RAPPORT BJUVSTORP 9:13 BJUVS KOMMUN. Sweco TransportSystem AB Malmö Trafikplanering. David Edman. Granskningshandling. Uppdragsnummer

Transkript

1 BJUVS KOMMUN BJUVSTORP 9:13 Uppdragsnummer Granskningshandling Malmö Sweco TransportSystem AB Malmö Trafikplanering David Edman 1 (15) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, Malmö Telefon Telefax Sweco TransportSystems AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen David Edman Trafikplanerare Telefon direkt Mobil david.edman@sweco.se

2 Dokumentinformation Titel: Bjuvstorp 9:13 Version: 1.0 Beställare: Bjuvs kommun Konsult: Sweco TransportSystem AB David Edman, uppdragsledare/trafikplanerare Lena Hägg, oberoende granskare Uppdragsnummer: Dokumenthistorik Version Datum Dokumentet status Distribution Arbetsmaterial Beställaren Granskningshandling Internt Sweco Granskningshandling Beställaren Granskningshandling Beställaren Slutrapport Beställaren 2 (15) S l u tr ap por t

3

4 INNEHÅLL 1 Inledning 5 2 Planerade förändringar Detaljplan för Bjuvstorp 9: Trafikverkets planer 7 3 Trafikflöden Fördelning av områdets genererade trafik i vägnätet i Bjuv Befintlig trafik i området Framtida trafik i området Fördelning mellan fordonsslag Fördelning av biltrafik 12 4 Förslag på åtgärder Förbättrad gång- och cykeltrafik Förbättrad kollektivtrafik 15 4 (15) S l u tr ap por t

5 1 Inledning Bjuvs kommun har tagit fram en detaljplan för Bjuvstorp 9:13. Under remissrundan har Trafikverket inkommit med synpunkter där behovet av en trafikutredning beskrivs. De frågor som man bedömer behöver belysas i denna trafikutredning är dels hur mycket trafik som genereras av det planerade området, dels som en följd av detta vilka krav som ställs på korsningsutformningarna för att svara mot dessa krav. 5 (15) G r a n sk ni ng s han dl i ng

6 2 Planerade förändringar 2.1 Detaljplan för Bjuvstorp 9:13 Syftet med planen är att möjliggöra för icke störande verksamheter, kontor och upplag på del av Bjuvstorp 9:13, som idag används som jordbruksmark. Eftersom planområdet ligger intill Ekebrovägen (väg 107) mot Ängelholm får det ett bra skyltläge. Området lämpar sig väl för föreslagen användning, då tillgängligheten till större vägar är god och det redan finns etablerade verksamheter söder om planområdet. En viktig del i planen är mötet med bostadsområdet i öster, där en grön utformning planeras i gränsen. Grönskan är även viktig för dagvattenhanteringen. Planområdet är beläget i den nordvästra delen av Bjuvs tätort, ca 2 km från Bjuvs centrum och station. Området gränsar till Boställsgatan i söder, Ekebrovägen (väg 107) i väster och Bjuvstorpsvägen i öster. Figur 2.1 Detaljplaneområdet Det befintliga gatunätet ger goda kommunikationer. Ekebrovägen (väg 107) tillhör det övergripande vägnätet och går norrut mot Åstorp/Ängelholm och ansluter strax söder om planområdet till väg 110 (Tjutebrovägen). Från planområdet är det ca 3 km till E4:an. Bjuvstorpsvägen är idag matargata till det befintliga bostadsområdet i öster och Boställsgatan är matargata till verksamhetsområdet i söder. Planområdet ansluts till Boställsgatan i söder, i korsningen Boställsgatan/Granitgatan, och trafiken leds in via Ekebrovägen (väg 107). Längs Ekebrovägen gäller ett bebyggelsefritt avstånd om 30 meter inom vilket inga nya byggnader eller andra anordningar ska finnas som kan äventyra trafiksäkerheten. 6 (15) S l u tr ap por t

