RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER

Transkript

1 repo001.docx MÖRBYLÅNGA KOMMUN Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 UPPDRAGSNUMMER STOCKHOLM TRAFIKPLANERING JOHANNA FICK UPPDRAGSLEDARE KARIN RENSTRÖM GRANSKARE

2 repo001.docx Sweco Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco TransportSystem AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen Johanna Fick Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0)

3 repo001.docx Innehåll 1 Inledning Bakgrund Uppdragets omfattning Beskrivning av området och anslutande vägnät 2 2 Placering av in- och utfart Anslutning till Turistvägen Anslutning till Vassgatan: Val av lämplig anslutning 4 3 Trafikmängder Dagens trafikflöden Trafikalstring Trafikalstring från handelsetableringen Trafikalstring från Brofästet Öland Flödesfördelning av förväntad trafikalstring Framtida trafik Startläge Prognosår Kapacitetsberäkningar Förutsättningar och antaganden Trafikverkets krav på servicenivå Startläge Korsning K Korsning K Korsning K Korsning K Korsning K Korsning K Korsning K Prognosår Korsning K Korsning K Korsning K Korsning K Korsning K Korsning K6 24 TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10 FJ p:\7102\ _mörbylånga_coop\000\07_arbetsmaterial\leverans \rapport_ _slutlig leverans.docx

4 repo001.docx Korsning K Sammanställning och rekommendation Diskussion och slutsats Förslag till fortsatt arbete 27 BILAGOR TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10 FJ p:\7102\ _mörbylånga_coop\000\07_arbetsmaterial\leverans \rapport_ _slutlig leverans.docx

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Mörbylånga kommun har nyligen undertecknat ett köpeavtal för del av fastigheten Algutsrum 20:10 för uppförande av en ny varubyggnad med byggnadsyta på mellan 2500 och 3000 kvm. Sweco har på grund av det fått i uppdrag att göra en trafikutredning för att ta reda på hur mycket trafik etableringen förväntas ge samt utreda om den förväntade trafikökningen kan leda till framkomlighetsproblem på Turistvägen och Brovägen. Hänsyn ska även tas till den trafik som kommer att genereras av det planlagda handelsområdet öster om Brovägen. Figur 1. Geografisk översiktbild. Planområdet illustreras med röd ring i karta. 1.2 Uppdragets omfattning I uppdraget ingår följande moment: Utreda och föreslå lämplig placering av in- och utfarten till handelsetableringen väster om Brovägen. Räkna upp dagens trafikmängder till startläget år 2015 (då byggstart är planerad) och prognosår (28) TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10

6 Beräkna trafikalstringen från handelsetableringen väster om Brovägen och uppskatta hur tillkommande trafik kommer att fördela sig på kringliggande vägnät. Göra kapacitetsberäkningar med hjälp av Capcal Beräkningarna görs för dimensionerande trafik sommar- respektive årsdygn (SDT och ÅDT) och för prognosår 2015 och Studera tidigare Capcal-utredning kring handelsområdet, Brofästet Öland, öster om Brovägen för att utreda om det finns risk för att framkomligheten till och från området kommer att försämras av den nya handelsetableringen. 1.3 Beskrivning av området och anslutande vägnät Planområdet är beläget i norra utkanten av Färjestaden, strax söder om Ölandsbron vid trafikplats Färjestaden. Området avgränsas i norr av Turistvägen, i väster av Vassgatan och i öster av Brovägen. Söder om planområdet går en gång- och cykelväg som leder mellan ett bostadsområde och Brovägen. Planområdet har en bruttoarea på totalt kvm, varav ytan som ska bebyggas uppgår till mellan 2500 och 3000 kvm. 2 (28) Figur 2. Planområdet för handelsetablering illustreras med röd markering i kartan. Öster om Brovägen håller handelsområdet Brofästet Öland på att byggas, detta illustreras med grön markering. Blått streck illustrerar ungefärlig placering av handelsområdets anslutningsväg. Trafiken på Öland ökar påtagligt under sommaren. Turistvägen leder ner till havet och Möllstorps camping. Vassgatan leder dels ner till ett sommarstugeområde, dels till ett nybyggt bostadsområde med många barnfamiljer som bor där permanent. Brovägen går öster om planområdet och tillhör det statliga vägnätet. I anslutning till planområdet TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10

7 övergår Brovägen till en cirkulation, till vilken även Turistvägen och på- och avfarter till Ölandsbron ansluter. En förutsättning för handelsetableringen inom planområdet är att framkomligheten i cirkulationen inte försämras, eftersom det i sin tur skulle hindra framkomligheten på Brovägen och Ölandsbron. Det nya handelsområdet, Brofästet Öland, som håller på att byggas öster om Brovägen ansluter till cirkulationen. Handelsområdet tillåter totalt cirka kvm handelsyta. Enligt uppgift från Mörbylånga kommun förväntas handelsområdet alstra mellan fordons-rörelser/dygn beroende på verksamhet. Det kommer att medföra ökade trafikmängder i området. TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10 3 (28)

8 2 Placering av in- och utfart Nedan beskrivs två olika alternativ till hur handelsområdet kan anslutas till befintligt vägnät. Anslutning kan ske antingen till Turistvägen norr om planområdet eller till Vassgatan väster om planområdet. Alternativen beskrivs med för- och nackdelar. Därefter görs en analys av alternativen för en rekommendation. 2.1 Anslutning till Turistvägen För- och nackdelar: (-) Anslutning mot Turistvägen innebär många korsningspunkter på en kort sträcka, vilket är negativt både ur trafiksäkerhets- och framkomlighetssynpunkt. (Förutom korsningspunkter mot Brovägen och Vassgatan finns ytterligare en korsningspunkt mellan dessa. Det är en infart till en pendelparkering norr om Turistvägen.) (-) Anslutning mot Turistvägen innebär att sträckan till Brovägen blir relativt kort, vilket kan skapa framkomlighetsproblem på Brovägen vid eventuell köbildning in mot handelsetableringen. Problem kan skapas om bilister på Turistvägen ska svänga vänster in till parkeringen och får invänta mötande trafik eller bilister som står i vägen på infarten. Det kan medföra köer som sträcker sig till Brovägen och stoppa upp trafiken i cirkulationen. 2.2 Anslutning till Vassgatan: För- och nackdelar: (+) Anslutning mot Vassgatan innebär mindre risk för köbildning, eftersom Vassgatan är en återvändsgata och således har lite trafik. Eventuell kö in mot handelsetableringen bedöms kunna hanteras på Vassgatan om in- och utfarten placeras en bit in på gatan (d.v.s. en bit från korsningen med Turistvägen). (-) Anslutning mot Vassgatan innebär en något längre körsträcka för fordon från Brovägen än en anslutning mot Turistvägen. 2.3 Val av lämplig anslutning Utifrån denna översyn rekommenderas att in- och utfarten placeras mot Vassgatan. Detta eftersom risken för köbildning som stör Brovägen är betydligt mindre än vid en anslutning mot Turistvägen. 4 (28) Under projekteringsskedet bör angöring för gång- och cykeltrafik ses över. Det kan gärna ske via separata anslutningar till befintligt gång- och cykelnät för att minska konfliktrisken med biltrafiken. Längs Vassgatan finns en gång- och cykelväg som ansluter till bilvägen i korsningen med Turistvägen. Eftersom trafiken i korsningen kommer att öka med etableringen kan korsningen och anslutningen till gång- och cykelvägen från Vassgatan behöva ses över. TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10

