Handelsutredning Eriksberg Karlstads kommun. Nordplan AB

Transkript

1 Handelsutredning Eriksberg Karlstads kommun Nordplan AB

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 6 UPPDRAG...6 METOD...6 ARBETSGRUPP...6 DEFINITIONER...6 Svensk detaljhandel... 7 ÖVERGRIPANDE TRENDER...7 ENERGIPRISER HUR PÅVERKAR DE UTVECKLINGEN?...7 HANDEL OCH RESVANOR...8 DISTANSHANDEL OCH INTERNET...8 Basdata UPPTAGNINGSOMRÅDE - DEMOGRAFI...10 KONSUMTIONSUNDERLAG...11 HANDELSUTBUD IDAG, BERGVIK OCH KONKURRENTER...12 Utbyggnad av Eriksberg-Bergvik MÖJLIGHETER TILL UTVECKLING I OMRÅDET...14 MARKNADEN FÖR HANDEL I BERGVIK ÅREN 2006 TILL 2010/ ENBART HANDEL? ANDRA ATTRAKTIONER?...16 Konsekvenser för befintlig handel i regionen DAGLIGVAROR...17 PÅVERKAN PÅ OLIKA TYPER AV DAGLIGVARUHANDEL...18 VOLYMHANDEL MED SÄLLANKÖPSVAROR...18 BYGGHANDEL...19 PÅVERKAN PÅ OLIKA ANDRA TYPER AV SÄLLANKÖPSVARUHANDEL...19 VÄLSVIKEN...20 NYA ARBETSTILLFÄLLEN...20 Jämförelser med andra regioner/omvärldsbevakning BIRSTA...21 Trafik och parkering i Eriksberg BILPLATSBEHOV...23 TRAFIKALSTRING BILTRAFIK...24 BILTRAFIK OMKRING ERIKSBERG IDAG...25 FÖRDELNING AV NYTILLKOMMANDE BILTRAFIK...26 ÖKNING AV BILTRAFIK OMKRING ERIKSBERG EFTER ETABLERING...27 TOTALA TRANSPORTARBETET MED BIL EFTER IKEA OCH KVM VOLYMHANDEL...28 KOLLEKTIVTRAFIK...28 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK...29 INTERNA TRANSPORTER I HANDELSOMRÅDET...29 FÖRÄNDRINGAR I INFRASTRUKTUREN...30 JÄMFÖRELSER MED ANDRA OMRÅDEN...30 Handelsutredning, Eriksberg,

3 Sammanfattning Stadsbyggnadsnämnden i Karlstad har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att studera framtida markanvändning inom Eriksberg, norr om Bergviks köpcentrum. Idag finns det ca m 2 handelsyta i Bergviksområdet. Den största delen står Bergviks köpcentrum för, med ca m 2. IKEA är nu etablerat och bidrar till att området har blivit mer attraktivt som handelsplats. Nordplan AB har fått i uppdrag att utreda konsekvenserna av ett utökat handelsområde med upp till m 2 innehållande dagligvaror och volymhandel med sällanköpsvaror, vid Eriksberg. Nordplan har bedömt hur Eriksbergs huvudsakliga upptagningsområde ser ut. I princip är marknadsområdet Värmlands län med idag dryga invånare. Det finns därutöver ett inflöde från norra Dalsland och ett utflöde från östra Värmland (främst till Örebro). Nordplan bedömer att dessa två in- resp utflöden ungefär tar ut varandra. Det finns ett inflöde från Norge och i Bergvik bedömer vi att det är ca 5 % av omsättningen som kommer från norska kunder. Inom upptagningsområdet är de dominerande handelsplatserna centrala Karlstad och Bergvik. I Karlstad finns mycket shopping och restauranger och Bergvik har volymhandel, dagligvaror och shopping. Huvudkonkurrenten inom shopping är Örebro centrum och Marieberg. Marieberg är också en huvudkonkurrent inom volymhandeln. Årjäng och Eda är andra starka handelsorter p.g.a. Norgehandeln. Handeln inom dessa tre kommuner konkurrerar både med shopping och med volymhandel. IKEA finns i Örebro men inte i de andra kommunerna. Dagligvaror och volymhandel med sällanköpsvaror Nordplan bedömer att köpkraften för dagligvaror (DV) och volymhandel med sällanköpsvaror (SV) ökar enligt följande åren Ökning DV % SV-volymhandel % Omsättningsökning Om det skulle ske en etablering av dagligvaror i Bergvik är en tredje stormarknad det alternativ som ligger närmast till hands. Nordplan bedömer att en högkvalitativ stormarknad med m 2 kan sälja DV för ca 200 Mkr och SV för grovt skattat 75 Mkr. En stor del av denna försäljning kommer att tas från de andra stormarknaderna i Bergvik. En mycket preliminär bedömning är att ca m 2 volymhandel med sällanköpsvaror inkl. bygghandel skulle kunna etableras. Vi bedömer inte att ett sådant volymhandelscentrum helt kan vara på plats förrän år Det kan då sälja för ca Mkr. Detta är exkl. IKEA. Det nya området i Bergvik skulle då år 2012 ha en marknadsandel på 25-30% av volymhandelsefterfrågan i marknadsområdet (exkl. IKEA). Detta är ett högt men realistiskt mål. En mindre del av denna ökning skulle sannolikt flyttas över från andra handelsplatser i marknadsområdet, t.ex. Våxnäs. Handelsutredning, Eriksberg,

4 Av Nordplan bedömda konsekvenser för befintlig handel Dagligvaror Lägen Genomsnittlig minskning i omsättning Bergvik 15 % Stora och medelstora DV-butiker i Karlstad, Grums, Kil, Forshaga och Hammarö 5-10 % Små DV-butiker i Karlstad kommun Ca 5 % Små DV-butiker, långt avstånd från Eriksberg <5 % Omsättningsminskning för befintliga dagligvarubutiker över natten. Volymhandel med sällanköpsvaror Lägen Genomsnittlig minskning i omsättning Bergvik och näraliggande 5-15 % Butiker långt ifrån Bergvik 0-10 % Omsättningsminskning för befintliga volymhandelsbutiker över natten. Bygghandel Lägen Genomsnittlig minskning i omsättning Bergvik och näraliggande % Butiker långt ifrån Bergvik 5-10 % Omsättningsminskning för befintliga byggvaruhus över natten. Samtidigt väntas efterfrågan inom volymhandeln och bygghandeln växa med upp mot 3% per år. En tumregel är att en butik med välordnad ekonomi klarar en omsättningsminskning med 5% med vissa omställningar. Blir tappet mer än 10% krävs betydande åtgärder. Är det en liten butik kan det betyda nedläggning, särskilt i samband med ett generationsskifte. Konsekvenser för Karlstad centrum Nordplan bedömer att påverkan på butiker i Karlstad centrum bli liten då det där i störst utsträckning finns shopping. Påverkan kan tänkas bli någon eller några procent, d.v.s. ett eller två års tillväxt. Enstaka butiker kan påverkas mer om de har ett konkurrerande utbud, så som exempelvis radio- och TV-butiker. Givetvis blir dessa procentsatser annorlunda om Bergvik byggs ut med shopping. Även om centrum inte påverkas så kraftigt av den aktuella utbyggnaden, har tidigare expansion i Bergvik, konkurrens från Örebro och Marieberg m.m. utmanat Karlstads centrum. Handelsutredning, Eriksberg,

