Uppdatering trafikprognos Stora Ursvik

Transkript

1 SUNDBYBERGS STAD Uppdatering trafikprognos Stora Ursvik Version 2 Stockholm

2 Uppdatering trafikprognos Stora Ursvik Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Version 2 Eva-Lena Nilsson Jevgenij Petoukhov Eva-Lena Nilsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Tidigare prognoser Trafikprognos år Förutsättningar Utan nordlig anslutning Med en nordlig anslutning Kapacitet i korsningen Enköpingsvägen/Kvarnvägen Utan nordlig anslutning Med nordlig anslutning Kapacitet i trafikplats Ärvinge Antaganden Kapacitetsberäkning Känslighetsanalys Antaganden Kapacitetsberäkning Analys Kapacitet Enköpingsvägen Kapacitet Tpl Ärvinge Genomfartstrafik Sammanfattning i

4 1. Bakgrund och syfte En ny stadsdel planeras i Stora Ursvik i Sundbybergs kommun. Fullt utbyggt omfattar projektet drygt bostäder och m 2 BTA lokaler. Området gränsar i norr till Igelbäckens naturreservat och i söder till E18/Enköpingsvägen. Syftet med denna utredning är att justera de tidigare trafikprognoser för området med hänsyn till förändringar i exploateringssammansättning och utbyggnadsetapper som har kommit upp under projektets gång. Ett annat syfte är att beskriva konsekvenserna med en ny lokal vägförbindelse i norr mellan Ursvik och Ärvinge trafikplats. Det studerade området presenteras i figur 1. Figur 1. Orienteringsbild Stora Ursvik. 1 av 16

5 2. Tidigare prognoser Trafikprognoser för Ursviksområdet har tidigare genomförts för år 2010 och år Trafiken har tagits fram bl a med hjälp av en EMMA-modell och kapacitetet har beräknats med hjälp av Capcal. Prognoser finns för tre respektive fyra anslutningar. 3. Trafikprognos år Förutsättningar Förutsättningar för trafikprognosen är att tre anslutningar till Stora Ursvik finns från Enköpingsvägen i södra delen av området samt att området är fullt utbyggt. Utredningen bygger på tidigare genomförd trafikprognos som sammanfattas i rapporten Ursvik trafikprognos, Ramböll, samt Utredning Ursvik nordlig anslutning, Ramböll Trafikalstringen från och inom Ursviksområdet är uppskattad utifrån BTA för lokalerna och antal lägenheter för varje kvarter enligt exploateringsberäkningen (daterad ), samt Max-scenariot av utbyggnadsprognosen (daterad ). Nämnda underlag erhölls från Sundbybergs stad. Alstring till och från skolorna i området uppskattas utifrån antalet elever i respektive skola. Alstringstalet för lokalerna är satt till 40 fordonsrörelser per dygn/1000 BTA. Alstringen för bostäderna är 2,6 fordonsrörelser/lägenhet och 3,9 fordonsrörelser/enfamiljshus. Detta ger ca fordonrörelser för lokalerna och ca fordonrörelser för bostäderna. 80 % av skolbarnen i skolorna antas bo i området, vilket innebär att de inte genererar något extra trafiktillskott till området. Av de resterade 20 % av skolbarnen bedöms 30 % bli skjutsade/ hämtade med bil. Varje skola antas ha 30 lärare som var och en genererar 3 fordonsrörelser/dygn. Skolornas trafikalstring läggs ihop med arbetsplatser i tabell 1 nedan. Alstringstalen är valda med hänsyn till goda kollektivtrafikförbindelser för området med tvärbana och buss. Tabell 1. Trafikalstring och antal fordonsrörelser i området. Trafikalstring per dygn Antal rörelser per dygn Arbetsplatser 40 rörelser/1000 BTA Lägenheter och enfamiljshus 2,6 rörelser/lgh 3,9 rörelser/enfamiljhus För kapacitetsberäkningarna har Capcal (version ) använts. Capcal är ett kapacitetsberäkningsprogram för korsningar och cirkulationsplatser. 2 av 16