9 3 Trafikmängder Nedan redovisas dagens trafikmängder på kringliggande gatunät och beräknade trafikmängder efter utbyggnaden av handelsetableringen och Brofästet Öland. Detta har inom ramen för denna utredning antagits ske Startåret är enbart teoretiskt, då utbyggnaden i verkligheten troligen kommer att ta längre tid. Trafiken räknas även upp till prognosår 2035, för att förändringen över tiden av korsningspunkternas framkomlighet ska kunna studeras. 3.1 Dagens trafikflöden Mörbylånga kommun genomförde under sommaren 2013 trafikmätningar på ett antal vägar i anslutning till planområdet. Mätningarna gjordes under två veckors tid, från till Resultatet, som har räknats om till sommardygnstrafik (SDT) och preliminär 1 årsdygnstrafik (ÅDT), redovisas i Figur 3. Resultatet av mätningarna redovisas även i Bilaga 1 samt dess omräkning till preliminär årsdygnstrafik och sommardygnstrafik i Bilaga PLANOMRÅDE ÅTD (tung): 8177 (631) f/d SDT (tung): (484) f/d 2037 ÅTD (tung): 8606 (773) f/d SDT (tung): (575) f/d 2038 ÅTD (tung): 2595 (227) f/d SDT (tung): 3244 (198) f/d 2039 ÅTD (tung): 5200 (376) f/d SDT (tung): 6482 (289) f/d 2040 ÅTD (tung): 598 (10) f/d SDT (tung): 750 (8) f/d 2041 ÅTD (tung): 4314 (588) f/d SDT (tung): (451) f/d Figur 3. Totalt uppmätta trafikmängder från trafikflödesmätningen 25/7 5/8 2013, omräknade till sommardygnstrafik (SDT) och årsdygnstrafik (ÅDT). Antalet tunga/stora fordon redovisas inom parentes. 1 Preliminärt eftersom omräkningen inte har kvalitetsgranskats. TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10 5 (28)

10 Preliminär årsdygnstrafik har räknats fram genom att använda samma variationsindex som närliggande ÅDT-mätningar har. Det innebär att framtagna värden innehåller viss osäkerhet och således bör betraktas med försiktighet. För punkt 2038 och 2040 finns det inga statliga mätpunkter att knyta trafiken till och eftersom Turistvägen och Vassgatan utgör en del av det lokala vägnätet är det svårare att bedöma hur trafiken ser ut fördelat över hela året. För att ändå kunna jämföra trafiken i dessa punkter med övriga mätpunkter har preliminära flöden räknats fram genom att använda samma procentuella skillnader mellan uppmätta flöden och framräknade flöden som i de övriga mätpunkterna. Redovisade trafikflöden i punkt 2038 och 2040 innehåller därför en större osäkerhet än övriga mätpunkter och bör inte spridas utanför denna rapport. 3.2 Trafikalstring Trafikalstring från handelsetableringen Att beräkna den trafik som genereras av ett nytt planområde är förenat med viss osäkerhet. Av denna anledning bör resultatet hanteras med viss försiktighet. Tabell 1 visar trafikalstringstal för två olika typer av handelsverksamheter. Alstringstalen är tagna från rapporten SNE-RPD Framtagning av trafikalstringstal 2 och anger fordonsrörelser per dygn och 1000 kvm BTA (bruttoarea=total bebyggbar golvarea). Användningsområdet för planerad verksamhet inom planområdet är extern handelsetablering för dagligvaror. Tabell 1. Trafikalstringstal för olika typer av verksamhet. Källa: SNE-RPD Framtagning av trafikalstringstal. Verksamhet Detaljhandel Handel externetablering Fordonsrörelser per 1000 kvm BTA Den totala ytan som planläggs för etableringen är cirka kvm. Den slutliga byggnadsytan av tomten är ännu inte fastställd, men beräknas uppgå till mellan 2500 och 3000 kvm. För att ligga på den säkra sidan väljs det högre värdet, 3000 kvm, vid beräkning av trafikalstringen. Liksom för trafikflödena bedöms tillströmningen till butiken variera under året, med ett större antal besökande på sommaren. Av denna anledning delas beräkningen upp på sommartrafik och årsdygnstrafik. En stor andel av besökarna förväntas angöra butiken med bil. Därför väljs alstringstal inom det högre spannet. För årsdygnstrafiken antas 400 fordon/dygn och för sommartrafiken antas 600 fordonsrörelser/dygn (per 1000 kvm BTA). 6 (28) 2 Vägverket m. fl. (2009) SNE-RPD Framtagning av trafikalstringstal, Vägverket, Malmö TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10

11 Tabell 2. Förväntad trafikalstring från handelsetableringen, fördelat på sommardygnstrafik och årsdygnstrafik., Verksamhet Trafik Alstring (fordonsrörelser/dygn) Handel externetablering Årsdygnstrafik (3000/1000)*400 = 1200 Handel externetablering Sommardygnstrafik (3000/1000)*600 = Trafikalstring från Brofästet Öland Enligt detaljplanen och MKB för handelsområdet öster om Brovägen kommer trafiken öka med mellan fordonsrörelser/dygn beroende på verksamhet. Uppgiften kring hur mycket trafik som förväntas genereras av det nya handelsområdet har tillhandahållits av Mörbylånga kommun. Då handelsområdet är under utbyggnad, och verksamheterna som ska etableras ännu inte är helt fastställda, används den högre förväntade trafikalstringen 3000 fordonrörelser/dygn för sommartrafiken. För årsdygnstrafiken är det rimligt att anta en något lägre alstring. Genom att använda samma procentuella skillnad mellan årsdygnstrafiken och sommartrafiken som för trafikalstringen av handelsetableringen erhålls en trafikmängd på 2000 fordonsrörelser/dygn för årsdygnstrafiken av handelsområdet öster om Brovägen. Då uppgifter inte finns om hur trafikalstringen fördelar sig mellan nytillkommen trafik och en omfördelning av befintlig trafik, förväntas all trafik vara nyalstrad. Det ger ett högt värde på den totala trafikökningen till följd av etableringen, men ger ett värsta scenario och därmed belastningsberäkningar på den säkra sidan Flödesfördelning av förväntad trafikalstring Hur trafiken från handelsetableringen och Brofästet Öland kommer att fördela sig på närliggande gator har uppskattats och redovisas i Bilaga 3-6. En sammanställning av trafikökningen på kringliggande vägnät fördelat på sommartrafik och årsdygnstrafik redovisas i Bilaga 7. TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10 7 (28)