5 Trafikkonsekvenser En etablering av volymhandelsområde i Eriksberg med ett tillskott på omkring m 2 volymhandel och en stormarknad på m 2 ger konsekvenser i form av ökad biltrafik. Nordplan bedömer att bilplatsbehovet för ett denna utbyggnad är ca bilplatser. Med hänsyn till beläggning och omsättningstid per bilplats kommer ungefär fordonsrörelser genereras i en maxtimme fredag eller lördag eftermiddag. Vi bedömer att av den alstrade biltrafiken vid nya Eriksberg är endast 60 % ny trafik, d v s 40 % av trafiken hade varit kundtrafik i området oavsett det nya Eriksberg. Med detta bör det verkliga trafiktillskottet till befintligt vägnät bli omkring fordon per maxtimme eller ca fordon ett fredags- eller lördagsdygn. Nordplan bedömer vidare att riktningsfördelningen på nytillkommande trafik ser ut enligt följande. Mot Karlstad via E18: 55 % Mot Grums via E18: 10 % Mot Kil via väg 61/62: 15 % Mot Skoghall och Hammarö: 15 % Mot västra Karlstad: 5 %. Med tanke på de planer på infrastrukturförändringar som finns samt konsekvenser av IKEA:s etablering bör trafiken i ett senare skede studeras mer noggrant. Det finns skäl och möjligheter att verkligen planera ett bra tillgängligt handelsområde. Nordplan bedömer preliminärt att det befintliga trafiknätet kan ta emot den trafik som alstras från Eriksberg. Det kan göras insatser i from av förbättrad kollektivtrafik och ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät. Dessa åtgärder kommer inte att bidra till någon stor minskning av biltrafiken men de kan fungera som avlastande åtgärder och då främst vid handelns maxtimme d.v.s fredag eller lördag eftermiddag. Nya arbetstillfällen Nordplan har först bedömt en utbyggnad av volymhandel och bygghandel på kvm. En del av de nya jobben tränger ut andra arbeten i marknadsområdet. Bedömningen är mycket svår. Nordplan uppskattar dock att utbyggnaden netto till marknadsområdet skulle ge ca 150 arbetstillfällen inkl. deltider. Vi bedömer att en ny stormarknad också ger nya arbetstillfällen i hela marknadsområdet trots att man tränger ut arbeten i konkurrerande butiker även här. Ökad Norgehandel och ett par års tillväxt kan kanske ge tio, möjligen upp mot tjugo jobb netto. Handelsutredning, Eriksberg,

6 Inledning UPPDRAG Stadsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att studera framtida markanvändning inom Eriksberg, norr om Bergviks köpcentrum, genom en fördjupning av översiktsplanen. Idag finns det ca m 2 handelsyta i Bergviksområdet. Den största delen står Bergviks köpcentrum för, med ca m 2. Etableringen av IKEA bidrar till att området blir ännu attraktivare som handelsplats. Nordplan AB har fått i uppdrag att utreda om en ökning av handelsområdet med upp till m 2 är möjlig och vilka konsekvenser det kan få för etablerad handel. I huvudsak kan det bli fråga om volymhandel med sällanköpsvaror men även en stormarknad (d.v.s. stor livsmedelsbutik som även har sällanköpsvaror) har diskuterats. METOD Nordplan har utfört utredningen mot basis av flera källor av statistisk natur, t.ex. Handeln i Sverige och Karlstads kommuns egen statistik. Nordplan har också översiktligt inventerat befintlig handel. Vidare har arbetet skett i samarbete med kommunledningskontoret och stadsbyggnadsförvaltningen. Alla omsättningstal är inkl. moms och i 2006 års priser om inget annat anges. Prognosår för gjorda bedömningar är 2010/2012. Miljoner kr förkortas Mkr. Miljarder kr skrivs ut. Vi ser Eriksberg som en utbyggnation av Bergvik och använder således Eriksberg och Bergvik synonymt. ARBETSGRUPP Emma Johansson, Thomas Hellström och Johan Ericsson ifrån Nordplan AB (dotterbolag till TP Group Sweden AB). DEFINITIONER Handeln har här indelats i två huvudkategorier: 1) Dagligvaror, DV (mat, blommor, kem-tekniska artiklar m.m.) 2) Sällanköpsvaror, SV - Volymhandel (vitvaror, möbler, TV, byggvaror m.m.) - Shopping (kläder, skor, ur, guld m.m.) De fysiska formerna, centrumen, kan delas in i: - Stadskärnor (kommuncentrum) - Stadsdelscentra - Närservice - Trafikservice (bensinstationer m.m.) - Externhandel, d.v.s. handel som inte ligger i direkt anslutning till stora bostadsområden. Med distanshandel avses främst detaljhandel över Internet och postorder. Med stormarknad avses en stor butik (i regel över kvm) med både dagligvaror och sällanköpsvaror. Handelsutredning, Eriksberg,

7 Svensk detaljhandel ÖVERGRIPANDE TRENDER Detaljhandelns försäljning motsvarar ca 1/6 av Sveriges totala BNP och utgör dryga 1/3 av den totala privata konsumtionen. Den totala detaljhandelsförsäljningen i Sverige uppgick till dryga 400 miljarder kr år År 2006 ökade detaljhandelns försäljning i riket med dryga 7% i löpande priser 2. Detaljhandeln i svenska stadskärnor och många stadsdelscentra har inte ökat lika snabbt som externhandeln. Detta beror främst på utrymmes- och tillgänglighetsbrist som motverkar möjligheten till större nyetableringar men också på ett ibland splittrat fastighetsägande som gör det svårare att ta ett samlat grepp. Trots detta har det genomförts ett antal renoveringar och omdaningar av citygallerior och stadsdelscentra de senaste åren. Förnyelse är nödvändig och är en drivande faktor för både utbudet och omsättningsutvecklingen. I dagens hårda konkurrens är ett förnyelseintervall för externa köpcentrum, citygallerior och stadsdelscentra på ner mot fem år inte ovanligt. Detaljhandelsutvecklingen i Sverige och utlandet kännetecknas av koncentration både avseende geografisk lokalisering och antalet företag (butiker). Handeln samlas i stora handelsplatser i; - stora stadskärnor - köpcentra (ofta inbyggda) eller mycket stora stadsdelscentra - s.k. retail parks med friliggande ofta stora butiker med volymhandel och ibland dagligvaror. Få DV-butiker under till m 2 etableras idag i Sverige med undantag för Lidl, Netto och servicehandel. ENERGIPRISER HUR PÅVERKAR DE UTVECKLINGEN? Om energipriserna skulle öka kraftigt kommer troligtvis beläggningen vid externa köpcentrum att dala något till en början, för att sedan plana ut. Låt säga att bensinpriset höjs till ca 20 kr/liter. Snittinköpet per hushåll och besök vid en större DV-butik ligger på kr/besök. Om kunden har ca 2 mil tur och retur i resväg till ett center ökar då kostnaden från ca 15 kr per tillfälle till ca 30 kr per tillfälle. Detta kommer rimligtvis leda till att kunden: - gör färre resor till centret - höjer sitt snittinköp (gör mer rationella inköp) - gör fler kompletteringsköp nära bostaden På lång sikt så skulle en stor energiprisökning kunna generera förändrade köpmönster då destinationer långt ifrån befintlig bebyggelse drabbas värst. Vidare skulle externhandeln inte kunna växa i samma takt som idag men det krävs mycket för att det ska bli spökstäder av dessa. Nämnas bör dock att det redan nu är svårt att driva handel långt ut ifrån bebyggelsekoncentrationerna. 1 Källa: HUI, Handeln i Sverige Källa: Konsumtionsprognosgruppen (KPG), KPG-gruppen är en sammanslutning av svenska detaljhandelsföretag och konsulter, inriktad på att ge konsumtionsprognoser för detaljhandeln. Handelsutredning, Eriksberg,

