7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

Transkript

1 7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande innebörd. Till exempel så innebär märkena Motorväg och Motortrafikled att den vägsträcka som utmärks omfattas av speciella regler för trafik på sådana vägar, såsom förbud mot vissa trafikantslag, förbud att parkera och stanna fordon mm. Märket för Parkering ger direkta regler för parkering som exempelvis tillåten tid att parkera, att parkering endast är tillåten inom markerade rutor om sådana finns mm. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken Föreskrifter om märkenas innebörd och användning finns i Vägmärkesförordningen, VMF och i Vägverkets författningssamling, VVFS. Utöver detta kommenteras vissa av märkena nedan Huvudled Huvudled upphör Det är lämpligt att riksvägar och primära länsvägar föreskrivs vara huvudleder. Dessutom kan det vara lämpligt att väg eller gata av genomfartskaraktär där väjningsregeln i Trafikförordningens 3 kap. 18 (högerregeln) fungerar dåligt, föreskrivs vara huvudled. Beträffande stopplikt före infart på huvudled, se FIGUR 7-1 Exempel på utmärkning vid "korsning" mellan huvudleder där svängande trafik fortsätter i eget körfält VGU VV publikation 2004:

2 FIGUR 7-2 Exempel på utmärkning vid "korsning" mellan huvudleder Lågfartsväg Lågfartsväg upphör Exempel på hastighetsbegränsande anordningar återfinns i kapitel 14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder Enkelriktad trafik Vid enkelriktning av gata/väg är det viktigt att ta hänsyn till cyklisternas problem. Många gånger kan det vara önskvärt att tillåta cykeltrafik i båda riktningarna. Detta kan ske genom att en del av körbanan görs om till cykelbana. Ett annat alternativ är att i stället för enkelriktning förbjuda trafik med motordrivna fordon i endast en riktning, se VGU VV publikation 2004:

3 FIGUR 7-3 Exempel på utmärkning i vägkorsning mellan enkelriktad och dubbelriktad gata FIGUR 7-4 Exempel på utmärkning i vägkorsning mellan enkelriktade gator FIGUR 7-5 Exempel på utmärkning i vägkorsning mellan enkelriktade gator kompletterad med påbudsmärken VGU VV publikation 2004:

4 FIGUR 7-6 Exempel på utmärkning av cykelbana för motriktad cykeltrafik på en enkelriktad gata Återvändsväg Anvisningsmärke kan användas vid vägar där genomfart inte är möjlig exempelvis på grund av fysiskt hinder och där hindret är svårt att upptäcka från närmaste korsning. Med fysiskt hinder avses inte bara naturliga hinder i form av att vägen upphör utan även exempelvis betongblock eller räcken som satts upp i trafiksanerande syfte. Anvisningsmärke kan även användas som upplysning om att trafik med fordon längre fram i färdriktningen är förbjuden genom lokal trafikföreskrift som märkts ut genom exempelvis förbudsmärke 1.2.1, eller Övergångsställe Utformning och rekommendationer för övergångsställen finns i delen Korsningar. Vägverkets publikation 1998:108 Säkra gångpassagen är en handbok för analys och utformning av platser där gående korsar körbanan. Stolpmarkeringsskärm För att förstärka upptäckbarheten av ett övergångsställe får stolpen till vägmärke förses med Stolpmarkeringsskärm. Observera dock att vid övergångsställe med mittrefug så får stolpen vid vänstra vägkanten inte ha skärm (se FIGUR 7-7). 76 VGU VV publikation 2004:

5 FIGUR 7-7 Placering av stolpmarkeringsskärm vid övergångsställe med mittrefug. På vänstra stolpen får inte finnas skärm Mötesplats Märket riktas lämpligen åt båda hållen och mötesplatser bör placeras så att vägavsnittet mellan mötesplatserna kan överblickas Parkering För att underlätta för trafikanterna kan det vara lämpligt att parkeringsmätare lackeras på ett enhetligt sätt i förhållande till de längsta tillåtna uppställningstiderna. LÄNGSTA TILLÅTNA UPPSTÄLLNINGSTID FÄRG 12 (24) timmar 4 timmar 2 timmar 1 timme upp till 30 minuter Blå Grön Ljusgrå Gul Röd Utmärkning av anordnad parkeringsplats med vägmärke längs en väg på landsbygd kan ske utan särskild lokal trafikföreskrift om det för kommunen föreskrivits en generell längsta parkeringstid som svarar mot innebörden i vägmärket. VGU VV publikation 2004:

6 FIGUR 7-8 Exempel på utmärkning av tidsbegränsad parkering under dagtid. Sträckan ligger inom zon med förbud att parkera FIGUR 7-9 Exempel på utmärkning av parkering på markerade platser. Parkering tillåts under dag- och kvällstid och då delvis tidsbegränsad och avgiftsbelagd. I övrigt gäller förbud att parkera på sträckan 78 VGU VV publikation 2004:

7 FIGUR 7-10 Exempel på utmärkning av tidsbegränsad parkering under vardagar och dag före sön- och helgdag. Övrig tid är parkering tillåten resp. förbjuden FIGUR 7-11 Exempel på utmärkning av entréskyltad parkeringsplats med tidsbegränsning och avgift under vardagar och dag före sön- och helgdag. Övrig tid gäller fri parkering VGU VV publikation 2004:

8 Anvisning om föreskriven färdväg för cyklister och mopedförare Stora svängen. Vid bedömning av om ett särskilt körsätt skall föreskrivas och i så fall vilket är det lämpligt att hänsyn tas till följande faktorer: tillåten hastighet för tillfarterna till korsningen antalet körfält biltrafikens omfattning utformning av refuger eller förekomsten av andra fysiska anordningar som kan utgöra hinder för någon typ av reglering förekomsten av uppställningsutrymme Om stora svängen föreskrivs i en signalreglerad korsning är det lämpligt att använda särskilda cykelsignaler och detektorer. 80 VGU VV publikation 2004: