TRAFIKANALYS FANFAREN

Transkript

1 KARLSTADS KOMMUN TRAFIKANALYS FANFAREN KARLSTAD

2 TRAFIKANALYS FANFAREN Karlstad Karlstads Kommun KONSULT WSP Analys & Strategi Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Catharina Rosenkvist Catharina.rosenkvist@wspgroup.se Frida Aspnäs Frida.aspnas@wspgroup.se UPPDRAGSNAMN Trafikanalys Fanfaren UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Frida Aspnäs DATUM ÄNDRINGSDATUM Trafikanalys Fanfaren

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING METOD 4 2 FRAMTIDA TRAFIK 6 3 KONSEKVENSER 8 4 SLUTSATS Trafikanalys Fanfaren 3

4 1 INLEDNING Under 2014 genomfördes en trafikutredning för kvarteret Fanfaren 1. Utredningen syftade till att analysera och utvärdera hur den planerade exploateringen av Fanfaren kommer att påverka det omgivande vägnätet. Sedan denna utredning gjordes har förutsättningarna för området ändrats. Denna utredning syftar till att analysera påverkan på det omgivande vägnätet med de nya förutsättningarna för Fanfaren. Detta är ett kompletterande PM till PM Trafiktekniska konsekvenser avseende ny detaljplan för del av Fanfaren, Karlstad kommun. April I området Fanfaren planeras det för BTA verksamhet fördelat enligt följande: BTA livsmedel BTA service BTA hotell BTA kontor Utöver det som sker i Fanfaren finns det även planer på BTA bostäder i Härolden, strax söder om området Fanfaren. Även denna exploatering har tagits med i denna analys. 1.1 METOD År 2017 tog WSP på uppdrag av Karlstad kommun fram en övergripande trafikmodell som täcker hela Karlstad och Hammarö kommun. Modellen är framtagen i programmet MeTrans (mesoskopisk trafikmodell). Trafikmodellen består av tre delar: Bilinnehavsberäkning Efterfrågeberäkning Nätutläggning Nätutläggningen görs i programmet Vissim meso som är en hybridmodell där meso- och mikrosimuleringar kan göras i samma program. Den framtagna trafikmodellen har använts för att ta fram en trafikprognos för nuläget och för år 2040 baserat på kommunens markanvändning. En trafikprognos är en förutsägelse om hur trafiken kommer att utvecklas i framtiden utifrån givna förutsättningar. För att göra en trafikprognos används en kvantitativ trafikprognosmodell (i det här fallet MeTrans) där resandet beräknas med hjälp av matematiska formler som är estimerade utifrån resvaneundersökningar. Nulägesmodellen är kalibrerad mot trafikräkningar och mot kommunens resvaneundersökning från år Trafikprognosen är framtagen på liknande sätt som Trafikverkets trafikprognosmodell Sampers. Skillnaderna mot Sampers är att kommunens trafikmodell är mer detaljerad och att den är kalibrerad mot de resmönster och de resandevolymer som finns i kommunen vilket Sampers inte är. Detta gör att kommunens trafikmodell representerar verkligheten på ett bättre och mer detaljerat sätt. 2 1 PM Trafiktekniska konsekvenser avseende ny detaljplan för del av Fanfaren, Karlstad kommun. April För mer detaljerad beskrivningen av trafikmodellen se rapporten Karlstad trafikmodell-prognos Trafikanalys Fanfaren

5 Det finns olika typer av trafikprognosmodeller som kan användas för att förutsäga hur trafiken i ett område kommer att utvecklas i framtiden. Alla prognosmodeller bygger dock på att modellen matas med en viss typ av indata som ligger till grund för de resultat som modellen sedan genererar. Figur 1. En trafikprognosmodell matas med olika typer av indata och ut från modellen kommer sedan olika typer av resultat. Förutom att göra en allmän förutsägelse kring hur trafiken kommer att utvecklas i framtiden så kan trafikmodellen också användas för olika typer av scenarioanalyser. Till exempel till att analysera vad som händer om: En ny väg byggs Kollektivtrafiknätet utökas Parkeringsavgifterna höjs Gång och cykel blir mer attraktivt Trängselskatt införs Det blir en ny exploatering i ett område Kommunens trafikmodell har använts som underlag till arbetet med detta PM Trafikanalys Fanfaren 5

6 2 FRAMTIDA TRAFIK Trafikprognosen visar att med de tänkta exploateringarna i Fanfaren och i Härolden kommer alstringen från de två områdena att bli cirka resor/vardagsdygn. Under eftermiddagens maxtimme blir alstringen cirka 450 resor/timme. I den tidigare utredningen som gjordes för Fanfaren beräknades det att en utbyggnad med BTA kontor skulle alstra cirka resor/vardagsdygn. Förutsättningarna sedan den förra utredningen har förändrats. Bostäderna i området Härolden samt livsmedelsbutiken har tillkommit vilket gör att trafikalstringen nu är större. Figurerna nedan visar de förändrade trafikflödena till prognosåret 2040 (ÅDT-flöden och eftermiddagens maxtimme). Befolkningen i kommunen ökar till år 2040 vilket gör också att trafikflödet på de olika gatorna i kommunen ökar. Figur 2. Förändrade trafikflöden (ÅDT) till prognosår Trafikanalys Fanfaren