8 Bergvik ligger precis i utkanten av Karlstad. Från centrala Karlstad till Bergvik är det ca 6 km. Reslängden för en genomsnittlig Karlstadkund är ca 12 km tur och retur. För besökare från städer i marknadsområdets utkanter kan en kraftig bensinprishöjning leda till ovan beskrivna ändringar i inköpsvanor. HANDEL OCH RESVANOR Maximal restid som kunden accepterar till ett stort externcenter med IKEA är ca en timme, enkel resa. Vid längre restid avtar snabbt antalet besök per år. Andra tumregler gäller i Norrland, Dalarna och norra Värmland. Där är perifert boende beredda att resa längre. Vidare begränsas upptagningsområdet av konkurrerande centra. I Bergviks fall gäller detta främst Marieberg. Vattendelaren mellan Bergvik och Marieberg går mellan Kristinehamn och Karlskoga. Restiden mellan Kristinehamn och Bergvik är under 30 minuter. DISTANSHANDEL OCH INTERNET Den svenska detaljhandeln omsatte år 2005 ca 415 miljarder kr exkl. restaurang och kafé. År 2006 räknar vi med att handeln omsatte miljarder kr. Med distanshandel avses främst detaljhandel över Internet och postorder. Den marknad som vi bedömer i första hand är intressant för distanshandel är all handel utom livsmedel, blommor och tungt byggmaterial. Inom dagligvaruhandeln sker distanshandel med bl.a. hälsokost och skönhets/hygienprodukter. Nordplan bedömer att den totala relevanta detaljhandelsmarknaden år 2006, där distanshandeln konkurrerar, var upp mot 250 Mkr. Vi kallar den nedan för sällanköpshandeln även om den till en viss del består av annat (hygienvaror, hälsokost m.m.). Distanshandelföretagen kan grovt indelas i fyra typer: 1. Traditionella postorderföretag som även säljer via nätet. De är kända varumärken samt har stor erfarenhet av logistik vilket är en konkurrensfördel. T.ex Ellos och Haléns. 2. Specialiserade näthandelsföretag. T.ex. Adlibris och CDON. 3. Näthandelsföretag som även har några butiker. T.ex NetOnNet. 4. Butikskedjor som också säljer via näthandel. T.ex. Jula, IKEA och El-Giganten. Totalt bedömer Nordplan att distanshandeln sålde för ca miljarder kr år 2006 (företagen har också en betydande export, främst till de andra nordiska länderna). Distanshandeln skulle då svara för ca 9% av SV-marknaden på ca 250 miljarder kr. Nordplan bedömer att distanshandeln på 10 års sikt kan ta 10-15% av hela SV-tillväxten, kanske till och med upp mot 20%. Distanshandeln kan enligt vår bedömning på kanske tio års sikt närma sig 15% av den totala sällanköpshandeln, och på ännu längre sikt kanske närma sig 20%. Många butiker parerar hotet från e-handeln genom att själva driva e-handel. Nordplan bedömer att volymhandelscentra måste bli mer attraktiva bl.a. för att konkurrera med e-handeln och med andra handelsplatser. Handelsutredning, Eriksberg,

9 Några exempel på konkurrensmedel för volymhandeln: - Ett bra butiksutbud. Externhandelsplatserna i Mellansverige ser ganska lika ut. Den som sticker ut med något extra har en fördel. Det kan vara att man har ett bra heminredningsutbud vid sidan av IKEA eller något annat unikt. - Bra restauranger. Många kunder börjar tröttna på halvdan snabbmat. Många har rest långt och vill kunna äta ordentligt. Vi tror inte att detta syns så tydligt än, men det kommer. - Trevlig och överskådlig miljö. Det ska vara lätt att hitta och parkera. Det ska kännas tryggt att röra sig till fots och på cykel. Generöst med grönska på rätt ställen. Bra belysning. Shopping Våra shoppingcentras sortiment domineras av beklädnad inkl. skönhet, hälsa, sport och lätta fritidsvaror, lätt heminredning och lätt hemelektronik. Dessa produktgrupper säljer idag (år 2006) i Sverige för ca miljarder kr. Idag dominerar dessa produktgrupper distanshandeln, kanske säljer de för mellan 16 och 18 miljarder kr, motsvarande en marknadsandel på knappt 10% av all shopping. Delar av distanshandeln med shoppingvaror har gått relativt trögt på senare tid, det gäller främst beklädnad. Nordplan bedömer ändå att marknadsandelen av all shopping på 10 års sikt kan närma sig 15%. Vi tror att det fortfarande bara är fråga om att distanshandeln tar en mindre del av tillväxten (<20%). Volymhandel Volymhandeln med sällanköpsvaror domineras av möbler och annan tung heminredning, tung hemelektronik, vitvaror, byggvaror och trädgårdsväxter. Idag är dessa produktgrupper inte så starka inom distanshandeln, kanske säljer de för 5 miljarder kr vilket motsvarar 6-7% av hela volymhandeln. Dock utvecklas distanshandeln snabbt bl.a. för tung hemelektronik (TV m.m.) och verktyg. Utvecklingen går även snabbt inom byggvaror där det via e-handel går att få vitvaror, badrumsinredning m.m. hemkört till dörren. Nordplan bedömer att distanshandelns marknadsandel inom volymvaror på 10 års sikt kan passera 10% och närma sig 15% men vi tror att det fortfarande bara är fråga om att distanshandeln tar en mindre del av tillväxten (<25%). Dock är utvecklingen av e-handelns service med bl.a. hemkörning ett hot mot detaljhandeln i butik, särskilt för varor som inte kräver en utbyggd organisation för service och reparationer. Exempel på sådana produkter är möbler och vissa byggvaror med högt varuvärde. Många butiker parerar som nämnts hotet från e- handeln genom att själva driva e-handel. Dagligvaror Distanshandeln har för dagligvaror en marknadsandel på under en promille. På lång sikt kan möjligen distanshandeln konkurrera även på dagligvaror, men hindren är betydande. Ännu så länge är få kunder beredda att betala de ganska dyra kostnaderna för plockning och hemkörning av mat. Plockning och hemkörning kostar i genomsnitt kr/köptillfälle vilket ska ställas mot ett snittköp på kr/köptillfälle. Handelsutredning, Eriksberg,

