7 Förstudie väg 1000, Orsa

Transkript

1 Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre avgränsad grusad avstigningszon. GC-nätet och de oskyddade trafikanterna Orsa kommun har pekat ut ett gång- och cykelstråk inom kommunen med både anordnade gång- och cykelvägar/-banor samt längs kommunala gator med blandtrafik. Längs väg 1000 finns delvis gång- och cykelväg och ett rekommenderat stråk längs bostadsgator. Längs stora delar av väg 1000 saknas utrymme för de oskyddade trafikanterna. Det saknas även hastighetssäkrade passager över vägen. Se nulägesbeskrivning av respektive delsträcka. blev lätt skadade, en fotgängare har blivit påkörd vid Ön och blev svårt skadad. Dessutom har det inträffat en olycka vid korsningen mot kyrkogården där en bil har blivit påkörd bakifrån när den skulle svänga vänster in på kyrkogården. Två personer blev då lättare skadade. Farligt gods Väg 1000 är inte rekommenderad väg för transporter av farligt gods. Foto 1. Gång- och cykelväg längs Lillågatan. Trafiksäkerhet På aktuell sträcka av väg 1000 har det, enligt Transportstyrelsens informationssystem för olyckor och skador STRADA sedan 2007, inträffat tre polisrapporterade olyckor på vägsträckan. En singelolycka där två personer 7

2 Nulägesbeskrivning av delsträckor Väg 1000, på aktuell del, har delats upp i delsträckor enligt figur 5. Foto 2. Delsträcka A-B. Figur5. Sträckindelning. Sträcka A-B, Våmhusvägen på delen från avfarten med länsväg 1002 (Fryksås/Grönklitt) till korsningen med väg 1003 (Nissavägen). Nulägesbeskrivning: Vägen går mellan gårdar med många utfarter från fastigheter. Vägen är smal (5,5 m) och har dålig standard i plan- och profil. Den nya bergtäkten som planeras på Bjusberget genererar tunga transporter som kommer från väg Buller och vibrationer förväntas öka. Våmhusvägen är enda vägen som leder cyklister runt Orsasjön för de som cyklar Siljansleden och för de boende längs sträckan. Det är svårt att uppskatta antalet oskyddade trafikanter, men uppskattningsvis är dessa få jämfört med de mer tättbebyggda sträckorna. Det finns inte någon vägren som de gående kan nyttja vilket gör att det känns otryggt. Skyltad hastighet är 40 och 60 km/h. Korsningen med väg 1003 är otydligt utformat. Huvudleden följer väg 1000 som svänger 90 grader i korsningen, vilket bör undvikas vid trafikregleringen, då det är otydligt för trafikanterna. Korsningen har ett sådant läge att den är svår att upptäcka i god tid och här kan upphinnandeolyckor förväntas (foto 3). 8

3 Foto 3. Korsning med väg Sträcka B-C, Våmhusvägen på delen från korsningen med väg 1003 till korsning med Gråvägen (foto 4). Nulägesbeskrivning Vägen är smal och saknar utrymme för oskyddade trafikanter. Två vägar ansluter till Våmhusvägen (Patevägen och Gråvägen). Sikten från dessa utfarter är acceptabel. Ett fåtal utfarter från enskilda fastigheter finns längs sträckan. Hastigheten har nyligen ändrats från 70 km/h till 60 km/h. Vägen uppvisar dålig ytstandard med sprickbildning och ojämnheter. Vid korsningen med väg 1003 finns en busshållplats på var sida av vägen, men bussficka saknas. En av hållplatserna har dock väderskydd. Denna sträcka saknar ett parallellvägnät som gående och cyklister kan nyttja och hänvisas därför till Våmhusvägen. Foto 4. Delsträcka B-C. Sträcka C-D, Våmhusvägen på delen från korsning med Gråvägen till Hallingvägen och Ridhusvägen (foto 5). Nulägesbeskrivning Sträckan är smal och saknar vägren för oskyddade trafikanter som färdas längs vägen. Antalet oskyddade trafikanter på sträckan är troligen litet, men Våmhusvägen är även på denna sträcka den enda vägen som leder cyklister runt Orsasjön för de som cyklar Siljanleden och för de boende längs sträckan. Hastigheten har nyligen ändrats från 50 till 60 km/h. Korsningen med Hallingvägens västra del har inte acceptabel sikt. Korsningen är en viktig infart till ridhuset och bostadsområdet Sandhed. Busshållplatser, med enbart stolpe längs vägen, finns vid korsningen med Hallingvägen. 9

