VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013

Transkript

1 VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013

2 MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD Vasa stad har som mål att få folk att cykla mera. Trafikmiljön i Vasa börjar utvecklas så att man uppmuntras till att ta cykeln i stället för bilen. Det här innebär att en högklassig infrastruktur för cyklingen byggs. De nya cykellederna bör byggas så att de är snabba, bekväma och trygga att cykla på. Tack vare nya, utmärkta cyklingsförhållanden börjar folk cykla mera och nyttan av cyklingen kommer fram. Förbättrade cyklingsförhållanden leder till en ökad mängd cyklister och minskad personbilstrafik. I och med den här utvecklingen kommer trafiken att fungera bättra, staden blir mera levande och det blir bekvämare att röra sig samtidigt som utsläppen och bullerolägenheterna från motortrafiken minskar. Pärmbild: Mikko Lehtimäki Text: Jesse Muraja Kommunteknik Kartor: Kommunteknik Layout: Jouko Keto Vasa stad Grafiska tjännster 2013 DE NYA cykellederna bör byggas så att de är snabba, bekväma och trygga att cykla på. 2

3 ATT CYKLA ÄR NYTTIGT PÅ MÅNGA SÄTT ATT CYKLA ÄR NYTTIGT PÅ MÅNGA SÄTT Ökad cykling leder till en bättre fungerande stadstrafik. De ökande personbilsmängderna i städerna medför problem för trafiksystemets funktion. När cyklingen gynnas och förhållandena för den förbättras minskar personbilstrafiken och trafikproblemen, såsom trafikolyckorna och -stockningarna. Cykling är ett snabbt och behändigt sätt att ta sig fram, speciellt korta sträckor. Cykling är speciellt lämplig för turer som är kortare än sju kilometer. Att cykla sju kilometer tar ca 25 minuter. Med cykel är det lätt att ta sig från dörr till dörr överallt. Fördelar med cykling är dessutom att man slipper köerna och är oberoende av tidtabeller. I stadsmiljön är cykeln ett snabbare transportmedel än bil på sträckor som är kortare än fem kilometer. Cykling är ett enkelt sätt att motionera regelbundet, och cyklingen blir lätt en del av det dagliga livet. Personer i arbetsför ålder borde motionera minst 30 minuter per dag för att få hälsoeffekter av motionen. Motionens hälsoeffekter är obestridliga men trots det bedriver endast ca hälften av finländarna i arbetsför ålder uthållighetsmotion i enlighet med rekommendationerna för hälsomotion. > > > > > > Cykling är en trafikform som inte medför föroreningar och buller, inte heller förbrukar cyklingen naturresurser. Nyttan av cyklingen med tanke på miljön kommer bäst fram i städernas centrum. Ett föroreningsfritt och bullerfritt centrum är trivsammare och behagligare att vistas i, vilket gör människorna aktivare och vardagsmotionens andel ökar. Cykellederna kräver inte något stort utrymme, inte heller har de någon stor hindrande inverkan på samma sätt som bilvägarna, och då är det lättare för människorna att röra sig i stadsmiljön. De här faktorerna ökar områdets dragningskraft och trivsel betydligt, och därmed blir centrumområdet vitalare och aktivare. Ökad cykling leder till en bättre fungerande stadstrafik. Cykling är ett snabbt och behändigt sätt att ta sig fram Cykling är ett enkelt sätt att motionera regelbundet Cykling är en trafikform som inte medför föroreningar och buller, inte heller förbrukar cyklingen naturresurser Att cykla är förmånligt ur både individens och samhällets synvinkel Cyklad kilometer ger samhället en nytta på 0,16 euro medan en kilomters bilkörning medför kostnader på 0,09 euro 3 ATT CYKLA Att cykla är förmånligt ur både individens och samhällets synvinkel. Cykling är ett billigt sätt att ta sig fram på och den ekonomiska nyttan av cyklingen är betydande i form av bättre folkhälsa och mindre trafik- och miljöproblem. Det lönar sig att satsa på cykling. I Danmark har man räknat ut att varje cyklad kilometer ger samhället en nytta på 0,16 euro medan en kilomters bilkörning medför kostnader på 0,09 euro. Därtill är cyklingsprojekten förmånliga jämfört med övriga trafikinvesteringar. Den ekonomiska nyttan av cykling är exceptionellt stor jämfört med vilket som helst annat trafikprojekt. Kuva: Mikko Lehtimäki

