LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT

Transkript

1 LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT EN UPPGRADERING AV LEKSAND HANDELSUTREDNING, DAT OKTOBER

2 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Leksands handel idag 3. Leksands handel i framtiden 4. Regionens handel i framtiden, konkurrenter, nybyggnadsplaner och effekter på Leksands handel 5. Diskuterade förändringar i Leksands dagligvaruhandel 6. Effekter av flytt till kv Grönstedt 7. Effekter av flytt till Norra Infarten 8. Slutsats och rekommendation 2

3 3 1. BAKGRUND

4 ÖNSKEMÅL OM UTÖKAT DAGLIGVARUUTBUD En av dagligvaruaktörerna i Leksands stadskärna önskar större och mer rationella lokaler då butiken idag inte har möjlighet att utvecklas som handlaren önskar. Det finns två alternativa lägen för denna etablering det ena ute vid riksväg 70. Detta läge skulle medge en totalyta på à kvm, varav à kvm livsmedelshandel. det andra på Noret i kv. Grönstedt med en totalyta på ca kvm. 4

5 NEWSECS UPPDRAG OCH PROJEKTGRUPP Uppdraget Newsecs uppdrag är att utreda vad som händer med handeln, i hela kommunen och framförallt i centrum, för de två alternativa etableringsalternativen, och om dess nuvarande lokaler fylls med andra butiker och verksamheter. Projektgrupp Lisa Lagerén (projektledare), Janne Sandahl och Joakim Sandahl. Dessutom har diskussioner förts med representanter från ex vis Ica, Coop, Siljans konditori, Lantliv, Colorama, Leksands hälsokost samt centrumledare Ewa Isacsson och representanter från Leksands kommun. Uppdragsgivare är kommunen genom Göran Wigert. 5

6 6 2. LEKSANDS HANDEL IDAG

7 LEKSAND - BASDATA Befolkning december år 2011: Befolkningsutvecklingen har varit svagt vikande, och vi antar här att den kommer att vara ± 0 under prognosperioden. Detaljhandelsomsättning år 2010 inkl moms (2011 inom parentes): Dagligvaror 445 Mkr/år (435 Mkr/år) Sällanköpsvaror 351 Mkr/år (358 Mkr/år) Källa: SCB, Handeln i Sverige 7

8 OMSÄTTNINGEN I KOMMUNEN IDAG (ÅR 2010) Källa: Handeln i Sverige, Newsec. Norra infarten 0 Mkr SV 0 Mkr DV Noret 115 Mkr SV 300 Mkr DV Hjultorget 190 Mkr SV 80 Mkr DV Övrigt 45 Mkr SV 65 Mkr DV Totalt 350 Mkr SV 445 Mkr DV Kommentar: Leksands starkaste SV-handelsområde är Hjultorget, där Clas Ohlson och mer volymhandelsorienterad handel dominerar. Norets omsättning på sällanköpsvarusidan når inte ens upp till hälften av kommunens totala omsättning. Dock är Noret starkt på dagligvarusidan, med tre relativt stora enheter. 8

9 DETALJHANDELSINDEX, RELATIVT RIKET Försäljningsunderlag inkl moms år 2010 (2011 inom parentes): Dagligvaror 470 Mkr/år (473 Mkr/år) Sällanköpsvaror 455 Mkr/år (453 Mkr/år) Källa: Handeln i Sverige. Detaljhandelsindex år 2010 (relationen mellan verklig omsättning och försäljningsunderlag, i jämförelse med riket, som har index 100) Dagligvaror 95 (Dalarnas län 112) (2011: 92 resp 108) Sällanköpsvaror 77 (Dalarnas län 85) (2011: 79 resp 84) Källa: Handeln i Sverige. Kommentar: Dagligvaruindexet är normalt för en ort av Leksands storlek. Sällanköpsvaruindexet är högt, men beror framförallt på den starka handeln i Hjultorget. 9

