FÅGELINVENTERING PÅ DEL AV FASTIGHETERNA NORRSUNDA-KROGSTA 16:1 OCH NORRSUNDA-BRISTA 16:1 I SIGTUNA KOMMUN

Transkript

1 FÅGELINVENTERING PÅ DEL AV FASTIGHETERNA NORRSUNDA-KROGSTA 16:1 OCH NORRSUNDA-BRISTA 16:1 I SIGTUNA KOMMUN

2 FÅGELINVENTERING På del av fastigheterna Norrsunda-Krogsta 16:1 och Norrsunda-Brista 16:1 Sigtuna kommun Kilenkrysset AB KONSULT WSP Environmental Sverige Box Kalmar Besök: Högabergsgatan 3 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Göran Holm Telefon: Epost: goran.holm@wsp.com Fågelinventering Brista

3 INNEHÅLL 1 BAKGRUND 4 2 OMRÅDESBESKRIVNING 4 3 METODIK FÖRSTUDIE Artportalen Kontakt med lokala ornitologer FÄLTINVENTERING 6 4 RESULTAT FÖRSTUDIE FÄLTINVENTERING 8 5 DISKUSSION OCH SLUTSATS 11 6 REFERENSER Fågelinventering Brista 3

4 1 BAKGRUND WSP Sverige AB har på uppdrag av Kilenkrysset, utfört en fågelinventering av detaljplaneområdet Brista på del av fastigheterna Norrsunda-Krogsta 16:1 och Norrsunda-Brista 16:1, som en del i projekteringen och miljökonsekvensbeskrivningen. 2 OMRÅDESBESKRIVNING Detaljplaneområdet ligger ca 2,5 km sydost om Märsta (figur 1) och består av jordbruksmark med en större åkerholme centralt, och skogsmark i öster. En gård och några hus ligger i sydvästra hörnet och ett dike skär i nordsydlig riktning längs jordbruksmarken. Två konstgjorda och inhägnade dammar finns i norr, och järnvägen passerar i nord-sydlig riktning i områdets östra del. I norra delen finns även ett större asfalterat område. Figur 1. Detaljplaneområdets lokalisering Fågelinventering Brista

5 3 METODIK Naturinventeringen och naturvärdesbedömningen omfattar dels en förstudie där inventering av befintlig och känd information om områdets ornitologiska värden och fynd görs, samt dels en fältinventering. Fokus för inventeringen har lagts på arter som är rödlistade eller upptagna i fågeldirektivets bilaga 1. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters risk att dö ut från ett område. De arter som uppfyller kriterierna för någon av kategorierna Nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) eller Kunskapsbrist (DD) benämns rödlistade (Figur 2). De rödlistade arter som kategoriseras som CR, EN eller VU benämns hotade. Kategorin Kunskapsbrist omfattar arter där kunskapen är så begränsad att de inte kan placeras i någon kategori. Rödlistan baseras på internationellt vedertagna kriterierna från Internationella Naturvårdsunionen (IUCN). Fågeldirektivets bilaga 1 Av Sveriges ca 350 arter är 67 listade i bilaga 1 till Fågeldirektivet. Det Figur 2. Rödlistans kategorier Rödlistan, innebär att särskilda skyddsområden (Special Protection Areas SPA) där dessa fåglar häckar ska pekas ut och ingå i Natura 2000-nätverket. Även fåglar som regelbundet rastar i betydande antal ingår i denna bilaga. Artportalen Artportalen är en oberoende samlingsplats för fynd av arter och finansieras av Artdatabanken och Naturvårdsverket. Den enskilde rapportören bestämmer själv vad som ska rapporteras. Alla fynd publiceras först och kvalitetsgranskas i efterhand. Huvuddelen av fynduppgifterna i Artportalen ligger öppet för fri visning, dock har ett fåtal arter bedömts vara så känsliga att de exakta lokaluppgifterna inte visas fritt på nätet, t.ex. häckningsplatser för rovfåglar. 3.1 FÖRSTUDIE En omfattande förstudie är värdefull för att kunna uppnå en så bra och seriös inventering som möjligt. I detta skede tas kontakt med lokala ornitologer och, om behov föreligger, länsstyrelsen, organisationerna kungsörn Sverige, Projekt havsörn och liknande för att utreda kännedom om området. Vidare görs utdrag ur Artportalen för att skapa sig en bild av områdets fågelfauna utifrån rapporter gjorda inom och i närheten av det planerade inventeringsområdet Fågelinventering Brista 5

