Handelsstrategi Kristianstads kommun. Bromma

Transkript

1 Handelsstrategi Kristianstads kommun Bromma

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 1 Effekter på befintlig handel "över natten" av Coop Forum och Bergendalhs:... 1 Effekter på befintlig handel "över natten" av en ny extern ICA Maxi. Vi räknar här med att befintlig Maxi läggs ned:... 2 Den samlade effekten över natten på befintlig handel av Coop Forum, Bergendalhs och en extern utbyggd Ica Maxi:... 2 Effekter på matpriserna...2 Shopping... 2 Volymhandel med sälllanköpsvaror... 3 Sysselsättningseffekter INLEDNING ALLMÄNT OM EXTERN- OCH CITYHANDEL BAKGRUND OCH UPPDRAGSBESKRIVNING ARBETSGRUPP BASDATA MARKNADSOMRÅDE BEFOLKNING KONSUMTION OCH KÖPKRAFT... 8 Sällanköpsvaror... 8 Dagligvaror MEDELINKOMSTER ARBETSPENDLING FRAMTIDA UTVECKLING NYA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR HANDELN VARFÖR ETABLERAS VISS TYP AV HANDEL PÅ VISSA PLATSER? ELEKTRONISK HANDEL Dagligvaror Sällanköpsvaror NY INFRASTRUKTUR I SKÅNE OCH OMGIVANDE LÄN PLANER SLUTSATSER HANDELSUTBUDET I KRISTIANSTADSREGIONEN DAGLIGVARUUTBUD REGIONALA DAGLIGVARUKONKURRENTER SÄLLANKÖPSVARUUTBUDET I KRISTIANSTADSREGIONEN Utbud i Kristianstad Sällanköpsvarukonkurrenter IDÉER TILL NYA HANDELSYTOR I KRISTIANSTAD FÖRESLAGNA NYA STORMARKNADER EKO COOP i Härlöv ICA-Maxi VOLYMHANDEL STADSKÄRNAN KV. ERIK DAHLBERG EN NY GALLERIA I CENTRALA KRISTIANSTAD i

3 6.5 SHOPPINGHANDEL FÖRE EVENTUELL HANDEL I RÅDHUSKVARTERET PARKERING I CENTRUM ETT EXTERNT SHOPPINGCENTRUM PÅ KVM DEN NYA HANDELNS PÅVERKAN PÅ BEFINTLIG HANDEL DAGLIGVAROR - MÖJLIG FÖRSÄLJNING OCH PÅVERKAN Coop Forum och Bergendahls Effekter på befintlig handel "över natten" av Coop Forum och Bergendalhs Utbyggnad och flytt av ICA Maxi Effekter på befintlig handel "över natten" av en ny ICA Maxi. Vi räknar här med att befintlig Maxi läggs ned SAMMANLAGD EFFEKT Effekter på befintlig handel av Coop Forum, Bergendalhs och en flyttad samt utbyggd Ica Maxi EFFEKTER PÅ MATPRISERNA SÄLLANKÖPSVAROR - MÖJLIG FÖRSÄLJNING OCH PÅVERKAN Shopping Ett externt shoppingcentrum på kvm Volymhandel SYSSELSÄTTNINGSEFFEKTER STYRKOR, SVAGHETER OCH UTVECKLINGSPOTENTIAL FÖR KRISTIANSTADS HANDEL KVALITATIVA BEDÖMNINGAR AV STADSKÄRNAN OCH ÖVRIGA HANDELSOMRÅDEN Fysisk miljö Detaljhandelsstruktur Tillgänglighet Konkurrensförhållande Branschbalans/butiksmix ANSATS TILL SWOT Styrkor Svagheter Möjligheter Hot MÅL OCH SCENARIER FÖR DETALJHANDELN I KRISTIANSTAD MÅL FÖR KOMMUNENS DETALJHANDEL Operativa mål FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OCH EFFEKTER AV EXPANDERAD DETALJHANDEL TRE SCENARIER Varför scenarier och hur väljs de? Scenario 1: Satsa på centrum - håll igen externhandeln Scenario 2: Satsa på centrum och viss externhandel för tillväxt...41 Scenario 3: Låt marknadskrafterna råda fritt UTVÄRDERING AV SCENARIERNA Praktiska utvärderingskriterier Slutsats Scenario 2 får bästa viktade betyg FÖRSLAG TILL DETALJHANDELSSTRATEGI Innehåll Mål Planeringsprinciper Planering vid nyetablering och förnyelse Procedur vid etableringsprövning Uppföljning och revidering av strategin ii

