Detaljhandeln i Munkedals Kommun
|
|
- Charlotta Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Detaljhandeln i Munkedals Kommun Rapport Oktober 2014 Per Andersson Karin Olsson 1
2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Handeln i omlandet 2.1 Handeln i omlandet 3. Analys av Munkedals kommun 3.1 Marknadsområde 3.2 Demografiska förutsättningar 3.3 Köpkraft 3.4 Handeln i Munkedals kommun 3.5 Etableringsutrymme Munkedals kommun 3.6 Sammanfattning av Handeln I Munkedals kommun 4.. Handelsområden i Munkedals kommun 4.1 Handelsområden i Munkedal s kommun 4.2 Befolkning-Delområden 4.3 Köpkraft-Delområden 4.4 Munkedals Tätort 4.5 Dingle 4.6 Hällevadsholm 4.7 Hedekas 5. Rekommendationer externhandel 5.1 Stora Blå 5.2 Konsekvenser för befintlig handel i Munkedals kommun vid etablering av mer handel i externt 6. Reflektioner och rekommendationer 2
3 Kapitel 1 Inledning 3
4 1. Inledning Bakgrund Detaljhandeln blir en allt viktigare del av den regionala ekonomin och därmed blir också behovet av att känna till handelns omfattning, utveckling och styrkor allt viktigare. HUI Research har varit i kontakt med Munkedals kommun där HUI skulle återkomma med en offert som innefattar en kartläggning av detaljhandelns omfattning, inriktning och utveckling i Hedekas, Dingle, Hällevadsholm samt tätorten Munkedal i Munkedals kommun. Munkedal s kommun önskar också att utifrån tillkommande handelsprojektet Stora Blå på ca kvm BTA handelsyta få rekommendationer för att upprätthålla en stark lokal handel. Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga och följa upp detaljhandelns storlek och omsättning i Munkedals kommun olika delområden. Målsättningen är att Munkedals kommun och andra intressenter, genom kartläggningen ska få tillgång till en bild av utvecklingsläget och potentialen i kommunens detaljhandel. 4
5 1. Inledning Rapportens innehåll och disposition Denna rapport omfattar en kartläggning och analys av handeln i Munkedals kommun, nedbrutet i delområden. Avslutningsvis följer rekommendationer för att existerande handel att bemöta det nya handelsområdet vid Håby. Rapporten inleds med kapitel 2 handeln i omlandet som omfattar en övergripande kartläggning av konkurrensen i omlandet. Därefter följer kapitel 3 Analys av Munkedals kommun som omfattar övergripande redovisning av handeln i Munkedals kommun samt handelns omsättning och utveckling. I Kapitel 4 görs en delområdesanalys där Munkedals tätort, Dingle, Hällevadsholm samt Hedekas behandlas. Resultaten sammanfattas med en SWOT-analys. I Kapitel 5 rekommendationer exterhandel gör HUI rekommendationer för hur existerande handel bör bemöta ny konkurrenssituation samt råd till Munkedals kommun för att få en balanserad utveckling. Rapporten avslutas med kapitel 6 Reflektioner och rekommendationer. Metod Denna undersökning och rapport baseras primärt på data, från Statistiska Centralbyrån (SCB), för år 2012 respektive år 2013, som har bearbetats av HUI. I tillägg till detta har handeln i Munkedal, Dingle, Hällevadsholm samt Hedekas kartlagts och inventerats på plats. Data har kompletterats med uppgifter från databaser som HUI har tillgång till samt HUI:s uppskattningar av handelns struktur och utveckling. Avgränsning HUI Research tar inte ställning för eller emot rimligheten att etablera kvm handel i Munkedal. Detta ligger utanför uppdragets omfattning. 5
6 Kapitel 2 Handeln i omlandet 6
7 2.1 Handeln i omlandet Det finns idag ett flertal stora handelsplatser i omlandet. Störst och närmast belägen är Uddevalla/ Torp som med sina cirka kvm BTA handel dominerar handeln i mellersta Bohuslän. Området står inför ytterligare expansion om cirka kvm handel. Torp är en regional handelsplats som med sin strategiska placering vänder sig till marknader som Lysekil, Orust, Munkedal, Stenungsund, Tanum, Sotenäs och Färgelanda. I och med etableringen av östra Torp under år 2013, med bland annat ett nytt IKEA-varuhus, utvidgas marknadsområdet ytterligare och Torps samlade attraktionskraft bedöms fortsätta öka. Flera hyresgäster har dock flyttat från västra Torp till den östra sidan vilket i sin tur temporärt skapat vakanta ytor i Hem & fritidshuset på västra Torp. Det finns dock planer på att utveckla detta handelshus med inriktning mot ett volymcenter. Sammantaget omsätter handeln i Strömstad dryga MSEK och är efter Göteborg och Borås Västra Götalands 3 största handelsstad I november 2014 öppnar Tanum Shoppingcenter vid E6:an i Tanum. Centret kommer att omfatta cirka kvadratmeter med 65 butiker. Bland aktörerna finner vi Coop Extra, H&M, H&M Home, italienska Terra Nova, Cubus, Carlings, Bodyshop mm. Budgeterad omsättning är MSEK. Butiken Happy Price, som har ett brett sortiment av heminredning, husgeråd, el-artiklar med mera, öppnade en ny butik på närmare kvadratmeter den 10 april, Konkurrerande orter inom marknadsområdet. Torp har under år 2013 befäst sin ställning som regionens handelscentrum i och med utbyggnaden av östra Torp, ett nytt IKEA och en ny City Gross. Då IKEA och Östra Torp utvecklades under Maj-september 2013 ser vi de fullskaliga effekterna först under Handeln i Strömstad fortsätter att växa kraftigt och planerar att utveckla gränshandeln med ytterligare handel. 7
8 2.2 Handeln i omlandet I närområdet är Uddevalla den ledande handelsorten i regionen, bortsett från Strömstad som har den största detaljhandels-omsättningen totalt sett. Bakgrunden till Strömstads utveckling är den omfattande gränshandeln från Norge. Dagligvaruomsättningen (DV) har ökat i Strömstad under många år samtidigt som det totala handelsutbudet har ökat. Bland övriga kommuner i omlandet uppvisar Tanum en kraftig omsättningsökning för sällanköpsvaror (SV) under perioden Detta beror främst på Sportshopen som under perioden etablerat en sportbutik på cirka kvadratmeter. Bland övriga kommuner så finner vi en god utveckling för handeln i Lysekil. Särskilt gäller detta dagligvaror. Sotenäs har haft en svag utveckling för sin handel men beaktas bör att Sotenäs har höga försäljningsindex i första hand för dagligvaror. Detaljhandelns storlek och omsättning Kommun Omsättning 2013 (mkr) Omsättningsutveckling (%) DV SV DV SV Färgelanda % -7 % Lysekil % 10 % Munkedal % -12 % Sotenäs % 0 % Strömstad % 2 % Tanum % 69 % Uddevalla % 11 % V. Götalands län % 0 % Sverige % 1 % Källa: HUI Research, Handeln i Sverige. 8
9 2.2 Handeln i omlandet Försäljningsindex - handelns styrka Handelns storlek i en kommun är starkt beroende av hur många som bor där. Antalet invånare är särskilt viktigt i dagligvaruhandeln då människor i första hand vill handla mat i närheten av bostaden. Ett sätt att mäta och jämföra handelns styrka mellan kommuner, där befolkningen är olika stor, är genom att beräkna försäljningsindex. Försäljningsindex är ett mått på hur väl handeln förmår att ta tillvara det befolkningsmässiga försäljningsunderlag som finns i en kommun och om handeln dessutom förmår att locka kunder från andra kommuner. Försäljningsindex 100 innebär att handeln omsätter lika mycket som det befolkningsmässiga underlaget medger. Index över 100 innebär att handeln drar till sig kunder från andra kommuner och index under 100 innebär att handeln har ett utflöde till andra kommuner. Strömstad har högst försäljningsindex för dagligvaror i Sverige. Detta reflekterar återigen det stora inflödet av köpkraft från Norge. Angränsande kommuner till Munkedals kommun visar i de flesta fall höga indextal för dagligvaror, vilket kan förklaras av starkt inflöde från sommarboende och turism. Samtidigt visar samma kommuner i flera fall svaga indextal för sällanköpsvaror. Detta gäller i synnerhet för Färgelanda och Lysekil. Försäljningsindex 2013 Kommun Försäljningsindex 2013 Försäljningsindex utveckling DV SV DV SV Färgelanda¹ Lysekil³ Munkedal¹ Sotenäs³ Strömstad³ Tanum³ Uddevalla⁴ V. Götalands län Sverige Källa: HUI Research, Handeln i Sverige. ¹ Pendlingskommuner, ² Förortskommuner till storstäderna, ³ Turism- och besöksnäringskommuner, ⁴ Större städer. 9
