Handeln i Falkenberg. Utvecklingen till år

Transkript

1 Handeln i Falkenberg Utvecklingen till år

2

3 INNEHÅLL 1. UPPDRAG OCH DEFINITIONER Uppdraget Definitioner DETALJHANDELN I FALKENBERG ÅR 2009/ Detaljhandeln i hela kommunen Omsättningen år Försäljningsindex Detaljhandeln i Falkenbergs tätort Detaljhandeln i Ullared år Ullareds roll i kommunens detaljhandel Dagligvaruhandeln i de mindre tätorterna BEFOLKNING, HANDEL OCH EFTERFRÅGAN FRAM TILL ÅR Marknadsområde Befolkningsprognos Inkomster Utveckling av detaljhandelsefterfrågan fram till år Dagligvaror Sällanköpsvaror HANDELNS UTVECKLING I SVERIGE OCH I REGIONEN Strukturomvandlingen Motkrafter Konkurrens i regionen Konkurrens inom dagligvaruhandeln Konkurrens inom sällanköpsvaruhandeln Ullareds unika förutsättningar Slutsatser för Falkenbergs kommun SWOT ANALYS Styrkor Svagheter Möjligheter Hot... 21

4 6. MÖJLIGA SCENARIER TILL ÅR Ökande befolkning ger stora möjligheter Scenario 1. Stadskärnan utvecklas med nya shoppingytor mm. Inga nya köpcentra i andra lägen Scenario 2. Shoppingcentra etableras i halvexterna lägen, dels vid Södra Åstranden, dels vid Tångarondellen Scenario 3. Ett shoppingcenter etableras i externt läge vid t.ex. E6 motet Scenario 4. Inga nya köpcentra och inga satsningar i stadskärnan SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER FÖR KOMMUNENS PLANERING Slutsatser Inledning Satsa i centrum Parkering Kvarteret Bacchus Kvarteret Dalkullan Expansionsområden för volymhandel Dagligvaruhandeln i kommunen Rekommendationer för kommunens planering Inledning Shopping Volymhandeln Dagligvaruhandeln En hållbar stadsutveckling UPPDRAGSGRUPP... 33

5 1. UPPDRAG OCH DEFINITIONER 1.1. Uppdraget NIRAS har fått i uppdrag av Falkenbergs kommun att göra en handelsutredning. Följande delar ska ingå i utredningen: 1. Beskrivning av nuläget för handeln i Falkenbergs kommun och i regionen 2. Analys av utvecklingsmöjligheter och framtida behov för handeln i Falkenbergs kommun och i regionen 3. Förslag till lokaliseringsprinciper och riktlinjer för handelsetableringar i Falkenbergs kommun med hänsyn till större närliggande handelsområden Utredningen skall innehålla en beskrivning och analys av handeln i Falkenbergs kommun: Befolkning, inkomster Detaljhandelsindex, analys av dagens situation Omsättning Vidare beskrivs kortfattat: Nuvarande detaljhandel i regionen, konkurrens mellan olika handelsplatser. Omsättningsutveckling inom handeln i regionens kommuner Kända utbyggnader och nya handelsplatser. Internethandelns påverkan Förväntade strukturförändringar och lokaliseringar inom de olika detaljhandelsbranscherna En allmän betraktelse av detaljhandels utveckling i Sverige och i Västra Götaland med påverkansanalys för handeln i Falkenbergs kommun. Vidare beskrivs förväntade framtida förändringar i Falkenbergs kommun Befolkningsutveckling Regional konkurrens Detaljhandelsindex Omsättning Ansvarig hos Falkenbergs kommun är planarkitekt Pernilla Jacobsson. En arbetsgrupp bestående av näringslivschef Catharina Rydberg Lilja, exploateringsingenjör Jörgen Högdin, planarkitekt Johan Risholm, avdelningschef socialförvaltningen Heinrich Schöpf, markingenjör Helena Lundberg och centrumledare Agneta Snygg har också deltagit i arbetet. 5 (33)

6 1.2. Definitioner All omsättning är i 2010 års priser inkl. moms om inget annat anges. Omsättning och försäljning används synonymt i denna analys. Horisontår är år 2015 och Med horisontår menas de framtida försäljningsåren 2015 och År 2018 är valt för att det är så långt Falkenberg har en befolkningsprognos är ett mellanår. Dagligvaror innefattar mat, blommor, kemtekniska artiklar, Systembolaget m.m. Av dagligvaror är ungefär 80 % livsmedel. Exempel på små specialbutiker inom dagligvaror är tobak, pressbyrån, konditorier och bensinstationernas dagligvarudelar. Sällanköpsvaror är övriga egentliga detaljhandelsvaror, som indelats i två huvudgrupper: Volymhandel med sällanköpsvaror (vitvaror, möbler, TV, byggvaror m.m.) som svarar för ca 40 % av den totala sällanköpsvaruomsättningen. Shopping (kläder, skor, ur, guld m.m.), som vanligen svarar för ca 60 % av den totala sällanköpsvaruomsättningen. 6 (33)

7 2. DETALJHANDELN I FALKENBERG ÅR 2009/ Detaljhandeln i hela kommunen OMSÄTTNINGEN ÅR 2010 Dagligvaruhandeln omsatte Mkr år 2010 (jmf år 2009 då dagligvaruhandeln omsatte Mkr). Ett skäl till att dagligvaruomsättningen sjunkit något är sannolikt Coop Forumetableringen i södra Varberg. Sällanköpsvaruhandeln omsatte Mkr år 2010 (jmf år 2009 då sällanköpsvaror omsatte Mkr) och hela detaljhandeln Mkr år 2010 (jmf år 2009 då hela detaljhandeln omsatte Mkr) FÖRSÄLJNINGSINDEX Försäljningsindex 1 i Falkenbergs kommun år 2010 var 165 för dagligvaror. Motsvarande för Hallands län var 109. Försäljningsindex i Falkenbergs kommun år 2010 var 360 för sällanköpsvaror. Motsvarande för Hallands län var 133. Huvudskälet till kommunens höga index är handeln i Ullared. NIRAS räknar med att Ullared kommer att fortsätta att växa snabbare än handeln i riket, därmed bedömer vi att kommunens handelsindex kommer att fortsatta öka både för sällanköpsvaror och för dagligvaror. Nedan redovisas befintlig samt planerad DV och SV handel. 1 Försäljningsindex är omsättning delat med konsumtionsunderlaget. Ett index över 100 innebär att man har ett nettoinflöde av omsättning till kommunen eller regionen. Källa: HUI. 7 (33)