4 1 Sammanfattning Kristianstad kommun har som mål att stärka sin roll som regionalt handelscentrum, genom att dels stärka stadskärnan, dels utveckla externhandeln. Kommunen har givit Nordplan AB i uppdrag att göra en handelsutredning för Kristianstad kommun. Bakgrunden till uppdraget är att BergendahsGruppen AB vill bygga till sin Eko-hall i Fjälkinge med ca 5000 kvm dagligvaruhandel. Konsumentföreningen i Kristianstad-Blekinge skall etablera en stormarknad i Härlöv på preliminärt ca kvm. Troligen finns det på sikt intresse att etablera en tredje stormarknad i Hammar (Ica Maxi). Vidare finns intresse att etablera köpcentrumhandel både i centrum och i Hammar. Nordplan bedömer effekterna av några olika köpcentrumalternativ. Uppdraget är främst att beskriva nuläge och utveckling för detaljhandeln i kommunen kommunens förutsättningar att stärka sin roll som regionalt handelscentrum beskriva effekterna av externa etableringar resonera om hur stadskärnans handel mm kan utvecklas föreslå en kommunal strategi för handelns utveckling Effekter på befintlig handel "över natten" av Coop Forum och Bergendalhs: Stora butiker i tätorten (ej servicebutiker) 15-25% Stora butiker i Åhus, Bromölla och Tollarp 10-20% Små butiker Kristianstad, Bromölla och 5-10% Östra Göinge kommuner Stora butiker i Hässleholm ca 5% Övriga butiker i hela marknadsområdet, inkl servicebutiker ca 5% eller mindre Påverkan på befintliga butiker blir mycket kraftig. Som jämförelse kan nämnas att en butik med ordnad och bra ekonomi oftast klarar en omsättningsminskning på ca 5% med vissa anpassningar. En förlust på 10% kräver i regel neddragningar på personal mm, men flertalet butiker klarar också en sådan omställning. "Över natten" betyder omedelbara effekter på befintlig handel om båda stormarknaderna etableras samtidigt. I detta fall kommer sannolikt flera butiker läggas ned inom några år. För dagligvaror gäller regeln lika slår mot lika vilket innebär att nya stora butiker tar mer av sin försäljning från liknande enheter. Stora butiker kan dock lättare fånga upp marknadstillväxten och ta igen förlorad marknad. De små butikerna har mindre resurser att försvara sig. 1

5 Effekter på befintlig handel "över natten" av en ny extern ICA Maxi. Vi räknar här med att befintlig Maxi läggs ned: Stora butiker i tätorten (ej servicebutiker) * ca 5% Stora butiker i Åhus, Bromölla och Tollarp ca 5% Små butiker i Kristianstad, Bromölla och <5% Östra Göinge Stora butiker i Hässleholm <3% Övriga butiker i hela marknadsområdet, inkl <3% servicebutiker *) En stor del av denna försäljning skulle tas från Coop Forum, Bergendahls och Willys. Den samlade effekten över natten på befintlig handel av Coop Forum, Bergendalhs och en extern utbyggd Ica Maxi: Stora butiker i tätorten (ej servicebutiker) 20-25% Stora butiker i Åhus, Bromölla och Tollarp 15-20% Små butiker Kristianstad, Bromölla och 5-10% Östra Göinge kommuner Stora butiker i Hässleholm ca 5% Övriga butiker i hela marknadsområdet, inkl ca 5% mindreservicebutiker Nordplan antar dock att alla tre stormarknaderna inte etableras samtidigt, utan inom loppet av några år. Marknadstillväxten kompenserar förlusterna med nästan 1% per år. För de stora butikerna är tillväxten större än 1%. Vi räknar med att marknadstillväxten sett över en femårsperiod kompenserar större delen av befintliga butikers förluster p g a en ev. flytt och utökning av ICA Maxi. Som Nordplan nämnt kommer sannolikt flera butiker läggas ned inom några år efter dessa nyetableringar och utbyggnader. Effekter på matpriserna En grov uppskattning är att matpriserna i Kristianstad skulle kunna sjunka med i genomsnitt 1-1,5%. Shopping Nordplan bedömer som nämnts att tillväxten inom shopping fram till år 2015 kan bli Mkr bl.a. beroende på hur mycket Kristianstad satsar på ny och befintlig handel. Nordplan har antagit att Kristianstad satsar ambitiöst och att tillväxten i kommunen inom shopping skulle bli ca 600 Mkr. Det skulle vara en offensiv satsning. Kristianstad kommun har som mål att stärka sin roll som regionalt handelscentrum, genom att dels stärka stadskärnan, dels utveckla externhandeln. Eftersom det är ett 2