10 Kapitel 3 Analys av Munkedals Kommun 10
11 3.1 Marknadsområde Karta över marknadsområdet. Munkedals kommun bildades 1974 genom en sammanslagning av de tidigare kommunerna Munkedal, Svarteborg och Sörbygden. Munkedals landareal är 635 km2, vilket är tredje största i Bohuslän efter Tanum och Uddevalla. Bebyggelsen är ganska jämt fördelad mellan tätorter och landsbygd. Av kommunens invånare bor cirka personer i någon av tätorterna Munkedal, Dingle, Hällevadsholm och Hedekas. Centralort är Munkedal. Det största företaget i kommunen är Artic Paper med ca 300 anställda. Centralorten Munkedal erbjuder ett varierat utbud av service och handel. De tre största tätorterna Munkedal, Dingle och Hällevadsholm har alla goda kommunikationsmöjligheter genom närhet till Europaväg 6 och järnvägen Bohusbanan, vilka tillsammans bildar stommen i ett väl utbyggt trafiksystem, både för person- och godstransporter. Munkedal ligger drygt två mil norr om Uddevalla. I dagsläget finns det inte någon omfattande extern handel i Munkedal men utbudet bedöms öka då det finns planer på att uppföra cirka kvadratmeter handelsyta. Munkedal Bild: Munkedals kommun ÖP 14 Källa: Munkedals kommun 11
12 3.2 Demografiska förutsättningar Ålderstruktur Åldersstrukturen i ett specifikt område är, utöver befolkningens utveckling, relevant för handeln i regionen då olika åldersgrupper efterfrågar olika sorters varor. Åldersstruktur % 17% 18% Munkedals kommuninvånare är något äldre än rikssnittet. Andelen invånare över 65 år uppgår till en fjärdedel av befolkningen (24 procent) i Munkedals kommun, vilket kan jämföras med en femtedel (19 procent) i riket som helhet. Endast hälften (50 procent) av invånarna i Munkedals kommun är under 45 år. Detta kan jämföras med 56 procent på riksnivå. Andelen som befinner sig i den köpstarka gruppen mellan år är 48% vilket är strax under rikssnittets 51 %. 80% 60% 40% 20% 0% 11% 12% 22% 26% 26% 25% 24% 19% Munkedal Riket 0-15 år år år år över 65 år Källa: SCB 12
13 Demografiska förutsättningar Befolkningsutveckling och framskrivning Befolkningsutveckling samt prognos Index 100=år 2000 De demografiska marknadsförutsättningarna utgörs framför allt av befolkningens storlek och utveckling, både utifrån ett historiskt perspektiv liksom framåtblickande utifrån befolkningsprognoser eller gällande framskrivningar. Hur befolkningen fördelar sig åldersmässigt är också av intresse då det exempelvis visar hur stor andel barn, pensionärer respektive invånare i arbetsför ålder som ett område har. Befolkningens storlek idag och i framtiden är betydelsefull då det avgör hur stor den samlade köpkraften i området är. Ju fler invånare, desto högre köpkraft. Sedan år 2000 har Munkedals kommun tappat 3 procent av sina invånare. De senaste prognoserna från Västra Götalandsregionen förutspår dock att man väntas vända denna utveckling och istället öka invånarantalet fram till år Munkedal Västra Götaland Riket Källa: SCB, Västra Götalandsregionen 13
14 3.2 Demografiska förutsättningar Befolkningsprognos 2017 Fram till år 2017 väntas befolkningen i Munkedals kommun ha ökat med cirka 200 personer till cirka invånare. Utvecklingen motsvarar en årlig ökning av antalet invånare på 0,5 procent. Köpkraftsprognoserna i rapporten baseras på dessa befolkningsframskrivningar. Befolkningsprognos Årlig befolkningsutveckling Munkedal ,5% Källa: SCB, Västra Götalandsregionen 14
15 3.2 Demografiska förutsättningar Arbetspendling Omkring personer bosatta i Munkedals kommun lämnar kommunen då de åker till arbetet. Den vanligaste arbetskommunen för dessa personer är Uddevalla, följt av Tanum, Lysekil och Sotenäs. Inpendlingen från andra kommuner uppgår till närmare personer och dessa är bosatta huvudsakligen i Uddevalla, Tanum och Lysekils kommuner. Arbetspendling kan ha betydelse för handeln i en kommun i och med att personer som reser till kommunen för att arbeta kan välja att handla på orten och att personer som reser från kommunen för att arbeta på annan ort kan handla på arbetsorten eller i samband med resor till och från arbetet. För handeln i en kommun är det bättre med ett positivt pendlingsnetto. Munkedals kommun har ett negativt pendlingsnetto, då fler pendlar ut från kommunen än de som pendlar till Munkedals kommun för arbete. Pendling 2012 Utpendling Inpendling Pendlingsnetto Munkedal Källa: SCB 15
16 3.3 Köpkraft Köpkraft 2013 och 2017 Köpkraften är det teoretiska belopp som invånarna spenderar i detaljhandeln. Köpkraften för dagligvaror i Munkedals kommun uppgick år 2013 till närmare 300 miljoner kronor och för sällanköpsvaror uppgick köpkraften till cirka 250 miljoner kronor. Den prognostiserade köpkraften för dagligvaror år 2017 väntas öka till drygt 310 miljoner kronor, medan köpkraften för sällanköpsvaror väntas öka med cirka 30 miljoner kronor till omkring 280 miljoner kronor. Den något kraftigare ökningen av köpkraften för sällanköpsvaror beror på en ökad konsumtion per capita för just sällanköpsvaror. Köpkraft 2013 samt prognos 2017 Köpkraft MSEK Köpkraftsutveckling DV SV DV SV DV SV Munkedal Källa: HUI/KPG 16
17 Handeln i Munkedals Kommun Butiksutbudet i antal enheter Handeln i Munkedals kommun präglas av ett relativt bra utbud av dagligvaror. Med dagligvarubutiker menas butiker som säljer livsmedel, apoteksvaror, blommor, tobak och Systembolaget etc. Det finns idag 19 dagligvarubutiker i kommunen. Inom livsmedel är utbudet koncentrerat till närbutiker och mindre Supermarket enheter. Det finns idag ingen utpräglad lågpris/discount butik i kommunen. Likaledes saknas de lite större butikerna, vilket har sin förklaring i närliggande handelsområden och den relativt begränsade marknaden i Munkedals kommun. Den omsättningsmässigt största butiken i kommunen är idag Hemköp i Munkeland/Munkedal. Antal butiker i Munkedals kommun Dagligvaruhandeln Sällanköpsvaruhandeln Total detaljhandel Andel (%) av Utbud 40% Källa: SCB Inom Sällanköpsvaruhandeln har kommunen 28 butiker. Utbudet är idag spritt över Munkedals olika delområden men lejonparten av utbudet finns i anslutning till Munkedals tätort och Munkeland. Största enskilda aktörer lite beroende på hur man räknar är köksforum och Munkedals Teleradio. Dock är kanske New Wave i Dingle störst om vi inräknar dess koncern Dagligvaror 60% Sällanköpsvaror 17
18 3.4 Handeln i Munkedals kommun Omsättning detaljhandeln Total Detaljhandeln i Munkedals kommun omsätter strax över 400 miljoner kronor. Merparten av omsättningen, 73 procent, sker inom dagligvaruhandeln som omsätter närmare 300 miljoner kronor. Sällanköpsvaruhandelns omsättning uppgick år 2013 till 110 miljoner kronor. Omsättning 2013 Dagligvaror Sällanköpsvaror Total detaljhandel Munkedal Västra Götalands län Källa: HUI/Handeln i Sverige Grafen intill indikerar en fördelning där Fritidsvaror och Hemutrustning starkt dominerar omsättningen för sällanköpsvaror. Beklädnadshandeln svarar endast för 7 % av omsättningen inom segmentet för sällanköpsvaror. Riksgenomsnittet för beklädnad är ca 25 %, men för en mindre marknad som Munkedal är detta inte ovanligt. Sällanköpsvaror Fritidsvaror 44% Hemutrustning 49% Beklädnad 7% Andel (%) av försäljning 27% 73% Dagligvaror Sällanköpsvaror 18
