TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

Transkript

1 PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012

2 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson: Ulla Gunnarsson Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Tyréns AB Per Eneroth Hanna Larsson Tyréns uppdrag: , Ljungby centrum trafik och parkering Tyréns AB Malmö Isbergs gata 15 Tel: Fax: Säte: Stockholm Org.Nr: O:\MAL\230077\T\_Text\ Trafikanalys Ljungby Centrum.docx

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Syfte och metod Trafikflöden Befintliga mätpunkter Manuella trafikmätningar Dagens trafikflöden Prognostiserade trafikflöden vid ombyggnation av gatunät Nybyggnation Trafikalstring från nybyggnation Trafikalstring från nybyggnation Slutsats Uppdrag: , Ljungby centrum trafik och parkering (10)

4 1 Bakgrund Ljungby kommun planerar att förnya Ljungby centrum. Förnyelsen av Ljungby centrum är tänkt att ske i flera etapper där fokus nu ligger på områdena runt Lilla och Stora torg. Sydöst om centrum av Ljungby ligger busstationen och köpcentrat Garvaren. Som ett steg i ett förnyat centrum finns planer på att delar av Stationsgatan smalnas av och blir en naturlig del av centrum genom att inte leda in trafiken mellan Stationsparken och busstationen. I tidigare uppdrag har förslag gjorts där trafiken på Stationsgatan leds om till Skånegatan. En ny gata mellan Stationsgatan och Skånegatan planeras som den naturliga genomfartsgatan samt att busstrafiken leds in till stationen söderifrån via Skånegatan, se Figur 1 nedan. Vidare planeras att den gamla banvallen bebyggs med handel, bostäder samt övrig centrumändamål. Stationsgatan Mot Garvaren Figur 1. Skissförslag med ny koppling mellan Stationsgatan till Skånegatan. Uppdrag: , Ljungby centrum trafik och parkering (10)

5 2 Syfte och metod Syftet med detta PM är att studera hur trafikflödena påverkas på Skånegatan när; Stationsgatan begränsas som genomfart, delar av trafiken leds om till Skånegatan och spåren försvinner och får nya bostäder på gamla järnvägsområdet. Hur trafiken påverkas kan studeras på flera olika nivåer. I detta uppdrag studeras hur trafikflödena ser ut idag och hur mycket trafik som alstras från nyetablering av bebyggelse på gamla järnvägsområdet som underlag för att bedöma hur stor andel som flyttas över till Skånegatan från Stationsgatan. 3 Trafikflöden Underlag till trafikprognosen består av dels befintliga trafikflödespunkter i Ljungby samt manuella trafikmätningar från åtta korsningspunkter. Utifrån antalet kvadratmeter för olika verksamheter skattas hur stor trafikalstringen blir för nybyggnationen på gamla järnvägsområdet. 3.1 Befintliga mätpunkter Åtta befintliga trafikflödespunkter fanns i Ljungby stad. Enligt de mätpunkter där mätningar har varit årligen återkommande har ÅDT (årsmedeldygnstrafik) inte ökat de senaste 10 åren. På Helsingborgsvägen och Bolmstadvägen har regelbundna trafikflödesmätningar gjorts mellan och under denna period har trafikflödet snarare minskat än ökat. Detta medför att i denna analys har vi antagit att den senaste mätningen används för att representera dagens datum. I Figur 2 framgår placeringen av befintliga mätpunkter. 3.2 Manuella trafikmätningar Manuella trafikräkningar i ett antal korsningar har genomförts under mars månad där Ljungby Kommun utfört räkningarna som Tyréns planerat. För de åtta befintliga mätpunkterna fanns diagram över dygnsfördelningen av totaltrafiken samt hastighetsfördelning. Utifrån dessa fördelningar gick det att utläsa under vilken timme det förekommer mest trafik vilket fick vara underlag till när det är bäst att utföra manuella trafikräkningar. Totalt utfördes manuella räkningar i åtta korsningar, vilka visas i Figur 3, torsdagen den 1 mars mellan klockan 16:00 till 17:00. Enligt de befintliga mätpunkter som fanns att tillgå med dygnsfördelning var detta maxtimmen. Vid trafikräkningen registrerades antalet fordon och deras riktning samt svängandelar för varje korsning. Utifrån trafikräkningarna justerades mätningarna så att de stämde mellan korsningarna och avrundades, Figur 4. Därefter räknades flödena upp till årsmedeldygnstrafik (ÅDT) med hjälp av Trafikverkets Effektsamband, kapitel 3 Trafikanalyser Nybyggnad och förbättring (Vägverket, 2009) där timindex för personbilar respektive lastbilar redovisas uppdelat på om det är närtrafik, genomfarter, turistvägar eller genomsnitt för statliga vägar. Här användes timindex för närtrafik mellan kl 16:00 17:00. För de åtta befintliga mätpunkterna låg andelen tung trafik mellan 2 9% av totala antalet fordon. I detta PM skattades andelen tung trafik vara 5 % Uppdrag: , Ljungby centrum trafik och parkering (10)

6 av totala ÅDT för alla gator utom in mot Gravaren och busstationen där andel tung trafik skattades till 12 % baserat på att stationen trafikeras av cirka 160 bussar på vardagarna. Figur 2. Platser med kommunens slangmätningar. Figur 3. Korsningar där manuella trafikräkningar utfördes torsdagen den 1 mars mellan kl 16:00 17:00. Uppdrag: , Ljungby centrum trafik och parkering C 6(10)