10 KOMMENTAR OM FRITIDSBOENDE OCH TURISTER Leksand har en tredubblad befolkning under sommaren, vilket motsvarar à extra fastboende när det gäller konsumtion av detaljhandelsvaror, framförallt av sällanköpsvaror ett konsumtionstillskott av 150 à 170 Mkr sällanköpsvaror och uppemot 50 Mkr dagligvaror Turismen bidrar till förhållandevis höga indextal för en ort på invånare, men det är en resurs som borde kunna nyttjas ännu bättre. 10

11 DAGLIGVARUHANDELNS (DV) UTVECKLING I LEKSAND OCH GRANNORTERNA Källa: Handeln i Sverige Kommentar: Leksand hävdar sig ganska bra, men turismen borde höja mer. Leksand har knappt 5 % av länets dagligvaruförsäljning. Dagligvaruomsättning 2010, Mkr inkl moms Leksand 445 Gagnef 233 Rättvik 359 Mora 780 Falun Borlänge Dalarnas län

12 SÄLLANKÖPSVARUHANDELNS (SV) UTVECKLING I LEKSAND OCH GRANNORTERNA Kommentar: Källa: Handeln i Sverige Leksands index är högt och svagt ökande, tack vare bl a turisterna, Clas Ohlson och Hjultorget. Leksand har drygt 5 % av länets sällanköpsvaruförsäljning Sällanköpsvaruomsättning 2010, Mkr inkl moms Leksand 351 Gagnef 58 Rättvik 104 Mora 747 Falun Borlänge Dalarnas län

13 3. LEKSANDS HANDEL I FRAMTIDEN 13

14 EFTERFRÅGAN ÖKAR Antagen framtida per capita-konsumtion, årlig tillväxt DV + 1 % per år SV + 2 à 3 % per år E-handeln har nästan 5 % av den totala konsumtionen och har växt de senaste åren med över 10 % per år, men det är stora skillnader mellan olika varugrupper. Nöje, restaurang + 6 % per år Antal invånare ± 0 % (dock kan en viss förskjutning ske till Noret, då bostadsutbyggnad på uppemot 150 lgh planeras där) Detta ger en tillväxt till år 2015, från år 2010, i fasta priser DV + 5 % SV + 10 à 15 % Plus ökat inflöde Minus ökad konkurrens Plus minus egna åtgärder Källa: Newsec, KPG, SCB m m 14

15 FRAMTIDA MÖJLIG OMSÄTTNING I LEKSAND MHT FÖRÄNDRAD BEFOLKNING OCH PER- CAPITA KONSUMTION Omsättning 2010, Mkr inkl moms Omsättning 2015, Mkr inkl moms Omsättningsökning, Mkr inkl moms Omsättningsökning, % Dagligvaror Sällanköpsvaror à à à 15 Fram till 2015 kommer alltså kommuninvånarnas och turisternas efterfrågan, trots att befolkningen inte ökar något, att öka: Dagligvaror med 5 %, eller med ca 20 Mkr Sällanköpsvaror med 10 à 15 %, eller med 35 à 55 Mkr Turisternas inköp har antagits öka i samma takt som de fastboendes. 15

16 4. REGIONENS HANDEL I FRAMTIDEN: KONKURRENTER, NYBYGGNADSPLANER OCH EFFEKTER PÅ LEKSANDS HANDEL 16

17 STÖRRE NYBYGGNADSPLANER FÖR HANDEL I REGIONEN TILL ÅR 2015 Mora kvm SVV Borlänge kvm SVV Falun kvm SVV kvm DV Kommentar: Det finns omfattande utbyggnadsplaner på andra orter i regionen. Troligen kommer allt detta inte att förverkligas, vi räknar med att ca 50 % blir verklighet till år Källa: Newsec m fl SVV = Storskalig SV Ludvika kvm SVV kvm DV 17