19 3.4 Handeln i Munkedals kommun Omsättning detaljhandel Utveckling DV SV DV SV DV SV DV SV Munkedal % -12% Västra Götalands län % 0% Källa: HUI/Handeln i Sverige Omsättningsutveckling Dagligvaruhandeln i Munkedals kommun har mellan åren 2011 och 2013 vuxit med 6 procent från 280 miljoner kronor till 297 miljoner kronor. Denna utveckling är i nivå med omsättningsutvecklingen i Västra Götalands län under samma period. Att dagligvaruhandeln ökat i Munkedals kommun är en kombination av duktiga lokala köpmän samt att dagligvaror har ett mer lokalt köpmönster än tex sällanköpsvaror Inom sällanköpsvaruhandeln har däremot omsättningen minskat med 12 procent, medan utvecklingen stått still på länsnivå. För sällanköpsvaror är handelsmönstret avsevärt mer av regionalt där konsumenterna är mer villiga att köra en bit för att få ett bättre utbud. Det ingen djärv gissning att härleda omsättningstappet till Uddevalla och Torp. 19
20 3.4 Handeln i Munkedals kommun Försäljningsindex 2013 Dagligvaror Sällanköpsvaror Total detaljhandel Munkedal Jämförbara kommuner* Västra Götalands län Källa: HUI/Handeln i Sverige. Jämförbara kommuner = kommungrupp Pendlingskommuner Försäljningsindex Detaljhandeln i Munkedals kommun är i huvudsak lokal. Bakgrunden till detta är den stora konkurrenssituationen från angränsande marknader samt dagens butiksutbud profil och attraktivitet. Det innebär att omsättningen som genereras i butikerna i huvudsak kommer från inomkommunal köpkraft eller från sommarboende. Dagligvaruhandeln i Munkedals kommun hade 2013 försäljningsindex 90. Detta är ett mycket bra index samt högre än för jämförbara kommuner där genomsnittet var index 80. Ett försäljningsindex på 90 innebär att dagligvaruhandeln inom kommunen tar tillvara på huvuddelen av den köpkraft som finns bland kommunens invånare, även om det sker ett mindre utflöde av köpkraft till andra kommuner. Försäljningsindex för sällanköpsvaror i Munkedals kommun uppgick år 2013 till 36, vilket betyder att handeln i kommunen inte har förmåga att behålla den köpkraft som finns hos de egna invånarna. Jämförbara kommuner hade samma år ett något lägre genomsnittsindex på
21 3.4 Handeln i Munkedals kommun Dagligvaror Dagligvaruhandeln i Munkedals kommun hade 90 i försäljningsindex år Kommunen tappade omsättning inom dagligvaror mellan varpå en stabilisering och positiv utveckling skett och dagens nivå med ett index på 90 kan ur ett kommunperspektiv förefalla vara på en god nivå. Vi skall dock ha med oss att Munkedals kommun under sommarmånaderna har ett inflöde från turism och sommarboende som bidrar med köpkraft. Turistprofilerade grannkommuner som Tanum och Sotenäs har idag båda inflöde till sina marknader och dagligvaruindex på över 140. Utveckling försäljningsindex dagligvaror i Munkedal jämfört med pendlingskommuner Jämfört med kategorin pendlingskommuner i Sverige har Munkedal s kommun avsevärt bättre index inom dagligvaror. Munkedals kommun goda handelsindex tilltrots så sker det alltså ett visst utflöde till i första hand Torp handelsområde i Uddevalla. Det stora tappet mellan år kan bland annat härledas till Torps utveckling som stod klart hösten 2001 Källa: HUI Research, Handeln i Sverige. Jämförbara kommuner är kommungruppen Större städer. Under september år 2013 etablerade City Gross en butik i Torp handelsområde vilket kommer att förstärka Uddevalla som en stark dagligvarudestination. 21
22 3.4 Handeln i Munkedals kommun Sällanköpsvaror Försäljningsindex för sällanköpsvaror i Munkedals kommun uppgick år 2013 till 36. Detta betyder att handeln inte tar till vara den köpkraft som finns hos de egna invånarna. Utveckling försäljningsindex sällanköpsvaror i Munkedals kommun och Pendlingskommuner Utflödet av köpkraft har ökat med åren under 1990-talet låg index över 50 under flera år varpå det efter i första hand Torps expansion stabiliserat sig runt och nu senast märker vi effekter av IKEA då index för Sällanköpsvaror är på 36. Det är ingalunda unikt med relativt låga handelsindex då konkurrenssituationen är hög i intilliggande marknader. Utifrån dagens struktur och konkurrenssituation ser vi det som fullt rimligt att kommunen har detta relativt låga index. Vi vill dock vara tydliga med att inom vissa segment inom sällanköpsvaror är Munkedals kommun starkare än inom andra segment. Jämfört med kategorin pendlingskommuner så har Munkedas kommun tidigare legat väl över genomsnittet men har nu närmat sig samma nivå som andra pendlingskommuner. Noteras bör att flera av dessa pendlingskommuner med låga index nu ser över sin handelssituation och arbetar metodiskt för en utveckling av sin egna handel. Ale, Kungälv och Härryda är några exempel på detta i närområdet till Munkedals kommun. Källa: HUI Research, Handeln i Sverige. Jämförbara kommuner är kommungruppen Större städer. 22
23 3.5 Etableringsutrymme Munkedals kommun Källa: HUI Etableringsutrymme Ovan gör vi en bedömning om eventuellt etableringsutrymme för år 2017 beräknat på Munkedals kommuns egna köpkraft. HUI Research bedömer att det finns inget eller starkt etableringsutrymmet för dagligvaror mer än att befintliga butiker måste saneras eller kraftigt tappa omsättning. Det är ingen omöjlighet att någon aktör gör en sådan prioritering men mot bakgrund av det höga försäljningsindexet för kommunen (90) så ser vi det som sannolikt att någon befintlig aktör kommer få ta konsekvenser av en större nyetablering inom kommunen Inom sällanköpsvaror är situationen annorlunda. HUI Research bedömer att det finns ett etableringsutrymme på mellan MSEK under Ytmässigt motsvarar detta mellan kvm handel syta beroende på inriktning. 23
24 3.6 Sammanfattning av Handeln i Munkedals kommun Styrkor Svagheter Generellt bra dagligvaruutbud med handelsindex på 90 vilket är mycket bra givet konkurrenssituationen från i första hand Uddevalla Flera olika aktörer finns representerade i dagligvarumarknaden som ICA med 3 butiker Coop samt Axfood med 2 st. butiker. God spridning och decentraliserat dagligvaruutbud med god tillgänglighet och bra utbud i kommunens mindre delområde. Sällanköpsvaruhandeln har ett försäljningsindex på 36 vilket är svagt men kanske inte förvånande då konkurrensen från Uddevalla endast är 10 min från Munkedals centrum. Samtidigt så indikeras att det finns ett visst etableringsutrymme för sällanköpsvaror. Sällanköpsvaruhandeln saknar idag tillgänglighet till det stora trafikflödet efter E6 omdragning ut från centrala Munkedal Butiksstrukturen inom dagligvaror är generellt mindre supermarkets och kompletteringsbutiker. Möjligheter Hot Utvecklingen av Håby framförallt inom sällanköpsvaror. Kommunen har ett bra läge med direkt anslutning till trafikintesiva E6 Om en större dagligvaruetablering tillåts på Håby är sannolikheten hög för utslagning av lokalt dagligvaruutbud. Detta eftersom kommunen idag egentligen saknar etableringsutrymme inom dagligvaror 24
25 Kapitel 4 Handelsområden i Munkedals Kommun 25