7 Figur 4. Justerade timflöden från manuella trafikräkningar utförda torsdagen den 1 mars mellan kl 16:00 17: Dagens trafikflöden 2012 I Figur 5 illustreras uppräknade totala ÅDT för För Stationsgatan är flödet uppdelat per riktning medan övriga gators flöden är sammanslagna. De högsta flödena i centrum är idag på stråket mellan Ågårdsvägen i öst och längs Stationsgatan. Även infarten på Föreningsgatan har förhållandevis höga flöden för att vara in mot en gångtrafiksgata. En förklaring till detta kan dels vara att Föreningsgatan används som en genomfartsgata men även att två av de mest centrala parkeringsområdena, på Stortorget och Oxtorget, ligger i anslutning till denna gata. Figur 5. Uppräknade trafikflöden till ÅDT. Uppdrag: , Ljungby centrum trafik och parkering Beställare: Ljungby kommun 7(10)

8 3.4 Prognostiserade trafikflöden vid ombyggnation av gatunät Vid skattningen av hur stor överflyttningen av trafik blir från Stationsgatan till Skånegatan har följande antaganden gjorts: Den trafik som går på Storgatan samt Föreningsgatan har målpunkter i centrum och kommer inte att minska. Vid de manuella trafikräkningarna registrerades svängandelar vilket användes för att skatta hur många fordon som har Stationsgatan som genomfartsgata. Av de fordon som skattats ha Stationsgatan som genomfartsgata, bedömdes 50 % kunna flyttas över till Skånegatan. Från svängandelarna gick att utläsa att av trafiken som går på Storgatan körs cirka 50 % på Stationsgatan medan från för Föreningsgatan är motsvarande siffra cirka 70 %. Detta medför att den ungefärliga genomfartstrafiken på Stationsgatan som inte har målpunkter i de mest centrala delarna är cirka 4500 ÅDT, se skattningar nedan. Föreningsgatan: 50 % av 2700 ÅDT => 1350 till Stationsgatan Föreningsgatan: 70 % av 3800 ÅDT => 3050 till Stationsgatan Totalt Stationsgatan: ÅDT => 8900 ÅDT Total genomfartstrafik utan centrum som målpunkt: =>4500 ÅDT Av genomfartstrafiken bedömdes 50 % att vara överflyttningsbar till Skånegatan: 50 % av 4500 ÅDT => 2250 ÅDT I Figur 6 visas prognostiserade trafikflöden efter ombyggnation där Stationsgatan begränsas som genomfart medan Skånegatan samt Kungsgatan byggs om till att bli den naturliga genomfarten i öst västlig riktning förbi centrala Ljungby. Figur 6. Skattat flöde efter ombyggnad med ny väg mellan Stationsgatan och Skånegatan. Uppdrag: , Ljungby centrum trafik och parkering (10)

9 4 Nybyggnation 4.1 Trafikalstring från nybyggnation Söder om centrum på det gamla järnvägsområdet planeras förtätning av fyra kvarter att byggas. Kvarteren innefattar främst bostäder men även handel och övriga centrumändamål. Kvarter 1: Bv m² handel, övriga våningar 2700 m² bostäder. Kvarter 2: Bv. 800 m² centrumändamål, övriga våningar 2400 m² bostäder. Kvarter 3: Bv. 600 m² centrumändamål, övriga våningar 4200 m² bostäder. Kvarter 4: Bv. 600 m² centrumändamål, övriga våningar 4200 m² bostäder. För att beräkna antal genererade resor samt färdmedelsfördelning från planerade har Trafikalstringsverktyg 1.0 använts. Detta är ett nytt (2011) beräkningsverktyg framtaget av Trivector, Tyréns och Ramböll. Uppbygganden av verktyget har finansierats av Trafikverket och planeras att komma upp på Trafikverkets hemsida under våren Trafikalstringsverktyget 1.0 skattar trafikalstring för bostäder (typ lägenhet, radhus eller villa), verksamheter (kontor, småindustri, större industri, detaljhandel, stormarknad, närbutik och restaurang) samt några andra anläggningar (samhällsservice, sjukhus, förskola, låg/mellanstadieskola, högstadie/gymnasium och idrottsanläggning). I föreliggande PM har följande klassningar mellan skickat underlag och verksamhetsbenämningar i trafikalstringsverktyget 1.0 gjorts: Bostäder klassats som lägenhet Handel klassats som närbutik Centrumändamål för kvarter 2 4 klassats som 40 % kontor, 25 % detaljhandel, 25 % stormarknad och 10 % närbutik. 4.2 Trafikalstring från nybyggnation I tabellen nedan har trafikflödet skattats utifrån planerade ytor för respektive verksamhet med hjälp av trafikalstringsverktyget. Totalt bedöms de fyra nya kvarteren att alstra cirka 800 ÅDT. I verktyget är det antaget att etableringen ligger i Ljungby kommun och centralt i en tätort, övriga inställningar antas ligga som rikssnittet. Verksamhet BTA ÅDT Handel Centrumändamål: Kontor (40 %) Detaljhandel (25 %) Stormarknad (25 %) Närbutik (10 %) Bostäder Summa ~800 Uppdrag: , Ljungby centrum trafik och parkering (10)

10 I Figur 7 illustreras en grov skattning av hur den nyalstrade trafiken kommer att fördelas. Antaget är att cirka 60 % av de 800 ÅDT går västerut medan cirka 40 % går österut. Ny bebyggelse ÅDT ÅDT Figur 7. Uppskattad riktningsfördelning av alstrad trafik från planerad nyetablering. 5 Slutsats Med framtida ombyggnation av gatunätet och med full utbyggnad av planerad bebyggelse bedöms Skånegatan öka från cirka 3000 till kring 6000 fordon per dygn, ÅDT. Uppdrag: , Ljungby centrum trafik och parkering Beställare: Ljungby kommun 10(10)