6 3.1.1 Artportalen Utdrag ur Artportalen gjordes och omfattade alla rödlistade arter samt Natura2000-arter med häckningskriterium rapporterade mellan år ur utsökningsområdet som kan ses i figur 3 nedan. Utsökningsområdet omfattar detaljplaneområdet samt en zon på 300 m utanför. Figur 3. Detaljplaneområdet (= inventeringsområdet) i blått samt ett större förstudieområde/utsökningsområde för Artportalen i rött Kontakt med lokala ornitologer Kontakt togs med Anders Eriksson, ornitolog med god kännedom om Uppland. 3.2 FÄLTINVENTERING Fältinventeringen genomfördes som en linjetaxering. Inventeringsområdet som utgörs av detaljplaneområdet (ca 71 ha) uppdelades i två linjer (orangea linjer i figur 4) som gick i nord-sydlig riktning med ca 200 meters avstånd. Detta bedöms som ett bra avstånd då merparten av detaljplaneområdet består av öppen mark (längre syn och hörselupptagningsyta). Inventeraren fångar upp hela inventeringsområdet och är i princip aldrig längre än ca 200 meter från någon punkt inom detaljplaneområdet Fågelinventering Brista

7 Inventeringen genomfördes den 29 maj 2018 mellan ca 05:00 07:00. De två linjerna gicks i relativt långsamt tempo och de arter som hördes och sågs noterades på karta. Figur 4. Inventeringsområdet som utgörs av detaljplaneområdet (blå streckad gräns) samt de linjer (orangea) som följdes under linjetaxeringen. 4 RESULTAT 4.1 FÖRSTUDIE Artportalen Utanför (ca 200 m NV) det planerade detaljplaneområdet finns rapporter av sånglärka (NT) och mindre hackspett (NT) samt sångsvan och svarthakedopping som omfattas av bilaga 1 till fågeldirektivet. Rapporterna sträcker sig mellan år och är rapporterade från samma lokal (se figur 5) Fågelinventering Brista 7

8 Figur 5. Resultat från utsökningen i Artportalen. Kontakt med lokal ornitolog Anders kände inte till området och trodde inte att någon ornitolog brukade besöka detta område. Det ligger inte i nära anslutning till någon känd fågellokal med ornitologiska värden. 4.2 FÄLTINVENTERING Totalt noterades sex rödlistade arter och en art som är upptagen i fågeldirektivets bilaga 1 inom detaljplaneområdet Fågelinventering Brista

9 Figur 6. Resultat från fältinventeringen. Tabell 1. Noterade arter under fältinventeringen ihop med rödlistestatus samt kommentar om artens antal, ekologi och bevarandestatus. Art (rödlistestatus) Gulsparv (VU) Kommentar Två revir för gulsparv noterades inom detaljplaneområdet. Arten är främst knuten till öppna miljöer med inslag av träd och buskar. Jordbruksmark (framförallt i södra Sverige), kraftledningsgator, hyggen och andra öppna eller halvöppna området. Den svenska populationen uppgår till ca par varav par återfinns i Uppland. Orsakerna till artens tillbakagång är inte i detalj kända i Sverige, men studier i bl.a. Storbritannien visar att det sannolikt beror på förändringar i jordbrukslandskapen som intensifiering av jordbruk, användning av bekämpningsmedel mot insekter, monotona odlingar, igenväxning av småbiotoper, nedläggning av jordbruk osv. Buskskvätta (NT) Fyra revir noterades inom detaljplaneområdet, med koncentration i södra delen. Arten häckar på öppen mark, t.ex. jordbruksmark, kalhyggen, hedar och liknande. I jordbrukslandskapet förekommer den oftast på dikesrenar, utmed vägar eller i anslutning till glest trädbevuxna åkerholmar Fågelinventering Brista 9

