VÄLKOMMEN! HUR VI BYGGER STADEN PÅVERKAR INVÅNARNAS HÄLSA SAMBAND MELLAN FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA

Transkript

1 VÄLKOMMEN! Istället för parkering nya sanningar om parkeringsnormer och fastigheter Löser städerna trafikens hållbarhetsproblem? Vilken stad i Sverige är bäst på hållbara transporter 2014? Har biltrafiken toppat och vad betyder det i så fall för den framtida trafiken? HUR VI BYGGER STADEN Har vi råd att fördubbla kollektivtrafiken? Har vi råd att låta bli? HUR VI BYGGER STADEN Ulf Eriksson ulf.eriksson@trivector.se Erik Stigell erik.stigell@trivector.se FYSISK AKTIVITET OCH Fysisk aktivitet SAMBAND MELLAN FYSISK AKTIVITET OCH Hälsoeffekter Hälsa Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaron av sjukdom eller skröplighet. Hälsa på högsta nivå är en av de fundamentala rättigheter som tillkommer varje människa utan åtskillnad av ras, religion, politisk åskådning, ekonomiska eller sociala förhållanden. Inaktiv Aktiv vardag/ Lätt motion Motion Träning Fysisk aktivitet 3 4 REKOMMENDERAD MINIMIDOS Alla vuxna rekommenderas att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig. Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter i veckan

2 ANDEL TILLRÄCKLIGT FYSISKT AKTIVA I EUROPA Fysiskt inaktiva män Fysiskt inaktiva kvinnor (World Health Organisation Europe, 2006) (Hallal et al., Lancet, 2012) 8 OBJEKTIVA MÄTMETODER OBJEKTIVA MÄTMETODER USA? Sverige Män Kvinnor Bilder: Sura Nualpradid/FreeDigitalPhotos.net Dreamstime.com (Hagströmer et al, Am J Epidemiol 2010) STILLASITTANDE OCH FYSISK AKTIVITET, EN GENOMSNITTLIG DAG DEN SOCIAL-EKOLOGISKA MODELLEN Bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet Minuter/dag Policy/Samhälle Fysisk miljö Social miljö Individ (Eriksson et al, 2013) 2

3 Hur bygger vi stad för bättre hälsa? BYGG STADEN FÖR VARDAGSMOTION MINSKA AVGASER, BULLER, TRAFIKOLYCKOR GÅNG OCH CYKLING GER VARDAGSMOTION RECEPT FÖR ÖKA GÅNG RESPEKTIVE CYKLING: Ta bort hindren för att gå och cykla mer! Minska bilberoendet genom att sluta gynna alternativen t.ex. genom stela parkeringsnormer mm HINDER: VAD PÅVERKAR OM MAN CYKLAR/GÅR? Avståndet och tiden Trafiksäkerheten Omgivningarna man cyklar i RÄTT TÄNKANDE EN GRUNDBULT: BETRAKTA STADEN SOM EN IDROTTSPLATS - FÖR AKTIV MOBILITET! Staden måste locka till gång och cykling och vara anpassad för det Alla kan inte vara på idrottsplatsen samtidigt Vad är lösningen? Prioritera aktiv framför passiv mobilitet

4 POLICYNIVÅ: BRYT STIGBEROENDET TÄNK TILLGÄNGLIGHET Påverkar prioriteringen av samhällsinvesteringar Region- och översiktsplanering ÖVERGRIPANDE NIVÅ: PLANERA FÖR KORTA AVSTÅND Nära till målpunkterna Glesa inte ut staden med villamattor Förtäta med förnuft, bevara de allmänna grönytorna: stadens multifunktionsarenor Blanda funktioner i staden för ökad närhet Fraser et al 2010, Cycling for transport and public health: a systematic review of the effect of the environment on cycling HUR PROBLEMET FORMULERAS PÅVERKAR LÖSNINGEN MINSKA GATUVÅLDET SOM SKADAR OCH SKRÄMMER Bashastighet i tätort DETALJNIVÅ: BYGG FÖR KVALITET OCH KOMFORT Breda cykelbanor med omkörningsmöjlighet Separera gående och cyklister Gena och raka vägdragningar Korsningar upphöjda hastighetssäkrade ÖKA NJUTNINGEN OCH GÖR VÄGEN MER INBJUDANDE Skapa vackra, gröna och inbjudande miljöer Konst utmed gång- och cykelvägarna Blomsterprogram för huvudcykelstråken

5 PLANERA FÖR NYA TYPER AV AKTIV MOBILITET SAMMANFATTNING Elcyklar, lådcyklar, liggcyklar, flyttcyklar mm ger nya möjligheter Viktigt att infrastruktur och parkering hänger med Rätt tänkande är grundbulten Bryt stigberoendet även om det kostar Gör rätt i stort och smått Minska bilberoendet Gör promenader och cykelturer till upplevelser och njutning VANLIGA BIVERKNINGAR 20 MINUTER HAR GÅTT Man får en attraktivare stad Aktiv mobilitet är mer sinnligt- stadens ljud hörs, lukter känns Är mer socialt en mänskligare hastighet ger fler spontana möten En bättre stad att leva i! VÄLKOMMEN! Istället för parkering nya sanningar om parkeringsnormer och fastigheter Charlotta Szczepanowski Hållbarhetschef, Riksbyggen Fredrik Gertten, filmare och regissör, WG Film Löser städerna trafikens hållbarhetsproblem? Vilken stad i Sverige är bäst på hållbara transporter 2014? Har biltrafiken toppat och vad betyder det i så fall för den framtida trafiken? HUR VI BYGGER STADEN Pia Lindeskog, sakkunnig Folkhälsomyndigheten Björn Sundin Kommunalråd (S), Örebro Har vi råd att fördubbla kollektivtrafiken? Har vi råd att låta bli? 29 5