6 centralt mål för kommunen att stadskärnan skall stärkas anser Nordplan att utbyggnaden bör ske i två steg: Steg 1. En galleria i stadskärnan på kvm som kan omsätta ca 250 Mkr. Påverkan på befintlig handel blir i genomsnitt begränsad. Enskilda butiker kan drabbas hårt. Andra butiker kan stimuleras. Västra delen av centrum kan "över natten" påverkas med i genomsnitt ca 5 % (kanske något mer) om man inte aktivt försvarar sig. Steg 2. En extern galleria med en försäljning av shoppingvaror för 300 Mkr med en butiksyta av ca kvm. Påverkan på centrum "över natten" bedöms bli i genomsnitt mellan 5 och 10%. Detta motsvarar några års tillväxt. Enskilda butiker i stadskärnan kan ändå drabbas hårt. Genom effektiviseringar i centrum kan man dessutom successivt tillföra ytterligare några tusen kvm motsvarande en försäljning på Mkr. Påverkan på befintlig handel blir relativt liten. Enligt Nordplans bedömning kan detta ske parallellt med steg 1 och 2. En extern galleria med en omsättning på 300 Mkr shopping skulle inte vara något allvarligt hot mot Kristianstads stadskärna. Vi har då räknat med att stadskärnan aktivt försvarar sig mot den nya konkurrensen. Annars kan förlusterna bli större än de angivna. Under utredningens gång har vi ombetts översiktligt analysera effekterna av ett större externt köpcenter på kvm. Ett externt shoppingcentrum på kvm skulle sälja för grovt skattat 600 Mkr per år, d.v.s. det skulle ta hela eller nästan hela den bedömda tillväxten i marknadsområdet framtill år Påverkan på shoppinghandeln i centrum skulle bli kraftig, grovt skattat 20-25% "över natten". I omsättning för shopping skulle det nya centrumet efter några år bli ung. lika stort som stadskärnan. Investeringskraften skulle till större delen riktas mot det externa centrumet. Närmarknaden för stadskärnan är jämförelsevis svag - tätorten har ca inv. Nordplan bedömer att det finns en betydande risk för att Kristianstad får en liknande utveckling som t.ex. Uddevalla och Trollhättan där externa köpcentra har tagit över stadskärnornas roll som dominerande handelsplats för shopping. Volymhandel med sälllanköpsvaror Nordplan bedömer som nämnts att den totala tillväxten inom volymhandeln i hela marknadsområdet för sällanköpsvaror blir ca 700 Mkr fram till år Påverkan på stadskärnan om volymhandel etableras i Kristianstad inom denna ram, t.ex Mkr blir marginell. Den kan t.o.m. bli något positiv genom att färre kunder åker västerut, t.ex. till Malmö-Lund, för att handla Mkr kräver en yta på kvm. Om vi antar att Coop Forum och Ica Maxi etableras med en sällanköpsvaruyta yta av kvm återstår ca kvm. 3

7 Sysselsättningseffekter Nordplan bedömer att allt detta sammantaget ger nya arbetstillfällen i handeln i Kristianstad, jämfört med om inga nya etableringar sker. En del av arbetstillfällena avser deltid. Ökningen i antalet årssysselsatta är lägre. Detta är den uppskattade nettoökningen, d.v.s. Nordplan har dragit bort ett antal arbetstillfällen som kan försvinna i befintlig handel. Vi har dock räknat med att stadskärnan aktivt försvarar sig mot den nya konkurrensen. Annars blir ökningen mindre. "Styrkor-svagheter-analys" och handelsstrategi Nordplan har gjort en "styrkor-svagheter-analys" av Kristianstad som handelsstad, ett förslag till handelsstrategi mm för Kristianstad, som är för detaljerade för att redovisa i en sammanfattning. Vi hänvisar till kapitel 8, 9 och 10. 4