26 4.1 Handelsområden i Munkedals kommun Hedekas Handeln i Munkedals kommun är utspridd på flera olika handelsområden. I syfte att redovisa omsättnings- och utvecklingsnivåer på delområdesnivå omfattar denna kartläggning och analys fyra områden: Munkedal centrum, Dingle, Hällevadsholm samt Hedekas. Områdesindelning baseras på önskemål från Munkedals kommun samt en bedömning av handelns lokalisering, koncentration och struktur per idag, rådande handelsmönster och trafikflöden samt lokala eller geografiska barriärer som påverkar tillgänglighet till olika områden. Området Munkedals Tätort. Omfattar handeln i Munkedals Centrum och Munkeland Hällevadsholm Dingle Området Dingle- Omfattar handel n i Dingle tätort Området Hällevadsholm- Omfattar handeln i Hällevadsholms tätort Munkedal Området Hedekas- Omfattar handeln i Hedekas tätort 26
27 4.2 Befolkning- Delområden Befolkning 2013 och 2017 per delområde Nedanstående tabell visar hur befolkningen fördelar sig på orterna i kommunen. Munkedal tätort är den ort i kommunen med störst befolkning. Indelningen av områdena har HUI genomfört i samråd med Munkedals kommun. Området med nyckelkod 4320 är geografiskt omfattande och vi har valt att de dryga 300 personer som området innefattar tillhöra Munkedals tätort. Befolkning Årlig befolkningsutveckling Munkedals Tätort ,5% Dingle Hällevadsholm Hedekas Tot ,5% ,5% ,5% ,5% Källa: HUI/Handeln i Sverige 27
28 4.3 Köpkraft- Delområden Köpkraft 2013 och 2017 per delområde Nedanstående tabell visar hur köpkraften fördelar sig på orterna i kommunen. Munkedal tätort är den ort i kommunen med störst befolkning. Detta innebär även att det är i centralorten som den största delen av köpkraften finns. Köpkraftens fördelning mellan orter i kommunen är främst intressant inom dagligvaruhandeln då människor i regel handlar livsmedel i närheten av sin bostad. Vid inköp av sällanköpsvaror kan man vanligtvis tänka sig att resa längre och för en kommun av Munkedals storlek finns mer att vinna på att eftersträva att centralisera utbudet av sällanköpsvaror till en eller två handelsplatser i kommunen snarare än att sprida ut butiksutbudet på flera orter i kommunen. Befolkning Årlig befolkningsutveckling Munkedals Tätort ,5% Dingle Hällevadsholm Hedekas Tot ,5% ,5% ,5% ,5% Källa: HUI/KPG 28
29 Munkedals Tätort 29
30 4.4 Munkedals Tätort Fram till år 2008 så passerade E6 genom Munkedal vilket drastiskt förändrades då vägsträckningen flyttades några kilometer väster om centralorten Munkedal. Som i många andra orter påverkar trafikflöden handeln och Statoil i Munkedal lades ned strax efter genomförandet av den nya vägdragningen I Munkedals centrum finns dock en långvarig handelstradition. Merparten av handeln i Munkedal sker i centralorten. Under 1980-talet etablerades området Munkeland strax utanför stadskärnan. Här finner vi aktörer som Hemköp, Electrolux Home m.fl.. Området inhyser en betydande andel partihandel. I centralorten Munkedal finns i första hand ett relativt gott dagligvaruutbud med en ICA Nära samt Coop Konsum butik. Vidare finns här systembolag och apotek. Inom sällanköpsvaror förekommer med viss utsträckning av företrädesvis lokala aktörer inom beklädnad samt Hem och Fritid. Strax utanför stadskärnan finns vi en Tempobutik i Stale. Det sker idag en rörelse från centrum till nya handelsområdet Säleby/Håby i direkt anslutning till E6. Exempel på detta är en nyetablerad Bygg-Max, XL-Bygg samt MC Donalds som kommer i anslutningen till det nya området. 30
31 4.4 Munkedals Tätort Andel (%) av försäljning Den totala detaljhandelsomsättningen i Munkedals Tätort uppgick till cirka 243 miljoner kronor för år Försäljningen fördelar sig med 64 procent på dagligvaror och 36 procent sällanköpsvaror. Inom sällanköpsvaror svarar beklädnad för cirka 20 procent och hem- och fritidsvaruhandeln för cirka 80 procent. Sällanköpsvaruhandeln i Munkedals Tätort har en andel på cirka 80 procent av den totala sällanköpsvaruhandeln i kommunen, vilket får anses vara en mycket hög andel. Dagligvaror Sällanköpsvaror 36% 64% Munkedals Tätort (MSEK) 2013 Omsättning DV 156 Omsättning SV 87 Omsättning TOT 243 Källa: HUI/KPG 31
32 4.2 Munkedals Tätort Försörjningsgrad Inom segmentet dagligvaror svarar dagligvarubutikerna upp för en försörjningsgrad på 95 % av köpkraften vilket utifrån konkurrenssituation och butiksutbud är bra. Vi skall dock beakta att huvudorterna i kommunen brukar inhysa många arbetsplatser som andra delar av kommunen tar sig till och ifrån och därmed får ett inflöde från dessa marknader. Inom Segmentet sällanköpsvaror svarar dagens utbud för en försörjningsgrad av 62 % av köpkraften 2013 Köpkraft MSEK 2013 Omsättning MSEK Försörjningsgrad i % DV SV DV SV DV SV Munkedals Tätort % 62% Källa: HUI/SCB 32
33 Dingle 33
34 4.5 Dingle Handeln i Dingle är främst koncentrerad till dagligvaror. Här finns också New Waves outlet butik som är något av en destination för många konsumeter i omlandet. ICA Butiken centrumhallen är en ICA Nära butik. Butiken är mycket populär vilket också avspeglar sig i dess omsättning. Övrig handel i Dingle är av mer lokal karaktär med enskilda lokala aktörer. Den totala detaljhandelsomsättningen i Dingle uppgick till cirka 46 miljoner kronor för år Försäljningen fördelar sig med 93 procent på dagligvaror och 7 procent sällanköpsvaror. Inom sällanköpsvaror bör tydligöras att INTE omsättningen för New Wave inräknad. HUI uppskattar att omsättningen till ca 8 Milj SEK. Dagligv Sällank 7% 93% Andel (%) av försäljningen Dingle (MSEK) 2013 Omsättning DV 43 Omsättning SV (exkl. New wave) 3 Källa: HUI/SCB Omsättning TOT 46 34
35 4.5 Dingle Försörjningsgrad Inom segmentet dagligvaror svarar dagligvarubutikerna upp för en nettoförsörjningsgrad på 75 % av köpkraften vilket är extraordinärt bra för en enskild dagligvarubutik. Visst förekommer det ett visst inflöde från sommarboende i kommunen men oavsett är det mycket bra att upprätthålla en så hög försörjningsgrad för en enskild butik. Inom Segmentet sällanköpsvaror svarar dagens utbud för en nettoförsörjningsgrad av 6 % av köpkraften. Inräknat New Wave skulle försörjningsgraden uppskattas till ca 22 % Köpkraft MSEK 2013 Omsättning MSEK Försörjningsgrad i % DV SV DV SV DV SV Dingle % 6 % Källa: HUI/allabolag.se 35
36 Hällevadsholm 36
37 4.6 Hällevadsholm Handeln i Hällevadsholm är också här främst koncentrerad till dagligvaror. Här finns också en stark bygghandel. Orten ligger som första samhälle med viss gränshandel som nås via väg 165 ca 50 km från Halden. Också i Hällevadsholm finns en ICA butik som i likhet med Dingle etablerades under en tidsepok då E6 passerade rätt igenom samhällena. Även Shell har ett visst begränsat dagligvaruutbud. Sällanköpsvaror finns i ett begränsat utbud med tex bygghandel och järnaffärer. Den totala detaljhandelsomsättningen i Hällevadsholm uppgick till cirka 26 miljoner kronor för år Försäljningen fördelar sig med 88 procent på dagligvaror och 12 procent sällanköpsvaror. Dagligv Sällank 12% 88% Andel (%) av försäljningen Hällevadsholm(MSEK) 2013 Omsättning DV 23 Omsättning SV 3 Omsättning TOT 26 Källa: HUI/SCB 37
38 4.6 Hällevadsholm Försörjningsgrad Inom segmentet dagligvaror svarar dagligvarubutikerna upp för en nettoförsörjningsgrad på 59 % av köpkraften vilket är bra för en enskild dagligvarubutik. Här förekommer ett marginellt inflöde från gränshandel samt från sommarboende Inom Segmentet sällanköpsvaror svarar dagens utbud för en nettoförsörjningsgrad av 9 % av köpkraften 2013 Köpkraft MSEK 2013 Omsättning MSEK Försörjningsgrad i % DV SV DV SV DV SV Hällevadsholm % 9 % Källa: HUI/allabolag.se 38
39 Hedekas 39