10 Basdata UPPTAGNINGSOMRÅDE - DEMOGRAFI Nordplan har bedömt hur Eriksbergs huvudsakliga upptagningsområde ser ut. I princip är marknadsområdet Värmlands län med idag dryga invånare. Det finns därutöver ett inflöde från norra Dalsland och ett utflöde från östra Värmland (främst till Örebro). Nordplan bedömer att dessa två in- resp utflöden ungefär tar ut varandra. Slutligen finns ett inflöde från Norge. I Bergvik bedömer vi att det är ca 5 % av omsättningen som kommer från norska kunder. Karta 1: Uppskattat upptagningsområde för Eriksberg. Befolkning Totalt Karlstads kommun, inv. 3 - Länet, inv. 4 Befolkning Karlstad, ca inv. (ca inv. 2010) 5 - Länet, inv. 3 Källa: SCB. 4 Källa: SCB. 5 Källa: Länsstyrelsen i Värmland, Rapport 2004:19. Handelsutredning, Eriksberg,

11 Blir upptagningsområdet större? Redan idag är Bergvik mycket dominant som handelsplats i Värmland. Nordplan uppskattar därför att en utbyggnation av Bergvik med m 2 endast skulle leda till en liten utökning av upptagningsområdet. Däremot kommer en utbyggnad att leda till minskat utflöde ifrån upptagningsområdet och ökande marknadsandelar. KONSUMTIONSUNDERLAG Konsumtion per capita DV SV Tabell 1. Konsumtion per capita. DV-konsumtionen per capita i Sverige förväntas öka med ca 0,8%/år under åren och SV-konsumtionen per capita förväntas öka med ca 2,2% under samma period. För byggvaror ligger ökningen på ca 2,7%/år, men vi har här valt att räkna på 3% per år då regionen (upptagningsområdet) och marknadsandelarna kommer att öka något i och med en utbyggnad av handeln. Ökad omsättning till Ökning DV % SV-volym % Tabell 2. Omsättningsökning DV Dagligvaruhandeln omsatte år 2006 närmare Mkr i hela upptagningsområdet, exkl. butiker på den norska sidan. Totalt bedömer Nordplan att DV-konsumtionen år 2006 t.o.m kommer att växa med 5%, vilket motsvarar ca 400 Mkr i marknadsområdet. Huvuddelen av efterfrågan i Bergvik kommer dock från Karlstad och närliggande kommuner med en bedömd tillväxt på ca 200 Mkr för åren 2006 till SV Avseende SV hade så sent som år 2005 marknadsområdet ett utflöde på ca 20%. Utflödet var störst inom beklädnad och hemvaror. År 2006 hade utflödet minskat till ca 7%. Hela sällanköpshandeln ökade (under 2006) i regionen med hela 24%, detta till stor del p.g.a. ökad Norgehandel. Utflödet inom SV i allmänhet och hemvaror i synnerhet - kommer att minska ännu mer efter IKEAs etablering. SV-handeln omsatte i marknadsområdet ca Mkr år År 2006 var ett mycket starkt år för den svenska detaljhandeln. Konsumtionen växte något snabbare för hem- och fritid än för beklädnad. Eftersom volymhandeln innehåller mycket hemoch fritidsvaror, bedömer Nordplan att volymhandelsefterfrågan i regionen växer med ca 12% Handelsutredning, Eriksberg,

12 åren 2006 t.o.m Åren 2011 och 2012 bedömer vi att volymhandeln växer med ytterligare 6%, alltså totalt upp mot 20% åren 2006 t.o.m Volymhandelsomsättningen (ungefär hälften av hela SV-handeln) i hela marknadsområdet bedöms vara ca Mkr exkl. butiker på den norska sidan (år 2006). Efterfrågan (verklig omsättning + nettoutflöde) bedöms vara ca Mkr. Nordplan bedömer att volymhandelsefterfrågan år 2010 skulle vara över Mkr och år 2012 närmare Mkr. HANDELSUTBUD IDAG, BERGVIK OCH KONKURRENTER Inom Bergviks upptagningsområde finns två dominerande handelsplatser centrala Karlstad och Bergvik. Karlstad har mycket shopping och restauranger, Bergvik har volymhandel, dagligvaror och shopping. Inom shopping är huvudkonkurrenten Örebro centrum och Marieberg. Även inom volymhandeln är Marieberg en huvudkonkurrent. Årjäng och Eda är starka handelsorter p.g.a. Norgehandeln. Trollhättan och Uddevalla är sekundära konkurrenter liksom Borlänge i nordost. Handeln inom dessa tre kommuner konkurrerar både med shopping och med volymhandel. Ingen av de tre orterna har IKEA. Bergvik Bergvik har idag två stormarknader, Coop Forum och Ica Maxi. Här finns också volymhandel samt ett inbyggt köpcentrum. Nordplan bedömer att det som i första hand saknas i Bergvik är byggvaror och ett bredare utbud av möbler (vid sidan av IKEA). Våxnäs Våxnäs har en relativt omfattande handel med vitvaror, bilar m.m. Området är väl beläget i Karlstads tätort men det är svåröverskådligt. Centrala Karlstad Centrum behöver hela tiden se över sitt shoppingutbud för att klara konkurrensen från främst Örebro. Flera starka kedjor inom beklädnad saknas, t.ex. Zara. Stadsdelshandeln I Karlstads kommun finns Willys i Våxnäs samt ett tiotal medelstora DV-butiker, ICA Supermarket, Coop Konsum och en Hemköp. Det finns också 7 stycken ICA Nära och Coop Nära. Kranskommunerna Kil En ICA Supermarket, en Coop Konsum och en Coop Nära (Högboda). Forshaga En ICA Supermarket, en Coop Konsum och en Coop Nära. Grums Två ICA Supermarket Hammarö En ICA Supermarket och en Coop Extra Handelsutredning, Eriksberg,

13 Norgehandelns stabilitet Prisskillnaderna är stora på många varor. På kort och medellång sikt (5-10 år) bedömer Nordplan att skillnaderna inte kommer att försvinna. På längre sikt än 10 år kan Norge komma med i EU och då kommer prisskillnaderna troligen att minska betydligt. Minskande prisskillnader kommer att leda till minskande gränshandel. Handelsutredning, Eriksberg,