8 1. Inledning 1.1 Allmänt om extern- och cityhandel Detaljhandelns försäljning motsvarar ca 1/6 av Sveriges totala BNP och utgör cirka 1/3 av den totala privata konsumtionen. Den totala detaljhandelsförsäljningen i Sverige uppgick till knappt 400 miljarder kronor år År 2004 ökade detaljhandelns försäljning i riket med cirka 4% i löpande priser. Detaljhandeln i svenska stadskärnor och många stadsdelscentra har inte ökat lika snabbt som externhandeln. Detta beror främst på utrymmesbrist som motverkar möjligheten till större nyetableringar och ibland ett splittrat fastighetsägande som gör det svårare att ta ett samlat grepp. Trots detta har det genomförts ett antal renoveringar och omdaningar av citygallerior och stadsdelscentra de senaste åren. Förnyelse är nödvändig och en drivande faktor för både utbudet och omsättningsutvecklingen. I dagens hårda konkurrens är ett förnyelseintervall på ner mot fem år inte ovanligt. Handeln kan indelas i tre huvudkategorier: Dagligvaror (mat, blommor m.m.) Volymhandel med sällanköpsvaror (vitvaror, möbler, TV, byggvaror m.m.) Shopping (kläder, skor, ur, guld m.m.) 1.2 Bakgrund och uppdragsbeskrivning Kristianstad kommun har som mål att stärka sin roll som regionalt handelscentrum, genom att dels stärka stadskärnan, dels utveckla externhandeln. Kristianstad kommun har genom stadsarkitektkontoret givit Nordplan i uppdrag att göra en handelsutredning för Kristianstad kommun. Grunden till förfrågan är att BergendahsGruppen AB vill bygga till sin Eko-hall i Fjälkinge med ca 5000 kvm dagligvaruhandel, varav ca 3500 kvm säljyta. Idag har Ekohallen en yta på ca 8000 kvm varav ca 500 kvm är dagligvaror (torra varor och konserver). Konsumentföreningen i Kristianstad-Blekinge önskar etablera en stormarknad i Härlöv på preliminärt ca kvm. Säljytan planeras till ca 9000 kvm varav ca 2500 kvm dagligvaror, ca 3500 kvm bygg & trädgård och ca 2500 kvm övrig sällanköpshandel. Det finns också intresse av att etablera en tredje stormarknad i Hammar (Ica Maxi). Inga beslut är dock fattade här. Vidare finns intresse av att etablera köpcentrumhandel både i centrum och i Hammar. Nordplan bedömer effekterna av några olika köpcentrumalternativ. 1 Källa: HUI, Handeln i Sverige

9 Uppdraget är främst att beskriva nuläge och utveckling för detaljhandeln i kommunen beskriva kommunens förutsättningar att stärka sin roll som regionalt handelscentrum beskriva effekterna av externa etableringar resonera om hur stadskärnans handel m.m. kan utvecklas föreslå en kommunal strategi för handelns utveckling Uppdragets arbetsgång har bl.a. varit ett möte i Kristianstad med ansvariga politiker och kommunala tjänstemän samt företrädare för handeln och fastighetsägarna. Dessutom har en studieresa genomförts till Jönköping där hela denna grupp har träffat företrädare för Jönköpings kommun. 1.3 Arbetsgrupp Arbetet har från Nordplans sida utförts av Civilekonom Thomas Hellström (huvudansvarig) Beteendevetare Mona Torbiörnsson Civilingenjör Lisa Lagerén Adj. Professor Janne Sandahl har varit "bollplank". Ansvarig hos beställaren är stadsarkitekt Tomas Theander. 6