40 4.7 Hedekas Hedekas är centralorten i ett geografiskt omfattande område av glesbygdskaraktär. Området Sörbygden har en aktiv samhällsförening som bidrar bland annat till ortens utveckling. Tillväxtverket har utsett Munkedals kommun som en av tretton pilotkommuner där servicebehov skall utredas och då ingår i synnerhet Sörbygden som fokusområde. Utbudet av detaljhandel i Hedekas omfattar i huvudsak dagligvaruhandel. Handlarn är en närlivskedja med 230 butiker runt om i landet som är tillknutna Axfood koncernen. I kommunen anordnas det idag handlar resor till Hedekas för att främja den lokala handeln i Hedekas. Hedekas svarar för 3 % av detaljhandeln i kommunen. 40
41 4.7 Hedekas Försörjningsgrad Inom segmentet dagligvaror svarar Handlarn samt trogens Gourmet upp för en nettoförsörjningsgrad på 26 % av köpkraften vilket måste beaktas utifrån den det relativt stora geografiska området i Hedekas. Klart är dock att lojaliteten i området är utvecklingsbart och är inte på samma nivåer som på andra delområden i kommunen. Inom Segmentet sällanköpsvaror finns för få enheter att mäta Köpkraft MSEK 2013 Omsättning MSEK Försörjningsgrad i % DV SV DV SV DV SV Hedekas ,5-26 % - Källa: HUI/allabolag.se 41
42 Kapitel 5 Rekommendationer externhandeln 42
43 5.1 Stora Blå Det finns idag planer på att etablera ett nytt handelsområde i Munkedals kommun vid HÅBY. Planerad yta för projektet är kvm tillkommande handelsyta. Att göra en bedömning av en marknadsplats av denna storlek är i detta skede svårt då vi inte känner till inriktningen och fördelning på planerad tillkommande handel. Det vi däremot kan göra är utifrån branschmässiga nyckeltal ge en grov bedömning på vilka omsättningsnivåer som handelsplatser av denna storlek brukar uppnå. En sådan bedömning innebär att vår bedömning är att ägarna till köpcentret förväntar sig en omsättning på mellan MSEK. Denna uppskattning göres utan att ta hänsyn till de marknadsmässiga förutsättningarna, vilket måste göras för att kunna ge en mer exakt bedömning. 43
44 5.2 Konsekvenser för befintlig handel i Munkedals kommun vid etablering av mer handel i externt läge Konsekvenser för dagligvaruhandeln Det saknas etableringsutrymme för dagligvaruhandel i Munkedals kommun. Det beror på att köpkraftstillväxten är begränsad och på att boende i Munkedal s kommun redan idag handlar huvudparten av sina dagligvaror i kommunen och att det därför finns marginell potential att minska utflödet av kunder. Möjligheterna att få fler kunder från omkringliggande kommuner bedöms också som små då kranskommunerna har en stark dagligvarustruktur med höga försäljningsindex. Att etableringsutrymmet är starkt begränsat behöver emellertid inte betyda att det är helt ointressant för någon aktör att etablera sig i Munkedal. Det finns ibland aktörer som går in på en mättad marknad i förhoppningen om att deras erbjudande är så attraktivt att de kan ta tillräckligt mycket omsättning från befintliga butiker för att klara sina lönsamhetsmål. Om det skulle etableras mer dagligvaruhandel i Munkedals kommun så kommer det att påverka omsättning och lönsamhet för de befintliga butikerna. Ju större butik som etableras desto större blir påverkan på befintlig handel. Etablering av någon servicebutik eller mindre livsmedelsaffär får inga större konsekvenser medan etablering av en stormarknad/storbutik kan leda till så stora omsättningsminskningar att någon eller några butiker slås ut. Detta kan i sin tur leda till att vissa konsumenter eller delområden i Munkedal s kommun får en försämrad tillgänglighet till dagligvaruhandeln. Mot detta bör emellertid vägas att etablering av en ny butik kan vara positivt för andra konsumenter. 44
45 5.2 Konsekvenser för befintlig handel i Munkedals kommun vid etablering av mer handel i externt läge Konsekvenser för sällanköpsvaruhandeln Till skillnad mot i dagligvaruhandeln så finns det ett utrymme för etablering av mer sällanköpsvaruhandeln samtidigt som de befintliga butikernas omsättning kan öka något per år. Ett positivt etableringsutrymme innebär en mindre risk för negativa konsekvenser för befintlig handel. För en relativt lite kommun som Munkedal ser vi en fördel med att koncentrera sällanköpshandeln till en eller få platser i ställer för att sprida ut sällanköpsvaruhandeln i små enheter. Om de nya etableringarnas storlek inte blir allt för omfattande så finns det alltså goda förutsättningar att dagens sällanköpsvaruhandel. Det bör emellertid påpekas att en ökad konkurrens på marknaden i Munkedal kan göra att enstaka befintliga aktörer, i ljuset av de nya butikerna, kommer att framstå som mindre attraktiva i konsumenternas ögon och därmed tappa kunder och omsättning till den tillkommande handeln. Det är därför viktigt att befintliga butiker ständigt arbetar med att vässa sitt erbjudande (service, öppettider, kvalitet etc.) gentemot konsumenterna. Vi har tidigare identifierat ett etableringsutrymme tidigare i rapporten på någonstans mellan kvm handelsyta baserat på Munkedals Kommuns köpkraft. Därtill skall läggas möjligheten för inflöde från angränsande marknader vilket HUI ser som starkt begränsat med hänsyn tagen till utbudet som finns i regionen. Ett visst inflöde från marknader som Sotenäs och Lysekil kan dock förväntas men om detta inflöde blir nog för att klara en handelsetablering på kvm bör utredas vidare. Det föreligger således en risk då omfattningen på tillkommande handeln blir så stor att inte köpkraftsunderlaget i området är tillräckligt. Detta kan medföra att befintliga aktörer kommer att slås ut och/eller att någon av de nya etableringarna inte når upp i tillräcklig omsättning för att överleva. För konsumenterna kan det på kort sikt vara bra med ett kraftigt utökat utbud på hemmaplan, men på längre sikt riskerar utslagning av butiker innebära att konsumenterna får det sämre än det var tidigare. 45
46 Kapitel 6 Reflektioner och Rekommendationer 46
47 6. Reflektioner och rekommendationer Munkedal Kommun med drygt invånare. Kommunen har idag en decentraliserad småskalig handel med ett försäljningsindex på goda 90 för dagligvaror samt utvecklingsbara 37 för sällanköpsvaror. I rapporten har vi sett närmare på 4 olika handelsområden Munkedals Tätort Dingle Hällevadsholm Hedekas I dessa handelsområden redovisas omsättningsdata och utvecklingsnivå för år En stor del av handeln i Munkedal kommun är knuten till handelsområdet Munkedals Tätort. Utbudet inom sällanköpsvaruhandeln har sin tyngdpunkt på Hem & fritidsprodukter medans utbudet inom Beklädnad är begränsat, viket inte alls är ovanligt på en mindre marknad som Munkedal. Även utbudet inom dagligvaror är i antal enheter bra i Munkedals centrum. Det enda som skulle kunna förbättras är ett mer differentierat utbud till annat än mindre närbutiker/supermarkets. Dingle har ett särskilt starkt utbud inom dagligvaror. ICA Nära butiken i Dingle omsätter över 40 MSEK i en marknad på ca invånare. För Hällevadsholm är dagligvaruutbudet representerat med en ICA Nära butik med anrik historik från familjen Arwidson. Butiken omsätter drygt 20 MSEK på en marknad med ca personer. Avslutningsvis finner vi Hedekas som geografiskt ligger längst ifrån centralorten med en dagligvaruutbud av en tidigare VIVO butik som är omprofilerad till närlivskonceptet Handlarn. Butiken omsätter tillsammans ca 10 MSEK på en marknad med ca invånare. Kommunen och Sörbygdens samhällsförening arbetar aktivt för att upprätthålla en god servicenivå i Hedekas. Detta till trots visar att utflödet från marknaden är påtagligt. HUI menar dock att Hedekas gör ett tappert försök då inflödet från turism och sommargäster är avsevärt lägre i Hedekas än för tex. Dingle som kan dra nytta i viss mån av kusttrafiken. HUI rekommenderar fortsatta åtgärder för att främja det lokala utbudet. HUI har i rapporten gjort en bedömning av eventuellt etableringsutrymme på kommunnivå för år 2017 och vår bedömning är det finns ett etableringsutrymme om ca MSEK för sällanköpsvaror baserat på köpkraft från Munkedals kommun. HUIs bedömning är vidare att det är till fördel att långsiktigt verka för att samla tillkommande sällanköpsvaruhandeln till få punkter som skulle kunna innefattas i området Håby/Stora Blå. 47
