Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Transkript

1 Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

2 HASTA Program för kunskaps- och kompetensuppbyggnad rörande den Hållbara och Attraktiva Stadstrafiken Vid Institutionen för Teknik och samhälle Lunds universitet

3 Omfattning Tre delprojekt: 1. Utveckling av indikatorer för hållbara transporter i staden 2. Strategier för ökat och säkrare cyklande och gående 3. Hastighetsanpassning i tätorter

4 Varför planera för cykeltrafik? Minska olycksrisken för cyklister Alla medborgares behov ska vara inkluderade i trafikplaneringen inte bara de som ha bil En stad med bra planerade cykelstråk och en bra infrastruktur för cyklister leder ofta till en hög andel cyklande Många cyklister bra för miljön, stadens attraktivitet, hälsa För att skapa ett jämställt och rättvist transportsystem ska cyklisters behov inte exkluderas

5 Trafikplanering genom tiderna Början av 1900-talet: Förtätning Funktionsblandning Plats för fotgängare och cyklister : Modernismens intåg i planering Funktionalismen (Le Corbusier) Modern trafik, dvs. biltrafik prioriteras Separering av funktioner Separering av trafikslag

6 Forts. Sedan 1940: I Sverige: SCAFT och miljonprogrammet I England: Traffic in Towns (Buchanan) Linkande i andra länder Ideal från modernism/funktionalism SCAFT präglade trafikplanering ända fram tills idag

7 Lite mer om SCAFT PROBLEM: bilar krockar med bilar, fotgängare och cyklister LÖSNING: bygg ett system så att de olika trafikslagen i princip aldrig behöver interagera

8

9 Differentiering Separering

10 Resultat av SCAFT En självgenererande struktur Tvingar fram konstiga rörelsemönster Ger ökad mobilitet, men inte ökad tillgänglighet Gång och cykel ses som säkerhetsproblem

11 Trafikplanering idag SCAFT och liknande idéer präglar trafikplanering än idag Cyklister ses ofta som problem Cyklister ska uppföra sig!, Cyklister bryter mot regler! Ofta bristande infrastruktur för cyklister Man tänker hållbart och menar kollektivtrafik eller miljöbil

12 Hur ser det ut i Stockholm och Köpenhamn?

13 Köpenhamn och Stockholm 16,2 % av alla resor görs med cykel i Danmark 9,3 % av alla resor görs med cykel i Sverige Köpenhamn: Invånare: ca Andel resor med: - Bil: 28% - Cykel: 31% - Gång: 26,8% - Kollektivtrafik: 13,9% Stockholm: Invånare: ca Andel resor med: - Bil: 28% - Cykel: 4,9% - Gång: 32% - Kollektivtrafik: 28% Källa: Resvanundersökning Sverige 2005 och Danmark 2006

14 Bra exempel på cykelplanering från Köpenhamn Bra parkeringsmöjligheter nära kollektivtrafik Säkra cykelparkeringar

15 Bra exempel på cykelplanering från Köpenhamn forts. Bra och säkra cykelbanor Egna trafikljus (prioriterad framför biltrafiken

16 Bra exempel på cykelplanering från Köpenhamn forts. Cykel prioriteras framför biltrafiken genom cykling mot enkelriktad mm Bra markering

17 Dock: Ibland otryggt

18 Dåliga exempel på cykelplanering från Stockholm Ingen plats för cyklister Små cykelfält där bilar parkerar

19 Dåliga exempel på cykelplanering från Stockholm forts. Hinder på cykelfält Dålig markering

20 Dåliga exempel på cykelplanering från Stockholm forts. Hinder av biltrafiken

21 Dock: Även bra ibland med cykelbanor

22 Hur kan bilderna tolkas? Fysisk planering skapa olika maktrelationer Motoriserad trafik få mer makt i Stockholm än i Köpenhamn Cyklister marginaliseras mer i Stockholm än i Köpenhamn Cykelplanering är mer genomtänkt i Köpenhamn än i Stockholm

23 Varför är det så olika? Beslutsfattare Planerare driva olika frågor Organisationen av trafikplanering Historisk utveckling Stockholm fokus på kollektivtrafik, Köpenhamn fokus på cykeltrafik

24 Varför är det så olika? Olika attityder bland medierna Olika folkopinioner Olika politiska ställningstagande Slutligen handlar det om politik och makt

25 Vad kan då sägas om maktrelationer? Olika faktorer påverkade utfallet av cykelplanering Maktrelationer man kan observera: Politiska beslut Planerings beslut I trafiksituationer Maktrelationer man inte kan observera: Sociala strukturer (status, social situation mm) Ekonomiska strukturer (lobby mm, ex. årets lobbyist 2001 Lars-Göran Tannerfors för bilindustrin) Kulturella strukturer (cykelkultur mm)

26 Så vad handlar det om? Om geografins kärnämne enligt Hägerstrand: Studiet av kampen om makten över existensers och händelsers tillträde till rummet och tiden. (Hägerstrand 1986:43)

27 Avslutning Maktrelationer mellan motorister och cyklister inbyggda i infrastrukturen Olika maktrelationer leder också till olika planeringsperspektiv Maktrelationer präglade av strukturer Ekonomiska Kulturella Sociala Krävs medvetenhet om maktrelationer och påverkan av infrastrukturen