DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING

Transkript

1 BILAGA 7b 1 (5) DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING Nuläge Endast motionsslingorna och några bostadssmåhus vid Solviksvägen alstrar i dag trafik i planeringsområdet. Enligt vägregistret är trafikvolymen på Valkomvägen i snitt ca bilar per dygn, varav 230 (8 %) är tung trafik. Prognosen för år 2025 är bilar per dygn (varav 330 tunga fordon). Från Valkomvägen västerut finns det tre anslutningar till Gråbergets område: 1) I norr en öppen fyrvägskorsning vid Bankirvägen och Vintergatan: Bankirvägen leder till det planerade arbetsplatsområdet och via Arkitektvägen till S- market, som längre norrut även har en separat anslutning till Valkomvägen. Vid gång- och cykelvägen som går över Valkomvägen finns det en refug, medan övergångsstället på Vintergatan saknar refug. De anslutande riktningarna har trafikmärken som anger att det är obligatoriskt att stanna (nr. 232). 2) En öppen trevägskorsningen till rekreationsområdets parkeringsplats och bl.a. avstjälpningsplatsen för bioavfall är belägen ca 450 söderut från ovan nämnda anslutning, innan Valkomvägens balanslinje börjar gå nedåt kraftigt i riktning mot Valkom. 3) En öppen fyrvägskorsningen vid Solviksvägen och Antbyvägen i områdets södra del, på mer än 1,2 km avstånd från anslutningen till Bankirvägen. I den öppna anslutningen finns det på bägge sidorna trafikmärken som anger att det är obligatoriskt att stanna (nr. 232). Solviksvägen leder till ett glesbygdsområde, Antbyvägen via ett bostadsområde och havsstranden till Lovisa centrum. Dessutom ligger Petasvägens trevägskorsning på Valkomvägens östra sida inom det område som granskas. Anslutningen är belägen ca 270 m från Bankirvägens anslutning söderut. Anslutningen är öppen och även där finns ett Stop-märke i anslutande riktning (232). Förhållandena. Landsvägens körfält är 2 x 3,75 m breda och vägrenen 2 x 1,50 m. Vägens tvärsektion är således 10,5/7,5 och beläggningsbredden 10,0 m. I Valkomvägens östra kant finns en separat gång- och cykelväg från Helsingforsvägen i norr fram till Petasvägens anslutning. Inom planeringsområdet har Valkomvägen vägbelysning. I norr är hastighetsbegränsningen 50 km/h och söder om Petasvägens anslutning 80 km/h, fram till Valkom. Hållplatser för kollektivtrafiken finns vid Antbyvägens och Petasvägens anslutningar. Problemanalys I trafiknätet förekommer inga kapacitetsproblem. Stop-märkena vid anslutningarna indikerar riskpunkter i trafiksäkerheten. Risken för en trafikolycka är störst vid Solviksvägens anslutning, där bilisterna håller höga hastigheter i nedförsbacken och i den landsbygdliknande riksvägsmiljön. Att korsa vägarna är särskilt oroväckande för cyklister och fotgängare, men problemet gäller också biltrafiken. Ett annat betydande problem när det gäller säkerheten och servicenivån är att det saknas en gång- och cykelväg söderut från Petasvägen: Rutten upplevs så farlig att folk låter bli att göra en del resor till fots

2 BILAGA 7b 2 (5) eller med cykel, eller tar bilen i stället vilket ytterligare försämrar säkerheten för dem som vill röra sig med egna krafter. Söder om anslutningen till Petasvägen, vid Svedjegränd, har man på bägge sidan av vägen använt en stig, vilket visar att folk riskfyllt korsar vägen och överraskar bilisterna i skogsomgivningen kring vägen. Stigen är en genväg från bostadsområdet till friluftsterrängen. I prognossituation år 2030 sträcker sig 55 db bullerområdet (dagtid kl. 7-22) från trafiken på Valkomvägen, norr om Solviksvägens anslutning, m från vägens mittlinje. Bullret mot fasaderna på byggnaderna nära Gråbergsgatan överskrider medelljudnivån 55 db enligt anvisningarna. Förutom nämnda byggnader ligger inga andra byggnader inom högre än 55 db:s bullerområde och det behövs inga bullerskydd. När hastighetsbegränsningen på Valkomvägen sänks från nuvarande 80 km/h till 50 km/h i och med att trafikrondellen byggs sjunker bullernivåerna betydligt och trots att trafikmängderna ökar sprids bullret i prognossituationen på ett mindre område än i nuläget. Trafiklösningarna i förslaget till detaljplan 1. Trafiknät Lösningar. Gråbergets huvudmatargatan (för tydlighetens skull nedan Gråbergsgatan) anknyter området till Valkomvägen vid Petasvägens anslutning och till Solviksvägen ca 0,5 km från anslutningen till Valkomvägen. Solviksvägen är områdets andra huvudmatargata. Dessutom har Bumlingsgatan, som är