48 6. Reflektioner och rekommendationer Rekommendationen på få sällanköpsvarupunkter grundar sig på konsumtionsmönster där vi konsumenter är villiga att resa för att få en bra urval av just sällanköpsvaror där vi inte nödvändigtvis handlar lokalt. Konkurrensen inom sällanköpshandeln från angränsande marknader som Uddevalla, Tanum, Strömstad är dock mycket hög vilket begränsar möjligheten av inflöde från dessa marknader. Tanum som öppnar sitt nya handelshus med kvm handelsyta förväntar sig att 50% av omsättningen skall komma från gränshandeln/norge. Dessa nivåer från gränshandeln kan inte Munkedal förvänta sig. Dagligvaror har ett långt mer lokalt handelsmönster där vi tenderar att handla i närheten av vår bostad. För dagligvaror saknas det idag såväl som för 2017 etableringsutrymme i Munkedals kommun. Att tillåta ytterligare dagligvaruhandel kommer med stor sannolikhet få konsekvenser på dagens butikstruktur. Kommunen står här inför ett dilemma då dagligvaror skapar en jämnare kundtrafik till köpcenter och möjliggör dess framgång samtidigt som den hotar att slå ut den lokala handeln tillika servicen i landsbygden. HUI rekommendation är att utreda frågan ytterligare. Rekommendationer Utred ytterligare frågan gällandes en större dagligvaruetablering i Håby/Stora Blå, då detta kan medföra utslagning av lokal handel vilket ger stora konsekvenser för servicen på landsbygden. Gärna mer sällanköpsvaruhandel i Munkedals kommun men koncentrera den till så få punkter som möjligt. En av dessa punkter skulle kunna vara Stora Blå Estimerat behov av yta baserat på köpkraften i Munkedals kommun ligger för år 2017 på mellan kvm handelsyta Arbeta aktivt med tillgänglighet för dagens butiker, dvs öppentider, parkeringsmöjligheter mm 48
49 Bilaga I: Köpcentrum Tabellen till höger redovisar uppgifter om köpcentrum i Uddevalla, Strömstad och Tanum. Dessa data avser endast befintliga köpcentrum och gallerior och därmed inte externa handelsplatser. Den totala detaljhandelsytan är således betydligt större för respektive ort. Köpcentrum Uddevalla Ankare BTA (kvm) Oms 2013 (mkr) Västra Torp Maxi, Coop Forum mm Östra Torp IKEA Utbyggnad Västra Torp ICA MAXI Strömstad Nordby Shoppingcenter Nordby Super Svinesunds Handelsområde Euro Cash Tanum Tanums Köpcenter Coop Extra Källa: Grenseavisen/ SSCD. 49
50 Konkurrerande orter inom marknadsområdet. 50
Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö
Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln
Läs merKonsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)
Konsekvensanalys Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Förord AB Handelns utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Östersunds kommun,
Läs merHandelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson
Handelsutredning Söderköpings kommun 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte
Läs merHammarshus. Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29
Hammarshus Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 1.1. Hammarshus köpcentrum... 5 1.2. Påverkan - dagligvaruhandel... 5 1.2.1.
Läs merDETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015
DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014 Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 FÖRORD Årets kartläggning visar ännu en gång att Örebro har återtagit sin position som handelsstad som lockar
Läs merDetaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014
Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014 HUI Research September-Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry Sammanfattning Bakgrund Handeln i Eskilstuna kommun genomgår utveckling, både vad gäller den befintliga
Läs merFördjupad konsekvensutredning-
AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Fördjupad konsekvensutredning- Effekter för befintlig handel vid en ökad sällanköpsvaruhandel i Stora Bernstorp ΙΙ Januari 2010 Uppdragsgivare: Burlövs kommun 1 Förord AB
Läs merMelleruds kommun. Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01
Melleruds kommun Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01 Ann-Marie Johansson och Jan V Bergqvist Rapportinnehåll Uppdrag, syfte Planerat köpcentrum,
Läs merPRESENTATION PRESENTATION. Handelsanalys: HUI HUI Research. 12 april Per Andersson Gustav Blomqvist Karin Olsson 2016 HUI RESEARCH
PRESENTATION PRESENTATION Handelsanalys: Framtidens Handelsanalys stadskärna Tibroi HUI HUI Research på uppdrag av på Tibro uppdrag kommun av Gällivare 14 december kommun 2016 12 april 2016 Per Andersson
Läs merHandelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson
Handelsutredning Nybro kommun 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte och mål
Läs merInspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB
Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Välkomna till inspirationsseminarium och workshop för Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium och Workshop för Eslövs stadskärna
Läs merDetaljhandeln i Eskilstuna 14 oktober, 2015. Anna Mocsáry Rickard Johansson
Detaljhandeln i Eskilstuna 14 oktober, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel Turism Samhällsekonomi Forskning Fristående doperbolag
Läs merHandelskonsekvensutredning. Dagligvaror - Mariehem 2014-03-31
Handelskonsekvensutredning Dagligvaror - Mariehem 2014-03-31 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 5 UPPDRAGSBESKRIVNING... 7 DEFINITIONER... 8 MARKNAD OCH EFTERFRÅGAN... 8 Kommunen... 8 Närområdet... 8 KONKURRENS...
Läs merHandeln i Kristianstad nuläge, framtid, strategier 1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier. Stadsarkitektkontoret 2006-08-01
1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier Stadsarkitektkontoret 2006-08-01 2(8) Bakgrund Kommunstyrelsen gav 2005-05-25 97 stadsarkitekt- och mark- och exploateringskontoren i uppdrag att ta
Läs merHot eller möjlighet? En analys av. externhandelns effekter. på den etablerade. handeln. Handelns utvecklingsråd (HUR)
AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT 2008-01-23 Rapport Handelns utvecklingsråd (HUR) Hot eller möjlighet? En analys av externhandelns effekter på den etablerade handeln Förord Externhandelsetableringar beskylls
Läs merSLUTRAPPORT 060307 HANDELSUTREDNING NORRA BOHUSLÄN
SLUTRAPPORT 060307 HANDELSUTREDNING NORRA BOHUSLÄN ZÖK I MARS 2006 Innehållsförteckning F ö r o r d... 8 Huvudrapport, sammanfattning... 9 INLEDNING...9 Bakgrund och nytta med utredningen...9 Uppdraget...9
Läs merHandelskonsekvensanalys
Handelskonsekvensanalys Älta Centrum maj 2010 Innehåll Bakgrund Metod Dagens Älta C och Tyresö C Trafikflöde Konkurrens i marknadsområdet Delmarknadernas täckningsgrader Konsumtionsflöde i Älta Trender
Läs merFörord 1 2 3
Förord 1 2 3 Sammanfattning Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 7 1.3 Mål... 8 1.4 Definition av begrepp... 9 1.5 Läge... 10 1.6 Definition av områden... 11 1.7 Antaganden...
