Länsstyrelsen Jämtlands län Samhällsplanering och boende Kaj Wejander

Transkript

1 Kaj Wejander BESLUT Datum Delgivningskvitto Dnr (anges vid skriftväxling) Krokoms kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Krokom Prövning av kommunfullmäktige i Krokoms kommun beslut den 13 juni 2001 att anta detaljplan för Ås arbetsområde del av Rösta 2:6 mfl Ås Krokoms kommun. (1 bilaga) Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen upphäver kommunens beslut att anta detaljplanen. Detta beslut kan överklagas hos regeringen, miljödepartementet. Se bilaga (formulär F 1). Bakgrund Kommunfullmäktige i Krokoms kommun beslöt den 13 juni 2001 att anta detaljplan för Ås arbetsområde del av Rösta 2:6 mfl Ås Krokoms kommun. Detaljplanens syfte är att klargöra förutsättningarna för etablering av handel och industri i planområdet samt att översiktligt avgränsa plats för en planskild korsning mellan väg E14 och väg 744. Planen är enligt kommunen ett led i utbyggnaden av Ås, enligt gällande översiktsplan för Åsbygden och enligt förslag till översiktsplan för Ås-Lugnvik. Kommunen nämner att stora investeringar har gjorts i markköp, samnyttjande av vatten- och avloppsledningar avses ske och bättre balans mellan boende och arbetande i Ås skapas. Kommunen kan för närvarande varken erbjuda arbetsområden med goda skyltlägen eller områden för etablering av anläggning för t ex skrymmande varor. Planen kan också enligt kommunen bidra till en jämnare geografisk fördelning av handeln i Östersunds närhet. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post ÖSTERSUND Köpmangatan kaj.wejander@z.lst.se

2 Länsstyrelsen beslöt den 28 juni 2001 med stöd av 12 kap. 2 plan- och bygglagen (PBL 1987:10) om prövning enligt 1 punkt 2 och 4 samma kapitel av kommunens beslut att anta detaljplanen. Som skäl för detta beslut anförde Länsstyrelsen att de i detaljplanen föreslagna områdena för handel med livsmedel och dagligvaror sammantaget för regionen får så stora konsekvenser att det kan befaras att frågan inte har samordnats på ett lämpligt sätt mellan flera kommuner. Länsstyrelsen anförde vidare att detaljplanens redovisning av omhändertagande av dagvatten, störningar från vägtrafik och planerad industri innebär att det kan befaras att beslutet medför en bebyggelse som blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller behovet av skydd mot olyckshändelser. Aktuella bestämmelser För området finns riksintressen för kulturmiljövård och friluftsliv enligt 3 kap 6 miljöbalken (MB, 1998:808). Några särskilda uttalade kärnområden för dessa intressen eller motsvarande finns ej inom detaljplaneområdet. Översiktsplan för Krokoms kommun är antagen 20 november Denna anger att det främsta målet för Byn-Östersem är att en större utbyggnad av bostäder, handel och industri bör ske. Östersunds närhet bör utnyttjas vad gäller service, kultur etc. Den i översiktsplan för Ås-Lugnvik föreslagna bebyggelseformen bör kunna uppfylla en god boendemiljö. Rutnätsstaden ger god tillgänglighet, god flexibilitet, men kan också utgå ifrån de kvalitéer som redovisas i alternativet trädgårdsstaden. Rekommendation 13 se vidare översiktsplan Ås-Lugnvik Förslag till fördjupad översiktsplan för Ås-Lugnvik -området från 1992 avsåg en planerad utbyggnad av ca 1200 lägenheter och ett större arbetsområde. Översiktsplanen blev inte antagen bl.a. mot bakgrund av osäkerheterna om flygbullerutbredningen. Föreliggande förslag till detaljplan avser del av det område som föreslogs för arbetsplatser. Detaljplanen är lokaliserad utanför men gränsande till planområdet för Åsbygdens översiktsplan som är antagen av kommunfullmäktige den 10 juni Översiktsplanering och ställningstaganden Många frågor omkring handelslokaliseringen är fortfarande outredda och dessa kan, som kommunen föreslår i sin 2