10 2 Basdata 2.1 Marknadsområde Nordplan bedömer att Kristianstads kunder huvudsakligen kommer ifrån Hässleholms, Osbys, Östra Göinges, Olofströms, Bromöllas, Sölvesborgs och Karlshamns kommun, samt från de delar av Älmhults, Tomelillas, Simrishamns, Hörbys och Höörs kommuner som gränsar till Kristianstad. Vi bedömer preliminärt att i storleksordningen 90% av kunderna kommer från detta område. Kristianstad med grannkommuner visas på kartan nedan. Karta 1. Kristianstad med omland. Kristianstads centrum är markerat med en röd stjärna. 7

11 2.2 Befolkning Befolkningsutvecklingen i Kristianstad kommun och grannkommunerna redovisas i tabellen nedan. De är presenterade i storleksordning. Kommun Tillväxt Tillväxt per år Kristianstad ,9% 0,4% Hässleholm ,8% 0,2% Karlshamn ,9% 0,3% Simrishamn ,7% 0,2% Sölvesborg ,4% 0,0% Älmhult ,3% 0,03% Hörby ,3% 0,5% Östra Göinge ,7% 0,4% Olofström ,9% 0,9% Osby ,9% 0,1% Tomelilla ,3% 0,3% Bromölla ,3% 0,0% Totalt ,39% 0,14% Tabell 1: Befolkning idag och prognoser för aktuella kommuner. Som synes i tabellen är det Hörby som har störst befolkningstillväxt procentuellt följt av Kristianstad och Bromölla. Kristianstad har dock störst tillväxt räknat i antal personer. Några av de närliggande kommunerna har negativ tillväxt. 2.3 Konsumtion och köpkraft Sällanköpsvaror Sällanköpsvaror (SV) utgörs av beklädnad och hem- och fritidsvaror (exklusive bilar). Kristianstads kommun har idag (år 2004) ett inflöde av SV på ca 230 Mkr. Detta motsvarar för ett s.k. index 2 på 113 för SV. 2 Index 100 innebär balans mellan in- och utflöde av detaljhandel 8

12 Kommun Oms. SV 3 år 2004 (Mkr) Förs.underlag år 2004 SV (Mkr) Inflöde/Utflöde Mkr Detaljhandelsindex SV Älmhult Tomelilla Kristianstad Bromölla Karlshamn Hässleholm Simrishamn Olofström Sölvesborg Osby Hörby Östra Göinge Totalt Tabell 2. Omsättning och försäljningsunderlag för Kristianstad och omkringliggande kommuner Källa: HUI:s Handeln i Sverige Varje invånare i Sverige handlar dagligvaror för i snitt ca kr/år och sällanköpsvaror för i snitt ca kr/år, källa KPG 4. Den årliga tillväxten av per capita konsumtionen fram till år 2015 beräknas i fasta priser för dagligvaror bli 0,5% och för sällanköpsvaror 2,2%. Befolkningen i marknadsområdet väntas som nämnts växa med 0,14% per år. Befolknings- och konsumtionsökningen år (11 år) ger således en tillväxt för sällanköpshandel på ca 26% (1,5% + 24,2%), vilket motsvarar knappt 2,4% per år. Detta betyder att SV-omsättningen i aktuella kommuner väntas bli ca 7450 Mkr år 2015, d.v.s. en tillväxt i fasta priser med över 1500 Mkr. SV-handeln i hela marknadsområdet bedöms således växa med ca 140 Mkr per år fram till Av detta svarar shopping (kläder, skor, ur, guld, telefoner, etc.) för knappt hälften, d.v.s. upp mot 70 Mkr. Visserligen vill andra lokala och regionala centra vara med och dela på denna tillväxt, men Kristianstad vidgar sitt influensområde något genom sin stärkta handel, s.k. regionförstoring. För shopping bedömer Nordplan att Kristianstad kommun kan räkna med att tillgodogöra sig från ca hälften upp mot större delen av shoppingtillväxten, d.v.s. ca Mkr per år, beroende på hur mycket man satsar i Kristianstad. Tillväxten fram till år 2015 skulle då för shopping bli ca Mkr i kommunen. Volymhandel (bygg, radio/tv, möbler, etc.) för sällanköpsvaror kan växa med ca Mkr per år, beroende på hur mycket man satsar i Kristianstad kommun. Tillväxten fram till år 2015 skulle för volymhandeln då bli ca Mkr. 3 Källa: HUI:s Handeln i Sverige Konsumtionsprognosgruppen (KPG) består till största del av planerare från de största detaljhandelsföretagen i landet. Syftet med gruppens arbete är att enas om prognoser för den framtida privata konsumtionen uppdelad på olika varugrupper. 9