Läs merAB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. Sveriges största handelsområde KARTLÄGGNING AV KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN
AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Sveriges största handelsområde KARTLÄGGNING AV KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN Förord Idag är Kungens kurva ett av de mest expansiva handelsområdena i regionen. Kungens kurva har
Läs merHandelsanalys Mjölbykommun
AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Handelsanalys Mjölbykommun Ulf Rämme Henrik Vestin 1 Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har påuppdrag av Mjölbykommun, Kommunledningskontoret, utrett förutsättningarna
Läs merDETALJHANDELN I SKÖVDE HUI Research. Next Skövde Destinationsutveckling AB. Oktober Rickard Johansson Sophie Nilsonne
DETALJHANDELN I SKÖVDE 2015 HUI Research Next Skövde Destinationsutveckling AB Oktober 2016 Rickard Johansson Sophie Nilsonne FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Next Skövde genomfört en analys av handelns
Läs merBEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun
Läs merDETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013
DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys
Läs merSaltsjöbaden centrum 2013-08-26
Saltsjöbaden centrum 2013-08-26 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 2. UPPDRAG... 5 3. KIABS ARGUMENTATION... 6 4. AXFOODS SYN... 7 5. ICAS SYN... 7 6. NIRAS BEDÖMNING... 8 6.1. Efterfrågan växer... 8 6.2.
Läs merHandelskonsekvensutredning Tuna Park
Handelskonsekvensutredning Tuna Park WSP Analys & Strategi 27 maj 2010 1 Kund Eskilstuna kommun Konsult WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 8 688 60 00 Fax: +46 8
Läs mer3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling
Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,
Läs merUtveckling Stenhamra Centrum 2010-11-02
Utveckling Stenhamra Centrum 2010-11-02 Agenda Bakgrund / nuläge Gemensamma intressen Butikens roll på marknaden Butikens särskilda behov Förutsättningar för markanvisningen Alternativ lösning för att
Läs merSVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar
SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar Svenskarna konsumerade för knappt 1500 miljarder Hur stor är den svenska konsumtionen? Under 2008 konsumerade svenska hushåll detaljhandelsvaror för närmare
Läs merHelsingborg. Områdesbeskrivning
2016 Områdesbeskrivning 1 Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av. I beskrivningen är s tätort indelad i åtta områden och övriga delar av är indelade i två landsbygdsområden:
Läs merStrategi för handelns utveckling
Strategi för handelns utveckling Kommunfullmäktiges sammanträde i Nybro kommun, 15 juni, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel
Läs merHandelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson
Handelsutredning 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Konsult- och forskningsverksamhet Handel, besöksnäring och samhällsekonomi Dotterbolag till Svensk Handel Om
Läs mer2014-01-17. Program PM
2014-01-17 Program PM Denna PM har upprättats för att förtydliga sambandet mellan olika utvecklingssatsningar inom Ulricehamns kommun och ingå som en del i underlaget till detaljplaner. Ulricehamn ligger
Läs merBefolkning & tillgänglighet
Rapport Maj 2009 Befolkning & tillgänglighet En sammanställning av Glesbygdsverkets GIS-kartor Omslagsbilder Karta över Jämtlands län. Illustration: Glesbygdsverket och Nordregio. Tågspår i solnedgång.
Läs merDagligvaruutredning- Umeå. Ersboda UMEÅ KOMMUN
Dagligvaruutredning- Umeå Ersboda UMEÅ KOMMUN 24 MAJ 2019 Innehåll 1 Uppdrag 3 2 Umeås befolkningsutveckling 4 3 Dagligvaruhandelns utveckling 7 4 Dagligvaruhandeln i Umeå 8 4.1 Dagligvaruhandeln i närområdet
Läs merHandelsutredning Eriksberg Karlstads kommun. Nordplan AB 2007-11-02
Handelsutredning Eriksberg Karlstads kommun Nordplan AB 2007-11-02 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 6 UPPDRAG...6 METOD...6 ARBETSGRUPP...6 DEFINITIONER...6
Läs merHandelspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-07-02, 183
Handelspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-07-02, 183 Syfte Handeln har med tiden kommit att bli en allt viktigare näring. Handeln har nu inte bara rollen att tillgodose kommuninvånarnas
Läs merNäringsliv och sysselsättning
Näringsliv och sysselsättning i Lomma kommun Torsten Lindh Exploateringsingenjör Kristina Johansson Näringslivsutvecklare Näringslivets struktur i Lomma kommun Nutid Lomma kommun har idag ett diversifierat
Läs merHUI Research DETALJHANDELN I SKÖVDE November Next Skövde Destinationsutveckling AB. Anna Mocsáry Rickard Johansson
DETALJHANDELN I SKÖVDE 2014 HUI Research Next Skövde Destinationsutveckling AB November 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson Sammanfattning Bakgrund Handeln i Skövde kommun har genomgått och genomgår alltjämt
Läs merHandlingsplan för Handel- och service År 2016-2019
Handlingsplan för Handel- och service År 2016-2019 Bakgrund Handelsstrategi för Nybro kommun antogs av kommunfullmäktige i oktober 2015. Handelsstrategin tillsammans med den fördjupade översiktsplanen
Läs merHANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND. 3. Verksamhetsuppgifter. 4. Detaljhandelns utveckling. 6. Framtidens butik/handelsplats
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND BILAGOR 1. Definitioner 2. Befolkningsuppgifter 3. Verksamhetsuppgifter 4. Detaljhandelns utveckling 5. Framtidens konsument 6. Framtidens butik/handelsplats 7. Handelsetableringslagstiftning
Läs merVARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008
VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008 Antagen av kommunfullmäktige 2008-09-29 INLEDNING Det moderna samhället har utvecklats i en riktning där rationaliseringar och effektivitet blivit allt mer centralt eftersom konkurrensen
Läs merStrategi för detaljhandelns utveckling i Falköpings Kommun
Strategi för detaljhandelns utveckling i Falköpings Kommun Inledning Föreliggande dokument är ett förslag till en strategi för kommunens syn på detaljhandels utveckling i Falköpings kommun på kort och
Läs merEn ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts
Tillväxt Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor.
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete
Läs meratt överlämna yttrande till Näringsdepartementet enligt förvaltningens förslag
Stockholms läns landsting 1(4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-22 TRN 2015-0113 Handläggare: Anette Jansson Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms läns landsting
Läs merPerspektiv Helsingborg
Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor
Läs merPolicy Brief Nummer 2011:2
Policy Brief Nummer 2011:2 Livsmedelspriser i Sverige; butikers lokalisering och konkurrens Svenska livsmedelspriser skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Det finns också stora lokala skillnader.
Läs merTrafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg
Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...
Läs merHandelsutredning Örebro Del 1
Handelsutredning Örebro Del 1 Den 20 december 2007 Sida 1 Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och mål Konjunkturläget Örebro och Örebroregionen Utvecklingstrender inom handeln Översiktlig analys av Örebro
Läs merKonsekvensanalys Storvreta
AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Januari 2010 Konsekvensanalys Storvreta en fördjupad analys av tänkbara konsekvenser för handeln i Storvreta vid en utökad handel i Fullerö(Fullerö Park). Fredrik Kolterjahn,
Läs merUddevalla är centrum
Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,
Läs merFörslag till program för detaljplan Strömstad 4:31 Handel för ICA. 2008-09-09 rev 2009-02-03
Förslag till program för detaljplan Strömstad 4:31 Handel för ICA 2 (10) FÖRORD INLEDNING Frykvalla Förvaltning AB har tagit fram detta förslag till program för en ny detaljplan. Avsikten är att visa på
Läs merAnalys av utvecklingen i Skövde
1 Handeln 2010 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2010 Handelsstaden Skövde fortsätter växa stabilt - fina resultat av långsiktigt arbete Skövdes totala handelsindex
Läs merCITYKLIMATET MALMÖ GÖRAN HÖCKERT 2013-10-23
CITYKLIMATET MALMÖ GÖRAN HÖCKERT 2013-10-23 CITYKLIMATET SYFTE Beskriver hur det går för cityhandeln i förhållande till handeln på orten Stadskärnenivå istället för kommunnivå Årlig undersökning CITYKLIMATET
Läs merMätbar stad 2017 Kartläggning av handel och service på Örebros största handelsplatser
Mätbar stad 2017 Kartläggning av handel och service på Örebros största handelsplatser Förord 2 Årets kartläggning visar att 2016 var något av ett mellanår för Örebro utifrån ett handelsperspektiv, men
Läs merHässleholms kommun. Grupp 7. Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson
Hässleholms kommun Grupp 7 Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson HÄSSLEHOLMS KOMMUN Kommunens översiktsplan Hässleholms kommuns översiktsplan antogs i maj 2007 och innehåller
Läs merHandelspolicy för dagligvaruhandeln i Örebro kommun
Handelspolicy för dagligvaruhandeln i Örebro kommun Antagen av kommunfullmäktige den 12 maj 2004 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER FÖR HANDELSLÄGEN... 3 FÖRORD... 4 DEFINITIONER... 5
Läs merUtvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011
Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga
Läs merHandel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg
Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI
Läs merRegionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013
Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge
Läs merBILAGA 2: Enkät med frekvensfördelning
BILAGA 2: Enkät med frekvensfördelning FRÅGOR OM DIG OCH DITT HUSHÅLL 1. Är Du 57,3% Kvinna 42,8% Man 2. Hur gammal är Du? _40,11_år k: 39,61 år m: 40,76 år 3. Har Du körkort? 90,1% Ja 9,9% Nej 4. Har
Läs merAnalys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken
Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde
Läs merJÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merHandelspolicy för Eslövs kommun
Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns
Läs merTRENDSPANING - E-HANDEL UR ETT FASTIGHETSPERSPEKTIV NOVEMBER 2013 TOMAS KRUTH OCH RUDOLF ANTONI
TRENDSPANING - E-HANDEL UR ETT FASTIGHETSPERSPEKTIV NOVEMBER 2013 TOMAS KRUTH OCH RUDOLF ANTONI INLEDNING Vi ser idag hur handeln omvandlas kraftigt när e handeln tar större del av den totala handeln.