12 3.3 Framtida trafik Startläge 2015 Beräknade trafikmängder efter att Coop Extra och handelsområdet öster om Brovägen är utbyggt redovisas i Figur 4. Trafikmängderna har räknats fram genom att trafikalstringen från båda handelsetableringar har fördelats ut på dagens trafikmängder 3. Andelen tung trafik har antagits vara densamma som idag (se genomförda trafikmätningar 2013) ÅTD(tung): 9510 (730) f/d SDT(tung): (570)f/d ÅTD(tung): 9910 (890) f/d SDT(tung): (690)f/d Ny anslutning ÅDT: 1200 f/d SDT: 1800 f/d 2037 Ny anslutning ÅDT: 2000 f/d SDT: 3000 f/d 2038 ÅTD(tung): 3880 (340) f/d SDT(tung): 5160 (320) f/d 2039 ÅTD(tung): 5380 (400) f/d SDT(tung): 6750 (300) f/d 2040 ÅTD(tung): 1840 (30) f/d SDT(tung): 2610 (30) f/d 2041 ÅTD (tung): 5000 (680) f/d SDT(tung): (500) f/d Figur 4. Beräknade trafikflöden för startläget 2015, redovisade för årsdygnstrafik och sommardygnstrafik. Talen är avrundade till närmsta tiotal Prognosår 2035 För att kunna studera hur framkomligheten i korsningspunkterna ändras över tiden har trafiken räknats upp till prognosår 2035, se Figur 5. För personbilstrafiken har trafikuppräkningstal för Kalmar län 4 använts: 8 (28) 3 Trafikmätningar 2013, Mörbylånga kommun. 4 tillv%c3%a4xttal/trafikupprakningstal_for_eva_ pdf TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10

13 Mellan år används kvoten 1,16, vilket motsvarar en ökning med ca 0,7 % per år. Mellan år används kvoten 1,08, vilket motsvarar en ökning med ca 0,4 % per år. Totalt sett, inklusive handelstrafik, ökar trafiken till år 2035 med ca 14 % från beräknade trafiknivåer under startåret Andelen tung trafik antas vara densamma som idag (se genomförda trafikmätningar 2013) ÅTD(tung): (830)f/d SDT(tung): (650)f/d ÅTD(tung):11290(1020)f/d SDT(tung): (780)f/d Anslutning Coop ÅDT: 1390 f/d SDT: 2080 f/d 2037 Anslutning Handelsomr. ÅDT: 2320 f/d SDT: 3480 f/d 2038 ÅTD(tung): 4420 (380)f/d SDT(tung): 5880 (360)f/d 2039 ÅTD(tung): 6130 (440)f/d SDT(tung): 7690 (350)f/d 2040 ÅTD(tung): 2090 (40) f/d SDT(tung): 2970 (30) f/d 2041 ÅTD (tung): 5690 (770) f/d SDT (tung): (570) f/d Figur 5. Beräknade trafikflöden för prognosår 2035, fördelade på årsdygnstrafik och sommardygnstrafik. Talen är avrundade till närmsta tiotal. 9 (28) TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10

14 4 Kapacitetsberäkningar 4.1 Förutsättningar och antaganden Nedan har kapaciteten i tre korsningspunkter beräknats när handelsetableringen och Brofästet Öland är fullt utbyggt. Vilka korsningar som avses visas i Figur 6. K4 K5 K1 K2 K3 K7 K6 10 (28) Figur 6. Studerade korsningspunker för kapacitetsberäkningarna. Generella förutsättningar och antaganden: Maxtimmen antas utgöra 12 % av den totala trafiken och inträffa på eftermiddagen. Skyltad hastighet i området är 50 km/tim på Vassgatan och Turistvägen och 60 km/tim på Brovägen. I Capcal kan endast hastigheter om 30, 50 och 70 km/tim väljas. Därför används hastighetsbegränsning 70 km/h på huvudvägnätet i beräkningarna. Det ger ett något sämre värde på framkomligheten. En gång- och cykelpassage finns över Turistvägen i korsningen med Brovägen (K3). Då passagen inte är utformad som ett övergångsställe tas ingen hänsyn till gående och cyklister i beräkningarna. 4.2 Trafikverkets krav på servicenivå Som bedömningsgrund för om studerade korsningar har erforderlig kapacitet används Trafikverkets krav på servicenivå vid nybyggnad, se Tabell 3. Nedanstående tabell TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10

15 redovisar servicekrav uttryckt som belastningsgrad (b) under dimensionerande timme för korsningstyp A-F. Korsningstyp A-C och F motsvarar traditionell tre- och fyrvägskorsning respektive planskild trafikplats medan korsningstyp D motsvarar cirkulationsplats. Vid nybyggnad av en korsning ska belastningsgraderna i samtliga tillfarter uppfylla önskvärd servicenivå enligt nedanstående tabell. Om en korsning har god kapacitet över året kan ibland högre belastningsgrader (b<1) godkännas under kortare perioder för att inte riskera överdimensionering av den aktuella korsningen. I undantagsfall kan belastningsgrader över 1 godkännas om investeringen bedöms vara samhällsekonomisk lönsam. Särskilt godkännande måste då erhållas av Trafikverket. Tabell 3. Trafikverkets krav på servicenivå för korsningstyp A-F. Korsningstyp A-C/F motsvarar traditionella tre- och fyrvägskorsningar medan korsningstyp D motsvarar cirkulationsplats. Typ av anläggning Önskvärd servicenivå (b=belastningsgrad) Godtagbar servicenivå (b=belastningsgrad) Korsningstyp A-C/F b< 0,6 b<1 Korsningstyp D b<0,8 b<1 TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10 11 (28)