13 I de två diagrammen nedan jämförs Kristianstad kommuns utveckling inom SVhandeln med sex andra kommuner i södra Sverige. De andra kommunerna är Helsingborg, Kalmar, Växjö, Jönköping, Halmstad och Lund Utveckling sällanköpsvaruindex Halmstad Helsingborg Jönköping Kalmar Kristianstad Lund Växjö Figur 1. Sällanköpvaruindex för Kristianstad och jämförbara kommuner, Källa: HUI:s Handeln i Sverige. Som synes i diagrammet har Kristianstads sällanköpsvaruindex fallit något sedan Ett index på 100 innebär balans mellan omsättningen och försäljningsunderlaget i kommunen. I figur 2 visas försäljningsutvecklingen i löpande priser. Som synes ser vi två grupper av städer. Dels regionala centra med en befolkning över inv, dels handelsstäder med en befolkning på inv. Lund utgör något av ett särfall, där har man bl.a. varit mycket restriktiv med extern handel. 10

14 Utveckling sällanköpvaruomsättning Halmstad Helsingborg Jönköping Kalmar Kristianstad Lund Växjö Figur 2. Sällanköpvaruomsättning för Kristianstad och jämförbara kommuner, Källa: HUI:s Handeln i Sverige. Dagligvaror Dagligvaror (DV) är främst livsmedel, hygien, blommor, tobak och tidningar. Kristianstads kommun har idag (år 2004) ett inflöde av DV på ca 106 Mkr. Detta motsvarar för ett s.k. index 5 på 106 för DV. Kommun Oms. DV 6 år 2004 (Mkr) Förs.underlag år 2004 DV (Mkr) Inflöde/Utflöde Mkr Detaljhandelsindex DV Olofström Älmhult Simrishamn Kristianstad Tomelilla Hässleholm Karlshamn Hörby Sölvesborg Osby Bromölla Östra Göinge Totalt Tabell 3. Dagligvaruomsättning och försäljningsunderlag Källa: HUI:s Handeln i Sverige Befolknings- och konsumtionsökningen ger alltså en tillväxt för dagligvaruhandel på ca 7% (1,5% + 5,5%) fram till år 2015, vilket motsvarar ca 0,6% per år. Detta betyder att DV-omsättningen i aktuella kommuner väntas bli ca Mkr år 2015, d v s en tillväxt i fasta priser med ca 425 Mkr. 5 Index 100 innebär balans mellan in- och utflöde 6 Källa: HUI:s Handeln i Sverige

15 Precis som för sällanköpsvaror får vi räkna med att andra lokala och regionala butiker vill vara med och dela på denna tillväxt. För dagligvaror bedömer Nordplan att Kristianstad kommun kan räkna med att tillgodogöra sig från drygt hälften upp mot större delen av tillväxten fram till år 2015, d.v.s. totalt Mkr, beroende på hur mycket man satsar i Kristianstad. I de två diagrammen nedan jämförs Kristianstad kommuns utveckling inom DVhandeln med de sex andra kommunerna Helsingborg, Kalmar, Växjö, Jönköping, Halmstad och Lund. 115 Utveckling dagligvaruindex Halmstad Helsingborg Jönköping Kalmar Kristianstad Lund Växjö Figur 3. Dagligvaruindex för Kristianstad och jämförbara kommuner, Källa: HUI:s Handeln i Sverige Utveckling dagligvaruomsättning Halmstad Helsingborg Jönköping Kalmar Kristianstad Lund Växjö Figur 4. Dagligvaruomsättning för Kristianstad och jämförbara kommuner, Källa: HUI:s Handeln i Sverige. 12