18 OMSÄTTNING SOM KOMMER ATT TAS FRÅN LEKSAND PGA ÖKAD REGIONAL KONKURRENS SV: 5 Mkr i ökat utflöde till Mora Mora kvm SVV SV: 50 Mkr i ökat utflöde till Borlänge SVV = Storskalig SV SV: 20 Mkr i ökat utflöde till Falun DV: 15 Mkr i ökat utflöde till Falun Borlänge kvm SVV Falun kvm SVV kvm DV Utbyggnadsplanerna i andra kommuner kan år 2015 över natten ge vidstående omsättningsförluster för Leksand. Ökande efterfrågan kommer att kompensera. Blå pilar avser SV-utflöde, röda pilar DV-utflöde. (De nya handelsytorna i Ludvika skapar ett endast försumbart flöde från Leksand) Våra beräkningar visar ett totalt nytt utflöde: SV 75 Mkr, DV 15 Mkr, varav ca 50 % till år

19 5. DISKUTERADE FÖRÄNDRINGAR I LEKSANDS DAGLIGVARUHANDEL 19

20 TVÅ ALTERNATIV Två alternativa lägen finns: I Noret, i kvarteret Grönstedt Vid Norra Infarten Norra infarten Kv Grönstedt Kv Grönstedt 20

21 6. EFFEKTER AV FLYTT TILL KV GRÖNSTEDT (VI HAR SOM RÄKNEEXEMPEL VALT ATT VISA HUR EN FLYTT AV ICA SKULLE SLÅ) 21

22 OMSÄTTNINGSFÖRSKJUTNINGAR FÖR DAGLIGVAROR VID EN FLYTT AV ICA TILL KV GRÖNSTEDT kvm ny högkvalitativ DV-yta på Noret kan omsätta uppemot 120 Mkr inkl moms år 2015, om det är en flytt av, som i detta exempel, ICA. Av detta kommer 15 à 20 Mkr från de två återstående dagligvaruenheterna i Noret, 70 à 80 Mkr är den egna överflyttade omsättningen, 10 à 15 Mkr från övrig dagligvaruhandel i kommunen och resterande är tillväxt och ett litet återtaget utflöde. Detta betyder ökad dagligvaruhandel i Noret med ca 20 Mkr. Detta ger en positiv spin-off-effekt på Norets sällanköpsvaruhandel med några miljoner kronor, främst den mest närbelägna handeln. Dessutom kan den yta som tidigare disponerats av dagligvaruhandel omdanas till rationella shoppinglokaler, vilka kan generera en sällanköpsvaruomsättning på uppemot 30 Mkr. 22

23 LÄGESKVALITETER IDAG FÖR SHOPPING I NORET Newsec har studerat hur de lokala lägeskvaliteterna förändras vid de två olika lägena för utbyggd dagligvaruhandel. Men först en titt på vår utgångspunkt, hur det ser ut idag. Dagsläget för shopping ser enligt den lokala lägesmodellen Kolla Läget ut enligt vidstående karta. För att med lönsamhet kunna nyetablera krävs som regel ca 50 poäng, och de traditionellt sett bästa lägena i en stadskärna av Leksands storlek brukar ligga kring 60 poäng. Norsgatan är, liksom år 2008, fortfarande starkaste shoppingläge, dock på en relativt låg nivå, runt 50 poäng. 23

24 FÖRÄNDRADELÄGESKVALITETER FÖR SHOPPING I NORET OM ICA SKULLE FLYTTA TILL KV GRÖNSTEDT Om ex vis Ica etableras i kv Grönstedt kommer läget i dess omedelbara närhet att förbättras, även för shopping. Vi har i vårt exempel utgått ifrån att Icas nuvarande lokaler fylls med ex vis två bra beklädnadsbutiker, vilket förbättrar även detta läge. Läget vid Norsgatan försämras något, eftersom man här inte får ta del av de positiva effekterna, men däremot får en svag negativ effekt av större konkurrens om parkeringen. För detta scenario blir de lokala lägeseffekterna sammantaget något positiva. + 5 à 10 % + < 5 % - 2 à 3 % 24

