samband
Läs merPM: Fågelinventering vid Björnö, Norrtälje kommun
2016-06-28 Granskningsversion PM: Fågelinventering vid Björnö, Norrtälje kommun Förekomst av rödlistade arter och arter listade i fågeldirektivets bilaga 1 2 Beställning: Villamarken Exploatering i Stockholm
Läs merRIKTLINJER FÖR MARKANVÄNDNING LKAB KONCERNEN
RIKTLINJER FÖR MARKANVÄNDNING LKAB KONCERNEN RIKTLINJER FÖR MARKANVÄNDNING ÄR FASTSTÄLLD AV LKAB:S STYRELSE NOVEMBER 2015 2 Riktlinjer för markanvändning MARKFRÅGOR FÖR LKAB Gruvverksamhet tar mark i anspråk,
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018
BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018 Rapport: Morgan Johansson Onsala Biokonsult, 2019 Mejerivägen 11 439 36 Onsala onsalabiokonsult@telia.com Telefon: 0300-611 07 Mobil:
Läs merNaturskyddsföreningen
Skanska Industrial Solutions AB Marknadsfunktionen att. Oskar Karlsson Kämpevägen 32 553 02 Jönköping oskar.karlsson @skanska.se Skaraborgs Naturskyddsförening och Skövde Naturskyddsförenings gemensamma
Läs merBESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014
BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014 SAMMANFATTANDE NATURVÅRDSUTLÅTANDE 2014-10-20 Örjan Fritz & Jonas Stenström Uppdragsgivare Halmstads kommun Samhällsbyggnadskontoret c/o Lasse Sabell
Läs merVersion 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90
Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad 2018-05-22 Reviderad 2018-08-13 Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 1 Sammanfattning En inventering har skett i samband med
Läs merUPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV. Ruaridh Hägglund
RAPPORT UPPDRAG Ny koncession Norra stn Lugn UPPDRAGSNUMMER 13002939 UPPDRAGSLEDARE Jessica Raftsjö Lindberg UPPRÄTTAD AV Ruaridh Hägglund DATUM 2017-12-20 Naturvärdesinventering på förstudienivå Bakgrund
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Läs merPM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun.
PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun. Beställare: Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Granskningsversion:
Läs merTilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni
Läs merArtutredning vid Ugerups säteri 3:2 m.fl.
På uppdrag av: The Absolut Company Beställarens kontaktperson: Johnny Sjögren Version/datum: 2018-02-23 Artutredning vid Ugerups säteri 3:2 m.fl. Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Inledning Fastigheten
Läs merMålarberget Kompletterande inventering av sträckande rovfågel och trana 2014
Beställare: VKS Vindkraft Sverige AB Sandra Nordqvist Målarberget Kompletterande inventering av sträckande rovfågel och trana 2014 Rapporten bör citeras som: Storck J. Målarberget, Kompletterande inventering
Läs merKompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun
Datum 2015-05-04 PM Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon
Läs merSammanställning av skyddade arter - fakta och resonemang om påverkan på bevarandestatus
SEKRETESS Sammanställning av skyddade arter - fakta och resonemang om påverkan på bevarandestatus Enetjärn Natur 2018-06-11 Detta dokument innehåller uppgifter om arter som är utsatta för insamling och
Läs merNaturvärdesinventering område A söder om Kartåsen
Datum 2016-04-29 PM Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen Lidköpings kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merVersion 1.00 Projekt 7461 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Götetorps skola och förskola
Version 1.00 Projekt 7461 Upprättad 2018-05-22 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Götetorps skola och förskola Sammanfattning En naturvärdesinventering har utförts i samband med
Läs merUtredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna
Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen
Läs merUtredning av riksintressets huvudkriterier B, C och D
Fördjupad bedömning av påverkan på riksintresse A. Naturvårdverkets synpunkter I Naturvårdsverkets yttrande (aktbilaga 14) behandlas riksintresset för naturvård under avsnitt 3.1. I yttrandet framförs
Läs merDetaljplan för verksamheter, ROLLSBO VÄSTERHÖJD Rollsbo 6:12, 1;32 och Ytterby-Ryr 1:1 mfl i Kungälvs kommun
Detaljplan för verksamheter, ROLLSBO VÄSTERHÖJD Rollsbo 6:12, 1;32 och Ytterby-Ryr 1:1 mfl i Kungälvs kommun PM Kommentarer angående yttrande på samrådshandling 2017-03-21 20181216 Naturcentrum AB Jonas