16 4.3 Startläge 2015 För att studera framkomligheten i korsningspunkterna när handelsetableringen och Brofästet Öland är fullt utbyggt görs beräkningar för ett startår, vilket i detta läge är satt till Korsning K1 Korsning K1 avser handelsetableringens anslutning till Vassgatan. Antagen riktningsfördelning under maxtimmen är: 56 % 44 % 50 % 50 % 70 % 30 % Beräkningsresultaten med indata redovisas i följande bilagor: Bilaga 8. Beräkning för ÅDT, 2015 Bilaga 9. Beräkning för SDT, 2015 En sammanställning av resultatet med avseende på belastningsgrader och kölängder visas i Tabell 4. Av tabellen framgår att framkomligheten i korsningen är god även efter utbyggnaden av Coop Extra. Sommartrafiken är dimensionerande, då belastningsgraden som mest uppgår till 0,12 på Vassgatans norra tillfart. Det ligger klart under värdet för VGU:s standardnivåer för framkomlighet, se Tabell 3. In mot korsningen sker heller ingen köbildning. Tabell 4. Sammanställning av belastningsgrader och kölängder för K1, fördelat på årsdygnstrafik och sommardygnstrafik år ( motsvarar det antal fordon i kö som inte överskrids under 90 % av timmen.) Belastningsgrad Kölängd Medel Gatunamn ÅDT SDT ÅDT SDT ÅDT SDT Vassgatan N 0,09 0,12 0,1 0,1 0,1 0,1 Anslutningsväg Coop 0,06 0,09 0,1 0,1 0,1 0,1 Vassgatan S 0,01 0,01 0,1 0,0 0,0 0,0 12 (28) TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10

17 4.3.2 Korsning K2 Korsning K2 avser korsningen mellan Vassgatan och Turistvägen. Antagen riktningsfördelning under maxtimmen är: 40 % 60 % 48 % 52 % 56 % 44 % Beräkningsresultaten med indata redovisas i följande bilagor: Bilaga 10. Beräkning för ÅDT, 2015 Bilaga 11. Beräkning för SDT, 2015 En sammanställning av resultatet med avseende på belastningsgrader och kölängder visas i Tabell 5. Av tabellen framgår att framkomligheten i korsningen är god även efter utbyggnaden av Coop Extra. Sommartrafiken är dimensionerande, då belastningsgraden som mest uppgår till 0,27 på Turistvägens norra tillfart. Det ligger klart under värdet för VGU:s standardnivåer för framkomlighet, se Tabell 3. In mot korsningen sker heller ingen köbildning. Tabell 5. Sammanställning av belastningsgrader och kölängder för K2, fördelat på årsdygnstrafik och sommardygnstrafik år ( motsvarar det antal fordon i kö som inte överskrids under 90 % av timmen.) Belastningsgrad Kölängd Medel Gatunamn ÅDT SDT ÅDT SDT ÅDT SDT Turistvägen V 0,08 0,16 0,0 0,2 0,0 0,2 Turistvägen Ö 0,17 0,27 0,1 0,3 0,1 0,7 Vassgatan 0,09 0,07 0,1 0,0 0,1 0,0 TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10 13 (28)

18 4.3.3 Korsning K3 Korsning K3 avser korsningen mellan Turistvägen och Brovägen. Antagen riktningsfördelning under maxtimmen är: 48 % 52 % 100 % 0 % 100 % 0 % Korsningen hanteras i Capcal som en trevägskorsning där endast trafik i södergående riktning på Brovägen är tillåten. Resultatet gällande belastningsgraden hanteras dock som en cirkulationsplats, dvs. att god kapacitet gäller upp till belastningsgrad 0,8. Att korsningen inte kan behandlas som en cirkulationsplats i Capcal beror på dess utformning med fem anslutningar (inkl. handelsplatsens). I Capcal kan nämligen enbart cirkulationsplatser med fyra anslutningar hanteras. Beräkningsresultaten med indata redovisas i följande bilagor: Bilaga 12. Beräkning för ÅDT, 2015 Bilaga 13. Beräkning för SDT, 2015 En sammanställning av resultatet med avseende på belastningsgrader och kölängder visas i Tabell 6. För årsdygnstrafiken ligger belastningsgraden i båda tillfarter under 0,8. Framkomligheten är därför god enligt VGU:s standardnivåer för framkomlighet, se Tabell 3. Under sommaren överstiger emellertid belastningsgraden värdet 1 under maxtimmen, vilket innebär att kapaciteten i korsningspunkten är nådd. Problemet inträffar på Turistvägen, där belastningsgraden uppgår till 1,26. Det innebär att fordon på Turistvägen kommer få svårt att ta sig in i cirkulationen eftersom trafikflödet på Brovägen är stort. Tabell 6. Sammanställning av belastningsgrader och kölängder för K2, fördelat på årsdygnstrafik och sommardygnstrafik år ( motsvarar det antal fordon i kö som inte överskrids under 90 % av timmen.) Belastningsgrad Kölängd Medel Gatunamn ÅDT SDT ÅDT SDT ÅDT SDT Turistvägen 0,61 1,26 0,9-2,0 - Brovägen N 0,63 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 14 (28) TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10

19 En känslighetsanalys av resultatet visar att trafiken totalt måste minska med ca 8 % för att kapaciteten i korsningen ska fungera tillfredsställande efter etableringarna. Med tillfredställande menas här att belastningsgraden ligger under 1. Enligt VGU:s standardnivåer är framkomligheten god upp till belastningsgraden 0,8, men om en korsning har god kapacitet över året kan ibland högre belastningsgrader (b<1) godkännas under kortare perioder för att inte riskera överdimensionering av den aktuella korsningen. Eftersom beräkning av framtida trafikflöden är förenade med viss osäkerhet är det också möjligt att framtagna flöden är högt räknade och innehåller en säkerhetsmarginal på över 8 %. Om så är fallet kan det betyda att korsningspunken har kapacitet att klara ökade trafikmängder p.g.a. handeln när Coop Extra och handelsområdet öster om Brovägen är utbyggt. Dock visar resultatet att en ombyggnation av cirkulationsplatsen oavsett kommer vara nödvändig på sikt, se avsnitt 5.4. En åtgärd som skulle öka cirkulationsplatsens kapacitet är att dubbla antalet körfält inne i och in mot cirkulationen. För att studera effekten av åtgärden har framkomligheten för två körfält i korsningspunkten gjorts i Capcal. Resultatet redovisas i Bilaga 14 och visar att belastningsgraden ligger under 0,8 i alla tillfarter (som mest 0,63 på Turistvägen under sommartrafiken) vilket innebär att framkomligheten i korsningen är god för startläget Korsning K4 Korsning K4 avser korsningspunkten mellan Ölandsbrons södra avfartsramp för trafik i östergående riktning och Brovägen i cirkulationen. Antagen riktningsfördelning under maxtimmen är: 0 % 0 % 100 % 100 % 100 % 0 % Korsningen hanteras i Capcal som en trevägskorsning där endast trafik i södergående riktning på Brovägen är tillåten. Resultatet gällande belastningsgraden hanteras dock som en cirkulationsplats, dvs. att god kapacitet gäller upp till belastningsgrad 0,8. Att korsningen inte kan behandlas som en cirkulationsplats i Capcal beror på dess utformning med fem anslutningar (inkl. handelsplatsens). I Capcal kan nämligen enbart cirkulationsplatser med fyra anslutningar hanteras. TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10 15 (28)