4 CYKLINGSFÖRHÅLLANDENA I VASA Foto: Esa Luoto 4

5 CYKLINGSFÖRHÅLLANDENA I VASA CYKLINGSFÖRHÅLLANDENA I VASA Cykling är ett ganska populärt sätt att ta sig fram i Vasa. I Vasa sker 16 procent av alla resor med cykel, vilket är tredje mest i Finland. Cykelnätets täckning gör det möjligt att cykla nästan överallt. Markanvändningen i Vasa är tät, vilket betyder att nästan alla ställen kan nås med cykel. Det är lätt att ta sig till centrum av Vasa från nästan alla bostadsområden. Därtill är topografin i Vasaområdet ganska jämn och det finns just inga stora backar som skulle göra det besvärligare att cykla. I Vasa genomfördes i november 2012 en internetenkät om cyklingen. Avsikten med enkäten var att samla in uppgifter om cyklingsförhållandena i Vasa. Med hjälp av enkäten erhölls information om bl.a. problematiska ställen i cykelnätet, önskemål om nya cykelleder samt folks vanor att röra sig och belåtenhet med cyklingsförhållandena. 53 % 3 % 3 % 25 % 16 % Olika färdsätts andelar till fots med cykel med bil med buss på något annat sätt Olika färdsätts andelar av resorna i Vasa. Utgående från internetenkäten är Vasaborna aktiva cyklister. Sommartid cyklar 85 % nästan dagligen och av dem som svarade 53 % också vintertid. Den övervägande största delen av dem som svarade tar sig till arbetet eller skolan med cykel. Ja Borde man enligt din åsikt satsa mera på cyklingen? Enligt internetenkäten är Vasaborna nöjda med antalet cykelleder och trivseln på dem samt cykelparkeringens mängd och kvalitet i centrumområdet. Nöjda med mängden cykelleder var 74 % av dem som svarade och med trivseln på cykellederna 74 % av dem som svarade. Nöjda med mängden cykelparkering i centrumområdet var 77 % av dem som svarade och med kvaliteten 72 % av dem som svarade. Enligt internetenkäten klagade de som svarade på dålig trafiksäkerhet och undermåligt underhåll av cykellederna. Missnöjda med trafiksäkerheten för cyklisterna var 62 % av dem som svarade och med underhållet av cykellederna 67 % av dem som svarade. I internetenkäten önskade man nya cykelleder i synnerhet till centrum. Enligt dem som svarade borde man bygga cykelleder åtminstone vid Vasaesplanaden och Handelsesplanaden. 5 Nej Ja Nej Av dem som svarade på Internetenkäten var 96 % av den åsikten att mera borde satsas på utvecklandet av cyklingen. Skulle du vilja cykla mera? 82 % av dem som svarade ville cykla mera.

