18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) Korsningar

Transkript

1 VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) KORSNINGAR Korsningar bör placeras i övergångssträckor. Plankorsningar bör normalt utformas som typ C eventuellt med förskjutning eller som cirkulationsplats. Val mellan korsningstyper görs enligt normala VU-regler. Vid cirkulationsplatser ska hastigheten begränsas till 70 eller 50 km/tim. Vid mer trafikerade vägskäl av typ C bör övervägas att begränsa hastigheten till 70 km/tim. Vid busshållplats i korsningen bör också lokal hastighetsbegränsning övervägas. Fyrvägskorsningar med mer än 100 inkommande fordon i minst belastade vägben bör undvikas. Förskjuten korsning bör då övervägas. Vid stora sekundärvägsflöden är cirkulationsplats lämpligt. Kommentar: Andelen svängande och korsande trafik bör vara minst ca 20 % för att motivera cirkulationsplats. Skälet för detta är att inte få för stora negativa tids-, bränsle-, fordons- och emissionseffekter. I mindre korsningar med många korsande långsamtgående fordon bör korsningen utformas som 4-vägskäl. Trafikplatser på motortrafikled kan med fördel placeras i övergång från 1 till 2 körfält så att den anslutande rampen fortsätter som K1-körfält på den följande 2-fältssträckan. Avfarten kan som vanligt utformas som kil- eller parallellavfart, se VU94 del 8. Även i övrigt gäller normala VU-rekommendationer. FIGUR Exempel på principutformning av av- och påfarter i mötesfri motortrafikled VV publikation 2002:

2 38 (59) 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled VU 94S-2 Det bedöms också vara en fördel om vanliga plankorsningar placeras i övergång från 1 till 2 körfält. Skälen för detta är att: trafikmiljön bedöms bli enklare för trafikanten korsningen blir mindre utsträckt vägvisning och utmärkning blir enklare busshållplats efter korsning får gynnsammare utkörningsförhållanden FIGUR Principutformning av vägskäl typ C i övergång mellan två och ett körfält För cirkulationsplatser ger placering i övergång från ett till två körfält en fördel i att eventuella köer skapade av cirkulationsplatsen ges möjlighet att lösas upp. I övrigt gäller vanliga VU-regler. Vid ombyggnad av befintliga 13 m vägar bör korsningar åtgärdas trafiksäkerhetsmässigt. Detta innebär att de normalt bara har ett genomgående körfält och eventuellt vänstersvängskörfält. Kommentar: Det finns ofta en stark opinion för högeravsvängskörfält från trafikanterna. Det är dock farligare att utföra motsvarande vänstersväng från sekundärvägen. Det är också svårt att utforma högeravsvängskörfält utan att öka riskerna vid vänstersväng från sekundärvägen. Se närmare del 7. VU del 7 ger fattigmanslösning och ögla som alternativ till typ C för att åtgärda vänstersvängsproblematiken. En ögla ger fördelen att den medger bättre avsvängsförhållanden också för högeravsvängande. Den möjliggör också vändning. Öglans geometriska utformning bestäms av: VV publikation 2002:128

3 VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 39 (59) körytor för dimensionerande fordon krav på siktvinkel mot korsande trafik avkörningsvinkel, bredd på öglan vid avsväng och önskad avsvängshastighet Det bör vara en fördel att de placeras i övergång från 1 till 2 körfält. Vid övergång från 2 till 1 blir trafikmiljön mer komplicerad. Öglan bör beläggas minst 5 m från vägbanekant. FIGUR Principutformnig med öglor Kommentar: Det finns inga uppföljningar av befintliga öglor på vanliga tvåfältsvägar i Sverige. Det bedöms dock normalt vara bättre att i övergångar utforma korsning med vänstersvängskörfält. Motiven för detta är att kostnaden normalt är betydligt lägre och att det sannolikt är bättre ur trafiksäkerhetssynpunkt. Vid större trafikmängder (ÅDT > ca ) kan det bli svårt för trafikanter i ögla och fattigmanslösning att i högtrafiktid få en samtidig lucka i båda trafikriktningarna. Utformning av räckesavslutningar i typ C-korsningar är en kompromiss mellan ett antal krav: en så stor del som möjligt av korsningsområdet bör vara mittseparerat med räcke räckesavslutningar bör utmärkas med trafikdelartavla, vilket ger en minimibredd på 0,3+0,6+0,3=1,2 m för trafikön med normalstorlek och 1,5 m med överstorlek. Den hinderfria bredden till vägmärket från körfältet bör dessutom helst vara 0,5 m, vilket ger 1,6 respektive 1,9 m räckesavslutningar är i sig en trafiksäkerhetsrisk och korta räcken har dessutom sämre funktion räcken bör ej ha radier under 200 m, helst 300 m VV publikation 2002:

4 40 (59) 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled VU 94S-2 För vägvisning av korsningar gäller utöver normala VUregler: vägvisning i typ C-vägskäl bör ske med orienteringstavla och tabellvägvisare vid inledning av vänstersvängskörfält Övergång 1 till 2: En 3-vägskorsning placerad i en övergång från 1 till 2 körfält bör utformas och skyltas enligt VU med följande tillägg: den bredaste sektionen vid vänstersvängskörfält V1 + K1 + T + K2 + K3 + V2 väljs utifrån följande önskemål: - de genomgående körfälten K1 och K3 bör normalt vara 3,5 m breda i korsningen - vänstersvängskörfältet K2 bör normalt vara 3,5 m - trafiköns bredd T bestäms av vilken räckesavslutningstyp och utmärkning av räckesänden som väljs, se ovan, och vilket skydd trafikön ska medge för korsande gående. Om räcket ska dras in längs med vänstersvängskörfältet bör trafikön vara minst lika bred som mittremsan på sträcka, dvs 1,75 m. Denna bredd är då tillräcklig för en trafikdelartavla av överstorlek (0,3+0,9+0,3=1,5 m). Det kan övervägas att minska bredden till 0,3+0,6+0,3=1,2 m genom att använda normalstorlek på vägmärket. Vägmärket bör placeras centriskt i trafikön. Utrymmeskrav för korsande gående och för trafikö utan räcke ges i och del vägrensbredderna V bestäms av valda GC-lösningar. Vid GC på vägren bör vägrenarna ha samma bredd som på sträcka, dvs normalt minst 0,75 m Minsta kanalbredd mot mitträcke bör inte understiga motsvarande minimibredd på sträcka, dvs ca 5 m. Vid befintlig korsning bestäms bredder och räckeslösning med hänsyn till kostnader för eventuell breddning. inledningssträckan L in :s utformning måste, om räcket ska dras in, ska utformas med radier 200 m eller större. kantstolpshuvud på räcket kan ge siktproblem särskilt vid konvex vertikalkurva utfarten från korsningen med ett körfält bör utformas med en inledning L1 med ca 30 m längd för att en insvängande lastbil ska kunna räta upp sig och sedan VV publikation 2002:128

5 VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 41 (59) en normal start av en tvåfältssträcka med L start på ca 50 m. Om räcket förs in i korsningen bör det avslutas i trafikön på motsvarande sätt som i tillfarten med vänstersvängskörfält. FIGUR Principutformning av särskilt körfält för vänstersvängande Frånfarten kan alternativt utformas för att underlätta vänstersväng från sekundärvägen, t ex med en enkel kort kil. Denna lösning kan ej rekommenderas vid korsande gående och cyklister i plan. FIGUR Utformning för att underlätta för vänstersvängande fordon på sekundärväg VV publikation 2002:

6 42 (59) 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled VU 94S-2 För vägvisning, se kapitel 18.4 och också övergång 2 till 1 nedan. eventuella busshållplatser bör på normalt sätt placeras efter korsningen, se närmare del 9. Räcket bör då dras bort ifrån korsningen så att passagerare till och från hållplatsen kan passera korsningen i två steg innanför trafikdelartavlan. Räckesänden bör då utmärkas med ett trafikrör. Det är då en fördel om räcket kan dras in parallellt med vänstersvängskörfältet för att också förhindra gående att gena till busshållplatsen. FIGUR Utformning av vägskäl typ C med busshållplats Övergång 2 till 1: En 3-vägskorsning placerad i en övergång från 2 till 1 körfält bör utformas och skyltas enligt VU med följande tillägg: övergången från 2 till 1 körfält bör utformas och skyltas på samma sätt som vid en övergång på sträcka för att nå så stor enhetlighet som möjligt övergångens spärrområde bör övergå i vänstersvängskörfältets spärrområde räcket kan avslutas efter någon av följande två principer: - räcket stänger omkörningsfältet på samma sätt som i övergång på sträcka - räcket dras in så lång som möjligt i korsningen Stängning innebär att räcket bör avslutas vid vänstersvängskörfältets inledning eftersom ett krökt räcke både har tveksam funktion och dessutom ger driftproblem VV publikation 2002:128

7 VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 43 (59) Långt räcke innebär att räcket dras fram rakt i korsningen och avslutas där minimibredd ges för trafikdelartavlan. FIGUR Exempel på räckesplacering i mittrefug Sektion och kanalbredd väljs som vid korsning i övergång från ett till två körfält vägvisning bör utformas med förberedande vägvisning med orienteringstavla och tabellvägvisare placerad vid vänstersvängskörfältets inledning Kommentar: Det bedöms vara olämpligt att blanda de vitsvarta upplysning om körfält ( ) och de blåvita upplysning om körfält före vägkorsning ( ) eventuell vändplatsutmärkning ska ske med text Vändplats och tilläggstavla riktningsangivelse ( ). Denna bör göras som egen uppsättning men kan kombineras med orienteringstavla vid utrymmesbrist som exempelvis vid lokal hastighetsbegränsning Kommentar: Motivet för klartext och pil som egen uppsättning är att skapa ett symbolvärde. eventuellt lokal hastighetsbegränsning bör placeras mellan tabellvägvisare och körfältsförändringstavla gående kan korsa vägen genom att passera ett körfält i taget med mellanliggande trafikö. Passagen kan då ske mellan trafikdelartavla och räckesavslutning VV publikation 2002:

8 44 (59) 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled VU 94S-2 FIGUR Exempel på utformning av trevägskäl med vändplats, hållplats och passage för gående VV publikation 2002:128