Hårstorp 1:1 industri

Transkript

1 Ramböll Sverige AB Trafikanalys -Korsningen Gronvägen--- Finspångs Tekniska Verk Linköping

2 Finspångs Tekniska Verk Trafikanalys -Korsningen Gronvägen Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Lars Skoog Jonas Sjöholm Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Westmansgatan Linköping Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Uppdrag 1 2. Förutsättningar Geografi Trafikmängder 1 3. Trafikprognos Korsningsutformning Huvudförslaget Alternativa förslag 3 5. Trafikanalys Capcal VISSIM 5 6. Slutsats 7 Bilagor 1. CD -Trafiksimulering Hårstorp Trafikanalys -Korsningen Gronvägen i

4 1. Uppdrag Ramböll har fått i uppdrag att genomföra en mindre trafikanalys över konsekvenserna av en anslutning av den planerade lokalgatan på tomten Hårstorp 1:1 mot Gronvägen. Syftet med trafikanalysen är att utreda hur den nya anslutningen kan påverka trafiken på Gronvägen och eventuellt även cirkulationen på Riksväg 51 (Norrköpingsvägen), strax utanför detaljplaneområdets sydvästra hörn. Trafikanalysen skall ligga till grund för dimensionering och utformning av den nya anslutningen. 2. Förutsättningar 2.1 Geografi För tomten Hårstorp 1:1 finns ett detaljplaneförslag som föreslår markanvändning för industriändamål på hela ytan förutom en mindre remsa naturmark som buffert mot väg 51 och Gronvägen. Området är totalt ca 18,5 ha stort och ca 14,5 ha av dessa är avsett för industriändamål. Den nya lokalgatan är planerad att löpa parallellt med Riksväg 51 i områdets södra del och skall ansluta mot Gronvägen i väster. Anslutningen mot Gronvägen görs ca 80 meter norr om den stora cirkulationsplatsen på Riksväg 51 och bildar en fyrvägskorsning med en utfart från Hårstorpsvägen. Eftersom avståndet mellan korsningarna är relativt litet är det viktigt att kapaciteten i denna korsning blir god så att eventuella köbildningar inte kan fortsätta ut på Riksväg Trafikmängder Enligt Vägverkets statistik över trafikflöden uppgick flödet på Riksväg 51 i Finspång till ca 6700 fordon/årsmedeldygn väster om Gronvägen och till ca 6300 fordon öster om Gronvägen (se Figur 1). På Gronvägen uppskattades trafikmängden till 3500 fordon/dygn vid en bullerutredning För trafikmängder på övriga vägar och svängandelar i korsningar finns inte känd data. 1 av 7

5 Figur 1 Trafikflöden Finspång (Vägverket) 3. Trafikprognos För att kunna genomföra en trafikanalys har en trafikprognos för åren 2007 och 2017 tagits fram. Trafikprognosen innehåller en uppskattning av trafikmängder på den nya lokalgatan samt på övriga gator där trafikräkningar saknas. Trafikprognosen innebär också ett antagande av svängandelar i de ingående korsningarna. Svängandelar har bedömts genom att uppskatta troliga trafikströmmar i närområdet. Antaganden utan stöd i fältmätningar innebär normalt ganska stora felmarginaler liksom uppskattningar av trafikmängder i ännu ej etablerade områden. Eftersom denna analys behandlar ett så begränsat område bedöms ändå dessa antaganden vara tillräckliga för att bedöma vilken korsningsutformning som bör användas vid anslutningen till Gronvägen Trafikprognosen för år 2007 bygger på uppmätta trafikmängder av Vägverket 2002 och uppskattningen av trafik på Gronvägen från I tillägg till detta har en uppskattning gjorts av trafik från Viberga köpcentrum som ansluter till cirkulationen på Riksväg 51 och trafik från bostadsområden belägna utefter Hårstorpsvägen. 2 av 7