8 Figur 1 Befintlig samt planerad handel i Falkenbergs kommun. När det gäller dagligvaruhandel som markerats med ränder har nedläggning annonserats, se sid 11. Källa: Falkenbergs kommun, NIRAS 2.2. Detaljhandeln i Falkenbergs tätort NIRAS bedömer att dagligvaruhandeln i Falkenbergs tätort år 2009 omsatte ca 850 Mkr och sällanköpsvaruhandeln ca 700 Mkr. Om vi p.g.a. Ullared (se sid 7) och avstånden till de inre delarna av kommunen räknar med att Falkenbergs stad i praktiken har ett upptagningsområde på ca inv. har tätorten ett dagligvaruindex på ca 80 vilket är normalt för en tätort av Falkenbergs storlek. 8 (33)

9 NIRAS bedömning är att dagligvaruhandeln i Falkenberg fungerar relativt väl idag. Det finns en variation i utbudet och det finns en stor centrumnära butik (Ica Kvantum). En svaghet är att det saknas en fullsorterad butik i själva stadskärnan. En sådan är bra för bl a de närboende och den skapar puls i centrum. När det gäller sällanköpsvaruhandeln kan man på motsvarande sätt som för dagligvaruhandeln räkna med att Falkenbergs stad i praktiken har ett upptagningsområde på ca invånare, exklusive Ullared, ger det ett sällanköpsvaruindex för tätorten på ca 70 vilket är något svagt. Falkenberg behöver således stärka sin handel både vad avser shopping (som idag främst finns i stadskärnan). Flera ledande butikskedjor saknas, t ex H&M och Clas Ohlsson. Även volymhandeln bör utökas. Allt för att hålla kvar kunderna på hemmaplan och undvika onödiga och långa inköpsresor. Se vidare det avslutande kapitel 7. Kv Bacchus: DV + SVhandel planeras Figur 2 Tätortskarta med större dagligvarubutiker, sällanköpsvaruhandel samt planerad handel. Sällanköpsvaruhandeln domineras av shopping i stadskärnan och volymhandel i övrigt. 9 (33)

10 2.3. Detaljhandeln i Ullared år 2009 Gekås omsatte Mkr år 2009 enligt egen uppgift, varav NIRAS bedömer Mkr var sällanköpsvaruomsättning och 800 Mkr dagligvaruomsättning. År 2010 omsatte Gekås ca Mkr varav Mkr för sällanköpsvaror och 900 Mkr för dagligvaror. NIRAS bedömer att övrig detaljhandel i det externa handelsområdet kring Gekås omsätter Mkr varav grovt skattat 50 Mkr är dagligvaror (blommor, godis mm). Totalt skulle hela Ullared år 2010 då ha omsatt dagligvaror för ca 950 Mkr och sällanköpsvaror för upp mot Mkr Ullareds roll i kommunens detaljhandel Till mycket stor del lever Ullared sitt eget liv på Falkenbergs detaljhandelsmarknad. Upptagningsområdet är som nämnts stora delar av Sverige samt Norge och Danmark. Ullared är en stor arbetsgivare. Ullered tar en del omsättning från handeln i Falkenbergs tätort, både inom dagligvaror, beklädnad etc. men inte avsevärt mer än vad som är vanligt på andra marknader där man har lågpriskonkurrens. I det stora hela bedömer NIRAS att Ullared är en tillgång för kommunen i synnerhet för inlandet. Turistströmmarna till Ullared kan dessutom säkert utnyttjas mer ute vid kusten Dagligvaruhandeln i de mindre tätorterna Dagligvaruhandeln i Sverige har på senare år koncentrerats alltmer till stora butiker ofta i huvudorternas centrum eller utkanter. NIRAS bedömer att dagligvaruhandeln i de övriga tätorterna utanför Falkenberg (inkl Ica Supermarket i Ullared) sammanlagt omsatte Mkr. Kommunen har som nämnts en relativt normal (på gränsen till god) dagligvaruhandel i de mindre orterna. En välsorterad närbutik (som t ex Ica Nära) kan räkna med en lokal marknadsandel på ca 20 % (naturligtvis kan det variera). Efterfrågan per capita för dagligvaror är ca kr inkl moms. För att driva en närbutik brukar kedjorna vilja omsätta ca Mkr. Om vi då räknar baklänges innebär det att en medelstor närbutik behöver ett befolkningsunderlag på personer eller mer. Finns det många fritidshus i området bidrar en fritidsboende med ca 20 % av en fastboende till butikens omsättning. En icke kedjeanknuten mindre närbutik kan ha en betydligt lägre omsättning än nämnda 20 Mkr, en nedre gräns kan sättas till ca 5 Mkr. Det går dock här inte att dra slutsatsen att det räcker med 800 fastboende eller fritidsboende för att försörja en sådan butik, eftersom butiker av en sådan storlek ofta inte kan överleva på lång sikt. Den nedre omsättningsgränsen hänger inte bara samman med en kedjeanknytning, utan det beror också på framtida investeringsbehov i butiken och generationsskiften. Minst lika viktig som omsättningen i Mkr är omsättningstrenden. En liten butik (säg (33)

11 Mkr) som anpassat sin profil, ekonomi och drift till sin storlek, kan således få god lönsamhet om omsättningen ökar med t ex 5 % varje år. Det är därför en befolkningstillväxt är så avgörande. Omvänt får en butik som omsätter 20 Mkr snabbt problem om den tappar omsättning utan att anpassa kostymen efter detta. De mindre butikerna är som antytts utsatta för en hårdnande konkurrens från stora butiker ofta i städernas utkanter, I det här fallet även från Gekås. NIRAS bedömer dock att det inte hjälper de mindre butikerna så mycket att avstå från nya dagligvaruetableringar i Falkenbergs tätort. Det som verkligen kan öka omsättningen i de mindre orterna är att de får en positiv befolkningsutveckling. För att det skall ske krävs en offensiv planering bl a från kommunen och självklart att det finns en efterfrågan att bosätta sig på orten. Denna efterfrågan finns inte överallt men många kustnära områden i finns en sådan efterfrågan. Se vidare nedan. För att nyetablera en närbutik vill kedjorna oftast kunna räkna med att omsätta Mkr. Ofta är kedjorna mest intresserade att etablera butiker där de ser en växande befolkning. I de mindre orterna har Ica butiker i Älvsered och Vessigebro. Ica uppger med ett undantag (Älvsered) att deras butiker i Falkenbergs kommun har en stabil eller ökande utveckling. Coop har två närbutiker i Glommen och Morup i en egen konsumentförening. De har under flera år haft en sviktande omsättning och föreningen har meddelat att butikerna kommer att stänga i januari I Långås finns en butik under namnet Handlar n. Den har en stabil utveckling och dessutom en relativt stor Cateringverksamhet. Matöppet i Slöinge har en stabil utveckling, och får ett starkt tillskott av sommarhandeln. Matöppet i Ätran har nyligen lagt ned, men kommer eventuellt att återuppstå i annan regi under Nya stora dagligvarubutiker i Falkenberg tar främst sin omsättning från andra stora butiker och i liten grad från butikerna i de mindre orterna. Se vidare om detta i kapitel (33)