4 ett antal platser där behov finns att stanna bilen eller gå längs och tvärs vägen. Ridning förekommer även längs och tvärs vägen. Foto 5. Delsträcka C-D, Korsning med Hallingvägen Orsa kommun har önskemål om att flytta västra delen av Hallingvägens in-och utfart till ett nytt läge norrut. En ny detaljplan ska tas fram. Den östra delen av Hallingvägen övervägs att stängas för in- och utfart. Orsa kommun vill flytta hållplatserna norrut och förse dessa med bussficka. Sträcka D-F, Våmhusvägen på delen från korsning med Hallingvägen till brofästet Oreälv (foto 6). Nulägesbeskrivning Vägen går mellan gårdar med många utfarter från fastigheter. Vägen är smal (ca 5,5 m), kurvig och har dålig standard i plan- och profil. Många av byggnaderna ligger nära vägen. Häckar och alléträd skapar dålig sikt för trafikanterna. Utrymmet för de oskyddade trafikanterna är litet. Antalet oskyddade trafikanter på sträckan är troligen stort med målpunkter som bostadsområdet, ridskolan och byn Hansjö. Postlådorna är placerade i grupp på Foto 6. Delsträcka D-F Enligt kommunen är respekten för gällande hastighetsbegränsning dålig. Det saknas dock mätningar som visar verklig hastighet. Hastigheten har nyligen ändrats från 50 till 60 km/h. Det finns delvis ett utpekat cykelstråk längs parallellvägnätet i bostadsområdet samt en markerad (målad/kantsten) gång- och cykelbana mellan Finntjärnsvägen och Hansjövägens västra del. 10

5 Foto 7. Korsning med Hansjövägen. Korsningarna med Radhusvägen/Finntjärnsvägen och med Hansjövägen har inte acceptabel utformning. Sträcka F-G, Bro över Ore älv till Lillåbron (foto 8). Nulägesbeskrivning Vägen är bred (ca 8 m) och inbjuder till höga hastigheter. Behovet för oskyddade trafikanter att färdas längs sträckan är dock liten då det finns ett rekommenderat gång- och cykelstråk över den gamla bron. En gång- och cykelväg passerar vid brofästet under nya bron. På sträckan finns en fyrvägskorsning som leder in till bostadsområdet Ön och till Kyrkogården, där en olycka har inträffat. Foto 8. Delsträcka F-G. Bro över Ore älv. Sträcka G-H, Lillåbron till korsningen Lillågatan/Parkgatan/Storgatan (foto 9). Nulägesbeskrivning: Sträckan har en rörig trafiksituation. Två stycken trafikerade gång- och cykelvägar korsar väg På sträckan finns ett antal utfarter med varuleveranser som även korsar gång- och cykelvägarna. En skyltad busshållplats utan bussficka finns på sträckan samt en smal trottoar på östra sidan av vägen. Gång- och cykelpassagen vid gamla brandstationen har mittrefug men inget övergångsställe. Den gamla brandstationen byggs förnärvarande ut. Kommunen vill stänga utfarten söder om byggnaden. Utfarten norr om byggnaden kommer att endast tillåta infart (enkelriktas) då gång- och cykeltrafikanter inte i tid uppmärksammar fordon. 11