25 7. EFFEKTER AV FLYTT TILL NORRA INFARTEN (VI HAR SOM RÄKNEEXEMPEL VALT ATT VISA HUR EN FLYTT AV ICA SKULLE SLÅ) 25

26 OMSÄTTNINGSFÖRSKJUTNINGAR FÖR DAGLIGVAROR VID FLYTT AV ICA TILL NORRA INFARTEN kvm ny högkvalitativ DV-yta vid Norra Infarten kan omsätta ca 150 Mkr inkl moms år 2015, om det är en flytt av ICA från Noret. Av detta kommer ca 20 Mkr från de två återstående dagligvaruenheterna i Noret, 70 à 80 Mkr vara den egna överflyttade omsättningen, ca 10 Mkr från övrig dagligvaruhandel i kommunen, 20 Mkr vara tillväxt och 30 Mkr vara återtaget utflöde. Detta betyder en minskad dagligvaruhandel i Noret med ca 100 Mkr/år. Detta ger en negativ spin-off-effekt på sällanköpsvaruhandeln med 5 à 10 Mkr/år. Även i detta alternativ kan den yta som tidigare disponerats av dagligvaruhandel omdanas till rationella shoppinglokaler, vilka kan generera en sällanköpsvaruomsättning på uppemot 30 Mkr. 26

27 FÖRÄNDADE LÄGESKVALITETER I NORET OM ICA FLYTTAR TILL NORRA INFARTEN Om ex vis Ica etableras vid Norra infarten, tappar stadskärnan en viktig aktör, vilket försvagar. Vi har utgått ifrån att Icas nuvarande lokaler fylls med ex vis två bra beklädnadsbutiker, vilket förbättrar detta läge även i detta scenario. Läget förbättras även eftersom dessa enheter inte kräver lika mycket parkering, vilket ger ett överskott till övriga verksamheter. I övriga stadskärnan ser man svaga negativa effekter, framförallt beroende på den generella regionala försämringen, enstaka butiker kan tänkas lägga ner (dock är det inte möjligt att peka ut vilka enheter, varför det blir en svag nedgång över de berörda delarna av Noret). De positiva och negativa effekterna på det lokala planet tar i stort sett ut varandra i detta scenario ca 5 % - 1 à 2 %

28 8. SAMMANFATTNING, SLUTSATS OCH REKOMMENDATION 28

29 SAMMANFATTANDE TABELL Scenario Regionala effekter på Noret, DV Regionala effekter på Noret, SV Lokala lägeseffekter på Noret, SV Tillväxt till år 2015, del som kan fångas upp av Noret, SV och DV Totala effekter på Noret Kv Grönstedt Norra Infarten + ca 20 Mkr + ca 30 Mkr + < 5 Mkr + 30 à 40 Mkr + > 80 Mkr - ca 100 Mkr + ca 30 Mkr +- 0 Mkr + 5 à 10 Mkr - > 60 Mkr De regionala effekterna på DV omfattar även den flyttade enhetens egen omsättning. Vi har inte antagit att någon ytterligare enhet etableras vid Norra Infarten, om ICA eller någon annan dagligvaruenhet skulle etablera sig där. Detta kan dock inte uteslutas, då blir de regionala effekterna på Noret mer negativa för det scenariot, både beroende på ev flytt av någon enhet som ligger i Noret idag och den ytterligare ökade konkurrens som en sådan etablering ger. Intresse finns säkert för att etablera enheter som vill omsätta ytterligare några tiotal Mkr, även om en sådan etablering kanske inte kan räknas hem. 29

30 SLUTSATS OCH REKOMMENDATION För Norets övriga handel är alternativet med att flytta en av dagligvaruenheterna till kv Grönstedt klart positivt, jämfört med att flytta den utanför stan. Om man ändå väljer att tillåta dagligvaruhandel vid Norra Infarten är det viktigt att detaljplanen reglerar hela handelsytan, som inte bör överstiga dagligvaruenhetens yta. Norets sällanköpsvaruhandel är starkt beroende av dagligvaruhandelns kundflöde, var rädd om det! Under förutsättning att de fysiska frågorna kan lösas på ett tillfredsställande sätt m a p ex vis parkering, något som enligt de planer som Newsec tagit del av, inte verkar omöjligt, bör kommunen förorda en flytt inom stadskärnan. 30