12 3. BEFOLKNING, HANDEL OCH EFTERFRÅGAN FRAM TILL ÅR Marknadsområde Det huvudsakliga upptagningsområdet för sällanköp och dagligvaruhandeln i Falkenbergs centrum och tätort är Falkenbergs kommun. Övriga tätorter har ett mer lokalt upptagningsområde. Ullared skapar ett kraftigt inflöde från andra kommuner medan Falkenbergs tätort har balans eller ett visst utflöde. Vi återkommer till denna fråga. För Ullareds del är det huvudsakliga upptagningsområdet södra och västra Sverige. Ullared har även kunder från övriga Sverige samt Norge, Danmark mm Befolkningsprognos Befolkningen i Falkenbergs kommun uppgick vid årsskiftet 2010/2011 till invånare. Enligt kommunens egen befolkningsprognos förväntas befolkningen öka med 0,6 % per år, vilket motsvarar ca 5 % fram till 2018, dvs. drygt personer. Befolkningsökningen är i nivå med det förväntade snittet för riket. Kommun År Förändring (%) Falkenberg ,0 % Totalt ,0 % Tabell 1 Befolkningsprognos för Falkenbergs kommun t o m år Källa: Falkenbergs kommun 3.3. Inkomster Medianinkomsten i Falkenberg för alla som är 20 år eller mer låg år 2000 på kr mot för riket. År 2009 hade Falkenberg knappat in till kr mot mot riket. Hallands län har under samma period passerat riket. NIRAS bedömning är att detta i huvudsak är ett uttryck för att Hallands attraktivitet som bostads och arbetsmarknadsregion sakta men säkert ökar. Ett skäl till detta är att förbättrade kommunikationer bidragit till regionförstoringar, så att norra Halland integreras med Stor Göteborg och södra Halland med det expansiva västra Skåne. Vi bedömer också att denna trend kommer att fortsätta. Falkenberg har länge legat något i skuggan av denna utveckling men så är inte längre fallet. Falkenberg har chans att bli en del av en positiv utveckling om man satsar offensivt och klokt på goda livsmiljöer och ett livskraftigt näringsliv. 12 (33)

13 3.4. Utveckling av detaljhandelsefterfrågan fram till år 2018 Mycket pekar på att tillväxten i riket kommande år blir långsammare än de senaste tio åren. NIRAS bedömning fram till år 2018 är 2,5 % per capita och år för sällanköpsvaror. För dagligvaror bedöms tillväxten bli 1,5 % per capita och år. Denna prognos ligger nära den långsiktiga utvecklingen inom handeln i Sverige sedan år NIRAS bedömer med hänvisning till vad som ovan sagts om inkomstutvecklingen att Falkenbergs kommun kommer att ha minst denna utveckling DAGLIGVAROR NIRAS bedömer dagligvaruefterfrågan per capita år 2010 till ca kr för Falkenbergs kommun. År 2010 År 2015 År 2018 ökn (Mkr) ökn (Mkr) tot ökn (Mkr) ökn per år Befolkning ,6 % Efterfrågan/capita (tkr) 30,7 33,0 34,4 1,5 % Total dagligvarukonsumtion i Falkenbergs kommun (Mkr) ,1 % Tabell 2 Bedömd total dagligvarukonsumtion i Falkenberg. Källa: NIRAS, HUI, Falkenbergs kommun Dagligvarukonsumtionen i marknadsområdet bedöms växa med ca 220 Mkr under perioden vilket motsvarar knappt 30 Mkr per år. Falkenbergs kommun bedömer att befolkningen i takt med växande arbetsmarknadsregioner kan komma att växa snabbare, med en befolkningsökning på upp till 1,2 % per år. I ett sådant scenario kan dagligvaruhandeln öka med ytterligare ca 65 Mkr fram till år SÄLLANKÖPSVAROR NIRAS bedömer sällanköpsvaruefterfrågan per capita år 2010 till ca kr för Falkenbergs kommun. År 2010 År 2015 År 2018 ökn (Mkr) ökn (Mkr) tot ökn (Mkr) ökn per år Befolkning ,6 % Efterfrågan/capita (tkr) 29,8 33,5 35,8 2,5 % Total sällanköpsvarukonsumtion i Falkenbergs kommun (Mkr) ,1 % Tabell 3 Bedömd total sällanköpsvarukonsumtion i Falkenberg. Källa: NIRAS, HUI, Falkenbergs kn 13 (33)

14 Sällanköpsvarukonsumtionen i marknadsområdet bedöms växa med ca 320 Mkr under perioden vilket motsvarar ca 40 Mkr per år. Som tidigare nämnts delar man upp sällanköpsvaror i shopping och volymhandel. Shopping motsvarar ca 60 % av total sällanköpsvarutillväxt och volymhandel ca 40 % av total sällanköpsvarutillväxt. Med en alternativ befolkningstillväxt på 1,2 % (se sid 13) skulle sällanköpsvaruhandeln kunna öka med ytterligare ca 60 Mkr fram till år (33)

15 4. HANDELNS UTVECKLING I SVERIGE OCH I REGIONEN 4.1. Strukturomvandlingen Dagligvaruhandelns stora försäljningsvolymer koncentreras alltmer till stora butiker och stormarknader i de stora och medelstora städernas utkanter och stadskärnor. Inom sällanköpsvaruhandeln koncentreras på ett liknande sätt shoppingen (kläder, skor, lätt heminredning mm, jfr avsnitt 1) till stora shoppingcentra och till stora stadskärnor. Volymhandeln inom sällanköpsvaruhandeln (bygghandel, möbler, hemelektronik mm) koncentreras främst till handelsområden i städernas utkanter Motkrafter NIRAS bedömer att denna utveckling redan skapar motkrafter. Kunderna vill ha variation också. I stadskärnorna växer det upp eller förstärks stråk med restauranger och mindre butiker både med och utan kedjeanknytning. De gallerior som ev. finns är en viktig del i detta arbete. För att detta skall fungera väl krävs ofta ett nära samarbete mellan kommun, fastighetsägare och handel. Kommunen ser till att infrastrukturen fungerar väl, och tillsammans med fastighetsägarna att stadskärnan är attraktiv och trivsam. I många kommuner finns centrumbolag eller likande för att driva på denna utveckling Konkurrens i regionen KONKURRENS INOM DAGLIGVARUHANDELN Dagligvaruhandeln är i huvudsak lokal. Få inköpsresor är längre än 20 minuter, utom till Ullared och då är det oftast fråga om varor som tål längre tranporter. De flesta inköpsresor av dagligvaror sker på mycket kortare håll. Många inköp sker till fots, med cykel eller inom några minuter med bil, inom tätorten och i de mindre orterna. Falkenbergs kommun har inte några riktigt externa dagligvarubutiker (undantaget Gekås). Alla butiker ligger inom gång cykelavstånd från bostadsområden. Det är viktigt att bevaka att gång och cykelförbindelserna blir bra och gena till nya butiker. Inom dagligvaruhandeln är Falkenberg relativt välförsett, även om nya aktörer bör välkomnas. Det finns ett visst utflöde till stora butiker i grannkommunerna Varberg och Halmstad, men inte mer än vad som kan anses normalt. Så länge som Falkenbergs dagligvaruhandel utvecklas och hänger med i den regionala konkurrensen ser NIRAS inga dramatiska problem i Falkenberg p.g.a. ny konkurrens inom dagligvaruhandeln från andra kommuner. Kommunen kan dock underlätta dagligvaruhandels förnyelse i sin planering, se vidare i kapitel (33)