6 Uppskattning av möjlig genererad trafik från Hårstorp 1:1 har också gjorts. Med en exploateringsgrad på % kan mellan kvm komma att bebyggas inom området. Förutsatt att inga större logistikföretag eller andra transportintensiva verksamheter etableras inom området så beräknas den genererade trafiken, besökare samt varutransporter, uppgå till fordon/dygn. För prognosen har trafiken antagits till 2000 fordon/dygn. Andelen svängande trafik från och till lokalgatan från Gronvägen har bedömts till 80 % södergående och 20 % norrgående, då vi antagit att transporter och personbilstrafik till övervägande delen har sina målpunkter utmed Riksväg För prognos över 2017 har all trafik generellt räknats upp med 1,5 % per år enligt rådande praxis då inga större förändringar i områdets närhet förutses ske tills dess. Prognosen för 2017 är dock mycket osäker eftersom inget egentligt underlag finns för vilka verksamheter som kan ha etablerat sig i industriområdet vid den här tiden. Prognosen för 2017 skall främst ses som en möjlighet att se tendenser till trafikproblem pga. ökad trafik snarare än som de troliga trafikmängderna för det året. En eventuell flytt av Riksväg 215, som nämns i plan- och genomförandebeskrivningen för Hårstorp 1:1, har inte behandlats här eftersom dessa effekter ännu är svåröverblickbara. 4. Korsningsutformning 4.1 Huvudförslaget Huvudförslaget innebär en anslutning av lokalgatan på tomten Hårstorp 1:1 mot Gronvägen i form av en vanlig T-korsning som regleras med väjningsplikt. Korsningen blir då en fyrvägskorsning tillsammans med utfarten från Hårstorpsvägen. Inga särskilda vänster- eller högersvängskörfält införs. Korsningen dimensioneras för Lastbil med påhängsvagn eller släpvagn, Lps, enligt VGU. 4.2 Alternativa förslag Vänstersvängkörfält skulle kunna införas på Gronvägen antingen mot det blivande industriområdet och/eller mot Hårstorpsvägen. Dock bedöms trafiken norrifrån på Gronvägen som skall svänga vänster in till industriområdet vara så liten att ett vänstersvängkörfält är onödigt. På samma sätt bedöms vänstersvängande trafik söder ifrån in till Hårstorpsvägen vara alltför fåtalig för att motivera ett vänstersvängkörfält. För utfartstrafik från lokalgatan på Hårstorp 1:1 skulle det vara möjligt att separera vänster- och högersvängande trafik i två körfält då det skulle innebära en högre kapacitet eftersom kötiden vi vänstersväng vid vissa tillfällen riskerar att bli tämligen lång. Dock är andelen trafik som skall svänga höger relativt liten 3 av 7

7 samtidigt som en lösning med två körfält ut från lokalgatan är olämplig ur trafiksäkerhetssynpunkt. Detta förslag anses därför vara olämpligt. 5. Trafikanalys En trafikanalys har genomförts med hjälp av två program för trafikanalysering. Capcal är ett mycket enkelt verktyg för beräkning av kapacitet i korsningar. Trafiken beräknas matematiskt och korsningens kapacitet redovisas som belastningsgrader och kölängder. VISSIM däremot är ett mycket avancerat trafiksimuleringsprogram som i realtid och med hänsyn till väggeometri och förarbeteende simulerar trafiken i ett större trafiknät. Eftersom VISSIM simulerar ett vägnät kommer olika korsningars eventuella effekter att påverka varandra och man får en mycket trovärdig bild av trafikföringen i det planerade vägnätet. I VISSIM redovisas resultatet framför allt visuellt. Trafikanalysen skall visa vilken korsningsutformning som är mest lämpad och som ger tillräckligt god kapacitet för de prognostiserade trafikmängderna. 5.1 Capcal En Capcal-beräkning utfördes för att utreda huvudalternativets trafikkapacitet. Två scenarier beräknades och trafikuppskattning för år 2017 användes. De två scenarierna är maxtimme morgon och maxtimme eftermiddag. Detta för att man i ett område med stor andel arbetsplatser normalt har en annorlunda fördelning av trafikflödet på morgonen respektive eftermiddagen pga. arbetspendlande. Trafikflödet under maxtimman har antagits till ca 20 % av den totala dygnstrafiken, vilket är en ganska hög andel. Under morgonscenariot antas 80 % av trafiken köra in i området och 20 % ut. Under eftermiddagsscenariot har omvända proportioner använts. Figur 2 Belastningsgrader morgontrafik 4 av 7

