Hammarshus. Konsekvensbedömning Precisering ang. Ikano i Älmhult

Transkript

1 Hammarshus Konsekvensbedömning Precisering ang. Ikano i Älmhult

2

3 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Hammarshus köpcentrum Påverkan - dagligvaruhandel Påverkan Shopping påverkan - Volymhandel Påverkan av Ikanos etablering av volymhandel i Älmhult UPPDRAGET Metod Definitioner INLEDNING HANDELN I SÖDRA SVERIGE Dagligvaror Sällanköpsvaror Medelinkomster UPPTAGNINGSOMRÅDEN Dagligvaruhandel Shopping och volymhandel Arbetspendling BEFOLKNING OCH KONSUMTION Befolkning Konsumtion Konsumtionsutveckling per capita Bedömd efterfrågeutveckling inom dagligvaruhandeln Bedömd efterfrågeutveckling inom shopping Bedömd efterfrågeutveckling inom volymhandeln KONKURRENTER UPPDRAGSGRUPP... 24

4

5 1. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING 1.1. Hammarshus köpcentrum Enligt uppgifter från kommunen planeras Hammarshus få en yta BTA på ca kvm för volymhandel, varav dagligvaror kan bli ca kvm. Ågrenkonsult, som bistår fastighetsägarna, har senare redovisat en volymhandelsyta på ca kvm, och har samtidigt sagt att det är osäkert i vilken takt dessa ytor kan öppnas. NIRAS räknar i det följande på kvm volymhandel och kvm dagligvaror (i volymdelen). Ågrenkonsult räknar med att volymhandelsdelen öppnar år 2014 och Ågrenkonsult uppger att shoppinggallerian planeras få en uthyrbar yta på kvm, varav dagligvaror ca kvm. NIRAS räknar därför med en shopping yta på kvm. Ågrenkonsult räknar med att shoppingdelen öppnar sent år 2014 eller Påverkan - dagligvaruhandel NIRAS antar att ca kvm är DV-handel. DV-handel har en omsättning på kr/kvm (eller mer). Vi räknar med att Hammarshus omsätter Mkr efter ett eller två år, NIRAS räknar med 350 Mkr. NIRAS bedömer att av det tas % från primärområdet, dvs. ca 300 Mkr. DV-efterfrågan i primärområdet (dvs. Kristianstads kommun) uppgick 2010 till ca Mkr. NIRAS bedömer att DV-efterfrågan år 2015 är ca Mkr. Den omsättning som skall tas i Kristianstad är således ca 11 % av efterfrågan Efterfrågan 2020 väntas bli ca Mkr. För dagligvaror gäller regeln lika slår mot lika vilket innebär att nya stora butiker tar största delen av sin försäljning från liknande enheter. Stora butiker kan dock lättare försvara sig och ta igen förlorad marknad. De små butikerna har mindre resurser. Därmed blir det svårare för de små enheterna att på sikt kunna ta igen omsättningsminskningar. För mindre enheter krävs därmed andra åtgärder. Det kan t.ex. vara att profilera sig eller på annat sätt. NIRAS bedömer att närbutiker som redan idag till stor del är kompletteringsbutiker, t.ex. butiker i Degeberga, Fjälkinge och Arkelstorp, redan har utsatts för konkurrens från stormarknader och påverkas mindre än snittet på 11 %, uppskattningsvis ca 5 % eller mindre. För att bedöma vilka nedläggningsrisker detta kan innebära skulle NIRAS behöva se varje butiks ekonomi. Generellt kan dock sägas att en liten butik med ordnad ekonomi oftast klarar en omsättningsminskning på ca 5 % med vissa anpassningar. En förlust på 10 % kräver i regel neddragningar på personal mm, men flertalet butiker klarar också en sådan omställning. En viktig faktor som påverkar hur det går för dessa mindre butiker är befolkningsutvecklingen på deras närmarknad. 5 (24)