Läs merPåverkansunderlag Stora Alvaret (SE0330176)
2011-10-03 Påverkansunderlag Stora Alvaret (SE0330176) Sekretess: Detta dokument saknar information som faller under offentlighets- och sekretesslagens (2009:400) 20 kapitel, 1. Bakgrund Om en verksamhet
Läs merEkologisk efterbehandling och biologisk mångfald i Degerhamn
Ekologisk efterbehandling och biologisk mångfald i Degerhamn En åtgärdsplan för att skapa och förhöja naturvärden i Degerhamns kalkbrott Om dokumentet Enetjärn Natur på uppdrag av Cementa AB Ekologisk
Läs merPRESSMEDDELANDE 1 (5)
PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan
Läs merEkologisk Efterbehandling och Biologisk Mångfald i Degerhamn
Ekologisk Efterbehandling och Biologisk Mångfald i Degerhamn En åtgärdsplan för att skapa och förhöja naturvärden i Degerhamn Kalkbrott Om dokumentet Enetjärn Natur på uppdrag av Cementa AB Ekologisk Efterbehandling
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Myckelsjö hackslått SE0710220 Foto: Per Sander Namn: Myckelsjö hackslått Sitecode: SE0710220 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 0,76 ha Skyddsform: Oskyddat Kommun: Sundsvall Naturvårdsförvaltare:
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Drakamöllan och Kumlan. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen
Läs merYttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M
Göteborg 2016-11-12 Mark och Miljödomstolen Box 1070 462 28 Vänersborg Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M 4675-14 Göteborgs Ornitologiska
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan Foto: Lars Björkelid Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Abborravan, SE0810361 Kommun: Lycksele Skyddsstatus: Natura 2000:
Läs merBilaga 10. Inventeringsbehov av huggorm
Bilaga 10. Inventeringsbehov av huggorm Bedömning av inventeringsbehov av huggorm vid den planerade vindkraftanläggningen Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Johan Lindberg, Enetjärn Natur
Läs merArtikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
Läs merPelagia Miljökonsult AB
KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)
Läs merKlicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik
Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer
Läs merInkomna synpunkter och frågor besvaras nedan i punktform uppdelade på respektive aktbilaga.
Bilaga C. 2019-03-27 1(7) Svar på begäran om kompletteringar rörande naturvård och artskydd inkomna till Nacka Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, angående SMA Mineral AB:s ansökan om täktverksamhet inom
Läs merinventering. Erfaren fältornitolog med flerårig vana av fågelinventeringar i olika sammanhang.
Om dokumentet Enetjärn Natur AB Inventering och utredning av fågellivet Högdalen-Snösätra Inventeringsuppdraget har genomförts under april 2016 - april 2017. Följande personer har medverkat i inventeirngen
Läs merSkötselplan för vassområden och häckningsöar restaurerade inom projektet Reclaim (LIFE11 NAT/SE/848)
Skötselplan för vassområden och häckningsöar restaurerade inom projektet Reclaim (LIFE11 NAT/SE/848) Bakgrund Tysslingen är en näringsrik, sänkt och grund slättsjö som är starkt påverkad av igenväxning
Läs merPreliminär naturvärdesinventering
Preliminär NVI, Kärra 2:1, Tanums kommun, 2017 Preliminär naturvärdesinventering Kärra 2:1, Grebbestad, Tanums kommun 2017-01-24 Inventeringsrapport Naturcentrum AB, projekt nr 1144 1 Uppdragsgivare Werner
Läs merRAPPORT. Inventering och bedömning av naturvärde detaljplan vid Östmarkskorset UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB TORSBY KOMMUN
TORSBY KOMMUN Inventering och bedömning av naturvärde detaljplan vid Östmarkskorset UPPDRAGSNUMMER 13006646 INTERNGRANSKAT SWECO ENVIRONMENT AB KIRSI JOKINEN, INVENTERING, BEDÖMNINGAR OCH ANNELI NILSSON,
Läs merArtutredning gällande arter kopplade till hassel och asp, Skridskon i Norrtälje kommun 2016
Artutredning gällande arter kopplade till hassel och asp, Skridskon i Norrtälje kommun 2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Uppdrag... 3 Området... 3 Allmänt om naturvärdesinventeringen... Fel! Bokmärket
Läs merInventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005
Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005 Upplands Ornitologiska Förening 2005-06-28 Inledning s. 1 Upplands Ornitologiska Förening (UOF) har under våren 2005, på uppdrag
Läs mer, uppdaterad KS/KF 2012:
Miljövärdesbedömning inklusive kompensationsutredning Detaljplan för del av Bjärred 12:1 m fl i Bjärred, Lomma kommun (Bjärreds Centrum). 20141203, uppdaterad 20170322 KS/KF 2012:401.214 Bakgrund och metod
Läs merSlutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd
Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd Ola Olsson, Honor C. Prentice och Henrik G. Smith Ekologiska institutionen, Lunds Universitet December 2009 Mångfalden av
Läs merVindkraft, fåglar och fladdermöss
Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV
Läs merDetaljerad NVI av dike och bedömning av stare
På uppdrag av: Stadsbyggnadsförvaltningen/Planavdelningen Haninge kommun Beställarens kontaktperson: Ida Engström Version/datum: 2018-06-21 Detaljerad NVI av dike och bedömning av stare Innehållsförteckning
Läs mer2Bilaga 2 Fridlysta arter
2Bilaga 2 Fridlysta arter I denna bilaga beskrivs förekomsten av de fridlysta arter som påträffats i ansökningsområdet. Förekomsten sätts i relation till förekomst i referensområdet och ett större perspektiv.
Läs merFåglar påverkas av många verksamheter
Fåglar påverkas av många verksamheter -dags för ökat fokus på att skydda fåglarnas livsmiljöer? Martin Green Biologiska institutionen Lunds universitet De flesta foton: Åke Lindström; Tjäderbilder: Leif
Läs merVersion 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun
Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad 2016-09-06 Reviderad PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Sammanfattning En riktad inventering av har skett i samband
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD I TÄKTER
nspiration till att skapa bra natur i täkter BIOLOGISK MÅNGFALD I TÄKTER Monica Soldinger Almefelt monica.almefelt@swerock.se INSPIRATION TILL ATT SKAPA BRA NATUR I TÄKTER ÅTGÄRDER UNDER DRIFT OCH I SAMBAND
Läs merAdaptive Management. Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017
Adaptive Management Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017 Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i
Läs merVindkraft, fåglar och fladdermöss
Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV
Läs merNaturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Finnshyttan och Tranbo, Filipstads kommun.
Version 1.00 Projekt 7425 Upprättad 2017-06-21 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Finnshyttan och Tranbo, Filipstads kommun. Sammanfattning En inventering har skett i samband
Läs merBevarandeplan Natura 2000
1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare
Läs merProposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Läs merSlutversion. Inventering av häckande fåglar, Engelbrektsområdet
Inventering av häckande fåglar, Engelbrektsområdet 2 Beställning: Järfälla Hus AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Aina Pihlgren Medverkande:
Läs merNaturvärdesinventering av småbiotoper vid Slagsta, Eskilstuna kommun
Naturvärdesinventering av småbiotoper vid Slagsta, Eskilstuna kommun Naturföretaget 2016 Inventering och rapport: Karolin Ring, Naturföretaget Foto: Karolin Ring Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum
Läs merKalkstenstäkt Cementa Degerhamn UPPDRAGSNUMMER
ALTERNATIV LOKALISERING OCH UTFORMNING 1. Inledning Enligt miljöbalkens 2 kap 6 ska det för en verksamhet som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att
Läs merARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N
ARTSKYDD I PRAKTIKEN Eva Amnéus Mattisson Artenheten Naturvårdsverket Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-15 2 Ett rikt
Läs merARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN
ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN Krister Mild Torunn Hofset Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-03-21 1 Varför är det viktigt med biologisk mångfald? Naturens eget värde Etiska,
Läs merTillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun
Uppdragsnr: 10153917 1 (6) Naturvärdesbedömning Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Bakgrund och syfte I samband med framtagandet av en detaljplan för
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
Läs mer1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.