7 För att säkerställa goda siktförhållanden vid utfart på Ekebrovägen får inte träd planteras inom säkerhetszonen. Gatan inom området planläggs som industrigata och ges en bredd på 8 meter med en stolprad av ljuskällor på ena sidan och ett förberett utrymme mellan gata och fastighetsmark för kablage som skall förläggas. Kontakt ska tas med Öresundskraft innan industrigatan anläggs så att även korsande tomrör kan läggas på lämpliga ställen. Figur 2.2 Detaljplan för Bjuvstorp 9: Trafikverkets planer Trafikverket har för närvarande inga planer på utbyggnad av eller andra åtgärder på Ekebrovägen (väg 107). 7 (15) G r a n sk ni ng s han dl i ng

8 3 Trafikflöden En trafikalstringsanalys har genomförts med Trafikverkets trafikalstringsverktyg för att beräkna hur mycket trafik som de framtida verksamheterna i området kan förväntas ge upphov till. Som grund för trafikalstringsberäkningen har följande uppgifter och antaganden använts: Området får utifrån sitt läge anses ligga i Bjuvs tätort, men i utkanten av densamma. Totalarea på området är ca m 2. Denna area ska enligt kommunens förslag till detaljplan upplåtas till icke störande verksamheter, kontor och upplag. Sweco har för beräkningarna antagit att större delen, m 2, kan hänföras till kategorin småindustri och resten, m 2, till kategorin kontor. Kollektivtrafiken i området utgörs enbart av busstrafik som trafikerar hållplatsen Bjuv Glimmergatan som ligger på Boställsgatan, mitt för södra kanten på det aktuella området. Hållplatsen har busstrafik med timmestrafik i båda riktningar. Hållplatsen ligger 230 meter från områdets mitt. Inga andra hållplatser har beaktats. Med tanke på planområdets planerade framtida karaktär antas tillgången till parkeringsplatser vara god för de arbetande i området och det antas att det inte kommer att vara problem för besökare att hitta en ledig p-plats nära besöksmål i planområdet. Med ovanstående värden som indata, och andra värden så som avstånd med olika färdmedel till målpunkter i tätorten har trafiken till och från de framtida verksamheterna i planområdet skattats till drygt bilresor per dygn. Med ett antagande om att nyttotrafiken utgör 5 % av den totala trafiken genererar planområdet drygt fordon per dygn. 8 (15) S l u tr ap por t

9 3.1 Fördelning av områdets genererade trafik i vägnätet i Bjuv Den enda planerade utfarten från området kommer enligt förslaget till detaljplan att ligga i områdets södra del med utfart mot Boställsgatan. All genererad trafik kommer alltså att trafikera Boställsgatan i riktning till och från centrum eller till och från Ekebrovägen (väg 107) och 110. En stor del av de arbetande i planområdet och besökare till verksamheterna antas komma från områden utanför tätorten. Av denna anledning antas 80 % av trafiken köra till och från området via Ekebrovägen (väg 107) som i sin tur leder till/från väg 110. Av de återstående 20 % av trafiken antas 95 % svänga in på Bjuvstorpsvägen söderut, övriga 5 % köra rakt fram på Boställsgatan. Mycket få fordon från planområdet bedöms ta Bjuvstorpsvägen norrut då denna endast leder till ett fåtal bostäder. Den trafik som tar Bjuvstorpsvägen söderut antas sedan fördela sig med 50 % på Norra vägen norrut, 40 % på Norra vägen söderut och 10 % på Sjukhusvägen söderut. Tabell 3.1 Sammanställning, trafikmätningar. Trafik från Planområdet Boställsgatan Fördelning på gator Boställsgatan mot centrum 20 % Ekebrovägen (väg 107) 80 % Boställsgatan österut 5 % Bjuvstorpsvägen söderut 95 % Norra vägen norrut 45 % Bjuvstorpsvägen söderut Sjukhusvägen söderut 10 % Norra vägen söderut 45 % 9 (15) G r a n sk ni ng s han dl i ng