10 Den svenska populationen uppgår till par varav ca par i Uppland. Orsakerna till de senaste decenniernas stora nedgångar är delvis okänt, men faktorer som igenläggning av öppna diken, minskande areal åkerrenar och annan marginalmark i jordbrukslandskapet missgynnar starkt buskskvättan. Kungsfågel (VU) Endast ett revir noterades i den stora barrskogen i östra delen. Skogen hade goda förutsättningar att hysa fler revir av arten. Arten häckar i granskog och granblandad skog, och i såväl äldre som yngre planteringar och förekommer allmänt i hela landet. Den svenska populationen uppgår till par varav par i Uppland. Orsaken till artens minskning är även här okänd. Törnskata (LC) Upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet Gröngöling (NT) Två törnskate-revir bedöms finnas inom detaljplaneområdet. Arten föredrar buskiga betesmarker och skogsbryn, samt på hyggen och i kraftledningsgator. Arten är inte rödlistad och uppvisar ingen minskande populationstrend, men omfattas av fågeldirektivets bilaga 1. Den svenska populationen uppgår till par varav par i Uppland. En gröngöling noterades i åkerholmen centralt i området där den både sågs och hördes. Åkerholmen utgör en lämplig livsmiljö för arten men inget bohål kunde hittas. Gröngölingen är tämligen allmän i södra och mellersta Sverige. Arten föredrar mosaikartade, halvöppna kulturlandskap, där betesmarker och åkrar växlar med lövdungar, alléer eller trädklädda naturbetesmarker. Den är en karaktärsart för ekhagar. Den föredrar glesa skogar att häcka i, i lövskog, parker och lövblandad barrskog, ofta i anslutning till odlad mark. Boet hackas ut från angripna grova eller senvuxna lövträd (oftast asp). Den svenska populationen uppgår till par varav par i Uppland. Största hotet är troligen försämrad kvalité på häckningsmiljöerna. Försämrad hävd och igenväxning av betesmarker, liksom gödsling av naturbetesmarker, minskad tillgång på föda (myror). Särskilt problematiskt är igenväxning av ekhagar och trädklädda betesmarker. Sånglärka (NT) Ett revir för sånglärka noterades i områdets södra del, på gränsen till detaljplaneområdet. Sånglärka häckar huvudsakligen på jordbruksmark, men den förekommer även på mossar, hedar och alvar. Den undviker kantzoner mot skog och bebyggelse. Arten finns allmänt i södra och mellersta Sverige samt i Norrlands kustland. Den svenska populationen uppgår till par varav par i Uppland. Tätare grödor, snabbare tillväxt, intensivare skötsel av trädor och gräsvallar är troligen orsaker till artens minskning i Sverige. Upphört jordbruk och igenväxning kan på kort sikt försämra förutsättningarna för häckning och på lång sikt helt förstöra vissa häckningsområden i svenska skogs- och mellanbygder. Sävsparv (VU) Ett revir för sävsparv noterades längs diket som går i nord-sydlig riktning centralt i detaljplaneområdet Fågelinventering Brista

11 Arten föredrar busksnår och bladvassbälten vid sjöar, dammar och vattendrag samt i buskrika sumpmarker. Sävsparven förekommer också i rent jordbrukslandskap, om där finns småvatten, öppna diken eller kanaler med förekomst av buskar. Den finns också på myrar, särskilt i norra Sverige. Den svenska populationen uppgår till par varav par i Uppland. Artens minskning anses bero på bland annat minskad födotillgång i form av fröer för flyttande och övervintrande fåglar, samt förändring i jordbrukslandskapet med minskande lämpliga livsmiljöer som öppna diken, dammar, våtmarker etc. 5 DISKUSSION OCH SLUTSATS Det detaljplanelagda området hyser en förväntad och relativt trivial fågelfauna med bakgrund av de miljöer som finns inom området. Flest rödlistade arter knutna till jordbruksmark/öppen mark noterades (fyra stycken) jämfört med 2 rödlistade som är knutna till skogsmark (kungsfågel och gröngöling). Även törnskatan som är en fågeldirektivsart är knuten till öppnare marker. Då jordbruksmark försvinner och markanvändningen ändras försvinner också flera av dessa arters livsmiljö inom området. Den typen av miljö är dock fortfarande vanlig i trakterna. 6 REFERENSER Artdatabanken, 2015 : Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken SLU, Uppsala artfakta.artdatabanken.se Ekholm, R. En ny vår för fågelinventeringar Sveriges Ornitologiska Förening. Janzon, Lars-Åke., Ullström, Staffan. Om fåglar i Sverige Norstedts förlag. Ottosson, Ulf., Ottvall, Richard., m.fl. Fåglarna i Sverige- antal och förekomst Sveriges Ornitologiska Förening Fågelinventering Brista 11

12 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Stab Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com Fågelinventering Brista