3 kommuntäckande översiktsplan, få sin lösning i en fördjupad översiktsplan för området. Någon sådan har ej antagits för området. I en fördjupad översiktsplan kan frågor om lokalisering av offentlig service, kommersiell service, centra, arbetsområden, bostadsområden, skolor, daghem, kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik, biltrafik, samband med omgivande stadsdelar, utbyggnadstakt, ekonomi och miljö få sin lösning. En sådan översiktsplan handläggs på normalt sätt enligt PBL med samråd med berörda och får därmed en förankring före beslut. Inget program har upprättats för planarbetet. Syftet med ett detaljplaneprogram är att kommunens beslutsunderlag skall breddas med de berördas erfarenheter och synpunkter. Program kan undvaras t ex om en översiktsplan har gjorts fördjupad och detaljerad, vilket saknas i detta fall. Krokoms kommun anför att detaljplanen har en stark förankring i kommunens översiktliga planer. Kommunen anför också att detaljplanen är en av de mest genomdiskuterade planerna någonsin i länet. Länsstyrelsen finner att trots den handläggning av detaljplanen som varit så hade en fördjupad översiktsplanering avsevärt kunnat belysa frågeställningarna i ett tidigt skede. Sambanden med omgivande stadsdelar, miljö- och genomförandefrågor hade då kunnat få ett tidigt ställningstagande enligt PBL:s regler om samråd och utställning mm före beslut. Länsstyrelsen finner dock att det nu ej känns meningsfullt att upprätta översiktliga planer innan denna detaljplan prövas. Det är dock angeläget för den framtida lämpliga utvecklingen i området Ås-Lugnvik att berörda kommuner beslutar om den översiktliga planeringen. Handel Föreliggande detaljplan rymmer ca m2 bruttoarea för handel, handel med skrymmande varor och industri. Av denna yta avses m2 för handel med skrymmande varor samt m2 för all typ av handel (tidigare utställt förslag m2). Säljytan för livsmedelshandel är begränsad till 3500 m2 av nämnda m2. Med säljyta menas den del av handelsytan till vilken kunderna normalt har tillträde jämte utrymmena närmast bakom manuella diskar samt utrymmet i skyltfönster. Där ingår exempelvis inte lagerytor och personalrum. Handel för livsmedel är begränsad till 3500 m2 inom kvarteret genom en ändring av detaljplanen som utförts efter andra utställningen av detaljplanen. Enligt 5 kap 7 PBL skall skäl av betydande vikt finnas om bestämmelser som närmare reglerar möjligheterna att bedriva handel införs i detaljplan. När det gäller handel med skrymmande 3

4 varor framhölls i propositionen 96/97:34 kravet på stora parkeringsplatser och att man genom att särskilja sådan form av handel kunde åstadkomma en lämplig lokalisering och miljö för handeln. Som skäl för möjligheten att begränsa eller helt förbjuda livsmedelshandel anfördes kravet på en lämplig samhällsutveckling och som exempel nämndes stormarknader och bensinstationer. För att visa att skäl av betydande vikt föreligger krävs någon form av utredning som tydligt redovisar behovet och konsekvenserna av den reglering som detaljplanen avses innehålla. Om detaljhandel skall begränsas eller helt förbjudas torde det vara nödvändigt att närmare belysa bl a serviceförhållandena inom berört område. I propositionen anges att i fråga om etablering av stormarknader kan det behövas en utredning om påverkan på butiksstruktur och varuförsörjning, inte bara i den aktuella kommunen utan även i angränsande kommuner. Detaljhandelsanalys över Östersundsregionen Länsstyrelsens detaljhandelsanalys över Östersundsregionen, upprättad av Handelns utredningsinstitut, visar följande. I denna redovisas konsekvenserna av en etablering av ICA Maxi och Robin Hood i Ås. De beräknas uppta en säljyta på 9000 m2 varav 4500 m2 för dagligvaruhandel och 4500 m2 för specialvaror. Utredaren bedömer att ICA Maxi, Robin Hood och Willys tillsammans kommer att omsätta cirka 400 mnkr på tre till fem års sikt. Utredaren har muntligt framfört att efter ytterligare några år kommer nämnda etableringar att omsätta mer än 400 mnkr. Som framgår av analysen kommer ICA Matpiraten, Hemköp och ICA Odenhallen att tappa relativt mycket i miljoner kronor. Det är troligt att Matpiraten är den butik som kommer att tappa mest eftersom den liksom Robin Hood och Willys är etableringar av lågpriskaraktär. Erfarenheten är att en ny lågprisenhet i första hand konkurrerar med redan existerande lågprisbutiker. Butiker som ligger i nära anslutning till Ås kommer att drabbas hårt. Bedömningen är att Konsum i Ås kommer att läggas ned. Konsum i Lugnvik får minskad omsättning med %. På sikt läggs sannolikt också en av butikerna i Krokoms centrum ned. Övriga butiker i Östersunds kommun tappar totalt ca 5-15 % av sin omsättning till följd av föreslagen lokalisering i Ås. Vad som också framgår av analysen är att övrig dagligvaruhandel i, exklusive Härjedalens kommun, tappar cirka 1-8 procent eller sammanlagt miljoner kronor. Det är svårt att analysera risken för nedläggning av butiker i glesbygden. Det är dock troligt att etableringarna kommer att innebära ett påskyndande 4