14 Utbyggnad av Eriksberg-Bergvik MÖJLIGHETER TILL UTVECKLING I OMRÅDET Kan ett utökat Bergvik upplevas som alldeles för stort så att vissa kundgrupper försvinner och i så fall vid vilken storlek? Nej, en utbyggnad på m 2 är i sig inte något problem men det förutsätter att trafikkapaciteten är tillräcklig och att det är lätt att hitta i området. MARKNADEN FÖR HANDEL I BERGVIK ÅREN 2006 TILL 2010/12 Bergvik är som nämnts tillsammans med Karlstads centrum den ledande handelsplatsen i länet. Omsättningen var enligt Bergvik Köpcenter år 2005, Mkr på en handelsyta om m 2. Nordplan bedömer att omsättningen år 2006 var ca Mkr. Under år 2007 öppnar IKEA i området. DV En stormarknad med ca m 2 DV och ca m 2 SV Dagligvaruhandeln omsatte, som tidigare nämnts, år 2006 närmare Mkr i hela upptagningsområdet, exkl. butiker på den norska sidan. Huvuddelen av efterfrågan i Bergvik kommer dock som nämnts från Karlstad och närliggande kommuner med en bedömd tillväxt på ca 200 Mkr för åren 2006 till Om det skulle ske en etablering av dagligvaror är det alternativ som ligger närmast till hands en tredje stormarknad. Inflödet av DV till marknadsområdet är redan betydande, främst kommer det från Norge (vi räknar ju redan med hela Värmland som marknadsområde). Inflödet var ca Mkr år Nordplan bedömer att en högkvalitativ stormarknad med m 2 DV för upp mot 200 Mkr och SV för grovt skattat 75 Mkr. En stor del av denna försäljning kommer att tas från de andra stormarknaderna i Bergvik, se vidare avsnittet om konsekvenser. SV Bygghandel ca m 2 + volymhandel ca m 2, totalt ca m 2 Volymhandelsomsättningen i hela marknadsområdet bedöms vara ca Mkr exkl. butiker på den norska sidan (år 2006). Efterfrågan (verklig omsättning + nettoutflöde) bedöms vara ca Mkr. Hela sällanköpshandeln ökade (i regionen) under 2006 med enastående 24%, detta till stor del p.g.a. ökad Norgehandel. Denna handel har vuxit kraftigast närmast gränsen. Nordplan bedömer enligt ovan att volymhandelsefterfrågan i regionen växer med ca 12% åren 2007 t.o.m Åren 2011 och 2012 bedömer vi att volymhandeln växer med ytterligare 6% alltså närmare 20% åren 2006 t.o.m Det skulle innebära att volymhandelsefterfrågan år 2010 skulle vara ca Mkr och år 2012 ca Mkr. En avgörande fråga blir då: Kan ett expanderande Bergvik medverka till att utflödet för volymhandeln minskar och närmar sig noll? Nordplan bedömer att IKEA och ett volymhandelscentrum i Bergvik skulle kunna bidra till att marknadsområdet når ett sådant mål. Norgehandeln bör t.o.m. medföra att regionen får ett inflöde. Handelsutredning, Eriksberg,

15 Nedan följer idéer om vilken och hur mycket volym- och dagligvaruhandel som skulle kunna etableras i Bergvik. Observera att det ännu så länge är just idéer. Detta behöver utredas vidare noggrant. - På byggsidan finns inte någon av de internationella aktörerna i Karlstad. Vi bedömer att bygghandel på upp mot m 2 kan etableras. Exempel på intressanta företag är Bauhaus, Hornbach och K-Rauta m 2 innebär troligen två stora byggmarknader. Nordplan bedömer dock att det kan ta flera år innan två stora byggmarknader når önskad försäljning. En viktig anledning till att det på sikt kan finnas utrymme för två stora byggmarknader är att de numera har ett mycket stort sortiment, de liknar stora varuhus. - Inom teknik och biltillbehör bedömer Nordplan att ett par stora butiker kan etableras. Exempel på intressanta företag är Jula och Micro bildelar. Inom sport och fritid saknas flera kedjor, bl.a. Hööks (hästsport) och Cykelringen. Vi bedömer att ca m 2 totalt kan etableras inom dessa segment. - Inom hemelektronik kan t ex tyska MediaMarkt plus en stor databutik vara intressant, i så fall med upp mot m 2. - Inom möbler, sängar och inredning bör det finnas marknad för ca m 2 till m 2 om vi inkluderar kök och bad. Vi räknar med m 2. Danska ILVA och Svenska Hem (som uppger att de är Sveriges fjärde största möbelkedja) finns t.ex. inte i Karlstad med omgivningar. Det kan alternativt finnas befintliga möbelhandlare i Karlstad som vill flytta till Bergvik. - Övrig volymhandel skulle sammanlagt kunna omfatta ca m 2. Det skulle t.ex. kunna vara olika typer av fritidsvaror, såsom båtar och husvagnar. Inom hela volymhandeln med sällanköpsvaror skulle en mycket preliminär bedömning ge vid handen att ca m 2 skulle kunna etableras. Vi bedömer inte att ett sådant volymhandelscentrum helt kan vara på plats förrän år Det kan då sälja för ca Mkr. Detta är exkl. IKEA. Det nya området i Bergvik skulle då år 2012 ha en marknadsandel på 25-30% av volymhandelsefterfrågan i marknadsområdet (exkl. IKEA) vilket vi ytterst preliminärt bedömer som ett högt men realistiskt mål. En mindre del av denna ökning skulle sannolikt flyttas över från andra handelsplatser i marknadsområdet, t.ex. Våxnäs. Total utbyggnad år 2010/2012 Bergvik skulle om detta förverkligas få en stormarknad på m 2 och volymhandel på upp till m 2, d.v.s. totalt nya m 2. Fram mot år bör området kunna byggas ut med ytterligare ca m 2. År 2020 gäller vid en tillväxt på nämnda 2-3% per år. År 2015 kan bli aktuellt om tillväxten blir högre. Shopping Nordplan har ombetts kommentera en etablering på m 2 shopping i Eriksberg. Vi bedömer att det är ofördelaktigt att splittra upp shoppingutbudet i Bergvik. Om det i framtiden ska tillkomma mer shopping i Bergvik kommer den att vara mest framgångsrik om den byggs samman med befintlig shopping. Ett samlat shoppingutbud minskar dessutom den interna biltrafiken i Bergvik. Handelsutredning, Eriksberg,

16 ENBART HANDEL? ANDRA ATTRAKTIONER? Behövs det andra attraktioner för att ett så stort Bergvik-Eriksberg ska bli framgångsrikt och i så fall vilka? Nej, andra attraktioner så som camping, nöjesparker, vattenland etc. behövs inte för handeln utan måste leva på egna meriter. Dessa eventuella attraktioner kan dra kunder till handeln (under förutsättning att de ligger mycket nära Bergvik) men detta handlar allt som oftast bara om någon procent i ökning av omsättning för handeln. D.v.s. dess påverkan på handeln är marginell, mycket annat (ex. bra parkering, profil på utbud, arkitektur etc.) har större betydelse för handeln. Handelsutredning, Eriksberg,