8 Generellt brukar belastningsgrader under 0,5 anses ge god kapacitet. I Figur 2 kan vi se att samtliga belastningsgrader för år 2017 ligger under 0,3 vilket betyder att kapaciteten i den aktuella korsningen med angivna antaganden beräknas av Capcal som mycket god. Inga eller få köer uppstår. I Figur 3 visas de beräknade belastningsgraderna för eftermiddagstrafik samma år. Generellt visas låga belastningsgrader för alla anslutande vägar förutom från den nya lokalgatan. Men även där ligger belastningsgraden under 0,5 vilket gör att kapaciteten beräknas som god. Capcal beräknar också att kön inte är längre än 2-3 bilar under 90 % av tiden under den maximalt belastade timman. Figur 3 Belastningsgrader eftermiddagstrafik 5.2 VISSIM För att undersöka om korsningen, trots de låga belastningsgraderna i Capcal, har någon påverkan på den stora cirkulationsplatsen vid korsningen Gronvägen och Riksväg 51 genomfördes även en simulering i trafiksimuleringsprogrammet VISSIM. Ett skalenligt trafiknät över den aktuella korsningen samt den stora cirkulationsplatsen med anslutande vägar modellerades. Trafikmängder från prognosen stoppades in i modellen och en simulering gjordes för både år 2007 och 2017, samt även morgon- och eftermiddagstrafik år I simuleringarna kan man se att det inte finns några kapacitetsproblem i korsningen så som den föreslås utformas i huvudalternativet. Det finns inga tendenser till köbildning på Gronvägen vare sig norr ut eller söder ut under varken morgon- eller eftermiddagstrafik. Således finns det heller ingen risk att den stora cirkulationsplatsen vid Riksväg 51 på något sätt skulle kunna bli påverkad av inoch utfartstrafik till det nya industriområdet. Det enda problem som eventuellt kan urskiljas är ibland något långa väntetider för utkörande fordon från industriområdet som skall vänster under eftermiddagsscenariet. Här kan det också stundvis bildas köer bakåt längs lokalgatan, men köerna avvecklas i regel snabbt och bedöms inte vara ett problem. Sammanlagt bedöms korsningen även efter 5 av 7

9 VISSIM simulering ha god framkomlighet och resultatet överensstämmer väl med Capcal beräkningarna. (Se bilagd CD för simuleringsfiler) Eftersom huvudalternativet ger en fullgod kapacitet och framkomlighet har övriga förslag ej simulerats eftersom de skulle innebära en mer kostsam och omfattande ombyggnation. Figur 4 Bild från trafiksimulering i VISSIM för år av 7

10 6. Slutsats Korsningsutformning enligt huvudalternativet anses vara den bästa och mest yteffektiva trafiklösningen för anslutningen av lokalgatan mot Gronvägen som ger god kapacitet för alla anslutande vägar. Någon risk att trafikföringen på Riksväg 51 skulle kunna bli påverkad av trafiksituationen vid den aktuella korsningen pga. dess närhet till den stora cirkulationsplatsen kan inte påvisas. Våra beräkningar och simuleringar bygger på att trafiken på Gronvägen och till och från industriområdet inte gravt överstiger de antaganden vi gjort. Om en stor transportintensiv verksamhet eller något handelbolag istället skulle etableras på Hårstorp 1:1 eller om trafiken på Gronvägen avsevärt skulle öka kan en omvärdering av korsningen vara nödvändig att göra. 7 av 7