5 av nedläggning av en handfull butiker i glesbygden. För att göra en mer precis bedömning av hur många, och vilka, butiker som riskerar nedläggning i glesbygden bör en bedömning göras av varje enskild butik. Härjedalen är den kommun som ligger längst bort från Östersunds kommun. Handeln i Härjedalen bedöms därför inte påverkas i någon större utsträckning av nyetableringarna. Dagligvaruhandeln beräknas tappa högst 1-3 procent. Den ökade konkurrensen kommer att få kraftigare effekter på de butiker som idag har en negativ omsättningsutveckling jämfört med de butiker som idag har en positiv omsättningsutveckling. Butiker som ligger nära Ås tappar mer. Sammanställning av analyser från 25 butiker i Länsstyrelsen har låtit FLF Service AB (Föreningen Landsbygdshandels Främjande ) utföra en slutrapport, nulägesoch konsekvensanalys, sammanställning av analyser från 25 butiker i mars Butikerna ligger i Berg, Krokom och Åre kommuner. Totalt beräknas 9 av de 25 i studien ingående butikerna vara nedlagda inom 6 år, vilket motsvarar 36 % av butikerna. Inom 12 mil från Östersund finns 77 landsbygdsbutiker. Länsstyrelsen bedömer att hälften av dessa är nedläggningshotade om planerad utbyggnad av handel i Krokom och Östersunds kommuner genomförs. I många fall är det fråga om tidigareläggning av nedläggningarna. Länsstyrelsen konstaterar att nämnda utredningar visar att skäl av betydande vikt finns för att reglera handeln i detaljplanen avseende utrymme för skrymmande varor respektive livsmedel. Utredningarna visar också med tydlighet de konsekvenser för regionen som uppstår. Hälsa och skydd mot olyckshändelser Länsstyrelsen anser att miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för detaljplanen uppfyller huvudsyftet att möjliggöra en samlad bedömning av effekterna på människors hälsa och miljön. Länsstyrelsen finner att MKB.n fyller de krav som ställs i 18 5 kap PBL. Det hade dock varit en fördel om vissa förtydliganden hade gjorts t.ex. av den bedömda framtida utvecklingen om planen inte genomförs och om inriktning av framtida industrietableringar från miljösynpunkt. 5

6 Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som föreslagen detaljplan kan medföra dels på människor och naturmiljön, dels på landskap och kulturmiljön, dels på hushållningen med mark, vatten, material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. En MKB bör innehålla de uppgifter som behövs för att uppfylla syftet enligt ovan bl.a. - En beskrivning av detaljplanens lokalisering och omfattning - åtgärder för att undvika skadliga verkningar - uppgifter som krävs för att bedöma inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten - alternativa lokaliseringar, utformningar - konsekvenserna om planen inte blir av Jämförelse mellan olika lokaliseringsalternativ är värdefullt vid arbete med MKB. En särskilt viktig referens utgör noll-alternativet som beskriver den bedömda framtida utvecklingen om planen inte genomförs. MKB:n för detaljplanen är otydlig i detta avseende. Planområdet är beläget med yt- och grundvattenavrinning mot Tysjöområdet som har dokumenterat höga naturvärden. Redovisad MKB för detaljplanen anger att lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) är motiverat mot bakgrund av närheten till Tysjöområdet. Detta är bra och redovisad principlösning kan accepteras. MKB:n redovisar utförligt de konsekvenser som fordonstrafiken medför ur buller och säkerhetssynpunkt. Detaljplaneförslaget medger olika trafiklösningar där planskild korsning i anslutning till planområdet är den ur trafiksäkerhetssynpunkt bästa lösningen. Andra lösningar bidrar även till ökad trafiksäkerhet. Ökning av trafiken enligt prognos leder vidare till måttligt ökad bullerutbredning. Ingen bebyggelse bedöms bli utsatt för bullernivåer över befintliga riktvärden. Planförslaget saknar närmare precisering av vilken inriktning som industrietableringar inom planområdet bör ha. De miljöstörningar som dessa verksamheter kan medföra får regleras i särskild ordning. Bebyggelsen inom planområdet föreslås anslutas till det kommunala VA-nätet. Anslutning till befintligt avloppsreningsverk bör studeras närmare bl.a. med avseende på reningsverkets kapacitet. 6