17 Konsekvenser för befintlig handel i regionen Nedan följer Nordplans bedömningar. DAGLIGVAROR Lägen Genomsnittlig minskning i omsättning Bergvik 15 % Stora och medelstora DV-butiker i Karlstad, Grums, Kil, Forshaga och Hammarö 5-10 % Små DV-butiker i Karlstad kommun Ca 5 % Små DV-butiker, långt avstånd från Eriksberg <5 % Tabell 3: Omsättningsminskning för befintliga dagligvarubutiker över natten. Nordplan bedömer som nämnts att en högkvalitativ stormarknad med m 2 DV kan sälja DV för upp mot 200 Mkr. Mycket preliminärt bedömer vi att 10-15% av detta kommer från Norge, 10-20% från Karlstads grannkommuner och 65-75% från Karlstad. Grovt skattat kommer över hälften av dessa 65-75% från befintliga DV-butiker i Bergvik, och under hälften från övriga butiker i Karlstad. Detta skulle betyda att dagligvarubutikerna i Bergvik över natten tappar i genomsnitt 10-15% i omsättning. Övriga butiker i Karlstads kommun skulle tappa i snitt ca 5%. Stora och medelstora butiker som ligger nära Bergvik (främst i Karlstad, Grums, Kil, Forshaga och Hammarö) skulle tappa drygt 5%, möjligen kan en eller ett par butiker tappa upp mot 10%. Små butiker som ligger långt från Bergvik skulle tappa i genomsnitt under 5%. En tumregel är att en butik med välordnad ekonomi klarar en omsättningsminskning med 5% med vissa omställningar. Blir tappet mer än 10% krävs betydande åtgärder. Är det en liten butik kan det betyda nedläggning, särskilt i samband med ett generationsskifte. För dagligvaror gäller regeln lika slår mot lika väldigt bra vilket innebär att etablering av en stor enhet i Bergvik tar mer av sin försäljning från liknande enheter. Stora butiker kan lättare fånga upp marknadstillväxten och ta igen förlorad marknad. De små butikerna har mindre resurser att försvara sig. Därmed blir det svårare för de små enheterna att på sikt kunna ta igen omsättningsminskningar. För mindre enheter krävs därmed andra åtgärder. Det kan t.ex. vara att profilera sig eller på annat sätt göra sig mer attraktiv för kunden. Över tiden har vi en fortgående strukturomvandling där stora butiker tar marknadsandelar, och där handeln samlas på stora handelsplatser, i stora köpcentra och i stora stadskärnor. Endast inom shopping finns det många framgångsrika små butiker - oftast inom olika kedjor. En etablering skulle sålunda få betydande effekter för vissa befintliga butiker. Samtidigt väntar vi oss som nämnts en betydande tillväxt under kommande år (200 Mkr). Detta är en mycket grov bedömning. Handelsutredning, Eriksberg,

18 PÅVERKAN PÅ OLIKA TYPER AV DAGLIGVARUHANDEL För att beskriva effekterna i detalj behöver vi gå igenom varje butik med marknad, försäljning, ekonomi mm. Centrumhandeln Dagligvarubutiker i centrum har en annan roll än en ev. framtida utbyggnation av DV i Bergvik- Eriksberg och påverkas därför inte så mycket. För butiker i centrum är det viktigare att det finns parkering och att stadskärnan är attraktiv att bo och arbeta i så att det därmed finns ett starkt närunderlag. Närservice i stadsdelarna För butikerna i stadscentra är det viktigt med en positiv eller stabil befolkningsutveckling, och att centrum/butiker är fräscha och att det finns parkering. Strukturomvandlingen driver utvecklingen mot färre och större butiker och den enda skillnaden är att det går lite fortare om ytterligare en stormarknad etableras i Bergvik-Eriksberg. Åtgärder för att försvara stadsdelscentra är att hålla dem fräscha, bejaka att butikerna blir större, se till att det finns parkering och att öka attraktiviteten i bostäderna i området. Det finns exempel på städer där stadsdelshandeln domineras av några få stora butiker. I exempelvis Kristianstad finns det inte så många stadsdelsbutiker kvar, men de som finns kvar är relativt stora och starka. Övriga delar av kommunen och kranskommuner Effekterna liknar de som finns i stadsdelarna. Lokala försvarsåtgärder betyder mycket. Övriga kommuner i länet och gränshandel (Norge) Påverkan är liten. Den uppvägs på ett par års sikt av efterfrågetillväxten. VOLYMHANDEL MED SÄLLANKÖPSVAROR Lägen Genomsnittlig minskning i omsättning Bergvik och näraliggande 5-15 % Butiker långt ifrån Bergvik 0-10 % Tabell 4: Omsättningsminskning för befintliga volymhandelsbutiker över natten. En etablering av ovan indikerad volymhandel på ca m 2 exkl. byggvaror kan år 2010/2012 sälja för upp mot 500 Mkr. Påverkan på etablerad handel i upptagningsområdet kan teoretiskt bli i ca 20% för konkurrerande butiker i Karlstad d.v.s. en kraftig påverkan. I verkligheten bedömer vi att påverkan blir mindre då vi tror att någon eller några befintliga butiker flyttar till det nya området. I kommunerna Grums, Kil, Forshaga och Hammarö kan vi också få en kraftig påverkan, men bara för de butiker som verkligen konkurrerar med den nya handeln i Bergvik. På längre avstånd avtar påverkan snabbt. Nordplan bedömer att påverkan på butiker i Karlstad centrum bli liten då det där i störst utsträckning finns shopping. Påverkan kan tänkas bli någon eller några procent, d.v.s. ett eller Handelsutredning, Eriksberg,

19 två års tillväxt. Enstaka butiker kan påverkas mer om de har ett konkurrerande utbud, så som exempelvis radio- och TV-butiker. Givetvis blir dessa procentsatser annorlunda om Bergvik byggs ut med shopping. BYGGHANDEL Lägen Genomsnittlig minskning i omsättning Bergvik och näraliggande % Butiker långt ifrån Bergvik 5-10 % Tabell 5: Omsättningsminskning för befintliga byggvaruhus över natten. Nordplan bedömer att handeln med byggvaror, verktyg m.m. omsatte ca Mkr i marknadsområdet år Omsättningen år 2010 väntas vara ca över 800 Mkr. Det finns dessutom ett utflöde från marknadsområdet av denna typ av handel. Nyetablerade byggmarknader på totalt m 2 kan sälja för ca 250 Mkr möjligen något mer. Samtidigt kommer de nya byggmarknaderna delvis sälja nya produkter, vilket tillsammans med ett kraftigt minskande utflöde, reducerar den direkta påverkan på etablerad bygg- och järnhandel. Påverkan över natten år 2010 är i snitt 5-10% (butiker långt bort) till 15-20% (butiker som ligger nära Bergvik). Samtidigt väntas efterfrågan inom denna marknad växa med upp mot 3% per år eller ca 25 Mkr per år. PÅVERKAN PÅ OLIKA ANDRA TYPER AV SÄLLANKÖPSVARUHANDEL För att beskriva effekterna i detalj behöver vi gå igenom varje butik med marknad, försäljning, ekonomi m.m. Centrumhandeln På samma sätt som DV-butikerna i centrum har en annan roll än en ev. utbyggnation av DV i Bergvik-Eriksberg så har också SV-butiker i centrum en annan roll än i Bergvik-Eriksberg och påverkas inte så mycket. För dem är det också viktigare att det finns parkering och att stadskärnan är attraktiv att bo och arbeta i så att det finns ett starkt underlag. Närservice i stadsdelarna Här finns få butiker som påverkas av en utbyggnad av volymhandeln i Bergvik. Undantaget är Våxnäs där vi som nämnts kan se butiker flytta till Bergvik. Å andra sidan blir hyresnivåerna troligtvis lägre i Våxnäs, vilket kan göra området attraktivt för butiker som inte klarar av höga hyror. Butiker i kranskommunerna För butikerna i kranskommunerna är det viktigt med en positiv eller stabil befolkningsutveckling, och att centrum och/eller butiker är fräscha samt att det finns parkering i direkt anslutning till butikerna. Strukturomvandlingen driver utvecklingen mot färre och större butiker även inom SVhandeln, den enda skillnaden är att det går lite fortare om ytterligare volymhandel etableras i Bergvik-Eriksberg. Bygg- och järnhandeln kommer att bli mycket konkurrensutsatt. Å andra sidan är efterfrågetillväxten stark i detta segment. Starka butiker kommer säkerligen att överleva och utvecklas väl. Butiker som redan idag har problem får det ännu tuffare. Handelsutredning, Eriksberg,