16 Viss handel med dagligvaror sker via Internet, men denna handel förväntas inte växa lika fort som för sällanköpsvaror (se sid 18). Den kan komma att bli ett viktigt komplement till butikshandel för dem som inte kan eller vill handla i butik. Volymerna bedöms dock inom tio år vara så små att de knappast påverkar butikshandeln KONKURRENS INOM SÄLLANKÖPSVARUHANDELN Falkenbergs stad Falkenbergs stadskärnehandel är koncentrerad till kvarteren kring Stortorget, Nygatan och Storgatan med galleriorna Kronan vid Nygatan och Gallerian vid Stortorget. Figur 3 Karta över Falkenberg centrum med Kronan i söder och Stotorget med Gallerian i norr. Inom den del av sällanköpsvaruhandeln som är shopping (definieras i avsnitt 1) bedömer NIRAS att både Halmstad, Kungsbacka och Varberg kommer att fortsätta att förstärka sin handel. På längre avstånd finns främst Göteborg och Helsingborg med Väla. NIRAS bedömningar är att utflödena är mer riktade norrut än söderut. 16 (33)

17 Figur 4 Avståndskarta 30, 45, 60 min med bil från Falkenberg C Varberg Handeln siktar på att utöka utbudet av skrymmande varor (volymhandel) i nuvarande verksamhetsområden där den redan är etablerad, samt satsa på utvecklingen av området Västra Hamnen när järnvägstunneln blir klar och området kopplas till den centrala staden. Varberg väntas öka sin befolkning relativt kraftigt under de närmaste tio åren, dels genom förtätning av centralorten och utvidgning av den, dels genom att de centralortsnära samhällena med bra kommunikationer får växa. 17 (33)

18 Halmstad Bland inköpsmålen i Halmstad kan nämnas Bygghandel, Biltema och Clas Ohlsson. Eurostop planerar en utbyggnad med främst shopping men det kan enligt uppgift från en av fastighetsägarna ta ca tre år till öppning Göteborg och Kungsbacka Kungsbacka har en stark och växande handel. Samtidigt har Göteborg med sitt stora utbud en större dragkraft än Kungsbacka som långväga shoppingmål Väla Väla bygger under 2011 och 2012 ut sitt centrum. NIRAS räknar även att dessa städer fortsätter att bygga ut sin handel bl a för att öka sin regionala dragkraft och locka långväga kunder. Konkurrensen sker med både de regionala och lokala spelarna. En stad av Falkenbergs har alltid ett utflöde till regionala handelsplatser såsom Göteborg och Väla. Utflödet (antalet utflyktsresor) minskar om Falkenberg har ett bra eget utbud men det upphör inte. Hushållen gör dessa resor av många skäl, hälsa på släkt och vänner, kultur och nöjen etc Internethandel Internethandel med sällanköpsvaror har till stor del koncentrerats till elektronik, böcker och (främst tidigare) CD skivor. Inom beklädnad har internethandeln till stora delar tagit över postorderhandel. Hela internethandeln har vuxit snabbt (ca 10 % per år) men samtidigt har den samlade detaljhandeln vuxit så snabbt att butikshandeln har kunnat växa parallellt med internethandeln ULLAREDS UNIKA FÖRUTSÄTTNINGAR Ullared är en relativt unik företeelse inom handeln och NIRAS ser inga stora hot mot detta. Ullared har egentligen inte några betydande konkurrenter möjligen med undantag av delar av internethandeln och naturligtvis handelns egna realisationer. Ökande kostnader för att köra bil kan till stor del kompenseras med att man åker lite mer sällan till Ullared, men då köper lite mer vid varje tillfälle. Många kunder har dessutom Ullared som ett av flera stopp på vägen t ex under semesterresor. I ljuset av detta och att Ullared är en stor arbetsgivare med avsevärd betydelse för inlandet, är det enligt NIRAS uppfattning klokt av kommunen att se Ullared som en tillgång (vilket man gör). Samtidigt kan det också vara klokt att vara lite ödmjuk. Vi bör nog inte räkna med att Ullared i längden kan växa med % per år, när hela handeln växer med några procent. 18 (33)

19 4.4. Slutsatser för Falkenbergs kommun Falkenberg ligger i ett av Sveriges tillväxtbälten och bör ha goda möjligheter att växa och bli ännu mer attraktivt. Kommunikationerna har förbättrats både norr och söderut. Bostadsbyggandet har redan ökat och mer planeras. Kommunen är redan så stor att flera av de ledande butikskedjorna vill etablera. NIRAS bedömer att etableringsintresset kommer att tillta, vartefter Falkenberg växer. Med bil är det från Falkenberg ca 30 minuter till Varberg och Halmstad, 45 minuter till Kungsbacka samt ca en timme till Väla och centrala Göteborg. Med de lokala konkurrenterna Halmstad och Varberg har Falkenberg möjligheter att konkurrera mer på lika villkor. Här kan Falkenberg som nämnts både ta och tappa marknad i relativt stor utsträckning, beroende på hur man agerar, det gäller i synnerhet sällanköpsvaruhandeln. 19 (33)

20 5. SWOT ANALYS I en SWOT analys sorteras i det här fallet Falkenbergs av NIRAS upplevda styrkor och svagheter. Utifrån detta identifieras olika hot och möjligheter för Falkenberg. Analysen är inte begränsad till kommunens roll utan vi försöker ta ett helhetsgrepp på hela Falkenberg STYRKOR Falkenberg är en tillväxtkommun med attraktivt läge och stark turism, vilket gynnar handeln. Fenomenet Ullared som tillför kommunen i allmänhet och inlandet i synnerhet besökare, arbetstillfällen, boende, kommersiell service. Gekås är en stark aktör som engagerar sig i samhället de verkar i. Det finns en relativt levande innerstad med mindre butiker och butikskedjor, även om det kan bli betydligt bättre. Staden har en förhållandevis bra spridning av dagligvaruhandel belägen i eller i anslutning till bostadsområden. För svaga målgrupper såsom rörelsehindrade är dock butiksnätet relativt glest. Falkenberg har inget stort externt shoppingcentrum vid t ex E6:an vilket får ses om en styrka för stadskärnan eftersom marknaden är väl liten för ett bra externt shoppingcenter och en bra stadskärna. Butikerna i Ullared har snarare kompletterande profil (lågpris) Det finns investerare som ser en handelspotential i Falkenberg och är beredda att investera här. Ullared SVAGHETER Betydande handelsutflöde från stadskärnan bl a till Varberg och Halmstad Vissa större kedjor såsom H&M saknas i centrum som kundmagneter främst för ungdomar, detta beror delvis på brist på bra ytor och lägen Viss passivitet och förändringsovillighet kan skönjas hos såväl fastighetsägare som handlare och kunder Den kommunala proaktiva handelsplaneringen kan bli bättre Otillräcklig strategisk planering eller hantering av parkeringsfrågorna i centrala Falkenberg. Parkeringen upplevs som dyr, i vissa fall även otillräcklig. Bristande mysfaktor i centrala Falkenberg En gångdiagonal saknas över Stortorget, många människor rör sig i den riktningen Det saknas en större livsmedelsbutik direkt i Falkenbergs centrum, dock ligger Ica Kvantum nära centrum En del butiker i centrum har problem med lönsamheten, en del butikslokaler står tomma även i galleriorna Kronan och vid Stortorget 20 (33)