områdets underordnade matargata, dragits parallellt med Valkomvägen till Solviksvägens norra del, där den ansluter till Gråbergsgatan och fortsätter till Bankirvägen. Tomtgatorna är slingor eller återvändsgränder som går ut från matargatorna. Alla trafikleder fogas till miljön, så att stora skärningar och bankar undviks. Trafiklederna dras utan långa raksträckor. Konsekvenser: Trafiknätet har en relativt tydlig men har en särpräglad struktur och täcker området väl. Trafiklederna garanterar en bra tillgänglighet till olika områden. Servicenivån stärks ytterligare av den smidiga interna förbindelsen till market- och arbetsplatsområdet i norr. Trafikledernas relativt små kurvelement stödjer iakttagandet av låga körhastigheter. En del av tomtgatorna är inte förenliga med det allmänna målet om max. 200 m långa återvändsgränder: Regleringen är dock trafiksäker, om körhastigheterna vid behov dämpas med farthinder och snäva kurvor. 2. Dimensionering av gatorna Lösningar. Avsikten är att bägge huvudmatargatorna ska byggas stadsbetonat med kantstenar i granit och bulevardbetonat genom att trädrader planteras på bägge sidorna om gång- och cykelvägarna. En lämplig tvärsektion motsvarar dimensioneringen för kollektivtrafik och gynnar gång- och cykeltrafik: avstånd mellan kantstenarna 6,8 m, planteringsremsorna 3,0 m och GC-lederna enligt följande: väster om Gråbergsgatan och söder om Solviksvägen en 4,5 m bred, separat GC-väg, där 2,0 m breda separata delar av trafikledens körbana har reserverats för fotgängare och cyklister. Mellan körfälten byggs en 0,5 m bred stenlagd mittremsa för att betona de två separata körfältens funktion. Öster om Gråbergsgatan och norr om Solviksvägen föreslås en 3,3 m bred, kombinerad gång- och cykelväg (se bilden). Hela gatuområdets är därmed 22,0 m brett, då en1,6 m bred snö- och släntmarginal har reserverats i gång- och cykelvägarnas yttre kant. På branta ställen i terrängen används vid behov släntförstärkning eller en stödmur för att kunna hantera höjdskillnaderna. Den dimensionerande hastigheten för matargatornas linjeföring är 40 km/h.

3 BILAGA 7b 3 (5) På Solviksvägen föreslås från Gråbergsgatans anslutning västerut en reservering om ett minst 15,5 meters gaturum där tvärsektionen är: körbanan 6,8 m, en planteringsremsa 3,0 m på den norra sidan och en kombinerad GC-väg 3,5 m samt 1,6 m vägkantsutrymme på bägge sidorna. Samma tvärsektion tillämpas också på Bumlingsgatan, där en planteringsremsa och en GC-väg byggs i gatans östra kant. Tomtgatornas belagda körbana är 4,0 4,5 m och gatuområdet 8,0 m. Måtten från vägg till vägg vid byggnaderna kan vara 8,0 m. Varken trottoarer eller dagdiken anläggs. I den mera detaljerade planeringen reserveras utrymme för gästparkeringsplatser utanför det asfalterade område: den erforderliga bredden är då 5,5 m. Konsekvenser: Huvudmatargatornas körbana har dimensionerats för kollektivtrafik likaså de underordnade matargatornas körbana på grund av att utbyggnaden har indelats i etapper. I gatuplaneringen övervägs byggandet av s.k. vägkudde (fartkudde) i anslutning till övergångsställets refug, speciellt om man går in för hastighetsbegränsningen 30 km/h. GC-trafiken garanteras goda förbindelser på bägge sidorna om huvudmatargatorna. Enligt ett förslag byggs huvudrutterna som fortsätter från Petasvägens och Antbyvägens nuvarande leder som en kvalitetskorridor i Gråberget. Trafiksäkerheten och trivsel i korridoren garanteras med GC-vägsavsnitt som har separerats med en tillräcklig mittskiljeremsa. På de underordnade matargatorna reserveras ett utrymme för fotgängare och cyklister. Utrymmet har enligt bosättningens tyngdpunkt tryggats med en mittskiljeremsa i gatans östra kant. En trygg hastighetsnivå säkras i det andra utbyggnadsskedet genom att höja upp de centralaste anslutningarna. På tomtgatorna använder GC-trafiken gatans körbana. På de längsta tomtgatorna övervägs upphöjning av anslutningsområdena eller andra farthinder. 3. Anslutningarna till Valkomvägen Lösningar. Huvudinfartsanslutningen till området föreslås som en fyrvägsrondell (cirkulationsrefugens diameter d = 28 m), vars mittpunkt skulle ligga ca 40 m söder om den nuvarande Petasvägens anslutning. Till en början korsar GC-trafiken Valkomvägen i samma plan via refuger på övergångsstället. Den viktigaste rutten till centrum, bl.a. till skolan, tryggas i det andra byggnadsskedet med en underfartstunnel. I Gråbergets andra infartsport, i Solviksvägens anslutning till Valkomvägen föreslås också en trafikrondell (d = 28 m). Konsekvenser: Trafikrondellerna utgör landmärken och Gråbergets portställen. De dämpar i avgörande grad körhastigheterna på Valkomvägen och risken för trafikolyckor i de korsande trafikriktningarna. Typiskt är att olycksgraden och antalet personskadeolyckor minskar med ca 50 % i biltrafiken och med till och med 70 % i GC-trafiken. 