20 Övriga kommuner i länet och gränshandel (Norge) Påverkan är begränsad. Den uppvägs på ett eller några års sikt av efterfrågetillväxten. Försäljningen till Norge kommer att öka när Bergvik-Eriksberg växer. VÄLSVIKEN Med den beskrivna utbyggnationen av Bergvik finns knappast förutsättningar för handel i Välsviken. Kanske kan en successiv utbyggnad påbörjas fem år efter den här utredda utbyggnaden i Eriksberg. Andra verksamheter, ex. bilförsäljning, skulle dock kunna fungera här redan nu. NYA ARBETSTILLFÄLLEN Nordplan har först bedömt en utbyggnad av volymhandel och bygghandel på kvm. En del av de nya jobben tränger ut andra arbeten i marknadsområdet. Bedömningen är mycket svår. Nordplan uppskattar dock att utbyggnaden netto till marknadsområdet skulle ge ca 150 arbetstillfällen inkl. deltider. Vi bedömer att en ny stormarknad ger nya arbetstillfällen i hela marknadsområdet trots att man tränger ut arbeten i konkurrerande butiker även här. Ökad Norgehandel och ett par års tillväxt kan kanske ge tio, möjligen upp mot tjugo jobb netto, inkl deltider. Handelsutredning, Eriksberg,

21 Jämförelser med andra regioner/omvärldsbevakning Kan utökningen förstärka Karlstads attraktivitet som besöksstad för andra ändamål än handel? Kan handelsturism bidra till tillväxt och utveckling i regionen? I huvudsak sker inköpsresorna över dagen. Kunderna hinner inte med så mycket mer. Däremot ökar affärsresandet något till Karlstad. Ser man dessutom till att satsa hårt på stadskärnan med boende, utbildning, shopping, nöjen, mat, konferensverksamhet etc. kan den sammanlagda effekten bli stor. Utbyggnaden av Bergvik isolerat, betyder dock inte så mycket. Samtidigt kan en stark utbyggnad av handeln ge betydande effekter, inte minst om den sker samtidigt med utbyggnad av bostadsområden och andra investeringar. Köpcentrumet Emporia (Hyllie) i Malmö sker samtidigt som man bygger bostäder, en arena, ett hotell mm. Sammantaget innebär allt detta ett lyft för hela denna del av Malmö. Expansionen av handeln i städer som Norrköping, Sundsvall och Karlstad gör att dessa städer stärker sina ställningar som regioncentra, men som sagt den fulla effekten nås bara om satsningen sker som en genomtänkt förstärkning av hela stadens utbud. Kan utökning av handeln i Bergvik i den planerade omfattningen leda till att Karlstads image förändras? IKEA kommer att ändra handelsströmmarna i regionen. Den utredda utbyggnationen kommer att förstärka detta något. Karlstad går från att vara en stark handelsort som inte riktigt var i klass med Örebro, Västerås m.fl., till att komma upp i denna division 1. I elitserien återfinns de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. En fördubbling av Bergviksområdet kan verka mycket men i jämförelse med andra externa köpcentra kanske det inte är det? En ökning med ca m 2 enligt ovan fram till år 2012 är en mycket stor utbyggnad men vi bedömer att marknaden kan ta emot detta, under förutsättning att dagens snabba efterfrågetillväxt fortsätter. Jämför även detta med beskrivningen nedan av Birsta, som (procentuellt sett) är den största utbyggnad som Nordplan har utrett under de senaste åren. BIRSTA Sundsvall Kommun gav år 2005 Nordplan i uppdrag att bedöma konsekvenserna av en etablering om ca m 2 ny handel i Birsta norr om Sundsvall. Birsta hade år 2005 en handelsyta på ca m 2. Den planerade utbyggnaden i Birsta skulle alltså procentuellt sett bli större än den här utredda utbyggnaden i Bergvik, även om vi räknar på en utbyggnad på m 2 i Bergvik. Påverkan på DV-handeln i Sundsvall bedömdes bli upp till 15-20% och på volymhandeln med SV upp till 15%. Påverkan liknar i storlek den vi bedömer skulle bli aktuell i Bergvik. Huvudskälet till att påverkan inte blir större i Birsta än i Bergvik är att andelarna som Birsta kunde ta av konkurrerande handel helt enkelt började ta slut d.v.s ytterligare kvadratmeter kan inte sälja för så mycket mer. Nordplan bedömde sålunda i Birsta att marknaden inte kunde ta emot en utbyggnation på m 2 på en gång. Vi rekommenderade att utbyggnationen skulle ske i etapper. Handelsutredning, Eriksberg,

22 Hur kan Karlstads centrum försvara sig? Även om centrum inte påverkas så kraftigt av den aktuella utbyggnationen, har tidigare expansion i Bergvik, konkurrens från Örebro och Marieberg m.m. utmanat Karlstads centrum. Några förslag på försvarsåtgärder: 1. Stadskärnan ger ett bra intryck, men flera internationella kedjor inom beklädnad saknas. Utbudet behöver hela tiden ses över och stärkas. För att vara det ledande shoppingområdet i Karlstad så måste utbudet av butiker vara bäst. 2. Utreda/undersöka biltilgängligheten och kollektivtrafik. Avståndet till parkering är mycket viktigt. Utredningar från KTH visar att nästan all bilburen försäljning i stadskärnor av Karlstads storlek kommer från kunder som parkerat inom ett gångavstånd på fyra minuter. Stadskärnor av Karlstads storlek har en relativt hög bilkundsandel. 3. Är öppettiderna konkurrenskraftiga? Idag behövs generösa öppettider i hela centrum inte minst lördag-söndag. 4. Se över och vid behov renovera fasader och gatumiljöer. I utredningen om Birsta skrev Nordplan också om Sundsvalls centrum (Stenstan). Vi saxar ur texten. Till vissa delar kan denna analys tillämpas på Karlstads centrum. Stenstans konkurrenskraft En del i utredningsuppdraget är att ge exempel på hur Stenstans konkurrenskraft kan ökas. Stenstan har idag en jämförelsevis god stadsmiljö med ett geografiskt samlat utbud. Det är en trevlig mötesplats i regionen. Hjärtverksamheter är shopping och serveringar. Med shopping avser vi främst beklädnad, ur, guld, lätt inredning och lätt elektronik. - Längre öppettider på lördagar och söndagsöppet. Stenstaden är en regional handelsplats med stort upptagningsområde. Många kunder reser långt. Inköp kombineras med teaterbesök mm. Det blir allt viktigare att ha generösa öppettider på helgerna. Söndagen är på många handelsplatser den tredje bästa försäljningsdagen efter lördag och fredag. - Nordplan har erfarit att det diskuterats att höja avgiften på viss markparkering för att styra över besökare t.ex. till City-P. Till en del kan detta vara möjligt, men det kan också leda till att kunder väljer en annan handelsplats. Vi bedömer att man bör vara försiktig med höjda avgifter så att kunder inte "skräms bort". Möjligen behöver en parkeringsutredning göras. Att det byggs bostäder i centrum är naturligtvis positivt för stadskärnans företag. En ny invånare köper sannolikt varor i centrum för till kr per år. Handelsutredning, Eriksberg,