10 3.2 Befintlig trafik i området Bjuvs kommun har genomfört trafikmätning på tre gator i anslutning till planområdet. Mätningarna har gjorts i april 2015 i fyra punkter. Mätpunkterna visas i figur 4.1 nedan. Figur 3.1: Markering av platser trafikräkning genomförts. Källa: Open street map Trafiken i de fyra punkterna har uppmätts till följande: Tabell 3.2 Sammanställning, trafikmätningar. Plats Punkt ÅDT (f/d) Boställsgatan vid Ekebovägen (väg 107) Boställsgatan mellan Kvartsgatan och Bjuvstorpsvägen Bjuvstorpsvägen mellan Boställsgatan och Norra vägen Norra vägen mellan Sjukhusvägen och Tjutebrovägen/väg (15) De punkter som är viktigast för den framtida trafiken från planområdet är punkterna 1 och 2 eftersom det är de som påverkas med av planområdet och utbyggnadsplanerna. S l u tr ap por t

11 3.3 Framtida trafik i området Fördelning mellan fordonsslag Med hjälp av Trafikverkets trafikalstringsverktyg så har den framtida trafiken i området beräknats. Beräkningen grundas på en markanvändning med m2 BTA Kontor och m2 Icke störande industri. Vi beräkningen har antalet anställda där markanvändningen Icke störande industri antagits vara som Större industri. Grunden för detta antagande är att den verksamhet som etablerar sig här är ytkrävande och att därmed antal anställda för större industri kan användas för den del av området som är planerat för industriändamål (icke störande verksamhet). Tabell 3.3 Antal anställda i området i området. Verksamhet Kontor Icke störande industri Antal anställda Totalt bedöms området ha cirka 570 anställda. Utifrån antalet anställda har en trafikförening gjorts i Trafikverkets trafikalstringsverktyg enligt tabell 3.4. Tabell 3.4 Framtida trafik i området. Bil Kollektivtrafik Cykel Till fots Totalt Trafikalstringsverktyget ger en grov beskrivning och det är troligt att andelen cykel och gång för en ort av Bjuvs karaktär och läge i regionen är lägre än redovisat i tabellen ovan och att andelen kollektivtrafik är högre. Andelen biltrafik (60 %) bedöms dock vara realistisk. 11 (15) G r a n sk ni ng s han dl i ng

12 3.3.2 Fördelning av biltrafik Baserat på den uppmätta trafiken i dagsläget och trafikalstringsberäkningen bedöms den framtida biltrafiken i området nå följande volymer: Tabell 3.5 Framtida trafik i området. Plats Mätpunkt nr Dagens trafikflöde Trafik 2030 Trafiktillskott, expolatering Trafikflöde efter utbyggnad Boställsgatan vid Ekebovägen (väg 107) Boställsgatan mellan Kvartsgatan och Bjuvstorpsvägen Bjuvstorpsvägen mellan Boställsgatan och Norra vägen Norra vägen mellan Sjukhusvägen och Tjutebrovägen/väg f/d f/d f/d f/d 750*1,33 = 1000 f/d 700*1,33 = 900 f/d 650*1,33 = 850 f/d 4300*1,33 = 5700 f/d 1 300*0,8 = f/d 1 300*0,2 =300 f/d 1 300*0,2*0,95 =250 f/d f/d f/d f/d 1 300*0,2*0,95*0,45 =100 f/d f/d Vid fördelningen av trafiken har följande antaganden gjorts enligt tabell 3.1. Av tabellen ovan framgår att det framför allt är Boställsgatan vid Ekebrovägen (väg 107), punkt 1, som blir belastad av exploateringen. När utvecklingsområdet är fullt utbyggt kan trafikflödena kräva en större korsning alternativt svängfält eller annan reglering. I första hand bör dock åtgärder vidtas för att minska trafikflödena totalt och befintligt vägnät bör användas effektivare genom att exempelvis styra trafik till lågtrafiktider. 12 (15) S l u tr ap por t