6 Tillåten hastighet har satts till 30 km/h för hela Ursviksområdet, 50 km/h för den nya norra anslutningen till Ärvinge trafikplats och 60 km/h för Enköpingsvägen. Hastighetsgränserna härstammar från Sundbybergs stads trafikplan, Utifrån ovannämnda förutsättningar bedöms Ursviksområdet alstra ca fordon per dygn år Utan nordlig anslutning Trafikmängderna på Enköpingsvägen och Kvarnvägen för år 2025 baseras på trafikprognosen i jämförelsealternativet i Sundbybergs stads trafikplan ( ). Dessa trafikmängder har stämts av med trafikplanerarna på Sundbybergs stad. Enköpingsvägen väster om Kvarnvägen har trafikflöden på ca fordon/dygn, Kvarnvägen bedöms ha ca fordon/dygn och Enköpingsvägen väster om Kvarnvägen ca fordon/dygn. Figur 2. Trafikmängder på de största gatorna i Stora Ursviksområdet utan en nordlig anslutning. Bakgrundsbilden baserad på illustrationsplanen erhållen från Sundbybergs stad Korsningen Enköpingsvägen/Kvarnvägen bedöms få relativt stor andel trafik, på grund av stora etableringar av kontor/handel och bostäder i sydvästra delen av området, upp mot fordon/dygn. Figur 2 illustrerar trafikmängder på de största gatorna i trafiksystemet. 3 av 16

7 3.3 Med en nordlig anslutning Den nya nordliga anslutningen till trafikplats Ärvinge antas få 35 % av den arbetsplatsrelaterade trafiken och 25 % av trafiken till och från bostäderna av den totala alstringen till och från Ursvik. Denna trafik antas ha mål norrut, dvs. mot E4 norrut och Hanstavägen. Dessutom antas cirka hälften av trafiken från de norra delarna av exploateringsområdet med E18 västerut som resmål köra via den norra anslutningen och trafikplats Ärvinge. För trafiken från den sydvästra delen av området, som har mål mot E4 norrut, antas hälften köra via Enköpingsvägen och trafikplats Rissne. Generell fördelning av trafiken till och från området illustreras i figur 3. Figur 3. Fördelning av trafiken till- och från området. Bakgrundsbilden baserad på illustrationsplanen erhållen från Sundbybergs stad Totalt ca fordon/dygn bedöms att köra till och från området via den norra anslutningen och trafikplats Ärvinge. Detta innebär att Enköpingsvägen avlastas med motsvarande trafikmängd. Trafikmängderna med hänsyn till den norra anslutningen illustreras i figur 4. 4 av 16

8 Figur 4. Trafikmängder på de största gatorna i Stora Ursviksområdet med en nordlig anslutning. Bakgrundsbilden baserad på illustrationsplanen erhållen från Sundbybergs stad Kapacitet i korsningen Enköpingsvägen/Kvarnvägen Cirkulationsplatsen i korsningen Enköpingsvägen/Kvarnvägen bedöms bli den mest belastade punkten i det studerade trafiknätet. Kapacitetsberäkningen görs för både FM- och EM-maxtimmar, samt med och utan den nordliga anslutningen. Maxtimtrafiken under förmiddagen antas vara 8 % av dygnstrafiken och för eftermiddagen antas maxtimtrafikandelen vara 10 %. Maxtimtrafiken i korsningen Enköpingsvägen/Kvarnvägen är alltså som störst på eftermiddagen. 5 av 16

9 4.1 Utan nordlig anslutning Figur 5 illustrerar en kapacitetsberäkning för en förmiddags maxtimme. Korsningen är högt belastad. Till följd av stort trafikflöde i cirkulationen blir utfarten från Ursvik-området kraftigt överbelastad med belastningsgrader på över 1,50. De övriga anslutningar har tillräcklig kapacitet, men låg servicegrad, vilket innebär att de ligger nära kapacitetstaket och har en viss köbildning. Figur 5. Enköpingsvägen/Kvarnvägen, FM år 2025 utan nordlig anslutning. Situationen är omvänd under eftermiddagens maxtimme. Alla tillfarter utom anslutningen från Ursvik har belastningsgrader över 1. Detta innebär att korsningen blir överbelastad med svår köbildning som följd. Särskilt hårt belastad är anslutningen från Kvarnvägen där belastningsgraden ligger över 2. Anslutningen från Ursviksområdet har dock betydligt bättre framkomlighet med belastningsgrader på ca 0,75. Figur 6 redovisar belastningsgraderna för EM-max. 6 av 16

10 Figur 6. Enköpingsvägen/Kvarnvägen, EM år 2025 utan nordlig anslutning. 4.2 Med nordlig anslutning I och med en utbyggnad av en nordlig anslutning avlastas korsningen Enköpingsvägen/Kvarnvägen. Som det framgår i figur 7 minskar belastningsgraderna jämfört med FM-max scenariot utan den nordliga anslutningen. Anslutningen från Ursvik är visserligen fortfarande överbelastad, men ligger nu betydligt närmare kapacitetsgränsen med en belastningsgrad på 1,10 än utan den nordliga anslutningen då belastningsgraderna är över 1,5. Anslutningen bedöms dock fortfarande ha betydande köbildning. Även de övriga anslutningar får något bättre framkomlighet med belastningsgraderna på 0,88-0,77. 7 av 16

11 Figur 7. Enköpingsvägen/Kvarnvägen, FM år 2025 med nordlig anslutning. Under EM-max förändras trafiksituationen i korsningen till det bättre med en avlastning från en nordlig anslutning. Trafikminskningen lyckas dock inte lösa kapacitetsproblemet, då korsningen fortfarande är överbelastad. Figur 8 illustrerar belastningsgraderna i korsningen. Figur 8. Enköpingsvägen/Kvarnvägen, EM år 2025 med nordlig anslutning. 8 av 16

12 5. Kapacitet i trafikplats Ärvinge 5.1 Antaganden Trafiksituationen i trafikplats Ärvinge studeras med hänsyn till en anslutning från Ursvik området. Utformningen av trafikplatsen antas få en justerad utformning med hänsyn till den nya anslutningen enligt figur 9. Trafikplatsen antas bli en fullständig cirkulationsplats med två körfält i cirkulationen istället för droppe i den ursprungliga utformningen. I övrigt antas anslutningarna från E18:s avfartsramper få två körfält. På grund av stora trafikflöden mot Kista antas den norra anslutningen få en frilagd högersväng mot Kista och den södra anslutningen antas ha en utformning som möjliggör vänstersvängar från båda körfälten Figur 9. Utformning av tpl Ärvinge med Ursvik-anslutningen. Enligt Utredning Ursvik nordlig anslutning, Ramböll av 16

13 Trafikmängderna till/från Ursvik-området är enligt kapitel 3.3. Trafikmängder för den övriga trafiken i trafikplatsen härstammar från trafikprognosen för U2 år 2030 i Vägverkets rapport E18 Hjulsta Kista, Trafikprognoser U1 och U (0T141001). Trafikmängderna i trafikplatsen för år 2025 antas ligga ungefär på samma nivå som år Det antas att det inte förekommer någon smittrafik över cirkulationsplatsen. Maxtimandelen av dygnstrafiken från Ursvik antas vara samma som för de södra anslutningarna, dvs 8 % för morgonens- och 10 % för eftermiddagens- maxtimmar. Ingående trafik till Kista antas under morgonmax utgöra 12 %, medan utgående trafiken antas ligga på 8 % av dygnstrafiken, eftersom området bedöms ha en större andel verksamhetstrafik än bostadstrafik. Under eftermiddagsmax är andelarna omvända. 5.2 Kapacitetsberäkning Som det framgår i figur 10 är kapaciteten i trafikplatsen tillräcklig under en FMmaxtimme. Anslutningen från Ursvik har god framkomlighet. De högst belastade anslutningarna är E18:s avfartsramp från söder respektive det högra körfältet från Kista. Dessa har förvisso låg servicenivå men framkomligheten bedöms ändå vara tillfredsställande för en högtrafikstimme i Stockholmsområdet. Högerströmmen från E18:s norra anslutning antas vara frilagd utanför cirkulationen och är därför inte med i kapacitetsberäkningen. Figur 10. Tpl Ärvinge med anslutning från Ursvik, FM år av 16