6 De större butikerna kan tappa i snitt ca 11 % trots normala försvarsåtgärder. Vi kan nog räkna med att de stora butikerna sätter in all kraft på att försvara sig. Detta kan som nämnts i sin tur leda till att det tar ett eller ett par år för de nya butikerna att nå ovan nämnda försäljning, och att trycket ökar på butiker i angränsade kommuner. Konkurrensen mellan de stora butikerna i Kristianstad kommer att bli hård men de kommer främst att konkurrera med varandra. ICA Maxi, Ica Kvantum i Åhus och ICA Kvantum i Kristianstad riskerar att tappa 5-10 % vardera. Willys kan klara sig med ett tapp på kring 5 % om inte någon av de nya butikerna får direkt lågprisprofil. Alla dessa butiker är tillräckligt stora butiker för att kunna försvara sig, dvs inom några år återta sin gamla omsättning. Ett tapp på 10 % motsvarar 4-5 års efterfrågetillväxt i dagligvaruhandeln. En tumregel är att kunder inte åker bil mer än 15 min eller som mest 20 min för att handla dagligvaror om inte resan samordnas med ett annat ärende. Stora dagligvaruenheter, i t.ex. Bromölla, Hässleholm, Broby och Osby kan tappa ca 5 % och i något enstaka fall något mer. Butikerna i Östra Göinge riskerar störst långsiktig påverkan, främst därför att befolkningsunderlaget minskar och arbetsutpendlingen är stor. De nya etableringarna är alltså inte huvudanledningen till detta. En annan slutsats är att det år 2015 inte kommer att finnas en marknad för två stora DV-butiker vid södra infarten (sammanlagt kvm har diskuterats där) och samtidigt en till två stora butiker i Hammarshus. Det sannolika är att butikerna etableras antingen vid södra infarten eller i Hammarshus. Det kan ju också bli en butik i vartdera läget PÅVERKAN SHOPPING Primärområdet Kommunstyrelsen i Kristianstad har antagit detaljplanen för Östra Centrum i Kristianstad. Produktionsstart har av Steen & Ström beräknats till hösten 2012 med en etappinvigning under Steen & Ströms galleria beräknas stå helt klar Shoppingdelen Hammarshus bedöms av Ågrenkonsult öppna år Shoppingefterfrågan i primärområdet år 2010 var ca Mkr. Gallerian i Hammarshus har sitt första hela försäljningsår Då bedömer NIRAS att shoppingefterfrågan detta år är ca Mkr i primärområdet dvs. en ökning med ca 300 Mkr från år I en god marknad skulle omsättningen på kvm shopping kunna bli 600 Mkr. Men i den mycket hårda konkurrens som kommer att råda med två täta etableringar av shopping i Kristianstad bedömer vi att Hammarshus kan nå ca 400 Mkr det första året. Av detta tas % i primärområdet, NIRAS bedömer ca Mkr. Det bedöms leda till % genomsnittlig omsättningsminskning för befintlig shoppinghandel år 2016 i primärområdet, dvs Kristianstads, Bromöllas och Sölvesborgs stadskärnor. 6 (24)