20 Beräkningsresultaten med indata redovisas i följande bilagor: Bilaga 23. Beräkning för ÅDT, 2015 Bilaga 24. Beräkning för SDT, 2015 En sammanställning av resultatet med avseende på belastningsgrader och kölängder visas i Tabell 7. Belastningsgraden överstiger 0,8 på Ölandsbrons avfartsramp in i korsningen redan för årsdygnstrafiken. Kölängden uppgår under maxtimmen till 13 fordon, vilket motsvarar en längd på cirka 65 meter. Avfartstrampen är totalt ca 265 meter lång. För sommardygnstrafiken överstiger belastningsgraden 1 på Ölandsbrons avfartsramp, vilket innebär att kapaciteten i korsningspunkten är nådd. Tabell 7. Sammanställning av belastningsgrader och kölängder för K4, fördelat på årsdygnstrafik och sommardygnstrafik år ( motsvarar det antal fordon i kö som inte överskrids under 90 % av timmen.) Belastningsgrad Kölängd Medel Gatunamn ÅDT SDT ÅDT SDT ÅDT SDT Avfartsramp 0,92 1,41 6,1-12,9 - Brovägen Norra 0,27 0,36 0,0 1,0 0,0 0,0 En åtgärd som skulle öka cirkulationsplatsens kapacitet är att dubbla antalet körfält inne i och in mot cirkulationen. För att studera effekten av åtgärden har framkomligheten för två körfält i korsningspunkten gjorts i Capcal (för sommartrafiken eftersom denna är dimensionerande). Resultatet redovisas i Bilaga 25 och visar att belastningsgraden ligger under 0,8 i alla tillfarter (som mest 0,7 på Ölandsbrons avfartsramp) vilket innebär att framkomligheten i korsningen är god för startläget Korsning K5 Korsningen K5 avser korsningspunkten mellan väg 958 tillfart och cirkulationen. Trafikmätningar saknas i korsningspunktens östra tillfart varpå flödet här måste uppskattas. För årsdygnstrafiken uppskattas det till samma flöde som på Brovägen väster om korsningspunkten, dvs fordon/dygn. För sommardygnstrafiken är det svårare att uppskatta flödet i den östra tillfarten, eftersom flödet på Brovägen norr om cirkulationen mer än dubblas under sommaren. Detta beror främst på ett ökat antal besökare till Ölands Djurpark under sommaren. Angivna trafikflöden för dagens trafik är skattade värden för både årsdygnstrafiken och sommardygnstrafiken, varpå de innehåller en stor osäkerhet. Med den stora ökningen måste även övriga flöden i korsningspunktens tillfarter anpassas så att de är rimliga i förhållande till den stora trafikökningen på Brovägens norra anslutning i cirkulationen. Till följd av besökare till Ölands Djurpark antas flödet i cirkulationen förbi korsningspunkten under sommaren öka från 5440 till 7155 fordon/dygn. Antagen riktningsfördelning under maxtimmen är: 16 (28) TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10

21 50 % 50 % 100 % 0 % 100 % 0 % Korsningen hanteras i Capcal som en trevägskorsning där endast trafik i västgående riktning på Brovägen är tillåten. Resultatet gällande belastningsgraden hanteras dock som en cirkulationsplats, dvs. att god kapacitet gäller upp till belastningsgrad 0,8. Att korsningen inte kan behandlas som en cirkulationsplats i Capcal beror på dess utformning med fem anslutningar (inkl. handelsplatsens). I Capcal kan nämligen enbart cirkulationsplatser med fyra anslutningar hanteras. Beräkningsresultaten med indata redovisas i följande bilagor: Bilaga 26. Beräkning för ÅDT, 2015 Bilaga 27. Beräkning för SDT, 2015 En sammanställning av resultatet med avseende på belastningsgrader och kölängder visas i Tabell 8. Belastningsgraden understiger 0,8 i alla tillfarter, vilket innebär att framkomligheten i korsningen är god även med befintlig utformning för startläget Tabell 8. Sammanställning av belastningsgrader och kölängder för K5, fördelat på årsdygnstrafik och sommardygnstrafik år ( motsvarar det antal fordon i kö som inte överskrids under 90 % av timmen.) Belastningsgrad Kölängd Medel Gatunamn ÅDT SDT ÅDT SDT ÅDT SDT Brovägen Norra 0,30 0,67 0,3 1,7 0,4 3,9 Brovägen Östra, cirkulationen 0,27 0,47 0,27 0,0 0,0 0,0 17 (28) TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10

22 4.3.6 Korsning K6 Korsning K6 avser korsningspunkten mellan infarten till Brofästet Öland och cirkulationen. Antagen riktningsfördelning under maxtimmen är: 0 % 100 % 45 % 55 % 0 % 100 % Korsningen hanteras i Capcal som en trevägskorsning där endast trafik i norrgående riktning på Brovägen är tillåten. Resultatet gällande belastningsgraden hanteras dock som en cirkulationsplats, dvs. att god kapacitet gäller upp till belastningsgrad 0,8. Att korsningen inte kan behandlas som en cirkulationsplats i Capcal beror på dess utformning med fem anslutningar (inkl. handelsplatsens). I Capcal kan nämligen enbart cirkulationsplatser med fyra anslutningar hanteras. Beräkningsresultaten med indata redovisas i följande bilagor: Bilaga 28. Beräkning för ÅDT, 2015 Bilaga 29. Beräkning för SDT, 2015 En sammanställning av resultatet med avseende på belastningsgrader och kölängder visas i Tabell 9. Resultatet visar att framkomligheten i korsningspunkten är god för årsdygnstrafiken, men mindre god under sommaren. Belastningsgraden under sommartrafikens maxtimme uppgår som mest till 0,92 på anslutningsvägen till handelsområdet. Det innebär att bilister från handelsområdet kommer få svårare att ta sig ut i cirkulationsplatsen och att det till viss del kommer att köa upp i tillfarten. Tabell 9. Sammanställning av belastningsgrader och kölängder för K4, fördelat på årsdygnstrafik och sommardygnstrafik år ( motsvarar det antal fordon i kö som inte överskrids under 90 % av timmen.) Belastningsgrad Kölängd Medel Gatunamn ÅDT SDT ÅDT SDT ÅDT SDT Anslutningsväg till handelsområdet 0,35 0,92 0,3 4,3 0,6 8,4 Brovägen Södra 0,65 0,84 0,0 0,0 0,0 0,0 18 (28) TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10

