PM, Handel vid Nettovägen en jämförelse kring trafikalstring för handel och logistikcentral

Transkript

1 Datum Grontmij, Väg och trafik Johan Ericsson PM, Handel vid Nettovägen en jämförelse kring trafikalstring för handel och logistikcentral Inledning och bakgrund Denna PM beskriver trafikalstring från/till handelsplatsen vid Nettovägen och jämför två alternativ för utbyggnad av handel. Jämförelse görs av trafikalstring vid anläggande av handel på ca m2 med logistikcentral i området och anläggande av handel på m2 utan logistikcentral i området. Trafikutredningar 1 som baserats på handelsplatsens utformning, antal bilplatser, marknadsområde mm har utförts under år 2009 och 2010 samt mer detaljerade utredningar kring trafikalstring och trafik i korsningspunkter under år För närvarande pågår diskussioner om att renodla området med handel genom att förlägga delar av handeln på nuvarande yta där det idag är godsterminal/logistikcentral. Förutsättningar Handelsytor och antal bilplatser I föregående PM och trafikutredningar har det räknats med följande ytor för utbyggnad av handelsplatsen. Dagligvaruhandel (5 000 m2) och volymhandel ( m2) samt byggvaruhandel ( m2). Dessa ytor fördelades då enligt nedanstående karta som är hämtad från illustration till detaljplan. Godsterminalen Godsterminalen har i nuvarande utformning 10 lastplatser med möjlighet att ta emot stora fordon 24 m- lastbilar. Till detta kommer flertalet mellanstora lastbilar, 12 m lastbilar samt lätta lastbilar. Viss lastning och lossning av gods kan även ske på gården framför terminalen. Om godsterminalen blir kvar på platsen kommer den att utvecklas och en trolig utveckling är att terminalen kommer att få fler lastplatser från dagens 10 platser till ca 20 platser. 1 Under vårvintern år 2010 har Trivector som underkonsult till Bjerking genomfört analyser av hur en ny anslutning till Kodaktomten påverkar trafiken i området. Detta har redovisats i två PM; PM: Trafikutredning av vägnät vid Nettovägen samt detaljplan Kodaktomten och PM: Tillägg: Trafikutredning ang vägnät vid Nettovägen samt detaljplan Kodaktomten. Under hösten 2011 har PM tagits fram av Grontmij ang trafikalstring kring handelsetablering PM-handel Nettovägen. Trafikalstring och utformning vid in- och utfarten till Viksjöleden.

2 Figur 1: Ursprunglig områdeslayout enligt detaljplan I tidigare PM har inte den näraliggande godsterminalen fraktarna DSV räknats med. Tidigare trafikutredningar har enbart behandlat nytillkommande handel på ca m2 och dess trafikalstring. I dagsläget pågår en diskussion om att del av handelsytan, ca, förläggs på den yta där godsterminal finns idag på en yta av m2. Detta förutsätter då att godsterminal avetableras i flyttas från området. Se karta nedan. Figur 2: Förslag på områdeslayout om godsterminal/logistikcentral avetableras 2 (6)

3 Antal bilplatser som ska anläggas utgår från kommunens p-tal. Det totala behovet kundparkering är något större i alternativet där godsterminalen avetableras då det blir m2 handel istället för m2. Sammanräknat ger föreslagna ytor och kommunens p-tal anges ett behov om ca bpl för alternativet där godsterminalen är kvar och ca bpl i alternativet där godsterminalen avetableras. Då är ej hänsyn taget till samnyttjande av parkering. Antal tunga varutransporter till handelsverksamheterna bedöms bli av samma omfattning oavsett alternativ och beaktas inte i denna PM. Tidigare beräknad trafikalstring I tidigare trafikutredningar har den totala kundtrafikalstringen beräknats från tomten i syfte att visa belastningar i omkringliggande korsningspunkter. För detta har trafikflöde under maxtimme fredag em och lördag em beräknats. I denna PM är det mest relevant att jämföra trafikflöden en vardag, under dagtid då godsterminalen går för fullt. Kundtrafiken till handelsplatsen är en vanlig vardag måndag till torsdag betydligt lägre än ett fredags- och lördagsdygn. I tabellen syns en sammanställning över hur besök och omsättning fördelas över veckan vilket avspeglas hur trafikfördelningen ser ut under en vecka. Nedanstående fördelning bygger på sammanställning av besök och omsättning och hur detta fördelas över veckan till olika handelsplatser i Sverige. Veckodag Viktning (%) Måndag Torsdag 48,0 Fredag 18,0 Lördag 22,0 Söndag 12,0 Totalt 100,0 Ca 40 % av den totala trafiken en vecka alstras under dygnen fredag lördag. Total kundtrafik till m2 handel har beräknats till ca fordonsbesök under maxtimme fredag lördag. Dvs mellan fordon (In+ut). Översatt till dygnstrafik innebär det ca fordon per dygn under de mest handelsbelastade dygnen, fredag och lördag. Dygnstrafiken för kundtrafiken är med bakgrund av ovanstående veckofördelning ca 30 % lägre ett normalt vardagsdygn måndag torsdag. Bedömningen är att trafikflödena med kundtrafik till handelsplatsen på m2 uppgår till ca fordon per dygn räknat i två riktningar. 3 (6)