14 Kapaciteten i trafikplatsen under EM-max är tillräcklig för samtliga anslutningar utom för utfarten från Kista, som blir överbelastad. Korsningen som helhet bedöms dock fungera tillfredsställande. Belastningsgraderna illustreras i figur 11. Figur 11. Tpl Ärvinge med anslutning från Ursvik, EM år Känslighetsanalys 6.1 Antaganden För att ta höjd för eventuell större omflyttning av trafiken från området mot den nordliga anslutningen görs en känslighetsanalys. Inom känslighetsanalysen görs ändrade antaganden om resefördelningen från området där ca 50 % av trafiken har sina mål mot E18 norrut, respektive västerut. Antaganden om att hälften av trafiken från södra delar av området väljer att ta sig till E18 via Enköpingsvägen kvarstår dock, varför anslutningen mot norr får ta emot fordon/dygn eller ca 37 % av den totala trafikmängden. Trafikmängderna på de största anslutningarna från området redovisas i figur av 16

15 Figur 12. Trafikflöden år 2025 enligt känslighetsanalysen - 50 % av trafiken från området mot E18. Bakgrundsbilden baserad på illustrationsplanen erhållen från Sundbybergs stad Kapacitetsberäkning Ökad andel av trafiken mot norr avlastar anslutningarna vid Enköpingsvägen. Som det framgår i figur 13 är kapaciteten i korsningen Enköpingsvägen/Kvarnvägen under FM-max i stort sett tillräcklig, så när som på vänstersvängen från Ursvikområdet som ligger på kapacitetsgränsen. 12 av 16

16 Figur 13. Enköpingsvägen/Kvarnvägen, FM år 2025 Känslighetsanalys Korsningen Enköpingsvägen/Kvarnvägen är dock fortfarande överbelastad under EM-maxtimmen, vilket framgår av figur 14. Figur 14. Enköpingsvägen/Kvarnvägen, EM år 2025 Känslighetsanalys Trafikplats Ärvinge har fortfarande tillräcklig kapacitet, trots ökad trafik från Ursvik. Belastningsgraderna ökar något men är fortfarande på en acceptabel nivå för en maxtimme. Figur 15 visar belastningsgraderna. 13 av 16

17 Figur 15. Tpl Ärvinge, FM år Känslighetsanalys Belastningsgraderna ökar något även under EM-max. Alla anslutningar utom från Kista har tillräcklig kapacitet. Figur 16 illustrerar trafiksituationen. Figur 16. Tpl Ärvinge, FM år Känslighetsanalys 14 av 16