16 Kristianstad har stärkt sin ställning som dagligvarucentrum liksom flertalet jämförbara städer i Sydsverige. 2.4 Medelinkomster Vad gäller inkomstnivåer i Kristianstad och omkringliggande kommuner ligger de under rikssnittet. I tabellen nedan presenteras kommunerna i ordning, Älmhult som har högst medelinkomst står överst. Tabellen avser medelinkomst för personer 20 år och äldre som var folkbokförda i Sverige både och , inkomståret Medelinkomster 2003 (kr/år) Rang efter Sveriges samtliga 280 kommuner Samtliga Kvinnor Män Riket Älmhult Bromölla Karlshamn Olofström Kristianstad Sölvesborg Östra Göinge Osby Hässleholm Simrishamn Hörby Tomelilla Snittet av ovan kommuner Tabell 4. Medelinkomster för Kristianstad och omkringliggande kommuner Källa: SCB Sedan år 1991 har inte heller kommunerna runt Kristianstad ökat sina inkomster lika mycket som riket, se nedan. 13

17 Medelinkomster Riket Älmhult Bromölla Karlshamn Olofström Kristianstad Sölvesborg Östra Göinge Osby Hässleholm Simrishamn Hörby Tomelilla Snittet av ovan kommuner Figur 5. Medelinkomster för Kristianstad och omkringliggande kommuner Källa: SCB Älmhult, Bromölla, Karlshamn och Olofström har högst medelinkomster, medan Tomelilla, Hörby och Simrishamn har lägst. Övriga kommuner ligger runt snittet för området, men ca kr lägre per år än rikssnittet. Älmhult kommun har haft klart bäst utveckling, år 1991 hade kommunen bland de lägsta medelinkomsterna medan man år 2004 hade högst medelinkomst av de studerade kommunerna. 2.5 Arbetspendling Arbetspendling har betydelse för handeln, bl.a. genom att arbetande handlar en del av sina behov i anslutning till arbetsplatsen. Arbetspendlingen till och från Kristianstad är relativt stor. År 2003 var det personer som pendlade till Kristianstad medan personer pendlade ut. 14

18 Arbetspendling till och från Kristianstad år Inpendling till Kristianstad från (antal) Hässleholm Ö Göinge Bromölla Lund Malmö Hörby Simrishamn Osby Tomelilla Höör Ängelholm Helsingborg Eslöv Perstorp Övriga Skåne Blekinge län Västra Götalands län Kronobergs län Stockholms län Utpendling från Kristianstad till (antal) Figur 6. In- och utpendling från Kristianstad Källa: SCB Som synes i tabellen är den största arbetspendlingen mellan Hässleholm och Kristianstad. Den största nettoutpendlingen går till Malmö, medan den största nettoinpendlingen kommer från Östra Göinge. 15

19 3 Framtida utveckling 3.1 Nya förutsättningar för handeln De svenska hushållens levnadsvillkor har förändrats i grunden under de senaste decennierna. Detta har bl.a. påverkat detaljhandeln. Grundförutsättningarna har ändrats successivt genom det alltmer utspridda boendet, den förbättrade hushållsekonomin, den ökade biltillgången för allt fler hushåll, bättre förvaringsmöjligheter i hemmen och, kanske viktigast, den ökade arbetstiden utanför hemmet bland kvinnor. Omvandlingen underlättades genom en förändrad lagstiftning för handelns öppethållande. Detta gav nya förutsättningar för detaljhandeln, som drogs in i en våg av strukturrationaliseringar med satsning på bl.a. ökad omsättningshastighet, lägre betjäningsgrad och större och färre butiksenheter. De nya konsumentpreferenserna kan beskrivas på olika sätt. Vi utgår från Svensk Handels beskrivning av fyra huvudlinjer 7, vilka alltså speglar handelns egen bedömning. a. Handla billigt - ofta livsmedel eller större inköp till hem och hobby, oftast externt eller halvexternt, t.ex. Maxi ICA, IKEA och Coop Forum står för denna handel. b. Handla rationellt - inköpslistans olika poster handlas snabbast och enklast i ett köpcentrum. En stadskärna som är välplanerad och lättillgänglig för alla kundgrupper "platsar" här. c. Handla upplevelser - stadskärnans utbud är i detta fall, ännu så länge, unikt med sin blandning av kultur och kommersiell handel. Stadens styrka ligger i ett unikt utbud och i en unik miljö. Externhandeln är dock beredd att konkurrera jfr t.ex. filmstaden (Heron City) i Kungens Kurva. d. Handla på vägen till/från arbetet, fritidssyssla eller dylikt. Oftast ren servicehandel i anslutning till allmänna färdmedel, på bensinstationer mm. Relativt små volymer, totalt sett, men växande. Dessa huvudlinjer speglar ett rationellt och från handelns synpunkt realistiskt synsätt, giltiga även i Kristianstad. De kan dock till vissa delar strida mot samhällets önskemål om en god distributionsstruktur med t.ex. väl utvecklad närservice och samhällets ansvar för varuförsörjningen till alla befolkningsgrupper. Det finns handelsföretag som har som strategi att inte ligga externt utan alltid i centrum, t ex Åhléns. En trend som Svensk Handel inte tagit upp ovan är det växande miljöintresset med bl.a. en önskan om ekologisk och närodlad mat samt djuruppfödning där man tagit 7 En kartläggning av Storstockholms detaljhandel 1995, Stockholms Köpmannaförbund