4. Områdets interna anslutningar Lösningar: I Gråbergsgatans och Solviksvägens anslutning samt i Gråbergsgatans och Bumlingsgatans anslutning föreslås trafikrondeller (d = 10 m). Lösningen fungerar som ett landmärke och betonar anslutningens hierarki. Områdets övriga anslutningar byggs som sedvanliga, öppna gatuanslutningar, dock så att de inte blir onödigt vida. Dessutom föreslås hastighetsbegränsningen km/h som stöd för de upphöjda anslutningarna och fartdynorna som byggs på busslinjerna i anslutning till övergångsställenas refuger. Farthindrens exakta platser bör avgöras när gatuplanerna upprättas för området eller som helhet om en separat översiktsplan innan det upprättas för Gråbergets gator.

4 BILAGA 7b 4 (5) Övergångsställena på GC-trafikens huvudleder över tomtgatorna upphöjs dessutom till GC-ledens nivå i enlighet med planeringsanvisningen. Alternativt kan tomtgatornas låga hastighetsnivå och gårdsgatubetonade miljö stödjas genom att höja upp hela gatan i förhållande till matargatorna. Vid behov kan farthinder övervägas på de längre tomtgatorna. Konsekvenser: Lösningarna ger nödvändigt fysiskt stöd till hastighetsnivån 30 km/h, som är mycket avgörande för trafiksäkerheten och boendetrivseln: Trafikmiljön ska motsvarar hastighetsbegränsningen. 5. GC-trafikregleringarna på Valkomvägen Lösningar. En separat gång- och cykelväg byggs på den östra sidan av Valkomvägen, såsom Vägförvaltningen tidigare har föreslagit i åtgärdsutredningen (2006). En områdesreserveringsplan för vägförbindelsen färdigställs i slutet av november På grund av att överfartsstället är farligt är det viktigt att med det snaraste förbättra Antbyvägens anslutning. För att hastighetsbegränsningen 50 km/h, som valdes till utgångspunkt i planeringen av områdesreserveringen, ska fungera bör också den planerade trafikrondellen byggas. Som en snabb förbättringsåtgärd föreslås att hastighetsbegränsningen därförinnan snarast möjligt sänks till 60 km/h. Vid Petasvägens anslutning korsar fotgängare och cyklister Valkomvägen via trafikrondellens refuger. Det är dock förnuftigt att i planen även inkludera beredskap att bygga en underfart som förlängning på lättrafikleden som sträcker sig i Petasvägens norra kant, även om den skulle byggas först långt i framtiden. Områdesreserveringen för en underfart har definierats i områdesreserveringsplanen för Valkomvägen. I planen har inte undersökts någon underfart vid Svedjegränd, vilket tidigare har diskuterats, men underfarten ryms inom trafikområdet. Man kan återkomma till det i vägplaneringen när antalet farliga överfartsställen reduceras. Ett överfartsställe med refuger kan också dryftas som ett alternativ. Konsekvenser: Regleringarna förbättrar avsevärt trafiksäkerheten och trygghetskänslan för fotgängare och cyklister. De öppnar helt nya rutter, utvidgar den för barnen tilllåtna livskretsen och gör det möjligt för allt fler att färdas utan bil. 6. Områdets interna GC-vägar Lösningar. De asfalterade huvudlederna för GC-trafik har på det sätt som beskrevs ovan dragits längs matargatorna. På tomtgatorna använder fotgängare och cyklister gatans körbana. Nätverket kompletteras av stenmjölsbelagda rekreationsstråk i grönområdena. På de ställen där GC-trafiken korsar Gråbergsgatan föreslås refuger, vilka förutom att de förbättrar säkerheten även strukturerar den långa matargatan. Konsekvenser. Nätverket för cyklister och fotgängare är heltäckande och smidigt, särskilt i riktning mot centrum, skolorna och dagligvaruhandeln. 7. Kollektivtrafik Lösningar. I målsatt situation går bussrutterna längs Gråbergsgatan Solviksvägen, där hållplatserna placeras på gatan och de upphöjda väntutrymmena stenläggs. I bostadsområdets första byggnadsskede går bussrutten längs Bumlingsgatan, där tillfälliga hållplatser anläggs på körbanan, på platser som definieras noggrannare i gatuplanerna. Valkomvägens nuvarande busshållplatser vid Petasvägens och Solviksvägens anslutning, inklusive förbindelsevägar och vänturymmen, förnyas när trafikrondellen byggs.