21 Turismens potential för restauranger och handel kan utnyttjas bättre i Falkenbergs stadskärna MÖJLIGHETER Skapa nya handelsytor i stadskärnan. NIRAS bedömer att det finns ett intresse från flera ledande kedjor att etablera i centrum. Då behövs relativt stora nya ytor. Dessa får utvecklas i befintliga fasigheter, eller om det inte går i nya fastigheter. En sådan vitalisering kommer att få positiva spridningseffekter på restauranger, övrig handel etc. Knyta ihop centrum. Öka mysfaktorn i innerstaden genom att satsa på det offentliga rummet genom uteserveringar, kulturella evenemang, festivaler, trevliga mötesplatser och stråk mm. Planlägga för verksamheter i gatuplanet på nya bostadshus men bara i centrumlägen, där det rör sig många människor. Det finns bra analysverktyg för att utvärdera olika lägen. Om det inte visar sig framkomligt med nya bra handelsytor, bör kommunen vara positiv till ett köpcentrum i kvarteret Bacchus eller på annan plats. Utnyttja turismens och kulturlivets potential för handel bättre, liksom den enorma tillströmningen till Ullared. Evenemangsskyltning vid de större vägarna. De bästa centrumparkeringarna bör ha en max tid på två timmar. Arbetande bör stå i utkanten av centrum. Rådhustorget är en dåligt utnyttjad resurs. Mer uteserveringar? Falkenberg var tidigare känd som Den gröna staden, något som kan vara värt att stärka Närbutiker bör finnas i större bostadsområden. Det är viktigt att utreda tillgång till närbutiker för livsmedel i samband med program /detaljplanearbete HOT En satsning på nya butiker i centrum uteblir. Att inget aktivt görs för att möta trenden där att handla är en upplevelse i sig, dvs. att man åker till ett köpcentrum där allt kan handlas, ärenden fixas, barnen roas och fika/mat kan intas. Halmstad och Varberg har delvis redan idag denna roll. Nya externa etableringar i stor omfattning och ogenomtänkta lägen kan hota en levande innerstad genom att innerstadsbutikerna flyttar/utkonkurreras och innerstaden blir än mindre attraktiv för handel, och hamnar i en ond spiral. Risk för att ett förbud mot mer eller mindre externa etableringar resulterar i oönskad monopolställning för befintliga butiker, för höga priser, oattraktivt utbud mm vilket gör att kunderna fortsätter rösta med fötterna. 21 (33)

22 Att man inte lyckas balansera behovet av tillgänglighet till centrumhandeln i form av t ex parkeringar med behovet av hög mysfaktor och offentliga rum där bilen finns med men inte dominerar stadsbilden. Att dagligvaruhandeln försvinner i inlandet pga. befolkningsstagnation. Att livsmedelsbutiker försvinner från innerstaden/bostadsområdena pga. etablering i mer externa lägen. Detta kan skapa stora problem för t ex äldres möjlighet till kvarboende, vilket i sin tur skapar problem för dagens och framtida äldreomsorg. Ullareds expansion är beroende av person och godstransporter på väg vilket ger negativa miljöeffekter. Utvecklingen av kollektivtrafik och alternativa bränslen hänger inte med (dock finns gasmack i Ullared). NIRAS huvudslutsats från SWOT:en är att ett växande befolkningsunderlag ger Falkenberg chansen att både satsa på en vital stadskärna och att fortsätta att utveckla volymhandelsområdet vid norra infarten. Vidare finns relativt goda förutsättningar för en livskraftig dagligvaruhandel i flera av de mindre orterna. För att undvika upprepningar har NIRAS lagt de vidare slutsatserna av SWOT:en i vårt avslutande kapitel (kap 7). 22 (33)

23 6. MÖJLIGA SCENARIER TILL ÅR Ökande befolkning ger stora möjligheter En väntad ökande befolkning och ökande konsumtion per capita ger Falkenberg stora möjligheter och utmaningar bl. a inom handel och service. Dagligvaruhandeln väntas växa med knappt 20 % i fasta priser åren 2011 till 2018, dvs. ca 220 Mkr. Sällanköpsvaruhandeln väntas växa med mellan 25 % och 30 % dvs. ca 320 Mkr Scenario 1. Stadskärnan utvecklas med nya shoppingytor mm. Inga nya köpcentra i andra lägen Kan en starkare handelsplats för shopping, restauranger mm utvecklas inne i stadskärnan. Ja säkert, men det kräver med all sannolikhet en betydligt större satsning än som sker idag, ett nära samarbete mellan fastighetsägarna i centrum och kommunen. Nya handelsytor skulle behöva skapas för att locka till sig de butikskedjor som inte finns i Falkenberg idag. De finns planer på att utveckla både Kronan och Gallerian vid Stortorget. NIRAS bedömer dock att utvecklingen av dessa båda gallerior inte räcker till för att skapa ytor för de kedjor som vill (och skulle kunna vilja) etablera sig i Falkenberg. NIRAS bedömer att stråket från Gallerian över Stora torget vidare längs Nygatan ned till Kronan kan bli hjärtat i en satsning. Kan t ex bankerna släppa yta i gatuplan? Sparbanken är här sannolikt den viktigaste aktören då de har störst möjliga ytor i gatuplan. Nordea har också ett strategiskt (hörn)läge i stråket men ytan är mindre än Sparbankens. Finns det andra bra ytor? Om inte bör nya ytor byggas. Skulle t ex Stortorget kunna utvecklas. Det ligger utanför NIRAS egentliga uppdrag att här komma med detaljerade förslag, men vi vill ändå komma med ett uppslag: Det har länge diskuterats om och vad man kan göra med Stortorget i Falkenberg. Torget är ca kvm stort (om vi räknar med Rörbecksplatsen snett emot stadshuset är ytan ännu större). På Stortorget skulle man kunna bygga en gallaria med uteserveringar i söderläge. Parkering skulle kunna ordnas under gallerian. Samtidigt skulle man vidta åtgärder för att närmare knyta Stortorget till Rådhustorget och Storgatan och vidare till Köpmangatan tillbaka till Stortorget. Det kan vara uteserveringar och andra nya verksamheter, utsmyckning och skyltning. Därmed skulle vi få ett starkare stråk, ett varv i stadskärnan. Nya butiker skulle också få positiva följdeffekter i form av ökad omsättning i befintliga restauranger och kaféer. Många butiker skulle också vinna på att få goda grannar. 23 (33)