7 Generellt kan sägas ungefär som för DV-handeln, att en butik med ordnad ekonomi oftast klarar en omsättningsminskning på ca 5 % med vissa anpassningar. En förlust på % kräver i regel neddragning på personal mm, men flertalet butiker bedöms klara också en sådan omställning. Samtidigt bedömer vi att ett antal butiker kommer att få läggas ned i stadskärnan. NIRAS bedömningar är att handeln i Kristianstads centrum successivt kommer att koncentreras till den östra delen av centrum med Västra Storgatan som västra gräns. Exakt hur stark Västra Storgatan kan bli som framtida butiksstråk är svårt att säga, det beror på hur bra man försvarar sig och hur den framtida allmänna tillväxten i regionen blir. NIRAS bedömer att det krävs mycket aktiva och genomtänkta åtgärder från fastighetsägare, handel och kommun för att den västra delen av centrum inte skall bli alltför svagt i framtiden, dvs. för svagt för att locka till sig bra butiker och restauranger. Det kommer också att krävas insatser i den östra del för att stadskärnan skall stå fortsatt stark. Den regionala marknaden är begränsad och har en relativt begränsad tillväxt under kommande år. I en del marknader av liknande storlek, har stadskärnan drabbats mycket hårt av externa shoppingetableringar, t ex Borlänge, Trollhättan och Uddevalla. Visserligen har Kristianstad ett bättre utgångsläge än dem (bättre stadskärna) men utmaningen bör tas på största allvar. Troligen blir det allt mer så att västra delen av centrum kan hyra verksamheter med lägre hyresbetalningsförmåga med den östra delen med kloka satsningar kan bli den heta delen. Det är viktigt att dessa satsningar sker nu, och inte efter Hammarshus, i Jönköping t ex tappade stadskärnan ca 20 % av sin omsättning efter etableringen av det externa centret A6, och det tog flera år och stora investeringar innan stadskärnan återhämtade sig Sekundär- och tertiärområdet I sekundärområdet blir den genomsnittliga påverkan mindre än 10 %. I städer som Hässleholm och Karlshamn (som har en shoppinghandel av betydelse) kan en påverkan (på 5-10 %) trots allt bli märkbar. I tertiärområdet blir påverkan mindre, under 5 % i genomsnitt. 7 (24)

8 PÅVERKAN - VOLYMHANDEL Volymhandel väntas som nämnts få en yta på ca kvm. Med en normal omsättning på kr/kvm skulle detta ge en total omsättning på ca 700 Mkr. Samtidigt splittras volymhandeln i Kristianstad upp i två handelsplatser Härlöv och Hammarshus vilket kan minska styrkan i båda platserna. NIRAS bedömer att det blir svårt att komma över Mkr i Hammarshus det första året. NIRAS räknar med 400 Mkr. Volymhandelsefterfrågan i primärområdet år 2010 var ca Mkr. NIRAS bedömer att omsättningen till år 2015 ökar med knappt 200 Mkr till ca Mkr. Påverkan år 2015 skulle då kunna bli %. Detta är ett genomsnitt. Hur mycket olika etablerade volymbutiker påverkas, beror på vilka volymkoncept som etableras i Hammarshus. Den totala volymhandelsefterfrågan år 2020 väntas bli ca Mkr. NIRAS slutsats: Påverkan är svår att bedöma, inte minst p.g.a. att volymhandeln i Kristianstad splittras upp och det är svårt att förutse hur de två områdena Härlöv och Hammarshus kan komma att utvecklas. Möjligen har Härlöv bättre chanser att klara sig. Det är ett etablerat volymhandelsområde med flera starka s.k. dragare. Mycket beror på vilka nya butiker som Hammarshus kan locka till sig PÅVERKAN AV IKANOS ETABLERING AV VOLYMHANDEL I ÄLMHULT NIRAS har redan i sina ovanstående omsättningsbedömningar i Kristianstad, tagit hänsyn till Ikanos planerade etablering av ny handel i Älmhult, bl a ca 15 volymhandelsbutiker/outlets. De påverkar volymhandeln i Kristianstad med ett par procent, motsvarande ungefär ett års tillväxt. Shoppingen och dagligvaruhandeln i Kristianstad påverkas mindre än så. 8 (24)