23 En åtgärd som skulle öka cirkulationsplatsens kapacitet är att dubbla antalet körfält inne i och in mot cirkulationen. För att studera effekten av åtgärden har framkomligheten för två körfält i korsningspunkten gjorts i Capcal (enbart för sommartrafiken eftersom denna är dimensionerande). Resultatet redovisas i Bilaga 30 och visar att belastningsgraden ligger under 0,8 i alla tillfarter (som mest 0,49 för fordon som ska rakt fram i cirkulationen) vilket innebär att framkomligheten i korsningen är god för startläget Korsning K7 Korsning K7 avser korsningspunkten mellan Brovägens södra anslutning till cirkulationen. Inga trafikmätningar har gjorts i Brovägens södra tillfart till cirkulationen varpå trafikflödet här måste uppskattas. Trafikverkets mätningar 5 från 2012 visar att flödet i den södra anslutningen uppgår till 7910 fordon/dygn (årsmedelsdygnstrafik). Under sommaren antas trafiken öka med samma procentuella andel som i punkt 2037, dvs. med ca 28 %. Det ger ett sommardygnstrafikflöde på 9980 fordon/dygn. Med de trafikalstringar som handelsetableringen och Brofästet Öland förväntas generera ökar årsdygnstrafiken och sommardygnstrafiken till ca 9000 respektive fordon/dygn år Antagen riktningsfördelning under maxtimmen är: 0 % 100 % 0 % 100 % 48 % 52 % Beräkningsresultaten med indata redovisas i följande bilagor: Bilaga 31. Beräkning för ÅDT, 2015 Bilaga 32. Beräkning för SDT, 2015 En sammanställning av resultatet avseende belastningsgrader och kölängder visas i Tabell 10. Resultatet visar att framkomligheten i korsningspunkten inte är tillfredställande med befintlig utformning utan kommer behöva byggas om till två körfält in mot och inne i cirkulationen. Jämförande beräkningar för kapaciteten i korsningspunkten om cirkulationen byggs om redovisas i Bilaga 33. Resultatet visar att belastningsgraden understiger 0,8 i samtliga tillfarter (som mest 0,76 på Brovägens södra anslutning), vilket innebär att framkomligheten i korsningen är god för startläget 2015 om cirkulationen byggs om med dubbla körfält. Dock ligger belastningsgraden nära 0,8, vilket gör det intressant att titta på om åtgärden är långsiktligt hållbar. 5 TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10 19 (28)

24 Tabell 10. Sammanställning av belastningsgrader och kölängder för K2, fördelat på årsdygnstrafik och sommardygnstrafik år ( motsvarar det antal fordon i kö som inte överskrids under 90 % av timmen.) Belastningsgrad Kölängd Medel Gatunamn ÅDT SDT ÅDT SDT ÅDT SDT Brovägen i cirkulation (västra anslutningen) 0,63 0,80 0,0 0,0 0,0 0,0 Brovägen Södra 0,94 1,52 6,6-13,6-4.4 Prognosår 2035 För att se hur framkomligheten påverkas med tiden görs även jämförande beräkningar för prognosår Korsning K1 Riktningsfördelning och svängningsandelar antas vara desamma som för startläge Beräkningsresultaten med indata redovisas i: Bilaga 15. Beräkning för ÅDT, 2035 Bilaga 16. Beräkning för SDT, 2035 En sammanställning av resultatet med avseende på belastningsgrader och kölängder visas i Tabell 7. Av tabellen framgår att framkomligheten i korsningen är god även på sikt. Belastningsgraden ligger fortfarande långt under gränsen för VGU:s standardnivåer för framkomlighet, se Tabell 3. Tabell 11. Sammanställning av belastningsgrader och kölängder för K2, fördelat på årsdygnstrafik och sommardygnstrafik år ( motsvarar det antal fordon i kö som inte överskrids under 90 % av timmen.) Belastningsgrad Kölängd Medel Gatunamn ÅDT SDT ÅDT SDT ÅDT SDT Turistvägen V 0,10 0,14 0,1 0,1 0,1 0,1 Turistvägen Ö 0,07 0,10 0,1 0,1 0,1 0,1 Vassgatan 0,01 0,02 0,0 0,0 0,0 0,0 20 (28) TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10

25 4.4.2 Korsning K2 Riktningsfördelning och svängningsandelar antas vara densamma som för startläge Beräkningsresultaten med indata redovisas i: Bilaga 17. Beräkning för ÅDT, 2035 Bilaga 18. Beräkning för SDT, 2035 En sammanställning av resultatet med avseende på belastningsgrader och kölängder visas i Tabell 8. Av tabellen framgår att framkomligheten i korsningen är god även på sikt. Belastningsgraden ligger fortfarande långt under gränsen för VGU:s standardnivåer för framkomlighet, se Tabell 3. Tabell 12. Sammanställning av belastningsgrader och kölängder för K2, fördelat på årsdygnstrafik och sommardygnstrafik år ( motsvarar det antal fordon i kö som inte överskrids under 90 % av timmen.) Belastningsgrad Kölängd Medel Gatunamn ÅDT SDT ÅDT SDT ÅDT SDT Turistvägen V 0,09 0,19 0,0 0,2 0,0 0,3 Turistvägen Ö 0,20 0,35 0,1 0,4 0,1 0,9 Vassgatan 0,10 0,08 0,1 0,0 0,1 0, Korsning K3 Riktningsfördelning och svängningsandelar antas vara densamma som för startläge Beräkningsresultaten med indata redovisas i: Bilaga 19. Beräkning för ÅDT, 2035 (befintlig utformning) Bilaga 20. Beräkning för SDT, 2035 (befintlig utformning) Då beräkningarna för 2015 visar på att kapaciteten i korsningen redan är nådd under maxtimmen för sommartrafiken redovisas ingen sammanställning av beräkningsresultatet för befintlig utformning av cirkulationsplatsen. För att studera vid befintlig utformning år 2035 se Bilaga 19 och 20 (observera att värden på kölängder inte är tillförlitliga vid belastningsgrader över 1). Resultatet visar som tidigare att kapaciteten är nådd under sommartrafiken. Till skillnad från startläget 2015 överstiger emellertid belastningsgraden på Turistvägen 0,8 även för årsdygnstrafiken (b=0,92). Istället visas en sammanställning av beräkningsresultatet för korsningspunkten om cirkulationen byggs om med två körfält. Detta för att se om åtgärden skulle vara hållbar TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10 21 (28)