6 Foto: Esa Luoto 6

7 UTVECKLANDE AV CYKLINGSFÖRHÅLLANDENA I VASA UTVECKLANDE AV CYKLINGSFÖRHÅLLANDENA I VASA Cyklingsförhållandena utvecklas genom att högklassiga cykelleder byggs, cykelparkeringen utökas och underhållet av cykellederna förbättras. Cykelnätet delas in i hierarkiska klasser på samma sätt som motortrafiknätet, vilket gör cyklingen klarare. Också cykelparkeringen och underhållet av lederna är en väsentlig del av utvecklingsprogrammet och högklassiga cyklingsförhållanden. De planerade cykellederna är raka och cyklisten kan hålla en hög och jämn genomsnittshastighet på dem. På de planerade cykellederna har cyklingen skiljts åt från motortrafiken och från gångtrafiken på en egen led. Då behöver cyklisterna inte sänka hastigheten för fotgängarnas skull. På de ställen där en viktig cykelled och en motortrafikled korsar varandra gynnas cyklisterna genom att anslutningsarrangemangen byggs enligt det. Cyklingen görs snabbare exempelvis genom att cyklisterna ges trafikljusfördelar. CYKLINGSFÖRHÅLLANDENA UTVECKLAS GENOM ATT HÖGKLASSIGA CYKELLEDER BYGGS, CYKELPARKERINGEN UTÖKAS OCH UNDERHÅLLET AV CYKELLEDERNA FÖRBÄTTRAS. P Trafiksäkerheten är en viktig faktor för att göra cyklingen ska förbli attraktiv. De nya cykellederna är planerade så att de är trygga. Därtill medför ökad cykling att olyckorna minskar i och med att bilisterna blir vana med cyklisterna och då kan beakta dem bättre. För att det ska vara trevligt att cykla är det viktigt att cykellederna är separata rutter utan föroreningarna och bullret från motortrafiken. Strävan är att på de planerade cykellederna i mån av möjlighet utnyttja trivseln vid havet, i parkområdena och naturen. För att det ska vara bekvämt att cykla anläggs ytan på de nya cykellederna så att den är jämn också vid anslutningarna. 25% 1 km 3 km 5 km 54% Bebyggelsen är tät i Vasa, 81 % av invånarna i Vasa bor på mindre än fem kilometers avstånd från centrum, ifall Lillkyro inte räknas med. Bebyggelsens täta koncentration kring centrum skapar utmärkta förutsättningar för utökad cykling. 83% 1500 m 7

8 HUVUDLEDERNA HUVUDLEDERNA Cykelhuvudnätet består av huvudleder som i första hand används för långa och snabba cykelturer. Huvudlederna utgör grunden för cykelnätet, och de förbinder stadens centrum och subcentrumen omkring det med varandra. På huvudlederna går de stora cykelströmmarna till stora skol- och arbetsplatsområden, bostadsområden, affärscentrum, kollektivtrafikterminaler och rekreationsområden. P På huvudlederna går det lätt och snabbt att cykla. De planerade cykelhuvudlederna är i regel dubbelriktade cykelvägar. Huvudlederna är så breda som möjligt och har jämna ytor. De har en relativt rak sträckning och strävan har varit att undvika tvära krökar, därför är det möjligt att cykla snabbt. Cyklisterna behöver inte akta och väja för fotgängare, eftersom fotgängarleden och cykelleden har skiljts åt. När man cyklar på huvudlederna behöver man ganska sällan stanna i korsningar, eftersom korsningarna är planerade med beaktande av cyklisterna. Huvudcykellederna är väl utmärkta och belysta, högklassiga cykelleder. Foto: Jaakko J Salo Uppdaterad Huvudcykelleder planerade på Vasas och Korsholms område. De planerade huvudlederna är högklassiga, för cykling avsedda stamförbindelser från bostadsområden till centrum. Avsikten är att man ska kunna cykla snabbt, bekvämt och tryggt på dem. Kuva: A-B Pada 8

9 9 Foto: Mikko Lehtimäki

10 CYKLINGSNÄTET I CENTRUM CYKLINGSNÄTET I CENTRUM I centrumområdet cyklar man på cykelvägar och delvis på samma leder som motortrafiken. Cykelvägar byggs invid livligt trafikerade gator, eftersom det inte är tryggt att cykla bland stora mängder motortrafik. På sådana gator där motortrafiken är mindre omfattande cyklar man på närnätet bland motorfordonstrafiken. På lederna med blandad trafik dämpas motorfordonstrafiken för att det ska vara tryggt och bekvämt att cykla. De cykelleder som är planerade i centrum utgörs i regel av enkelriktade cykelvägar på båda sidorna om gatan. De enkelriktade cykelvägarna erbjuder högklassiga ramar för cyklingen. Det är smidigt och tryggt att cykla på dem. De enkelriktade cykelvägarna är tydligt utmärkta leder avsedda enbart för cykelåkning. Fotgängarna håller till på trottoaren invid cykelvägen. Cykelvägen och trottoaren skiljs klart åt från varandra exempelvis med en nivåskillnad. P I CENTRUMOMRÅDET CYKLAR MAN PÅ CYKELVÄGAR OCH DELVIS PÅ SAMMA LEDER SOM MOTORTRAFIKEN. Huvudled Områdesnätsled 10