24 Det diskuteras en ny dagligvarubutik i centrum (norr om Stortorget). En levande stadskärna skulle gynnas av en fullsorterad dagligvarubutik inne i centrum, även om Ica Kvantum finns i närheten och redan är en tillgång i stadskärnan. Avgörande är här vilken vilja och ekonomisk styrka det finns hos fastighetsägarna att satsa i centrum, inkl. tillskapande av nya ytor. Kommunen måste också göra sin del av en sådan satsning. NIRAS bedömer att det kan vara relativt bråttom. Det finns ledande butikskedjor som vill etablera i Falkenberg, men de hittar inte lämpliga lägen och ytor. Stadskärnans styrka är bl a att Falkenbergs stadsstruktur är uppbyggd kring centrum och att befolkningstyngdpunkten ligger här även om Falkenberg är relativt utbrett. Vidare skulle stadskärnan kunna stärkas genom att årummet kring Ätran används mer i Falkenberg Scenario 2. Shoppingcentra etableras i halvexterna lägen, dels vid Södra Åstranden, dels vid Tångarondellen I Falkenberg diskuteras två större handelsetableringar i halv externa lägen. I Kv. Bacchus vid Södra Åstranden planeras ett nytt bostadsområde och ett köpcentrum med dagligvaror, shopping och restauranger, med en sammanlagd butiksyta på kvm. Av detta uppskattar NIRAS i så fall att ca till kvm kan bli shopping. I Kv Dalkullan vid Tångarondellen planeras samtidigt en handelsyta på kvm med dagligvaror, viss shopping och volymhandel. Etableringen i Kv. Dalkullan handlar huvudsakligen om volymhandel med visst inslag av shopping ( kvm), enligt uppgift hemelektronik, möbler, sport och fritid mm, samt dagligvaruhandel om ca 3000 kvm (se vidare om dagligvaruhandeln på sid 28 32), dvs. totalt kvm handelsyta. Denna handel konkurrerar inte direkt med stadskärnan utom vad gäller sport. Nettoeffekten kan snarast bli svagt positiv för stadskärnan därför att kunderna gör färre inköpsresor till grannkommunerna om utbudet i Falkenberg blir mer komplett. När det gäller Kv. Bacchus bedömer NIRAS att det inte är självklart att de ledande kedjorna vill etablera sig i det läget så det kan uppfattas som perifert i Falkenberg. Lyckas man med det och köpcentrat blir framgångsrikt, kommer det att ta marknad inom hela Falkenbergs kommun och i någon mån också utanför kommungränserna (främst minskat utflöde från Falkenberg). Störst påverkan får centrumhandeln inom shopping. NIRAS bedömer att några butikskedjor kan överväga att flytta från centrum ut till Kv. Bacchus. En av svårigheterna både för Kv. Bacchus och för centrum är att det tar tid innan Falkenberg är en så stor stad att de s.k. dragarna vill dubbeletablera. Samtidigt är det så att om centrum inte utvecklar nya ytor och får nya butiker, ökar trycket på att utveckla ett externt eller halvexternt köpcentrum någon annanstans i Falkenberg. 24 (33)

25 Figur 6. Föreslagen handel vid Tångarondellen (röd färg), planerade bostäder (gul färg) och planerade verksamhetsområden (violett färg). Källa: Falkenbergs kommun Figur 7. Föreslagen handel vid Södra åstranden (röd färg) och planerade bostäder (gul färg). Källa: Falkenbergs kommun 25 (33)

26 Vad kan då hända med Falkenbergs nuvarande centrum om etablering av shoppingcentra sker i båda dessa lägen? NIRAS bedömning är följande: Stadskärnan har fördelar gentemot Södra Åstranden och Tångarondellen, bl. a många arbetsplatser, bostäder och en delvis fin stadsmiljö. Troligen kan centrum ändå få tomma lokaler som måste fyllas med andra verksamheter. Vi kan få ett krympande centrum där butiker och fastighetsägare i utkanterna av stadskärnan kan få problem (med utkanterna menar vi de delar av centrum som idag har svaga flöden, och som riskerar att få sämre flöden vid en ökad konkurrens). Centrumhandeln och galleriorna med sin profil med stor andel kedjebutiker kan trots allt klara en sådan omställning även om det kan ta tid. En möjlig väg är att man utnyttjar de till stor del fina miljöerna i centrum t ex kring Rådhustorget och Storgatan till att utveckla en småskalig miljö med små butiker och restauranger, gärna med generösa uteserveringar. Denna typ av satsningar stöds av de planerade bostadsprojekten i centrum. Det vore också bra med fler arbetsplatser. På lång sikt och med ett växande befolkningsunderlag kan en sådan satsning bli lyckosam. En sådan stadsutveckling är ingen enkel resa. Fastighetsägarna i centrum kommer med all sannolikhet få vidkännas sjunkande hyresintäkter samtidigt som de behöver satsa på en förnyelse av centrum. Kommunen kommer också sannolikt att behöva investera i stadskärnan. Fastighetsägarna och kommunen behöver således satsa i centrum oavsett om det byggs ett köpcentrum i kvarteret Bacchus eller inte. Självklart beror allt också på hur stort ett ev. köpcentrum i hamnen blir Scenario 3. Ett shoppingcenter etableras i externt läge vid t.ex. E6 motet. Under utredningens gång har NIRAS fått frågan om effekterna av ett externt shoppingcenter utanför staden. Inget sådant planeras dock. Ett köpcentrum vid t.ex. E6 motet skulle sannolikt få liknande (eller större) effekter på stadskärnan som Kv. Bacchus, om storleken skulle vara densamma. Eftersom det skulle hamna närmare 5 km från centrum (medan Bacchus och Dalkullan ligger ca 2 km från centrum) blir kopplingen till staden och möjligheterna att ta sig med t.ex. cykel betydligt sämre. Gångavståndet är för långt även för dem som bor närmast E6. Vid behov kan NIRAS utveckla detta scenario Scenario 4. Inga nya köpcentra och inga satsningar i stadskärnan. Om det varken byggs något köpcentrum eller det görs en kraftfull shoppingsatsning i stadskärnan, kommer utflödet av shoppinghandel till grannkommunerna öka. Dessutom kommer trycket successivt att öka på att det etableras ett shoppingcentrum någon annanstans i Falkenberg. 26 (33)