26 även på sikt. Resultatet redovisas i Bilaga 21 (årsdygnstrafik) och Bilaga 22 (sommardygnstrafik) och sammanställs nedan i Tabell 9 respektive Tabell 10. Resultatet visar att framkomligheten i korsningspunkten kommer vara god vid två körfält för årsdygnstrafiken, men att problem kan uppstå under sommarens maxtimme, då belastningsgraden överstiger 1 på Turistvägen (b=1,04). Överbelastningen är dock inte stor och kan gott ligga inom felmarginalen (höga alstringstal har valts för handelsetableringarna). Tabell 13. Sammanställning av belastningsgrader och kölängder för K3, för årsdygnstrafiken år Att två siffor anges beror på att det är två körfält i vardera tillfart. ( motsvarar det antal fordon i kö som inte överskrids under 90 % av timmen.) Gatunamn Belastningsgrad Kölängd Medel Turistvägen 0,43/0,43 0,4/0,4 0,9/0,9 Brovägen N 0,27/0,44 0,0/0,0 0,0/0,0 Tabell 14. Sammanställning av belastningsgrader och kölängder för K2, för sommardygnstrafiken år Att två siffor anges beror på att det är två körfält i vardera tillfart. ( motsvarar det antal fordon i kö som inte överskrids under 90 % av timmen.) Gatunamn Belastningsgrad Kölängd Medel Turistvägen 1,04/1, Brovägen N 0,34/0,57 0,0/0,0 0,0/0, Korsning K4 Riktningsfördelning och svängningsandelar antas vara densamma som för startläge Beräkningarna för 2015 visar på att kapaciteten i korsningen redan är nådd under maxtimmen för sommartrafiken med befintlig utformning. Därför har beräkningarna för prognosår 2035 istället gjorts för utformning med två körfält inne i och in mot cirkulationen. Detta för att se om åtgärden är hållbar även på sikt. Beräkningsresultatet med indata redovisas i: Bilaga 34. Beräkning för ÅDT, 2035 (två körfält) Bilaga 35. Beräkning för SDT, 2035 (två körfält) 22 (28) En sammanställning av resultatet med avseende på belastningsgrader och kölängder redovisas i Figur 12 (årsdygnstrafik) och Figur 13 (sommardygnstrafik). Av tabellerna framgår att en ombyggnad till två körfält ger god framkomlighet i korsningspunkten även TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10

27 på sikt. Belastningsgraden uppgår som mest till 0,81 på Ölandsbrons avfartsramp under sommartrafikens maxtimme, vilket ligger på gränsen till mindre god framkomlighet enligt Trafikverkets krav på servicenivå. Det anses dock vara ok, eftersom det gäller en begränsad tid och att köbildningen under maxtimmen inte överstiger avfartsrampens längd, varpå det inte bör köa upp och hindra framkomligheten på Ölandsbron. Sett över året är framkomligheten i korsningspunkten god och ligger långt under 0,8. Tabell 15. Sammanställning av belastningsgrader och kölängder för K4, för årsdygnstrafiken år Att två siffor anges beror på att det är två körfält i vardera tillfart. ( motsvarar det antal fordon i kö som inte överskrids under 90 % av timmen.) Gatunamn Belastningsgrad Kölängd Medel Avfartsramp 0,54/0,54 0,7/0,7 1,5/1,5 Brovägen N 0,16/0,16 0,0/0,0 0,0/0,0 Tabell 16. Sammanställning av belastningsgrader och kölängder för K2, för sommardygnstrafiken år Att två siffor anges beror på att det är två körfält i vardera tillfart. ( motsvarar det antal fordon i kö som inte överskrids under 90 % av timmen.) Gatunamn Belastningsgrad Kölängd Medel Avfartsramp 0,81/0,81 2,4/2,4 5,5/5,5 Brovägen N 0,20/0,20 0,0/0,0 0,0/0, Korsning K5 Riktningsfördelning och svängningsandelar antas vara densamma som för startläge Beräkningarna för 2015 visar på att kapaciteten i korsningen är god med befintlig utformning. Då beräkningarna i övriga korsningspunkter visar på att cirkulationen på sikt kommer att behöva byggas om till två körfält görs emellertid beräkningar för denna utformning även i denna korsningspunkt. Beräkningsresultatet med indata redovisas i: Bilaga 36. Beräkning för ÅDT, 2035 (två körfält) Bilaga 37. Beräkning för SDT, 2035 (två körfält) En sammanställning av resultatet med avseende på belastningsgrader och kölängder redovisas i Tabell 17 (årsdygnstrafik) och Tabell 18 (sommardygnstrafik). Av tabellerna framgår att en ombyggnad till två körfält ger god framkomlighet i korsningspunkten på sikt. TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10 23 (28)

28 Tabell 17. Sammanställning av belastningsgrader och kölängder för K5, för årsdygnstrafiken år Att två siffor anges beror på att det är två körfält i vardera tillfart. ( motsvarar det antal fordon i kö som inte överskrids under 90 % av timmen.) Gatunamn Belastningsgrad Kölängd Medel Brovägen Norra 0,18/0,18 0,2/0,2 0,2/0,2 Brovägen Ö, i cirkulationen 0,19/0,12 0,0/0,0 0,0/0,0 Tabell 18. Sammanställning av belastningsgrader och kölängder för K5, för sommardygnstrafiken år Att två siffor anges beror på att det är två körfält i vardera tillfart. ( motsvarar det antal fordon i kö som inte överskrids under 90 % av timmen.) Gatunamn Belastningsgrad Kölängd Medel Brovägen Norra 0,57/0,57 0,9/0,9 2,1/2,1 Brovägen Ö, i cirkulationen 0,42/0,20 0,0/0,0 0,0/0, Korsning K6 Riktningsfördelning och svängningsandelar antas vara densamma som för startläge Beräkningarna för 2015 visar på att kapaciteten i korsningen redan är mindre god under maxtimmen för sommartrafiken med befintlig utformning. Därför har beräkningarna för prognosår 2035 istället gjorts för utformning med två körfält inne i och in mot cirkulationen. Detta för att se om åtgärden är hållbar även på sikt. Beräkningsresultatet med indata redovisas i: Bilaga 38. Beräkning för ÅDT, 2035 (två körfält) Bilaga 39. Beräkning för SDT, 2035 (två körfält) En sammanställning av resultatet med avseende på belastningsgrader och kölängder redovisas i Tabell 19 (årsdygnstrafik) och Tabell 20 (sommardygnstrafik). Resultatet visar att framkomligheten i korsningspunkten kommer vara god vid två körfält för årsdygnstrafiken, men att problem kan uppstå under sommarens maxtimme, då belastningsgraden ligger nära 1 på handelsområdets tillfart (b=0,91). Som mest kommer det köa upp med ca 6 fordon, vilket anslutningsvägen bedöms kunna hantera. 24 (28) TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10