18 7. Analys 7.1 Kapacitet Enköpingsvägen Belastningen på korsningen Enköpingsvägen/Kvarnvägen är hög såväl under FMsom EM-maxtimmarna, med kraftiga köbildningar som resultat. Under förmiddagen är anslutningen från Ursvik överbelastad. Under EM-max är belastningen på denna anslutning betydligt lägre och framkomligheten tillräcklig för just Ursvik-anslutningen, men korsningen i övrigt är överbelastad med kraftig köbildning på Enköpingsvägen och Kvarnvägen. Skillnaden mellan FM och EM beror på en större andel trafik till/från bostäder jämfört med trafiken till/från arbetsplatser i området. I och med norra anslutningen avlastas korsningen Enköpingsvägen/Kvarnvägen betydligt, men inte tillräckligt. Under FM-max blir belastningsgraden 1,10 jämfört med ca 1,50-1,70 utan norra anslutningen från Ursvik. Detta innebär fortfarande köbildning och svårigheter att ta sig ut på Enköpingsvägen, men i betydligt lägre grad än utan den norra anslutningen. Under EM-max räcker inte trafikminskningen till följd av den nordliga anslutningen till för att lösa kapacitetsproblemen på Enköpingsvägen, även om framkomligheten förbättras. Enköpingsvägens tillfarter och Kvarnvägen är fortfarande överbelastade. Detta eftersom det inte är trafiktillskottet från Ursvik som är avgörande utan höga trafikmängder av den generella trafiken på Enköpingsvägen. Känslighetsanalysen tar upp ett scenario där fler väljer att åka in/ut via den norra anslutningen. Detta scenario bedöms som relativt troligt med tanke på kapacitetsproblem vid Enköpingsvägen. Vid en sådan omflyttning blir kapaciteten under FM i stort tillräcklig. Under eftermiddagen är dock korsningen fortfarande överbelastad. Slutsatsen som kan dras av kapacitetsberäkningarna är att trafikavlastningen från den nordliga anslutningen är nödvändig för att trafiken skall kunna på ett tillfredsställande sätt ta sig till och från Ursvik-området. Kapacitetsbegränsningen i korsningen Enköpingsvägen/Kvarnvägen bedöms dock i första hand bero på höga trafikmängder av den generella trafiken på Enköpingsvägen. 7.2 Kapacitet Tpl Ärvinge Trafikplats Ärvinge bedöms med den studerade utformningen och trafikmängderna ha generellt tillfredsställande kapacitet. Den enda anslutningen som överbelastas är den från Kista under eftermiddagens max. Utifrån kapacitetsberäkningen görs bedömningen att köbildningen på ramperna från E18 ligger på en acceptabel nivå, utan tillbakablockering av motorvägen. 15 av 16

19 Känslighetsanalysen visar att trafikplatsen klarar även en eventuell ökning av trafiken från Ursvikområdet jämfört med huvudprognosen. Det bedöms att ett sådant scenario kan vara troligt, sett till kapacitetsproblemen på Enköpingsvägen. 7.3 Genomfartstrafik Med den nordliga anslutningen ökar tillgängligheten till och från området, men även framkomligheten inne i området. Genomfartstrafik från Enköpingsvägen norrut via den nya anslutningen förväntas vid normala förhållanden bli liten, då det tar längre tid att åka genom området och via den nya anslutningen jämfört med att åka på E18 via Tpl Rissne. Normala förhållanden innebär de angivna förutsättningarna i korsningen Enköpingsvägen/Kvarnvägen och att det är bra framkomlighet på Enköpingsvägen och genom trafikplats Rissne. 8. Sammanfattning Stora Ursvik genererar ca fordonsrörelser/dygn när området är fullt utbyggt. Huvuddelen av trafiken genereras av bostäder. Den störst belastade anslutningen från Stora Ursvik är korsningen Enköpingsvägen/Kvarnvägen. Den norra anslutningen behövs för att upprätthålla en acceptabel nivå på framkomligheten till och från västra delarna av Ursvik. Den norra anslutningen löser ej kapacitetsproblemen i korsningen Enköpingsvägen/Kvarnvägen, då grunden till dessa ligger i höga trafikmängder på Enköpingsvägen. Den norra anslutningen bedöms inte bidra till någon betydande genomfartstrafik genom området under normala trafikförhållanden, eftersom vägen via Tpl Rissne bedöms vara snabbare. Tpl Ärvinge med anslutningen från Ursvik bedöms ha tillfredsställande kapacitet utan påverkan på trafiken på E av 16