27 7. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER FÖR KOMMUNENS PLANERING 7.1. Slutsatser INLEDNING Först skall sägas att NIRAS slutsatser och riktlinjer är övergripande och delvis generella. Det går inte att förutse alla framtida beslutslägen. Om Falkenbergs kommun står inför beslut som man anar är viktiga, och man är det minsta osäker, bör man vända sig till expertis för att få råd. Kostnaderna för sådana råd är små i förhållande till möjliga följder om man fattar felaktiga beslut. Naturligtvis har experter inte svar på alla frågor, och de kan ha fel. Vårt råd är ändå att rådgöra med någon man har förtroende för, innan kommunen beslutar om betydande handelsetableringar. Falkenberg ligger som nämnts i ett av Sveriges tillväxtbälten och bör ha goda möjligheter att växa och bli ännu mer attraktivt. Bostadsbyggandet har redan ökat och mer planeras. Kommunen är redan så stor att flera av de ledande butikskedjorna vill etablera. NIRAS bedömer att etableringsintresset kommer att tillta, vartefter Falkenberg växer SATSA I CENTRUM I och med att Falkenberg växer befolkningsmässigt bedömer NIRAS att etableringsintresset från handeln kommer att växa. Oavsett om det etableras köpcentra i halvexterna lägen (se scenario 2) eller inte bör kommunen och fastighetsägarna satsa hårt på att knyta ihop handeln i centrum och skapa nya ytor för de butiker som vill etablera där, främst inom shopping (kläder, skor etc.). Det vore också bra med en välsorterad dagligvarubutik mitt i centrum. Blir inte det av ligger Ica Kvantum precis i utkanten av centrum. En viktig slutsats är således att det krävs en satsning i centrum i vilket fall som helst om Falkenberg skall få en levande, dynamisk och trivsam stadskärna. NIRAS bedömer att det kan vara relativt bråttom. Det finns ledande butikskedjor som vill etablera i Falkenberg, men de hittar inte lämpliga lägen och ytor. NIRAS bedömer att stråket från Gallerian över Stora torget vidare längs Nygatan ned till Kronan kan bli hjärtat i en sådan satsning. Kan t ex bankerna släppa yta i gatuplan? Sparbanken är här sannolikt den viktigaste aktören då de har störst möjliga ytor i gatuplan. Nordea har också ett strategiskt (hörn)läge i stråket men ytan är mindre än Sparbankens. Finns det andra bra ytor? Om inte bör nya ytor byggas. Ett möjligt läge är Stortorget. NIRAS vet att det finns andra planer där, men vår bedömning är att om vi inte kan skapa bra ytor i ett bra läge, så är det svårt att få hit vissa ledande kedjor. Får vi inte hit dem så är det svårt att få en dynamisk utveckling och styrka i stadskärnan. Shoppingutflödet kommer att fortsätta att öka. NIRAS inser också att det kan vara svårt att få ihop kalkylerna för t ex en ny byggnad på Stortorget, men detta får i så fall utredas. 27 (33)

28 NIRAS bedömer att kommunen, fastighetsägarna och verksamhetsutövarna behöver samlas i ett projekt för centrumförnyelse. I ett sådant arbete behövs en analys av vad som behöver göras, prioriteringar, ansvarsfördelning, finansiering, tidplaner etc. Kommunen måste göra sin del av en sådan satsning. Falkenbergs stadsstruktur är uppbyggd kring stadskärnan och befolkningstyngdpunkten ligger här även om Falkenberg är relativt utbrett. NIRAS bedömer också att mer uteserveringar skull liva upp Rådhustorget. Går det att flytta torghandeln till annan plats? Storgatans roll som stråk för mindre butiker kan också dra fördel av att hela stadskärnan får fler besökare PARKERING Frågan om parkering i centrum har också kommit upp under utredningens gång. Ännu så länge finns det såvitt NIRAS har förstått tillräckligt med besöksparkering i centrum. I en stad av Falkenbergs storlek är det mycket viktigt att det finns besöksparkering inom ca 100 m från butikerna, restaurangerna etc. Skulle det bli brist på sådan parkering, bör den tidsbegränsas till ca två timmar. För handeln är det en fördel om korttidsparkeringen parkeringen är avgiftsfri (p skiva) men det viktigaste är att man inte kan stå hela dagen på de bästa platserna KVARTERET BACCHUS Ett shoppingcentrum i Kv. Bacchus vid Södra Åstranden kan locka nya handelsföretag till kommunen. Samtidigt bör man vara beredd på, och planera för, att vissa butiker kan flytta från stadskärnan. Om det görs en samfälld och kraftfull satsning på stadskärnan bör det dock gå att fylla dessa vakanser. NIRAS har fått frågan om trafiken till ett köpcentrum. Denna fråga kräver en särskild utredning. Det är klart att ett köpcentrum skapar trafik, men det skall jämföras med alternativa verksamheter som kan bli aktuella i Kv. Bacchus KVARTERET DALKULLAN Planerad sällanköpsvaruhandel i Kv. Dalkullan vid Tångarondellen bedöms inte direkt konkurrera med stadskärnan eftersom det här framför allt handlar om volymhandel. Nettoeffekten kan snarast bli svagt positiv för stadskärnan därför att kunderna gör färre inköpsresor till grannkommunerna om utbudet i Falkenberg blir mer komplett. När det gäller den planerade dagligvaruhandeln bedömer NIRAS att marknaden kommer att växa med ca 220 Mkr fram till år Läget nära Willys är bra för dagligvaror. NIRAS bedömer att en ny butik kan sälja för ungefär lika mycket som den väntade tillväxten till 2018, dvs. i storleksordningen Mkr. NIRAS bedömer under dessa förutsättningar inte att en ny dagligvarubutik skulle få stora skadeverkningar på mindre butiker i eller utanför tätorten, utan bedöms i första hand ta om 28 (33)