9 2. UPPDRAGET NIRAS har fått i uppdrag av Kristianstads kommun att utreda konsekvenserna vid anläggning av ett stort köpcentrum vid Hammarshus på ca kvm BTA. Centret är tänkt att innehålla dagligvaror, shopping och volymhandel. NIRAS skall: 1. Beskriva nuläge och utveckling för detaljhandeln i kommunen 2. Bedöma effekterna av ett sådant centrum på omgivande handel, bl a stadskärnan och Härlöv i Kristianstad Metod NIRAS har använt sig av offentlig statistik om bl a handelns omsättningsutveckling i regionen samt befolkningsprognoser från kommuner och Skåne Län. NIRAS har god kunskap om handeln i Kristianstad med omnejd Definitioner Detaljhandeln har i denna utredning indelats i två huvudkategorier: DV Dagligvaror som innefattar mat, blommor, kemtekniska artiklar m.m. Av dagligvaror är ungefär 70 % livsmedel enligt livsmedelsstadgan. SV Sällanköpsvaror är övriga egentliga detaljhandelsvaror, som indelats i två huvudgrupper: 1. Volymhandel med sällanköpsvaror (vitvaror, möbler, TV, byggvaror m.m.). Omfattar ca 40 % av SV. 2. Shopping (kläder, skor, ur, guld m.m.), omfattar ca 60 % av SV. Till egentlig detaljhandel räknas inte verksamheter som bilförsäljning och bensinstationer. All försäljning är per år inkl moms i 2010/11 års priser om inte annat anges. 9 (24)

10 3. INLEDNING Detaljhandelns försäljning motsvarar ca 1/6 av Sveriges totala BNP och utgör cirka 1/3 av den totala privata konsumtionen. Den totala detaljhandelsförsäljningen i Sverige uppgick till ca 570 miljarder kronor år År 2010 ökade detaljhandelns försäljning i riket med cirka 3 % i löpande priser. Handel som inte ligger inom gångavstånd från större bostadsområden brukar kallas externhandel. Den har expanderat kraftigt de senaste decennierna. Detaljhandeln i svenska stadskärnor och många stadsdelscentra har inte ökat lika snabbt som externhandeln. Detta beror främst på utrymmesbrist som motverkar möjligheten till större nyetableringar och ofta ett splittrat fastighetsägande som gör det svårare att ta ett samlat grepp. Trots detta har det genomförts ett antal renoveringar och omdaningar av citygallerior och stadsdelscentra de senaste åren. Förnyelse är nödvändig och en drivande faktor för både utbudet och omsättningsutvecklingen. I dagens hårda konkurrens är ett förnyelseintervall på ner mot fem år inte ovanligt. 1 Källa: HUI, Handeln i Sverige (24)

11 4. HANDELN I SÖDRA SVERIGE 4.1. Dagligvaror Dagligvaror (DV) är främst livsmedel, hygien, blommor, tobak och tidningar. Kristianstads kommun har idag (år 2010) varken ett inflöde eller utflöde av dagligvaror. Detta motsvarar ett s.k. index 2 på 100 för DV. I de två diagrammen nedan jämförs Kristianstad kommuns utveckling inom DV-handeln med de sex andra kommunerna Helsingborg, Kalmar, Växjö, Jönköping, Halmstad och Lund. 115 Utveckling av dagligvaruindex Halmstad Helsingborg Växjö Lund Kristianstad Jönköping Kalmar Figur 1. Dagligvaruindex för Kristianstad och jämförbara kommuner, Källa: Handeln i Sverige. 2 Index 100 innebär balans mellan in- och utflöde 11 (24)

12 Utveckling av dagligvaruomsättning Halmstad Helsingborg Växjö Lund Kristianstad Jönköping Kalmar Figur 2. Dagligvaruomsättning för Kristianstad och jämförbara kommuner, Källa: HUI:s Handeln i Sverige Sällanköpsvaror I de två diagrammen nedan jämförs Kristianstad kommuns utveckling inom SV-handeln med sex andra kommuner i södra Sverige. De andra kommunerna är Helsingborg, Kalmar, Växjö, Jönköping, Halmstad och Lund. 210 Utveckling av sällanköpsvaruindex Halmstad Helsingborg Växjö Lund Kristianstad Jönköping Kalmar Figur 3. Sällanköpvaruindex för Kristianstad och jämförbara kommuner, Källa: Handeln i Sverige. 12 (24)