7 Länsstyrelsens sammanfattande bedömning Den föreslagna säljytan för dagligvaruhandel har stor inverkan på övrig handel inom Krokom kommun. Detta är dock en kommunal fråga som avgörs i kommunens planering. Ca 3400 m2 handelsyta för livsmedelsbutiken Willys har tillkommit i stadsdelen Söder i Östersund. Till detta kommer den planerade utbyggnaden i Odenskog inom Östersunds kommun. Den sammantagna effekten för handeln i länet blir betydande. Den sammanlagda utbyggnaden av dagligvaruhandel inklusive den planerade i Ås bedöms i hög grad inverka på angränsande kommuners planering. Länsstyrelsen skall enligt 12 kap 1 PBL pröva en kommuns beslut att anta en detaljplan om det kan befaras att beslutet innebär att 1. ett riksintresse enligt miljöbalken inte tillgodoses, 2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt, 3. en miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken inte iakttas, eller 4. en bebyggelse annars blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller behovet av skydd mot olyckshändelser. Enligt 12 kap 3 PBL får ett upphävande ske inom en viss del av detaljplanen om kommunen har medgett det. Något sådant medgivande har ej infordrats och finns ej. Länsstyrelsen konstaterar att prövning enligt punkt 1. ej är tillämplig eftersom inga riksintressen skadas. Länsstyrelsen finner vidare att prövning enligt punkt 3. ej är aktuell eftersom någon miljökvalitetsnorm ej överträds. Länsstyrelsen har prövat detaljplanen enligt punkt 4. Länsstyrelsen finner inte anledning upphäva kommunens beslut med hänsyn till hälsa och skydd mot olyckshändelser. Detta eftersom en MKB enligt PBL har upprättats och den redovisar en acceptabel samlad bedömning av miljön. Länsstyrelsen konstaterar att prövning enligt punkt 2 skall ske. Detaljplanen föreslår lokalisering av områden för livsmedelshandel som påverkar förhållanden i flera kommuner. Hur föreslagen handelslokalisering påverkar förhållanden i grannkommunerna finns redovisat kortfattat ovan och mer detaljerat i de upprättade konsekvensutredningarna. 7

8 Länsstyrelsen finner att detaljplanen ej har samordnats på ett lämpligt sätt mellan kommunerna eftersom de tillsammantagna konsekvenserna för livsmedelshandeln i regionen blir för stora. Kommunens beslut att anta detaljplanen skall därför upphävas. Deltagande Beslut i detta ärende har fattats av styrelsen. I beslutet deltog ledamöterna Elsa Danielsson, Kerstin Wallin, Bernt Källström, May Jörgensen, Camilla Sköld Jansson, Gunnar Engér, Torbjörn Junhov, Eva Hellstrand. Avvikande mening avgavs av tf Landshövding Uno Svaleryd, ledamöterna Per-Owe Öberg och Per Åsling. Ledamoten Kjerstin Berthelsen deltog ej i beslutet p.g.a. jäv. Ledamöterna Jens Nilsson, Per Söderberg och Thomas Andersson avstod att rösta. Föredragande var tf länsarkitekt Kaj Wejander. Uno Svaleryd Tf landshövding Kaj Wejander tf. länsarkitekt Bilagor: Fullföljdshänvisning Sändlista Kopia till: (med delgivningskvitto) Östersunds kommun Strömsunds kommun Åre kommun Bergs kommun Sakägare enligt fastighetsförteckning Kopia Allmän juridik Miljöskydd Akten 8