6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

Transkript

1 6 Övriga markeringar Markeringar som inte är längsgående eller tvärgående räknas som övriga markeringar. Till dessa hör följande: körfältspilar anvisning om körfältsbyte spärrområde texter uppställningsplats förbud att stanna och parkera förbud att parkera sicksacklinje färdväg för cyklister och mopedförare förberedande upplysning om väjningsplikt handikappsymbol markering av gupp bullerräfflor bullerremsor (se 4.5). 6.1 Körfältspilar Körfältspilar skall normalt markeras i följande fall: i tillfart med fler än två körfält (dock ej cirkulationsplats se nedan ) i tillfart med två körfält där körning rakt fram inte medges i båda fälten körfält som övergår i avfartsväg. I varje körfält är det lämpligt att markera minst 2 körfältspilar. Avståndet mellan pilarna bör vara ca: 25 m. Körfältspilar ska vara i överstorlek på väg med VR 70 km/h. Där de finns i skilda körfält i en tillfart skall de vara placerade jämsides. I tillfarter med två eller flera körfält till cirkulationsplatser bör inte körfältspilar markeras i körfälten. Pildelar FIGUR 6-1 Uppbyggnad av körfältspilar VGU VV publikation 2004:

2 Pilens placering i körfältet FIGUR 6-2 Placering av körfältspilar i körfältet Hastighet 50 km/h FIGUR 6-3 Måttsättning av körfältspilar i normalstorlek 30 VGU VV publikation 2004:

3 70 km/h FIGUR 6-4 Måttsättning av körfältspilar i överstorlek 6.2 Anvisning om körfältsbyte Anvisning om körfältsbyte bör finnas före plats där körfält upphör exempelvis vid stigningsfält, omkörningsfält eller i frånfart. Den ska vara i överstorlek på väg där tillåten hastighet är 70 km/h eller högre. Markeringen ska vara placerad mitt i det körfält som upphör. Storleken på markeringen kan vara antingen 5,0 m (normal storlek), eller 7,5 m (överstorlek). FIGUR 6-5 Anvisning om körfältsbyte i överstorlek VGU VV publikation 2004:

4 TABELL 6-1 c/c-avstånd i meter mellan körfältspilar vid olika hastigheter MELLAN PIL 50 KM/H (3 PILAR) 70 KM/H (4PILAR) 90 KM/H (5 PILAR) 1 och och och och Summa Pilnumreringen börjar där körfältslinjen upphör och går sedan bakåt i färdriktningen. 6.3 Spärrområde Spärrområde bör vara utfört på vägyta som inte får trafikeras. Inom tätort med vägbelysning skall spärrområde Tätort användas. Utom sådant område ska spärrområde Normalt användas vid vägbelysning och Förstärkt utan vägbelysning. Se TABELL 6-2. TABELL 6-2 Spärrområdestyper Typ av spärrområde MÅTT I M Lutning Mellan linjer Linje Fylld yta 2) Begränsnings Tätort 1:2 3,0 0,2 1,5 H(0,20)N Normalt 1:2 6,0 0,4 1,5 H(0,20)N Förstärkt 1:2 3,0 1) 0,4 1,5 H(0,30)VB 1) Vid mycket långa spärrområden kan c/c-avståndet ökas till 6,0 meter. 2) Den fyllda ytan mäts inklusive begränsningslinjerna, alltså dess utsidor. Om spärrområdets längd överstiger 30 m ska spetsen helfyllas och då fylls den till yttermåttet (utsidan av begränsningslinjerna) 1,5 m. Om spärrområdet är kortare än 30 m markeras endast vinklar eller snedställda linjer. Spärrområde utförs med streckad begränsningslinje där ytan får trafikeras vid omkörning av långsamtgående fordon. Begränsningslinjen ska ha intermittensen 1+1 eller 3+3. De snedställda linjerna inne i spärrområdet får vara vinkelrätt avklippta. linje 32 VGU VV publikation 2004:

5 FIGUR 6-6 Detaljutformning av spärrområde i primärväg, både normalt och förstärkt spärrområde VGU VV publikation 2004:

6 FIGUR 6-7 Detaljutformning av spärrområde i sekundärväg, både normalt och förstärkt spärrområde 34 VGU VV publikation 2004:

7 6.4 Texter För att förtydliga vägmarkeringar eller vägmärken kan texter i vägbanan eller i gatan användas BUSS Texten BUSS kan användas för att förtydliga utmärkningen av ett reserverat körfält, se FIGUR 6-8: FIGUR 6-8 Texten BUSS TAXI TAXI kan användas för att förtydliga utmärkningen av vägmärket Taxistation. FIGUR 6-9 Texten TAXI VGU VV publikation 2004:

8 6.4.3 Stopp Texten STOPP kan användas tillsammans med vägmärket Stopp vid vägkorsning eller järnvägskorsning. Det får inte användas som förberedande upplysning om stopplikt. Det ska se ut som FIGUR FIGUR 6-10 Exempel på texten STOPP Vägnummer Vägnummer på vägbanan kan användas för att förstärka vägvisningen i komplicerade korsningar. Vägnummer markeras utan ram i körfältet Lastzon Texten LASTZON kan användas för att förstärka utmärkning av vägmärke om lastzon. 36 VGU VV publikation 2004:

9 6.5 Uppställningsplats Markering för uppställningsplats används för att ange plats för uppställning av fordon på en parkeringsplats eller längs en vägsträcka. FIGUR 6-11 Uppställningsplats Även heldragen linje kan användas. Markeras uppställningsplatsen helt eller delvis på gångbana ska heldragen linje användas. 6.6 Förbudsmarkeringar och sicksacklinje Förbudsmarkeringar och sicksacklinje används där de behövs för att upplysa om förbud att parkera, förbud att stanna och parkera eller busshållplats. Markeringarna kan användas för att upplysa om dels sådana lokala trafikföreskrifter som utmärkts med vägmärken och dels generella regler för stannande och parkering på väg enligt trafikförordningen. Markeringarna ska alltid ha bredden 0,10 m. Markeringen förbud att stanna och parkera fordon består av heldragen gul linje längs körbanekanten. Markeringen förbud att parkera fordon består av gul linje med intermittensen 1+1. Linjen kan även användas för att upplysa om busshållplats. Sicksacklinje är gul och används om det behövs tillsammans med någon av ovanstående markeringar. VGU VV publikation 2004:

10 FIGUR 6-12 Förbudsmarkeringar och sicksacklinje 6.7 Färdväg för cyklister och mopedförare Markeringen Färdväg för cyklister och mopedförare kan användas för att utmärka färdvägar för cyklister och mopedförare på cykelbanor och cykelfält. På cykelbana kan mittlinje markeras I(0,10)1+3. På en gemensam gång- och cykelbana, kan uppdelning av gång- resp. cykeltrafik göras med spärrlinje. Cykelsymbolen kan användas utan pilsymbolen. 38 VGU VV publikation 2004:

11 FIGUR 6-13 Markeringar av färdväg för cyklister och mopedförare 6.8 Förberedande upplysning om väjningsplikt Denna markering får användas om märke väjningsplikt, eller stopp vid vägkorsning eller järnvägskorsning satts upp. För VR 70 km/h används den större symbolen (typ 1), annars används den mindre symbolen (typ 2). VGU VV publikation 2004:

12 FIGUR 6-14 Förberedande upplysning om väjningsplikt 6.9 Handikappsymbol Symbolen kan användas som förtydligande på parkeringsplatser som är reserverade för rörelsehindrade med särskilt tillstånd. FIGUR 6-15 Handikappsymbol 6.10 Markering gupp Gupp som anläggs som farthinder bör förses med vit kvadratisk markering enligt figuren nedan. Se även del Vägmärken. 40 VGU VV publikation 2004:

13 FIGUR 6-16 Markering av gupp 6.11 Bullerräfflor Det finns ett antal olika typer av räfflor, bl.a. Pennsylvaniaräffla, men flera delstater i USA har sin egen design och sedan finns djup och grund svensk räffla. Det är inte så mycket som skiljer dessa i utformning och utförande. För en närmare beskrivning av utförande se VTI notat Ofrivilligt överskridande av kantlinjen. Räfflorna är placerade i grupper om 10. Avståndet mellan grupperna är lika långt som längden på en grupp med räfflor. Räfflor bör läggas på motorväg. Placeringen av dessa ska då vara i vägrenen ungefär 0,5 m utanför körbanan. c/c 30 cm 17 cm 13 cm 50 cm 287 cm räfflor 287 cm utan räfflor Djup 1,3 cm FIGUR 6-17 Utförande av Pennsylvaniaräffla VGU VV publikation 2004:

14