13 Som synes i diagrammet föll Kristianstads sällanköpsvaruindex åren för att sedan återhämta sig något. Sedan år 2003 är SV-index för Kristianstad stabilt. Ett index på 100 innebär balans mellan omsättningen och försäljningsunderlaget i kommunen. I figur 4 visas försäljningsutvecklingen i löpande priser. Som synes ser vi två grupper av städer. Dels regionala centra med en befolkning över invånare, dels handelsstäder med en befolkning på inv. Lund utgör något av ett särfall, där har man bl.a. varit mycket restriktiv med extern handel. Utveckling av sällanköpsvaruomsättning Halmstad Helsingborg Växjö Lund Kristianstad Jönköping Kalmar Figur 4. Sällanköpvaruomsättning för Kristianstad och jämförbara kommuner, Källa: HUI:s Handeln i Sverige. 13 (24)

14 4.3. Medelinkomster Vad gäller inkomstnivåer i Kristianstad kommuner ligger de under rikssnittet. I tabellen nedan presenteras kommunen i jämförelse med riket. Tabellen avser medelinkomst för boende i Sverige 31/12 respektive år, i åldrarna år. Sedan år 1991 har inte kommunen ökat sina inkomster lika mycket som riket, se nedan. Medelinkomster Kristianstad Riket Figur 5. Medelinkomster för Kristianstad och riket Källa: SCB. De senaste åren har skillnaden mellan rikssnittet och Kristianstads kommun ökat. 14 (24)

15 5. UPPTAGNINGSOMRÅDEN 5.1. Dagligvaruhandel NIRAS bedömer att Hammarshus dagligvaruhandel i första hand kan komma från Kristianstad, Sölvesborg, Bromölla och Östra Göinge och i andra hand från Hässleholm Karlshamn, Osby och Olofström. Nedan visas NIRAS bedömda marknadsområde (upptagningsområde) för DV-handel vid en etablering av ett nytt köpcentrum vid Hammarshus. Karta 1 Upptagningsområde dagligvaruhandel. NIRAS bedömer att det huvudsakliga marknadsområdet för DV är inom en restid med bil på minuter. Här hämtar en ny stor dagligvarubutik % av sin omsättning. 15 (24)

16 5.2. Shopping och volymhandel NIRAS bedömer att Hammarshus shopping och -volymhandelskunder huvudsakligen kan komma från Kristianstad, Hässleholm, Hörby, Osby, Östra Göinge, Olofström, Bromölla, Sölvesborg och Karlshamn. Vi bedömer att ca 90 % av kunderna kommer från detta område. Nedan visas NIRAS bedömda marknadsområde (upptagningsområde) för SV-handel vid en etablering av ett nytt köpcentrum vid Hammarshus. Karta 2 Upptagningsområde shopping och volymhandel. NIRAS bedömer att det huvudsakliga marknadsområdet för SV är inom en restid med bil på 45 min. I väster skärs marknadsområdet av Malmö, Lund och Helsingborg. Då dessa är en stark marknad i sig, som skär av Kristiansstads marknadsområde. Marknadsområdet framgår av karta (24)

17 5.3. Arbetspendling Arbetspendling har betydelse för handeln, bl.a. genom att arbetande handlar en del av sina behov i anslutning till arbetsplatsen. Figur 6. In- och utpendling från Kristianstad år Källa: Kristianstads kommun. I tabellen ovan framgår att arbetspendlingen är störst mellan Hässleholm och Kristianstad. Den största nettoutpendlingen går till Malmö, och den största nettoinpendlingen kommer från Östra Göinge. 17 (24)