4 Framtida trafikalstring jämförelser Scenario 1 Godsterminal är kvar I detta scenario byggs handel ut med m2 enligt tidigare utredning och områdeslayout. Godsterminalen på ca m2 är kvar i oförändrad yta men utvecklas till logistikcentral med bl a fler lastplatser. Fördelning av handel och godsterminal/logistikcentral skulle då se ut enligt följande: Verksamhet Hus 1 Dagligvaror och volymhandel Hus 2 Bygghandel Hus 3 - Volymhandel Total handelsyta Godsterminal, utvecklad till logistikcentral Total verksamhetsyta Yta m m m2 Handelsdelen på m2 har beräknats alstra trafik på ca fordon per dygn en vanlig vardag måndag till torsdag. Till detta tillkommer trafikalstring från godsterminal som i detta scenario ligger kvar med sin verksamhet och troligtvis utvecklas till en logistikcentral. Bedömningen är att ett logistikcentral med fler lastplatser (20 platser ist för 10 platser) har en trafikalstring som kan se ut enligt följande en normal veckodag. Logistikcentral Antal inkommande fordon per dygn, vardag Trafikrörelser transporter till och från logistikcentralen Tunga transporter lastbil 24 m Tunga transporter lastbil m Lätta lastbilar, bud mm Personbilar (personal) Totalt Totalt bedöms terminalens trafikalstring uppgå till 560 fordon per dygn in+ut. Räknat med att alla större fordon, 12 m och längre, ca 150 st per dygn använder någon av lastplatserna innebär det att varje lastplats omsätts 8 ggr per dygn vilket är en rimlig belastning per lastplats. Totalt bedöms detta scenario alstra ett trafikflöde på ca fordon per vardagsdygn till följd av handelsetableringen och den kvarliggande logistikcentralen, varav fordon är fordon som alstras till och från logistikcentralen. 4 (6)

5 Scenario 2 Godsterminal avetablering I detta scenario byggs handel ut i ungefär samma omfattning som i scenario 1, dvs m2 men ytan för den potentiella logistikcentralen på m2 utnyttjas för handelsyta istället för det mellersta nya handelsbyggnaden. Det gör att den totala handelsytan i detta scenario blir m2 jämfört med m2 i scenario 1. Fördelning av handel skulle då se ut enligt följande: Verksamhet Yta Hus 1 Dagligvaror och volymhandel Hus 2 Volymhandel Hus 3 - utgår 0 Godsterminal utgår blir handel m2 Total verksamhetsyta m2 Denna utökade handelsyta jämfört med i scenario 1 bedöms ge ett tillskott i kundtrafikflödet på ca 600 fordon per vardagsdygn (måndag torsdag) vilket ger ett totalt trafikflöde per vardagsdygn på ca Det som avgår i detta scenario är den stora andel tung trafik som försvinner från området till följd av att logistikcentralen flyttas från platsen. 5 (6)

6 Sammanfattande slutsats Det finns stora fördelar med att omvandla dagens godsterminal till handel. Godsterminalen kommer på sikt att utvecklas till en logistikcentral om den blir kvar i nuvarande läge. En utvecklad logistikcentral bedöms komma att alstra trafikmängder på uppemot 600 fordon/vardagsdygn varav ca hälften blir tunga, långa fordon. Dessa större fordon kommer att belasta redan idag hårt belastade korsningspunkter i området ytterligare vilket inte är önskvärt. Fördelarna med att anlägga handel på ytan där det idag finns en godsterminal är stora. - Områdets norra in- och utfart och norra matargata riskerar inte att bli trafikstört av en logistikcentral med fordonsrörelser per vardagsdygn. En blandning mellan besöktrafik till handel och in- och utgående tung trafik till godsterminal undviks. - Handelsområdets verksamheter vinner på att området renodlas för handel då det blir tydligare mer framkomligt och trafiksäkert för kundtrafik utan störande tung trafik till- och från en logistikcentral. - Korsningen Nettovägen/norra infarten till handelsområdet avlastas i och med avetablering av logistikcentralen. Men även trafiken i signalkorsningen Nettovägen/Viksjöleden bedöms få en bättre framkomlighet med betydligt lägre andel tung och kapacitetsbegränsande trafik i korsningen. Figur 3: Korsningspunkter som avlastas till följd av minskad tung trafik Konflikten mellan tung trafik och personbilar inom handelområdets norra in- och utfart minskas avsevärt vilket är en fördel för handelsområdets verksamheter och dess attraktivitet Då ytorna för handel och därmed dess trafikalstring av kundtrafik blir likvärdiga i området i de båda scenarierna förordas scenariot där godsterminalen avetableras och flyttas från området. 6 (6)