5 BILAGA 7b 5 (5) Om någon bussrutt vid Gråberget också framdeles trafikerar Valkomvägen kan man överväga att ett nytt hållplatspar anläggs vid Svedjegränd, förutsatt att det mellan hållplatserna byggs en underfart eller ett överfartsställe med refug. Konsekvenser: Kollektivtrafikens rutter och hållplatser betjänar hela bostadsområdet väl. Smidiga hållplatsförbindelser har beaktats i GC-rutterna. Flervåningshusen ligger i den norra delen av området, där både de interna hållplatserna och hållplatserna på Valkomvägen bäst kan nås. Dragningen av den målsatta rutten längs Gråbergsgatan erbjuder ett acceptabelt avstånd mellan busshållplatserna även i ett eventuellt utvidgningsområde vid Solviksvägen, väster om det område som nu planläggs. 8. Hastighetsbegränsningar Lösningar. För Gråbergets bostadsområde föreslås en lokal hastighetsbegränsning på 30 km/h. På de största matargatorna kan en hastighetsnivå på 40 km/h övervägas. Frisiktsförhållandena i matargatornas anslutningar har man beslutat dimensionera enligt 40 km/h. På eventuella gårdsgator får körhastigheten inte överskrida 20 km/h. Hastighetsbegränsningen på Valkomvägen har man i arbetet med områdesreserveringsplanen beslutat sänka från 80 km/h till 60 km/h, från Petasvägens anslutning till Solviksvägens anslutning så att hastighetssänkningen inkluderar anslutningarna. 9. Trafikbuller Lösningar och konsekvenser: Med de föreslagna arrangemangen på innergårdarna i Gråbergets nya bostadsområde överskrids medelljudnivåerna enligt de allmänna riktvärdena för buller inte i prognossituation, vare sig på dagen eller på natten. Riktvärdena överskrids på de norra flervåningshusens fasader mot Valkomvägen. Detta förutsätter konstruktioner och fönster med bättre ljudisolering, så att ljudnivåer enligt anvisningarna kan uppnås inomhus. Medelljudnivån mot fasaderna på de norra byggnaderna är på beräkningshöjd (2,0 m ovanför markytan) maximalt 63 db(a). För att riktvärdet för ljudnivån 35 db på dagen ska kunna underskridas inomhus krävs det minst 28 db ljudisolering i konstruktionerna mot Valkomvägen. Det är tillrådligt att balkongerna byggs mot innergårdarna. Det behövs dock inga separata bullerbekämpningsåtgärder eftersom byggnaderna är effektiva bullerskydd och medelljudnivån på utomhusvistelsegårdarna blir till och med betydligt under rekommenderade nivåer. 10. Parkering Lösningar. På de huvudsakliga matargatorna tillåts ingen kantstensparkering på gatan, och det är inte heller tillrådligt på de övriga matargatorna. I den mera detaljerade planeringen kan parkeringsfickor anvisas enligt behov. Utgångspunkten är att parkeringen ska anordnas på tomterna i stället för på gatan. På tomtgatorna kan korttids serviceoch gästparkering tillåtas även på gatan. På gårdsgatorna är parkering endast tillåten på markerade platser. Allmänna parkeringsområden för både bilar och cyklar planeras i anslutning till VU-, Y- och YL -områdena. De är lättillgängliga, avgränsade till små enheter och dominerar inte landskapet. Konsekvenser: Parkeringen är strukturerad och dominerar inte vyerna men kan nyttjas av tillräckligt många användare.