6 kraftverksbyggen, avverkning kring lekområden, försurning, förorening, kulvertering eller förändringar av vattendragets sträckning eller bottenprofil, vandringshinder, vattenuttag, tillförsel av organiska gifter, överfiske, inplantering av främmande öringstammar etc. med åtföljande obalans i fiskbestånden. Foto 9. Delsträcka F-G. Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Områdets allmänna karaktär, den fysiska miljön samt gestaltningsfrågor Förstudieområdet ligger i övergången mellan det öppna landskapet vid Orsasjön och de stora skogarna upp mot Fryksås och Grönklitt. Väg 1000 har bitvis karaktär av byväg där bebyggelsen ligger nära vägen som slingrar sig fram i landskapet. Naturmiljö Väg 1000 passerar Ore älv som av Länsstyrelsen pekats ut som nationellt värdefullt vatten. Ore älv ingår även i det för naturvården riksintressanta Siljan-Skattungensystemet. Siljan-Skattungensystemet är ur såväl biologiskekologisk som fiskerimässig synpunkt synnerligen värdefullt. Oreälvens nedre delar utgör numera det enda lekområdet för Hansjööringen. För att bevara Siljan-Skattungensystemets värden krävs att ädelfiskens reproduktionsområden ej skadats. Värdet kan reduceras genom Figur 6. Karta kulturhistoriska lämningar. 12

7 Kulturmiljö Inom förstudieområdet finns kännedom om tio kulturhistoriska lämningar (Figur 6). En av dessa, en boplats, ligger inom vägområdet. Inom 50 meter från vägen finns ytterligare två lämningar; en fyndplats för slagg samt en kolerabegravningsplats. Rekreation och friluftsliv Förstudieområdet en del av det för friluftsliv riksintressanta Siljansområdet, vilket utgörs av Siljan-Orsasjöns vattensystem med anslutande terräng, samt området längs den s.k. Siljansringen. Det ha stora Siljansområdet erbjuder: * Utsökta förutsättningar för natur- och kulturstudier samt positiva upplevelser i gammal kulturbygd. * Särskilt goda förutsättningar för vandring och skidåkning. * Särskilt goda förutsättningar för strövande och cykelåkning i bygderna. * Särskilt goda förutsättningar för bad och båtsport. * Särskilt goda förutsättningar för fritidsfiske, bär- och svampplockning. Siljansområdet omfattas av 4 kap. miljöbalkens (1998:808) om särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet, och är där utpekat som ett område där turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Skyddade och skyddsvärda områden Riksintressen Inom förstudieområdet finns riksintressen för både friluftsliv och naturvård. Hela förstudieområdet är beläget inom det för friluftsliv riksintressanta Siljansområdet och förstudieområdet korsas av det för naturvården riksintressanta vattensystemet Siljan-Skattungen. Figur 7. Riksintressen för naturvård inom förstudieområdet. 13

8 Strandskydd Strandskydd råder kring älven och eventuellt andra mindre vattendrag. Grundvatten och skyddsområden Förstudieområdet berör skyddsområdet för Boggas vattenverk. Vid vattenverket pumpas vatten från brunnar i sandstensberggrund. Vattnet från brunnarna har mycket hög kvalitet och kräver ingen beredning för att drickas. Miljöbelastning Buller I Sverige används två olika störningsmått avseende trafikbuller; ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå är medelljudnivå under ett normaldygn. Ekvivalent ljudnivå mäts i dba. Maximal ljudnivå är den högsta ljudnivå som uppkommer vid passage av ett fordon. Även maximal ljudnivå mäts i dba. För vägtrafikbuller är i regel den ekvivalenta ljudnivån dimensionerande vid identifiering av överskridanden av riktvärden. I infrastrukturpropositionen (1996/97:53) anges riktvärden som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastrukturen. Riksdagen har definierat riktvärden för boendemiljö samt vård- och undervisningslokaler: - 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus - 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid - 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus vid fasad - 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till fasad. För åtgärder som inte klassas som väsentlig ombyggnad gäller bullernivån 65 db(a) utomhus vid fasad. Det finns inga bullerberäkningar över vilken bullernivå som råder längs väg Under 2009 fick en fastighet bidrag för fönsteråtgärder. Figur 8. Skyddsområde för vattentäkt. Luftföroreningar Begreppet miljökvalitetsnormer infördes 1999 i Sverige, och dessa revideras med jämna mellanrum. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet inom ett geografiskt område. Miljökvalitetsnormer finns för luft bland annat för kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, partiklar (PM10), bensen och kolmonoxid, och beräknas snart även att införas för mindre partiklar (PM2,5). Det är miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar (PM10) som oftast överskrids i tättbebyggt område i och med att en viktig källa är trafiken. 14