Läs merHandelsplatsen i norr
Handelsplatsen i norr En stad, två länder Bakgrundsfakta Haparanda kommun Invånare: 10 041 (varav 6 582 i tätorten) Antal företag: 940 Största arbetsgivare: Haparanda stad, IKEA + Tornion kaupunki Invånare:
Läs merBoendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
Läs merLänsstyrelsen Jämtlands län Samhällsplanering och boende Kaj Wejander 063 146234
Kaj Wejander 063 146234 BESLUT Datum 2001-10-08 203-6961-01 Delgivningskvitto Dnr (anges vid skriftväxling) Krokoms kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 835 80 Krokom Prövning av kommunfullmäktige i Krokoms
Läs merCentrum Söder. Områdesbeskrivning
2015 Centrum Söder Områdesbeskrivning Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av Helsingborg. I beskrivningen är Helsingborgs tätort indelad i åtta områden och övriga delar
Läs merUddevalla i regionen; Mellankommunala frågor
20 Uddevalla i regionen; Mellankommunala frågor 21 Detta kapitel visar Uddevalla i regionen och utvecklingsfrågor som Uddevalla delar med kommuner i närheten. Uddevalla i regionen Uddevallas läge vid E6
Läs merMänniskors tillgänglighet till aktiviteter exemplet Blekinge
Människors tillgänglighet till aktiviteter exemplet Blekinge Carolin Folkesson Institutionen för fysisk planering Högskolan i Karlskrona/Ronneby Sverige Abstract Detta paper beskriver hur tillgängligheten
Läs merSMÅFÖRETAGSBAROMETERN
SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN
Läs merGoda affärer. Butikslokaler för uthyrning
Goda affärer Butikslokaler för uthyrning 60 Antal anställda 1 040 Antal lokaler 6 000 Antal lägenheter 592 Mkr Omsättning 2013 Sollentunahem För ett attraktivt och välbesökt Sollentuna Sollentunahem är
Läs merNorra landsbygden. Områdesbeskrivning
2015 Norra landsbygden Områdesbeskrivning Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av Helsingborg. I beskrivningen är Helsingborgs tätort indelad i åtta områden och övriga delar
Läs merStölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se
Stölder och annat svinn i svenska butiker 2013 svenskhandel.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Svinnets omfattning och utveckling... 6 3 Svinnets fördelning... 8 4 Stölder...
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merTEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Borås stad 2014 3 Utveckling
Läs merUppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08
Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Förutsättningar Vi utreder ett huvudscenario: Nästan all handel restauranger och service koncentreras till Ursviks Torg. En eller ett par serveringar
Läs merHandelsutredning för Karlshamns kommun
1( (39) Handelsutredning för Karlshamns kommun 2012-08-17 Slutrapport Uppdragsansvarig: Katarina Majer Medverkande: Katarina Majer och Olle Anderberg 2(39) Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...
Läs merHÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07
3 HÖRBY KOMMUN.1 HÖRBY KOMMUN Koncept utställningshandling 2015-09-07 6 5 HÖRBY KOMMUN Läget mitt i regionen, med högst en timmes bilresa till Skånes alla kuster, är en av Hörby kommuns största fördelar.
Läs merTillväxtverkets arbete med regional tillväxt
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser
Läs merHandel och trängselskatt år 2013
Handel och trängselskatt år 2013 Mätning av handeln efter införandet av trängselskatt i Göteborg Augusti 2014 Henrik Vestin Senior konsult HUI Research 2013 Bakgrund I januari 2013 infördes trängselskatt
Läs merLägesuppdatering 2015
Verksamhetsanalys Inledning Kommunens markpolicy anger att det finns en strävan att främja en mångfald av lokaler för verksamheter. Kommunen ser gärna att en blandstad utvecklas i många områden. Där det
Läs merTrafikutredning Kyrkerud- Strand
ÅRJÄNGS KOMMUN Trafikutredning Kyrkerud- Strand UPPDRAGSNUMMER 2337007000 SWECO CIVIL AB, KARLSTAD OLA ROSENQVIST SOFIA WEDIN MAGNUS WACKERFELDT Sweco Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och
Läs merTurismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring
Turismtermometern en temperaturmätare av svensk besöksnäring Tertial 2 212 Turismtermometern, Tertial 2 212 Stark turistsommar i antågande Turismtermometern mäter temperaturen i svensk besöksnäring Turismtermometern
Läs merRegional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012
Regional översiktlig planering för Örebroregionen Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional utvecklingspolitik Rumslig planering RUFS gav oss en tankeställare Syfte Ge ett regionalt perspektiv
Läs merPurple Flag Eskilstuna Innerstad 2014. HUI Research. Oktober 2015. Rickard Johansson Anna Mocsáry
Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014 HUI Research Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys av handelns
Läs merMarkanvisningar för butikslägen till lågpriskedjan LIDL. Återremiss.
GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2004-01-27 Nils Tunving Region Ytterstad Tel: 508 269 29 Nils.tunving@gfk.stockholm.se Dnr 03-411-2652 2003-12-17 Till Gatu- och fastighetsnämnden Markanvisningar
Läs merNorrtälje 3.0 - Hur Norrtälje får sitt centrum att åter blomstra
Kristoffer Berg Wallström Sebastian Näslund Roslagens Sparbank Retailklubb vid Handelshögskolan i Stockholm 2014 Norrtälje 3.0 - Hur Norrtälje får sitt centrum att åter blomstra Innehållsförteckning 1.
Läs merRapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik
Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun Konsekvensanalys Valdemarsvik Sammanfattning Syfte och mål Utredningen ska förse Valdemarsviks kommun med ett material som kan ligga till grund för beslut om etablering
Läs merTrafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE
SVENSK TURISM AB REMISSYTTRANDE Box 3546 2013-09-26 103 69 Stockholm Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE Svensk
Läs merRapport 2014:3 Tillväxt och utveckling. Demografi och flyttmönster i Västra Götaland 1990-2012
Rapport 2014:3 Tillväxt och utveckling Demografi och flyttmönster i Västra Götaland 1990-2012 Innehållsförteckning Förord... 1 Inledning... 2 Var bor Västra Götalänningarna?... 3 Var sker befolkningstillväxten?...
Läs merBilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät
Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet
Läs merdet gäl ler åretrunt trafiken och finansie ringen bör upprättas liksom en tidplan för ge nomförandet.
74 astrafik i skärgården ör att för bättra förutsättningarna för en balanserad be folkning och en stabil ut veckling av näringsliv och ser vice i skärgården bör en tydligt strukturerad bastrafik byggas
Läs merPlaneringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025
Läs merBORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merArbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren
Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...
Läs merTEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Skurups kommun 2014 3
Läs merPARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen
PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Förord Få frågor väcker engagemang som parkeringar. Det kan handla om antalet parkeringsplatser, platsernas placering
Läs mer