13 4 Förslag på åtgärder Den korsning som kommer att få störst trafikpåverkan är Boställsgatan/ Ekebrovägen (väg 107). Korsningen är som nämnt ovan utformad med väjningsplikt för trafik från Boställsgatan. De trafikmängder som korsningen belastas med om hela området byggs ut innebär att korsningen kan komma att behöva förstärkas ut såväl trafiksäkerhets- som kapacitetssynpunkt. Innan om- och nybyggnader görs bör dock åtgärder för att minska behovet av transporter genomföras. För det planerade verksamhetsområdet är det i första hand åtgärder för att skapa förutsättningar för att cykla eller åka kollektivt till arbetsplatserna som kan leda till minskad biltrafik som är aktuella. 1. Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2. Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3. Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer 4. Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder Figur 4.4 Steg enligt fyrstegsprincipen Förslagen som presenteras i kapitel 4.1 och 4.2 visar hur man med enkla åtgärder kan förbättra förutsättningarna för gång- cykel och kollektivtrafik. 13 (15) G r a n sk ni ng s han dl i ng

14 4.1 Förbättrad gång- och cykeltrafik En utbyggnad av cykelnätet i anslutning till utvecklingsområdet kan leda till att fler av de som bor inom cykelavstånd väljer att cykla och underlättar för de som kommer med tåget till Bjuvs station, som ligger knappt 2 km från utvecklingsområdet. I figur 4.5 redovisas förslag på utveckling av cykelstråken mot utvecklingsområdet och två punkter som särskilt behöver åtgärdas. I första hand är det de två identifierade problempunkterna som behöver åtgärdas. Planskildheten under Norra vägen kan upplevas som otrygg och behöver åtgärdas så att cyklande och gående får bättre kontakt med såväl Norra vägen som Boställsgatan och Astergatan och med belysningsåtgärder. För de som kommer från de västra delarna av Bjuv är Sjukhusvägen det naturliga stråket. Här är det framför allt korsningen med Norra vägen, som sker i plan, som behöver förbättras. Förslagsvis görs detta genom att anlägga refuge så att oskyddade trafikanter kan ta korsningen i två etapper. I figur 4.5 redovisas också utbyggnad av gång- och cykelbanor på Boställsvägen och Bjuvstorpsvägen/Sjukhusvägen. Med undantag för Bjuvstorpsvägen söder om Boställsvägen och Sjukhusvägen norr om Villagatan är karaktären och trafikflödena sådana att utbyggnad av gång- och cykelbana i första hand görs för att skapa en tydlighet i systemet. Figur 4.5 Nordvästra Bjuv med förslag på cykelstråk mot utvecklingsområdet 14 (15) S l u tr ap por t

15 4.2 Förbättrad kollektivtrafik För att skapa bättra förutsättningar för kollektivtrafik är det framför allt turtätheten och framkomligheten på linje 230 mot Helsingborg som behöver förbättras. Linjen har idag timmestrafik med förstärkning till halvtimmestrafik under rusningstid och det tar cirka 40 minuter till Helsingborg att jämföras med cirka tjugo minuter med bil. Man kan också förbättra alternativet kollektivtrafik genom att förenkla för de som byter till cykel på Bjuvs station (pågatåg) som ligger knappt 2 km från utvecklingsområdet. Detta kan göras dels genom att förbättra parkeringsmöjligheterna (de som har sin cykel parkerad på stationsområden över natten vill ha väderskydd och möjligheter att lås fast sin cykel), dels genom förbättrade gång- och cykelmöjligheter till området. Verksamhetsområdet kommer att attrahera mestadels folk från andra orter än Bjuv men förbättrade gång- och cykelmöjligheter kommer att gynna även de som bor och arbetar i Bjuv. 15 (15) G r a n sk ni ng s han dl i ng