23 Trafik och parkering i Eriksberg En etablering av volymhandelsområde i Eriksberg med ett tillskott på omkring m 2 volymhandel och en stormarknad på m 2 kommer att genera ytterligare trafik till vägnätet runt Eriksberg och Bergvik. Nordplan har räknat fram en förväntad trafikökning efter etablering baserat på antal bilplatser, beläggning vid olika tidpunkter samt omsättningstid per bilplats. Hänsyn tas också till hur stor andel av den trafik, som den nya handelsplatsen alstrar, som är nytillskott totalt sett till trafiken omkring Eriksberg och Bergvik. Nordplan bedömer att framräknad trafikalstring är det trafiktillskott det måste tas hänsyn till oavsett de satsningar på kollektivtrafik och gång- och cykel som ska göras. Dessa satsningar på alternativ till bilen är dock bra och kan locka kunder som inte har tillgång till bil samt avlasta trafiktopparna något. Satsningen på kollektivtrafik kan dock endast påverka parkeringsbehovet någon procent då det här i första hand handlar om volymhandel och i andra hand dagligvaruhandel med övervägande försäljning av stora volymer eller skrymmande varor. Beräkningarna för bilplatsbehov och trafikalstring är översiktliga med ett antagande att det är frågan om volymhandel och dagligvaruhandel med i Sverige kända etablerade butikskedjor. BILPLATSBEHOV För ett volymhandelsområde i halvexternt läge utanför en stad av Karlstads storlek behövs ca 30 bilplatser per m 2 volymhandel enbart för kunder. Vad gäller ytterligare bilplatser avsedda för personal tillkommer ca 5 bilplatser per m 2. Totalt behöver omkring 35 bilplatser per m 2 eller ca bilplatser anläggas i samband med volymhandelsetableringen. Vi kan inte räkna med att kopplade köp mellan områdena Bergvik och det nya Eriksberg leder till något minskat bilplatsbehov. Det nya planerade området ligger inte tillräckligt nära befintligt handelsområde, sett till gångavstånd, varför kunder troligtvis tar bilen från Eriksberg och letar upp en ny parkering vid besök i en annan butik i Bergvik. Stormarknaden med dagligvaror kräver betydligt fler bilplatser, omkring bilplatser per m 2 eller totalt 500 bilplatser. Framräknat bilplatsbehov förutsätter att det anläggs en väldisponerad parkeringsyta i markplan. Måste parkeringshus eller liknande anläggningar byggas skapas en mer svårorienterad situation vilket minskar tillgängligheten och detta kan sänka omsättningen med ca 5% och i värsta fall 10% vilket också medför att bilplatsbehovet och trafikalstringen då också kommer att minska. Antal bpl per 1000 m 2 Yta Totalt bilplatsbehov Volymhandel Stormarknad Totalt Tabell 6: Bilplatsbehov totalt och för respektive handelsverksamhet. Om det i ett senare skede tillkommer shopping på ca m 2 innebär detta ett ytterligare behov av bilplatser och här räknar Nordplan med ett behov av ca bilplatser per m 2 d.v.s. ca platser inklusive bilplatser för personal. Vid beräkning av trafikalstring i följande avsnitt har vi inte tagit hänsyn till shopping i Eriksberg. Handelsutredning, Eriksberg,

24 TRAFIKALSTRING BILTRAFIK Befintlig trafik och nytillkommande trafik Den handel som idag finns i Bergvik kommer att tappa en del av sina kunder till den nya handeln i Eriksberg. Här för vi ett resonemang kring hur stora andelar de nya verksamheterna i Eriksberg tar från de befintliga verksamheterna i Bergvik. Detta resonemang innebär en viktig bakgrund till hur stora mängder ny trafik som kommer att belasta vägnätet vid Eriksberg och Bergvik jämfört med idag. Vi bedömer att av den nya stormarknadens kunder kommer minst 50% från idag befintliga stormarknader i Bergvik d.v.s. Coop Forum och ICA Maxi. Till den nya handeln med bygg och teknik är ca 90% nya kunder då det inte finns någon betydande bygghandel i närområdet idag. Vad gäller hemelektroniken så bedömer Nordplan att 15% av kunderna är nya kunder. För övrig handel inklusive möbler är omkring 60% nya kunder. Med detta resonemang kan en uppskattning göras hur stor andel ny trafik som alstras i Eriksberg. Ca 2/3 av kunderna till volymhandeln i Eriksberg är nya kunder och därmed ny biltrafik. 50% av stormarknadens kunder är nya kunder och alstrar därmed ny trafik till området. Totalt bedömer vi att av Eriksbergs kundtillströmning är 50-60% ny trafik som inte annars hade åkt till området och belastat vägnätet runt Eriksberg och Bergvik. För att ha en säkerhetsmarginal räknar vi med att 60 % är ny trafik. Observera att trafik för verksamheten möbler och övrig handel ej kan läggas ovanpå IKEA:s trafiktillskott på vägnätet utanför Bergvik och Eriksberg. Många av möbelkunderna kommer att åka till både IKEA och till Eriksberg samma dag. Verksamhet Yta (m 2 ) Andel ny trafik som alstras Stormarknad max 50% Bygg+teknik % Hemelektronik % Möbler och övrig handel % Totalt Max 60 % Tabell 7: Andel ny trafik, totalt sett, som alstras till området. Kundtrafik Vid beräkning av trafikalstringen har vi räknat med en utbyggnad av m 2 volymhandel och en stormarknad på m 2. Beräknad trafikalstring som följer har räknats för olika dagar och tider eftersom den varierar kraftigt under veckan och över dygnet. Exempelvis är det stora skillnader i antalet besök en måndag eftermiddag jämfört med en fredag eller lördag eftermiddag. Trafikökningens dimensionerande timma ligger i veckoslutet, i regel fredag och lördag eftermiddag. Trafikalstringen baseras på antal bilplatser, omsättningstid per bilplats och beläggningen, d.v.s. andel bilplatser som utnyttjas vid olika tidpunkter. I nedanstående graf redovisas trafikalstring för olika tidpunkter. Biltrafiken är större vid storhelger som exempelvis jul, men dessa är i regel ej ekonomiskt försvarbart att dimensionera för. I stället dimensionerar man efter exempelvis en lönehelg i oktober. Handelsutredning, Eriksberg,