29 sättning från andra stora butiker i tätorten. En ny butik kan bli lätt nåbar för närliggande bostadsområden och för de bostäder som planeras nordväst om Kv. Dalkullan. Konkurrensen kommer naturligtvis att skärpas i synnerhet om det sker en dagligvaruetablering också i centrum och/eller i ett nytt köpcentrum i hamnen, men samtidigt planeras bostäder i centrum, Södra åstranden och i Kv. Bacchus. Om vi antar att det på sikt skulle tillkomma i storleksordningen lägenheter i Kv. Bacchus och Södra Åstranden med ca boende, skulle det medföra en ökad efterfrågan på upp mot 100 Mkr för dagligvaror (och lika mycket för sällanköpsvaror) EXPANSIONSOMRÅDEN FÖR VOLYMHANDEL Volymhandeln bör i första hand koncentreras kring norra infarten. Om volymhandeln ska byggas ut ytterligare (utöver det som NP Nilsson planerar) bedömer NIRAS att en lämplig expansionsriktning är norrut utmed väg 154. Det är samtidigt viktigt att denna handel får en utformning som passar in med den planerade bostadsbebyggelsen. Samtidigt har det vuxit upp halvextern handel i väster kring Fynda Outlet. NIRAS bedömer att den negativa påverkan på stadskärnan är begränsad. Detta är en typ av handel som snarare konkurrerar med annan externhandel och med Ullared. NIRAS bedömer vidare att eftersom Fynda m fl nu är etablerade där, så bör kommunen acceptera faktum och göra det bästa av situationen. Dock kan det vara bra att begränsa vidare utbyggnad, t ex om trafikkapaciteten är begränsad eller kommunen vill planera för andra verksamheter där DAGLIGVARUHANDELN I KOMMUNEN NIRAS bedömning är att dagligvaruhandeln i Falkenberg fungerar relativt väl idag. Det finns en variation i utbudet, det finns en stor centrumnära butik (Ica Kvantum) och det finns en jämförelsevis väl fungerande handel i många mindre orter. En svaghet är att det saknas en fullsorterad butik i själva stadskärnan. En sådan är bra för bl a de närboende och den skapar puls i centrum. Tillväxten i Falkenbergs dagligvaruhandel väntas växa med ca 220 Mkr framtill år Om befolkningen i det snabbare scenariot växer med 1,2 % per år växer dagligvaruhandeln med ytterligare ca 65 Mkr, dvs. totalt med nästan 300 Mkr. Låt oss anta att en butik etableras i centrum och att den omsätter 75 Mkr. Då har vi kvar ca 150 till 225 Mkr. Det planeras för en stor dagligvarubutik i Kv. Dalkullan. Ett alternativ är att en befintlig butik flyttar och att omsättningen bara flyttar med. Då skulle tillväxten till år 2018 ge utrymme för t ex ytterligare en stor butik (på Mkr) utan att befintliga butiker skulle tappa omsättning. Detta är i och för sig ett statiskt sätt att räkna. Butiker vinner och tappar omsättning hela tiden i kamp om kunderna. Läsaren kan dock få en uppfattning om väntad tillväxt och marknadsutrymme. 29 (33)

30 När det gäller dagligvaruhandeln i de mindre orterna kan kommunen kan stödja dagligvarubutikerna genom att ta fram planer så att det kan byggas bostäder där det finns efterfrågan och genom en aktiv samverkan med byggföretagen och andra aktörer på bostadsmarknaden Rekommendationer för kommunens planering INLEDNING Med bil är det från Falkenberg ca 30 minuter till Varberg och Halmstad, 45 minuter till Kungsbacka samt ca en timme till Väla och centrala Göteborg. Med de lokala konkurrenterna Halmstad och Varberg har Falkenberg möjligheter att konkurrera mer på lika villkor. Här kan Falkenberg som nämnts både ta och tappa marknad i relativt stor utsträckning, beroende på hur man agerar, det gäller i synnerhet sällanköpsvaror. På sikt kan vi räkna med att både Varberg, Kungsbacka och Halmstad stärker sin handel, så konkurrensen kommer att öka. NIRAS har gjort en tillväxtprognos per capita för dagligvaror på 1,5 % per år och för sällanköpsvaror på 2,5 % per år. NIRAS tror som nämnts att Sverige får en långsammare tillväxt framöver än de senaste tio åren. Med tanke på de senaste månadernas ekonomiska utveckling finns det förstås en risk att tillväxten blir sämre än denna prognos. Detta förändrar dock inte i grunden NIRAS rekommendationer i detta avsnitt. Vid en låg tillväxt tar det dock längre tid att etablera ny handel och längre tid för stadskärnan att återhämta sig vid en etablering av shopping i kv Bacchus SHOPPING Precis som för volymhandeln har Falkenberg möjligheter att konkurrera mer på lika villkor med de lokala konkurrenterna Halmstad och Varberg. Här kan Falkenberg både ta och tappa marknad i relativt stor utsträckning. Om inte Falkenberg utvecklar sin shoppinghandel, kan man således tappa marknadsandelar, och detta kan gå relativt fort. Shoppinghandel med många nya butiker kan utvecklas centralt i stadskärnan eller på annan plats men knappast både och. Därtill är marknaden inom överskådlig framtid för liten. NIRAS anser att den bästa platsen för shopping är stadskärnan. Den ligger i befolkningsmässigt i centrum av tätorten. Här finns redan en infrastruktur med gator och gallerior med delvis goda kvaliteter (som dock måste utvecklas). Här finns vidare tillfartsvägar, parkering och kollektivtrafik. 30 (33)

31 VOLYMHANDELN Volymhandeln med sällanköpsvaror (definieras i kap 1) är egentligen inget hot mot en levande stadskärna. I en tätort av Falkenbergs tätort är det en fördel om volymhandeln ligger relativt samlad så att den är lätt att nå, dvs. den ligger i en nod eller ett stråk. Den nuvarande halvexterna handelsplatsen med volym och dagligvaruhandel (Willys, Cheapy m fl.) i Kv. Dalkullan (Tångarodellen) vid den norra infarten är ett bra läge som kan och bör utvecklas. Den ligger dels lättillgänglig vid en huvudväg och dels är det nära till befolkningscentra i Falkenberg. NIRAS anser att det är en riktig tanke att när det behövs nya ytor för volymhandeln, så bör detta ske norrut från Tångarondellen. Kommunen bör fortsätta planera för detta, även om man fått se spontana etableringar på andra håll. Ullared förväntade utveckling gör att volymhandeln i framtiden bedöms växa något långsammare i Falkenbergs tätort än i andra jämförbara kommuner. Om den norra infarten inte skulle räcka till på sikt är ett annat bra läge Årstadvägen i utkanten av nuvarande tätort. Detta är dock troligen inte aktuellt på många år. Huvudskälen till att detta är ett bra läge är att det ligger vid en infart till Falkenberg och att det bor många människor inom relativt korta avstånd. En tredje möjlighet är nuvarande industriområde direkt väster om stadskärnan. Det är visserligen inte planerat för handel i första hand men det har fördelen att det också ligger nära centrum och är lätt att nå för många. Där finns som nämnts redan handel. De två senare handelslägena är dock inte självklara. Kommunen har självfallet många andra intressen att ta hänsyn till, t ex framtida bostadsbebyggelse, friluftsliv, trafikfrågor etc. Etableringar vid E6 får visserligen ganska bra trafikflöden, men de ligger långt från tätorten, och är svåra att försörja med tät kollektivtrafik. NIRAS anser att dessa lägen bör undvikas, med undantag för handel och service som riktar sig till vägtrafikanterna DAGLIGVARUHANDELN Även om Ica Kvantum ligger nära centrum, är det som nämnts välkommet med en fullsorterad butik i själva stadskärnan, t ex i Kv. Hjulet. En sådan är bra för bl a de närboende och den skapar puls i centrum. För den halvexterna och externa dagligvaruhandeln, anser NIRAS att samma principer bör gälla som för volymhandeln ovan, dvs. utveckla i första hand den norra infarten. 31 (33)