1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt
Läs merTEKNISK BESKRIVNING. Kalkstenstäkt på fastigheten Albrunna 29:1 i Mörbylånga kommun, Kalmar län
TEKNISK BESKRIVNING Kalkstenstäkt på fastigheten Albrunna 29:1 i Mörbylånga kommun, Kalmar län 2017-12-11 TEKNISK BESKRIVNING Kalkstenstäkt på fastigheten Albrunna 29:1 i Mörbylånga kommun, Kalmar län
Läs merBilaga 5 Rapport hönsfåglar
Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Hönsfåglar och vindkraftverk i skogsmiljö En kort sammanställning av kunskapsläget JP Fågelvind Sveriges Ornitologiska Förening tar upp hönsfåglar i sin vindkraftpolicy (SOF
Läs merUNDERLAGSRAPPORT ARTSKYDD. Falköpings kommun, Västra Götalands län
UNDERLAGSRAPPORT ARTSKYDD Västra stambanan, Göteborg-Skövde Punktinsatser för effektivare tågtrafik Förbigångsspår Falköping Falköpings kommun, Västra Götalands län Järnvägsplan 2017-03-13 1 Trafikverket
Läs merMindre hackspett vid Frostvägen i Alingsås förekomst och förutsättningar
PM 2016-11-10 1(5) Mindre hackspett vid Frostvägen i Alingsås förekomst och förutsättningar Uppdraget Vid Frostvägen 39 i Alingsås planerar kommunen för bostadsbyggande. Under planarbetet framkom indikationer
Läs merInventering av hasselsnokshabitat i Rollsbo Östergård
Inventering av hasselsnokshabitat i Rollsbo Östergård Inventeringsrapport augusti 2011 Leif Lithander Avdelningen för Naturvård Göteborgs Naturhistoriska Museum Västarvet Bakgrund Hasselsnoken Coronella
Läs merInformation som samråd för ny bergtäkt vid Degerberget inom del av fastigheten Håkmark 1:66 i Umeå kommun
Sid 1 Länsstyrelsen i Västerbottens län Naturvård 901 86 UMEÅ Information som samråd för ny bergtäkt vid Degerberget inom del av fastigheten Håkmark 1:66 i Umeå kommun Vägverket Produktion har för avsikt
Läs merStöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012
Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 48 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural Sciences
Läs merNaturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken
Datum 2014-12-05 Rapport Naturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon 031-771
Läs merTäkternas biologiska värden
Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd
Läs merhur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald
Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?
Läs merFÅGELINVENTERING PÅ DEL AV FASTIGHETERNA NORRSUNDA-KROGSTA 16:1 OCH NORRSUNDA-BRISTA 16:1 I SIGTUNA KOMMUN
FÅGELINVENTERING PÅ DEL AV FASTIGHETERNA NORRSUNDA-KROGSTA 16:1 OCH NORRSUNDA-BRISTA 16:1 I SIGTUNA KOMMUN 2018-06-25 FÅGELINVENTERING På del av fastigheterna Norrsunda-Krogsta 16:1 och Norrsunda-Brista
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun
Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har
Läs merNaturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency PROJEKT ARTSKYDD I SKOGEN
Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-05 1 PROJEKT ARTSKYDD I SKOGEN Hantering av fridlysta arter inom skogsbruket Nyckelbiotop Vattendrag Avverkningsanmält område Spillkråkehäckning
Läs merSamverkan kring biologisk. mångfald i det nya landskapet
Samverkan kring biologisk Samverkan kring biologisk mångfald i det nya landskapet mångfald i det nya landskapet Infrastrukturens biotoper infrastrukturens biotoper Sofia Gylje Blank, Åtgärdsprogram för
Läs merskapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.
2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ansökan om tillstånd för bergtäkt samt bortledande av grundvatten m.m. på fastigheten Albrunna 29:1 i Mörbylånga kommun, Kalmar län 2017-12-11 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ansökan
Läs merKonsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun
Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser
Läs merStorspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008
åke berg Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 Inledning Många jordbruksfåglar har under de senaste decennierna minskat kraftigt i antal i Västeuropa och också i
Läs merVÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket
VÄLKOMMEN Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Inledning Deltagare från Naturvårdsverket Dagens
Läs mer