11 Kuva: A-B Pada 11 Foto: Esa Luoto

12 CYKELPARKERINGEN CYKELPARKERINGEN Cykelparkeringen är en väsentlig del av en fungerande infrastruktur för cykling. Cykelparkeringen bör planeras och förverkligas på sakenligt sätt vid alla betydelsefulla ändpunkter för cyklisternas färdkedjor. Betydelsefulla ändpunkter för färdkedjorna är åtminstone bostadsområdena, arbetsplatsområdena, läroinrättningarna, kollektivtrafikterminalen, köpcentren, idrottscentren och stadens centrum och delcentrum. När cyklisterna erbjuds goda parkeringsmöjligheter hålls stadsmiljön snygg i och med att cyklarna parkeras på platser som är avsedda för dem. Därtill uppmuntrar goda parkeringsmöjligheter till flitigare användning av cykel varvid cyklingen ökar. P 4 3 Ytterligare cykelparkering har planerats i centrum och Brändö. Centrumområdet är en allmän ändpunkt för färdkedjan, därför är det mycket viktigt att cyklingsinfrastrukturen där också är högklassig vad gäller cykelparkeringen. I centrumområdet har ytterligare cykelparkering planerats i omgivningen kring torget. Avsikten är att de cykelparkeringar som byggs framför allt ska betjäna korttidsparkeringen och de placeras i objektens omedelbara närhet. I centrum är Resecentret det viktigaste enskilda objektet där det behövs ytterligare cykelparkering. Enligt planerna ska en täckt och videoövervakad cykelparkering byggas vid Resecentret där man tryggt kan lämna cykeln hela dagen eller för en längre tid. CYKELPARKERINGEN ÄR EN VÄSENTLIG DEL AV EN FUNGERANDE INFRASTRUKTUR FÖR CYKLING Enligt planerna ska ytterligare cykelparkering byggas vid viktiga ändpunkter för färdkedjorna i omgivningen kring centrum. 1. Resecentret 2. Stadskärnan och området vid Vasa torg 3. Universitetet 4. Yrkeshögskolan på Brändö 5. Yrkeshögskolan vid Rådhusgatan 6. Gymnasiet på Kyrkoesplanaden 7. Sjukhuset 7 12

13 13 Foto: Esa Luoto

14 UNDERHÅLLET UNDERHÅLLET Ett bra underhåll av cykellederna ökar cyklingens meningsfullhet, smidighet och trygghet. Cykellederna ska underhållas oberoende av väderförhållandena både på sommaren och på vintern. Sommartid är det viktigast att ytan på cykelleden är jämn och hel och att det inte finns löst grus på den. Vid vinterunderhållet bör man se till att ytan på cykellederna inte är hal och att det inte finns något skikt med snö eller issörja på dem. Om vinterunderhållet sköts dåligt kan det bli nästan omöjligt att cykla. Om vinterunderhållet sköts på ett ändamålsenligt sätt är det nästan lika lätt att cykla på vintern som på sommaren. Kvaliteten på underhållet av cykellederna höjs genom att man i fråga om de huvudcykelleder som planerats övergår från områdesvis underhåll till underhåll cykelledsvis. Det här innebär att samma underhållsaktör sköter vissa huvudcykelleder, varvid kvalitetsvariationer och problem vid delområdesgränserna undviks. Huvudcykellederna placeras i den högsta underhållsklassen och underhållet av dem sköts så snabbt och högklassigt som möjligt. I centrum är cyklisterna många och det är extra viktigt att cykellederna också där underhålls bra. Också cykellederna i centrum placeras i den högsta möjliga underhållsklassen. Uppdaterad I den högsta underhållsklassen placeras huvudcykellederna och cykelnätet i centrum. ETT BRA UNDERHÅLL AV CYKELLEDERNA ÖKAR CYKLINGENS MENINGSFULLHET, SMIDIGHET OCH TRYGGHET. 14

15 15 Foto: Esa Luoto

16 Rapporten finns i dess helhet på webbadressen