18 6. BEFOLKNING OCH KONSUMTION 6.1. Befolkning Kristianstads kommun räknar med att befolkningen växer med ca 0,68 % per år vilket är något mer än den prognostiserade befolkningstillväxten för hela Sverige. År 2025 beräknas kommunens befolkning uppgå till invånare. Figur 7. Befolkningsprognos för Kristianstads kommun. Källa: Kristianstads kommun. Befolkningsutvecklingen i Kristianstad kommun och grannkommunerna redovisas i tabellen nedan. Kommun Utfall 2010 Prognos 2015 Prognos 2020 Tillväxt Tillväxt per år (%) (%) Kristianstad ,5 % 0,65 % Hässleholm ,2 % 0,22 % Karlshamn ,9 % 0,09 % Simrishamn ,7 % - 0,07 % Sölvesborg ,4 % 0,14 % Älmhult ,3 % 0,13 % Hörby ,1 % 0,81 % Östra Göinge ,8 % - 0,08 % Olofström ,8 % - 0,78 % Osby ,2 % 0,12 % Tomelilla ,0 % 0,20 % Ronneby ,4 % - 0,14 % Bromölla ,8 % 0,08 % Totalt upptagningsområdet ,2 % 0,22 % Tabell 1. Befolkning och befolkningsprognoser t o m Källa: Region Skåne, SCB, NIRAS 18 (24)

19 Som synes i tabellen är det Hörby som har störst befolkningstillväxt procentuellt följt av Kristianstad. Kristianstad har dock störst tillväxt räknat i antal personer. Några av de närliggande kommunerna har negativ tillväxt. Kristianstads befolkningsökning har varit något högre än rikets men svagare än länets under åren Figur 8. Årlig befolkningsförändring i procent för Kristianstads kommun, Skåne län och hela Sverige Konsumtion KONSUMTIONSUTVECKLING PER CAPITA KPG 3 bedömer tillväxten till 1,6 % per capita och år för DV och NIRAS gör en något försiktigare bedömning på 1,5 % i sin analys p.g.a. det osäkra ekonomiska läget i Europa. För SV bedömer KPG tillväxten till 3,6 % per capita och år och NIRAS gör en försiktigare bedömning på 2 % i sin analys av samma orsak som för DV BEDÖMD EFTERFRÅGEUTVECKLING INOM DAGLIGVARUHANDELN NIRAS bedömer att % av DV-omsättningen till en ny stor butik i Hammarshus kommer från Kristianstads kommun. Vi räknar fortsättningsvis med 90 %. Total DV-konsumtion i kommunen år 2010 uppgick till Mkr enligt statistik från Handeln i Sverige. Med en befolkningsökning på ca 0,65 % per år i kommunen och en tillväxt på ca 1,5 % per capita och år får vi en total DV-tillväxt om drygt 2 % per år i Kristianstads kommun. Det betyder att vi 3 KPG står för konsumtionsprognosgruppen och består av ledande företag och konsluter inom handel. 19 (24)

20 bedömer en tillväxt på ca 548 Mkr i Kristianstads kommun från Nedan visas en tabell över primärområde, sekundärområde och tertiärområden för DV-handeln. Kommun Befolkn. utfall 2010 Befolkn. prognos 2015 Befolkn. prognos 2020 Efterfr. Mkr 2010 Efterfr. Mkr 2015 Efterfr. Mkr 2020 Kristianstad S:a Primärområde Hässleholm Bromölla Karlshamn Sölvesborg Östra Göinge Olofström Osby S:a Sekundärområde Ronneby Simrishamn Älmhult Hörby S:a Tertiärområde Totalt marknadsområdet Tabell 2. Efterfrågan och bedömd tillväxt i DV-handeln t o m år Källa: NIRAS, Region Skåne, SCB Kristianstad har enligt Handeln i Sverige ett DV- index på 100 år 2010, dvs. inflödet är lika stort som utflödet. 20 (24)