29 Tabell 19. Sammanställning av belastningsgrader och kölängder för K6, för årsdygnstrafiken år Att två siffor anges beror på att det är två körfält i vardera tillfart. ( motsvarar det antal fordon i kö som inte överskrids under 90 % av timmen.) Gatunamn Belastningsgrad Kölängd Medel Anslutningsväg till handelsområdet 0,26/0,26 0,2/0,2 0,2/0,2 Brovägen S 0,32/0,42 0,0/0,0 0,0/0,0 Tabell 20. Sammanställning av belastningsgrader och kölängder för K2, för sommardygnstrafiken år Att två siffor anges beror på att det är två körfält i vardera tillfart. ( motsvarar det antal fordon i kö som inte överskrids under 90 % av timmen.) Gatunamn Belastningsgrad Kölängd Medel Anslutningsväg till handelsområdet 0,91/0,91 3,0/3,0 5,8/5,8 Brovägen S 0,40/0,55 0,0/0,0 0,0/0, Korsning K7 Riktningsfördelning och svängningsandelar antas vara densamma som för startläge Beräkningarna för 2015 visar på att kapaciteten i korsningen redan är mindre god under maxtimmen för sommartrafiken med befintlig utformning. Därför har beräkningarna för prognosår 2035 istället gjorts för utformning med två körfält inne i och in mot cirkulationen. Detta för att se om åtgärden är hållbar även på sikt. Beräkningsresultatet med indata redovisas i: Bilaga 40. Beräkning för ÅDT, 2035 (två körfält) Bilaga 41. Beräkning för SDT, 2035 (två körfält) En sammanställning av resultatet med avseende på belastningsgrader och kölängder redovisas i Tabell 21 (årsdygnstrafik) och Tabell 22 (sommardygnstrafik). Resultatet visar på att kapaciteten i korsningen är god under året, men att problem kan uppstå under sommarens maxtimme. Belastningsgraden uppgår som mest till 1,03 i Brovägens södra tillfart, vilket innebär att fordon söderifrån kan få svårt att köra in i cirkulationen och att det därför finns risk för köbildning söderut. Under övriga året är framkomligheten i korsningspunkten god. TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10 25 (28)

30 Tabell 21. Sammanställning av belastningsgrader och kölängder för K7, för årsdygnstrafiken år Att två siffor anges beror på att det är två körfält i vardera tillfart. ( motsvarar det antal fordon i kö som inte överskrids under 90 % av timmen.) Gatunamn Belastningsgrad Kölängd Medel Brovägen i cirkulation (västra anslutningen) 0,32/0,39 0,2/0,2 0,0/0,0 Brovägen Södra 0,60/0,60 0,8/0,8 1,8/1,8 Tabell 22. Sammanställning av belastningsgrader och kölängder för K7, för sommardygnstrafiken år Att två siffor anges beror på att det är två körfält i vardera tillfart. ( motsvarar det antal fordon i kö som inte överskrids under 90 % av timmen.) Gatunamn Belastningsgrad Kölängd Medel Brovägen i cirkulation (västra anslutningen) 0,42/0,50 0,0/0,0 0,0/0,0 Brovägen Södra 1,03/1, (28) TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10

31 5 Sammanställning och rekommendation 5.1 Diskussion och slutsats Mörbylånga kommun har tidigare upphandlat en kapacitetsutredning år Den syftade till att utreda hur mycket trafiken från planlagt handelsområde Brofästet Öland skulle kunna öka innan framkomlighetsproblem uppstår i cirkulationsplatsen till vilken det nya handelsområdet ska anslutas. Utredningen visar på att cirkulationen skulle klara en trafikökning på minst 4000 ÅDT. Emellertid bygger utredningen på prognosår 2025, där prognostiserade trafikflöden är betydligt lägre än vad som uppmättes på vägnätet sommaren Med anledning av detta bedöms trafikutredningens slutsats inte längre vara aktuell. Denna utredning ska visa på hur ytterligare en handelsetablering etableringen kommer att påverka trafiksituationen i cirkulationsplatsen med förutsättningen att Brofästet Öland är utbyggt. Som utgångspunkt i kapacitetsberäkningarna har höga tal valts på trafikökningarna som förväntas genereras av handelsetableringarna. Detta för att erhålla en säkerhetsmarginal i resultatet. Resultatet av Capcal-beräkningarna visar att kapaciteten kommer att vara god i korsningarna K1 och K2 både för startläget 2015 och på sikt. Däremot visar beräkningarna att det redan för startläget 2015 kommer att uppstå framkomlighetsproblem i cirkulationen med befintlig utformning. En ombyggnad till två körfält in mot och inne i cirkulationen skulle öka framkomligheten i cirkulationen. Resultatet av Capcal-beräkningarna visar att åtgärden skulle ge god kapacitet i samtliga tillfarter för årsdyngstrafiken, både för startläget 2015 och på sikt. För sommardygnstrafikens maxtimme kan kapaciteten i vissa korsningspunkter på sikt ligga nära eller strax över 1, vilket innebär att det under kortare perioder kan komma att bli framkomlighetsproblem (under övriga året är kapaciteten god). Det gäller i korsningspunkterna K3, K6 och K7. Med tanke på den höga ansatsen avseende trafikmängderna och att överskridandet kan anses marginellt bedöms åtgärden med dubbla körfält ändå räcka även på sikt. Ytterligare exploatering i området bör dock avvaktas tills man närmare vet hur mycket trafik som faktiskt kommer att genereras av handelsetableringarna väster och öster om Brovägen. 5.2 Förslag till fortsatt arbete Resultatet av Capcal-beräkningarna visar att cirkulationsplatsen på kommer att behöva byggas om till två körfält in mot och inne i cirkulationen. Åtgärden rekommenderas dock 6 Traffic Consulting (2002) Cirkulationsplats på Brovägen i anslutning till Färjestadens trafikplats, Mörbylånga kommun. TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10 27 (28)

32 avvaktas tills framkomligheten i korsningen börjar bli dålig, för att inte riskera att cirkulationen blir överdimensionerad (dvs. ombyggd innan behov finns). 28 (28) TRAFIKUTREDNING FÖR HANDELSETABLERING PÅ ALGUTSRUM 20:10