VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?

Transkript

1 VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL? Almedalen Erik Stigell, PhD Trafikkonsult

2 8 goda skäl till att satsa på cykling 2

3 1. LITEN KLIMATPÅVERKAN 3

4 2. INGA HÄLSOFARLIGA AVGASER OCH PARTIKLAR 4

5 3. DOM HÖRS NÄSTAN INGENTING LITE RASSEL OCH LITE PLING 5

6 4. DOM TAR LITEN PLATS 6

7 5. GER LEVANDE STADSMILJÖER FÖR BARN OCH VUXNA 7

8 6. GER FYSISK AKTIVITET SOM BIDRAR TILL GOD HÄLSA - FYSISKT OCH MENTALT SAMT VÄLBEFINNANDE 8

9 7. ÄR INTE FARLIG FÖR ANDRA TRAFIKANTER Bashastighet i tätort 9

10 8.SPARAR PENGAR FÖR DIG OCH SAMHÄLLET Bild: 10

11 9. ÄR VÄLDIGT KUL 11

12 ERGO: CYKLING BIDRAR TILL DE FLESTA AV AGENDA 2030-MÅLEN 12

13 MEN, CYKLINGEN MINSKAR! - VI SATSAR INTE TILLRÄCKLIGT PÅ CYKELSYSTEMET! Genomsnittligt antal tusen delresor per dag där cykel använts som ett färdsätt. 13

14 VAD INGÅR I CYKELSYSTEMET? Källa: Trafikverket2019 Cykelbokslut

15 FINANSIERING AV CYKELSYSTEMET: RÄCKER 1 PROCENT? Under 2018 fanns 67 milj i nationell plan Den kommande 10 åren finns 1,5 miljarder kronor i en pott för cykelfrämjande åtgärder för cykel längs nationella vägar 300 milj till namngivna objekt Märsta och Täby stråken (tagits bort!) 400 milj cykling i Sverigeförhandlingen Länstransportplanerna satsade 520 miljoner på cykel (2018) För åren avsätts ca 4,9 mdr till cykel Stadsmiljöavtal 100 miljoner (2018) 290 Kommuner finansierar kommunal (och statlig sic!) infrastruktur 15

16 VAD SATSAS PÅ: CYKLISTEN & CYKELN Under 2018 har en elcykelpremie funnits som stödjer inköp av cyklar Men, inga nationella kampanjer för ökad cykling Däremot stora statliga satsningar inom resande: Reseavdrag 14 mdr/år (SOU 2017:1) Förmånsbilar och drivmedel 2,1 mdr/år (SNF 2018), Friskvårdsbidrag 4,2 mdr/år (2018) Tyvärr, är cyklingens andel ca 0% SOU2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd 16

17 CYKLING I KOMBINATION MED KOLL. Från 2020 ändras EU:s resenärsdirektiv så att 8 cyklar kan tas med på nya och ombyggda tåg. Men för säker cykelparkering vid kollektivtrafik är det osäkert om PBLs parkeringsnorm omfattar cykling (mejl från Boverkets jurister 2019) 17

18 INSTITUTIONELLA FÖRUTSÄTTNINGAR: LAGAR & TILLÄMPNING Flera nya lagar under 2018 Cykla i körbana OK under 60 km/h Omarkerad cykelpassage tas bort men fler finns på önskelistan Sänkt bashastighet Cykelgata svänga höger vid bilrött Enklare skyltning vid enkelriktat Avstånd vid omkörning Markåtkomst för cykelväg 18

19 FUNKTIONELL CYKELINFRASTRUKTUR - SEPARERING 2018 tillkom 590 km ny cykelbana Men, det cykelbara nätet omfattar: ca km statlig väg ( km) ca km kommunal väg ca km cykelväg (GC) km enskild väg För de ca km väg där cykling sker i blandtrafik med bil behövs också åtgärder t.ex. hastighetssänkningar Dessutom, Kvaliteten på cykelinfra låg, 1% höll måtten i Sthlms län 19

20 FUNKTIONELL CYKELINFRASTRUKTUR - PASSAGER 27% av cykelpassagerna har god standard 2018 Men målet 2020 är bara 35 % säkra passager, 65 % förblir osäkra otrygga och målet omfattar inte alla korsningspunkter 20

21 DRIFT & UNDERHÅLL AV CYKELINFRASTRUKTUR Idag har 36 % av kommunerna drift av god kvalitet Men, målet är 70 % Indikatorn gäller dock för de ca 50 största av 290 kommuner och indikatorn gäller bara prioriterade cykelvägar i de kommunerna, inte hela nätet En satsning behöver gälla en större del av nätet 21

22 Det finns mål om att öka hållbara resor i städer till 25 % till 2025 Det finns förslag om mål från TRAFA för de 49 största städerna Det finns mål för trafiksäkerhet, hälsa, miljö, klimat MEN, DET SAKNAS MÅL FÖR CYKLINGEN I SVERIGE! Cyklingen per person i tätorter ska öka med x procent till år 2030, utan att gång- eller kollektivtrafiken minskar. Trafikanalys 2018 Cykeltrafik mätmetoder och nationella mål. Rapport 2018:1 22

23 SLUTLIGEN: VARFÖR SATSAS SÅ LITE PÅ CYKLINGEN? I grunden: Frusen ideologi och spårbundenhet, äldre idéer och mål om framkomlighet för bil, bilhastighet mm lever kvar bland planerare och beslutsfattare Det saknas nationella mål för ökad cykling Okunskap om vardagsmotionens stora betydelse för folkhälsan (underskattad nytta) För dålig uppföljning av cyklingen, (det som mäts åtgärdas) Planering sker utifrån nuläge inte potential 23

24 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! Erik Stigell 24