7 Den trafikräkning som gjordes 2013 på Gustaf Anders gata visade på att det var lika många fordon som åkte vänster respektive höger ut på Våxnäsgatan under eftermiddagens maxtimme. Trafiksimuleringen i kommunens trafikmodell visar på att det i framtiden är ett större flöde som ska österut under eftermiddagens maxtimme. Figur 3. Förändrade flöden under eftermiddagens maxtimme Trafikanalys Fanfaren 7

8 3 KONSEKVENSER Med hjälp av kommunens trafikmodell har konsekvenserna i vägnätet till följd av den tänkta exploateringen analyserats. Analyserna är gjorda för prognosåret Konsekvensbeskrivningen utgår från ett trendscenario som bygger på nuläget och att bilresandet kommer att fortsätta öka på samma sätt som det gör idag. I trendscenariot ingår inga av de åtgärder som föreslås i trafikplanen för Karlstad. Inga åtgärder längs Karl IX gata finns heller med i scenariot. I korsningen Gustaf Anders gata/våxnäsgatan ökar belastningen till följd av exploateringen (om befintlig utformning behålls). Under eftermiddagens maxtimme är det svårigheter för trafiken från Gustaf Anders gata att ta sig ut på Våxnäsgatan, framförallt i riktning mot öster. Belastningsgraden i korsningen beräknas till cirka 0,8 vilket överstiger 0,6 som är den önskvärda servicenivån för den här typen av korsning under den dimensionerande timmen. Figur 4 visar två fördröjningsbilder från kommunens trafikmodell. På Gustaf Anders gata ökar den relativa fördröjningen från cirka 25% till 65%. Detta innebär att på de sista 150 metrarna på Gustaf Anders gata (från där vägen svänger ner till korsningen) ökar medelrestiden från cirka 15 sekunder till 30 sekunder. Relativ fördröjning År 2015 N År 2040 N Karl IX gata Karl IX gata Figur 4. Relativ fördröjning under eftermiddagens maxtimme. Ju mer rött desto mer fördröjning på den länken. Den vänstra bilden visar dagens situation och den röda bilden visar år Simuleringen visar att det är en större andel av trafiken jämfört med idag som väljer att åka österut ut mot Karl IX gata under eftermiddagens maxtimme i prognosåret En anledning till detta är att trafiksituationen vid Våxnäsmotet blir mer problematisk till år Den trafikökning som sker i kommunen gör att trafikflödet på gatorna runt Våxnäsmotet ökar. En ökning i trafik kan ses för den trafikström som kommer från Våxnäsgatan västerifrån och ska ut på rampen mot E18 österut (se Figur 5). När denna trafikström ökar så leder det till att trafik från Våxnäsgatan österifrån har svårare att ta sig ut i korsningen då de får fler fordon att väja för. Detta leder till en ökad fördröjning eller till att vissa börjar använda sig av andra alternativa vägar för att undvika denna korsningspunkt Trafikanalys Fanfaren

9 Figur 5. Trafikflödet på Våxnäsgatan i riktning mot E18 fördubblas till prognosåret Karl IX gata är den mest belastade gatan i de centra delarna av Karlstad. Trafikflödet längs gatan är högt redan idag. Till år 2040 beräknas trafikarbetet i hela Karlstad kommun att öka till följd av den ökade befolkningen om inga åtgärder görs för att minska bilresandet. Belastningen i korsningarna längs med Karl IX gata kommer då bli högre med längre köer och mer fördröjning som en konsekvens Trafikanalys Fanfaren 9

10 4 SLUTSATS Syftet med denna utredning har varit att analysera om vägnätet kring Fanfaren klarar av den tänkta exploateringen med BTA verksamhet och BTA bostäder. Analysen visar att belastningsgarden i korsningen Gustaf Anders gata/våxnäsmotet överstiger den önskvärda belastningsgraden under den dimensionerande timmen. De åtgärder som föreslogs i den tidigare utredningen med en breddning av Gustaf Anders gata i anslutning till korsningen för att möjliggöra två inkommande körfält skulle leda till en lägre belastningsgrad. Belastningsgraden är dock fortfarande över den önskade servicenivån. Om fler fordon däremot skulle åka västerut på Våxnäsgatan skulle belastningsgraden hamna under 0,6 då båda körfälten skulle nyttjas på ett bättre sätt. I det övriga vägnätet blir trafiksituationen mer ansträngd till prognosåret Detta är till följd av all den exploatering som sker i kommunen och är inte enskilt kopplat till exploateringen vid Fanfaren. Trafiksituationen på Karl IX gata blir mer ansträngd i framtiden vilket leder till mer köer och en ökad fördröjning. Tidigare analyser som har gjorts med kommunens trafikmodell visar att Södra förbindelsen och en ny sträckning av väg 236 är två åtgärder som kan avlasta trafiksystemet i de centrala delarna av Karlstad Trafikanalys Fanfaren

11 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Stab Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com Trafikanalys Fanfaren 11