Vad tycker bussförarna i Trollhättan om Nollvisionsslingan? Peter Rosander Luleå tekniska universitet

Transkript

1 Vad tycker bussförarna i Trollhättan om Nollvisionsslingan? Peter Rosander Luleå tekniska universitet

2 På väg till Nollvisionen i Trollhättan var ett nationellt samarbetsprojekt som skulle visa kostnadseffektiva lösningar som andra orter och länder kan använda sig av för att radikalt minska antalet döda och allvarligt skadade i trafiken.

3 Under våren 2001 togs tätortsdelen av den sk. nollvisionsslingan i Trollhättan i bruk Syftet med slingan var att skapa en säker trafikmiljö för alla Exempel på åtgärder: Avsmalningar Hastighetssäkringar, 50/30 gata, farthinder (gupp) Förbättrade GC-vägar Cirkulationsplatser Gångfartsgator Förhöjda gång- och cykelpassager

4 Nollvisionsslingan i Trollhättan

5 Syfte med undersökningen: Undersöka hur byggandet och utformningen påverkat de bussförare som trafikerar de berörda gatorna Beskriva hur de upplever sin arbetssituation Dokumentera bussförarnas synpunkter och åsikter

6 Metod: Kort muntlig introduktion Två enkäter utförda hösten 2003 och våren 2004 Respondenter var bussförare i Trollhättan

7 Avgränsning: Endast en del av nollvisionsslingan som ligger i centrala Trollhättan ingick i undersökningen

8 RESULTAT 25 personer svarade på enkät 1 20 män och 5 kvinnor De flesta tillhörde åldersgruppen år Genomsnittlig arbetad tid som bussförare i Trollhättan var drygt 7 år 21 personer var bosatta i Trollhättan

9 resultat forts. 96% ansåg sig känna till nollvisionsslingan bra eller mycket bra 92% hade erfarenhet av Trollhättans trafikmiljö innan slingan byggdes 88% körde varje arbetsdag någon busslinje som berörts av ombyggnaderna

10 resultat forts. Många framförde synpunkter på de gatstenar som många gupp har vid fram- och bakkant. De ansågs vara ett av de främsta problemen då de skapar stötar och vibrationer i fordonen.

11 resultat forts. Efter påtryckningar från bussbolag som påpekade att vissa gupp var så höga att det åstadkom skador på fordonens underrede skedde ett antal justeringar av guppen. Vissa gupp sänktes Guppens ramper förlängdes för att ge en mjukare passage

12 resultat forts. Justerade ramper vid cirkulationsplatsen Gärdeshemsv./Mjölnaregatan

13 resultat forts. Fysiska besvär: Andel svar på frågan Har du några fysiska besvär som du tror tillkommit till följd av gupp? ja, ofta 32% ibland 40% sällan 8% aldrig 0% vet ej 20% 55% hade inte sökt vård för sina fysiska besvär

14 resultat forts. Stress: 52% av förarna upplevde någon gång per dag problem med tidtabellsanpassning på grund av farthinder 50% kände frustration i sitt arbete flera gånger per dag till följd av de utförda ombyggnadsåtgärderna

15 resultat forts. Andel svarande som anser att följande åtgärder ger mycket bra hastighetsdämpande effekt på bussar: gupp (vägbulor) 70% busskuddar 54% cirkulationshållplatser 70% övergångsställen 45% avsmalningar 54%

16 resultat forts. Några förslag från bussförarna på hastighetsreducerande åtgärder: busskuddar automatisk kameraövervakning hastighetskontroller timglashållplatser

17 resultat forts. 79% uppgav att komforten på bussarna var mycket sämre efter ombyggnad Några olika uppgivna anledningar till komfortförändringen: skakningar gupp krängningar ryckig körning, fler inbromsningar

18 resultat forts. Hållplatser: Många förare ansåg timglashållplatser som det säkraste alternativet då den hindrar övrig trafik från omkörning Andel förare som angett visst svar på frågan: Vilken typ av hållplats tycker du fungerar bäst ur trafiksäkerhetssynpunkt? timglashållplats 60% fickhållplats 24% körbanehållplats 12% glugghållplats 4%

19 resultat forts. Hållplats på Göteborgsvägen vid Pettersbergsvägen

20 resultat forts. Fordonen: Låga bussar problem vid gupp Högt slitage enligt fordonsansvarig Många önskade bättre förarstolar med fjädring

21 Slutsatser Svaren visade på en hög vilja bland många bussförare att acceptera åtgärder som sänker hastigheten och ökar trafiksäkerheten. De vill dock vara delaktiga i de dialoger och beslut som föregår sådana åtgärder. De flesta synpunkterna gällde gupp

22 Slutsatser, forts: Cirkulationsplatsen i korsningen Göteborgsv/Syltev/Karlstorpsv ansågs vara alltför snäv Gupp i direkt anslutning till cirkulationsplatser skapar onödiga krängningar i sidled och ansågs vara onödiga då det ändå sker en hastighetsreducering

23 Diskussion Underhåll i anslutning till farthinder är av största vikt för att de ska få avsedd effekt Sättningar intill gupp orsakar kraftigare vibrationer och stötar i fordonen än vad som avsetts

24 diskussion, forts: Många gatubrunnar för markavvattning har placerats intill guppen. Då dessa har en låg placering för att få tillräcklig lutning kan det i vissa fall ge en förstärkt effekt på nivåskillnaderna och därmed kraftigare stötar Gatsten i guppens fram- och bakkanter ger en ökad risk för sättningar och ökar därmed risken för ytterligare nivåskillnader mot vad som avsetts *