21 BEDÖMD EFTERFRÅGEUTVECKLING INOM SHOPPING Nedan visas en tabell över primärområde, sekundärområde och tertiärområden för shopping, 60 % av SV-handeln. Kommun Befolkn utfall 2010 Befolkn prognos 2015 Befolkn prognos 2020 Efterfr Mkr 2010 Efterfr Mkr 2015 Efterfr Mkr 2020 Kristianstad Sölvesborg Östra Göinge Bromölla S:a Primärområde Hörby Hässleholm Karlshamn Olofström Osby S:a Sekundärområde Ronneby Simrishamn Älmhult S:a Tertiärområde Totalt marknadsområdet Tabell 3. Efterfrågan och bedömd tillväxt för shopping i marknadsområdet t o m år Källa: NIRAS, Region Skåne, SCB Total shoppingkonsumtion i primärområdet år 2010 bedöms av NIRAS ha uppgått till Mkr och i sekundärområdet till Mkr. Tillväxten år i primär -och sekundärområdet bedöms bli ca 550 Mkr plus 471 Mkr, dvs. totalt drygt Mkr. Då har vi räknat med en befolkningsökning på ca 8,7 % per år i primärområdet och 3,8 % i sekundärområdet. Vi har vidare räknat med en tillväxt på 2 % per capita och år. 21 (24)

22 BEDÖMD EFTERFRÅGEUTVECKLING INOM VOLYMHANDELN Nedan visas en tabell över primärområde, sekundärområde och tertiärområde för volymhandel, 40 % av SV-handeln. Kommun Befolkn utfall 2010 Befolkn prognos 2015 Befolkn prognos 2020 Kristianstad Sölvesborg Östra Göinge Bromölla Efterfr Mkr 2010 Efterfr Mkr 2015 Efterfr Mkr 2020 S:a Primärområde Hörby Hässleholm Karlshamn Olofström Osby S:a Sekundärområde Ronneby Simrishamn Älmhult S:a Tertiärområde Totalt marknadsområdet Tabell 4. Efterfrågan och bedömd tillväxt för volymhandeln i marknadsområdet t o m år Källa: NIRAS, Region Skåne, SCB Total volymhandelsefterfrågan i primärområdet år 2010 bedöms av NIRAS ha uppgått till Mkr och i sekundärområdet till Mkr. Tillväxten i primär -och sekundärområdet år bedöms bli ca 367 Mkr plus 314 Mkr, dvs. totalt närmare 700 Mkr. Även här har vi räknat med en befolkningsökning på ca 8,7 % per år i primärområdet och 3,8 % i sekundärområdet. Vi har vidare räknat med en tillväxt på 2 % per capita och år. Kristianstads kommun hade ett SV- index på 116 år Det betyder att SV-försäljningen i kommunen ligger ca 16 % över kommuninvånarnas egen konsumtion. 22 (24)

23 7. KONKURRENTER NIRAS har nedan bedömt viktiga konkurrenter, samt hur svåra konkurrenter de är i de olika segmenten. Stad Dagligvaror Shopping Volymhandel Kristianstad centrum inkl Ica Maxi Stor Stor Liten Härlöv Stor Liten Stor Hässleholm Liten Medel Medel Bromölla/Sölvesborg Medel Liten Liten Helsingborg/Väla Ingen Medel Medel Malmö/Lund Ingen Medel Medel Växjö Ingen Liten/medel Liten/medel Karlshamn Liten Liten Liten Karlskrona Ingen Liten Liten Älmhult Ingen Ingen Medel (IKEA mm) Tabell 5. Viktiga konkurrenter, samt hur svåra konkurrenter de är i de olika segmenten. Källa: NIRAS 23 (24)

24 8. UPPDRAGSGRUPP Hör gärna av er om ni har frågor eller funderingar avseende rapporten och dess innehåll. NIRAS Sweden AB Property Consultants Development Box Stockholm Thomas Hellström (Projektansvarig) Maria Burman (Konsult) (24)