20 större hänsyn till djurens miljö. Många kunder är beredda att betala extra för detta inom rimliga gränser och handelns miljöintresse har successivt ökat. Samtidigt kläms handeln mellan dessa intressen och den ständigt pågående diskussionen om att vår mat är dyr. Nordplans bedömning är att miljön kommer att bli allt viktigare för handeln och kunderna. En central utgångspunkt för vårt arbete med Kristianstad bör vara att rationell handel kan ske i alla stora och lättillgängliga utbud/centrum, d.v.s. även exempelvis i lättillgängliga (även i ett bilperspektiv) ortscentra, samt bra stadsdelscentra med dagligvaruhandel, service m.m. Olika befolkningsgrupper har olika förutsättningar, preferenser och beteenden, t.ex. avseende rörlighet (bl.a. tillgång till bil), ekonomiska resurser, sortimentsönskemål och önskemål om öppethållande. Exempel på sådana grupper, som i olika situationer kan behöva beaktas särskilt med hänsyn till känsligheten för försämrad närservice, är pensionärer, ungdomar, handikappade, olika etniska grupper, barnfamiljer, ensamstående föräldrar och arbetslösa. Många landsbygdsbutiker trängs mellan vikande efterfrågan och en allt hårdare konkurrens. Den vikande efterfrågan tar sig bl.a. uttryck i befolkningsminskning och kanske ännu viktigare: många glesbygdsbor är i idag mycket rörliga och arbetar i en närliggande stad, har tillgång till bil etc. Åtgärder i butiken kan dock ändra mycket. Handelns strävan mot förbättrad ekonomi och marknadsanpassning genom ökad läges- och utbudspolarisering kommer enligt Nordplans bedömning att fortgå under lång tid framöver. Vi kommer att få en ännu tydligare uppdelning mellan kvalitet och kvantitet: å ena sidan en kvalitativ, serviceinriktad och upplevelseaccentuerad handel, gärna kombinerad med ett generöst kultur- och serviceutbud i stadskärnor/city och å andra sidan tydligt profilerad rationell lågpris- och volymhandel i bilorienterade lägen (det främsta Kristianstadsexemplet är Härlöv medan ICA Kvantum med omgivande butiker i Näsby intar en mellanställning som både ett stort stadsdelscentrum och ett trafikorienterat storbutikscentrum). 3.2 Varför etableras viss typ av handel på vissa platser? Under och 1960-talen styrdes handelns etableringar till stor del av ytterstädernas utbyggnad och i viss mån av utbyggnaden av de allmänna kommunikationerna. Många stadsdelscentra kom att ägas av de kommunala bostadsföretagen och sågs som en naturlig del av den nya staden. Marknaden ser annorlunda ut nu i mitten av 2000-talet. Många stora centra ägs av svenska och internationella fastighetsbolag och företagsekonomiska lönsamhetskrav styr utvecklingen. Konkurrensen till bostadsnära traditionella köpcentra ökar hela tiden från ny handel med lägre etableringskostnader, oftast s.k. externhandel. Medan det ofta kostar kr per kvm (eller mer) att bygga om eller nytt i ett centrumläge kan man ofta klara sig under kr per kvm i ett externläge. Samtidigt har bilens roll i 17