3 Vägnät och trafik. 3.1 Vägnät

Transkript

1 3 Vägnät och trafik 3.1 Vägnät Väg 73 är av stor betydelse för regionen och ingår i huvudvägnätet. Väg 73 trafikförsörjer stora delar av Haninge kommun och förbinder kommunen med Stockholm och Nynäshamn. Även för Nynäshamn har vägen stor betydelse ur trafikförsörjningssynpunkt. I dag finns det trafikplatser vid Länna och Handen inom det aktuella området, se karta 4. Trafikplats Länna Väg 73 Nynäsvägen Trafikplats Handen Karta 4. (Haninge kommun) Vägnät. Norr om trafikplats Handen har väg 73 sex stycken körfält och söder om trafikplats Handen fyra körfält. Den skyltade maximala hastigheten är 110 km/h. 20

2 Nynäsvägen har ett körfält i vardera riktningen med en skyltad hastighet om 50 km/h och passerar under väg 73 strax norr om den plats där man planerar att bygga trafikplats Vega. Nynäsvägen har i dag 12 plankorsningar mellan korsningen med Gudöbroleden och fram till trafikplats Länna. De utgörs främst av trevägskorsningar med stopplikt eller väjningsplikt. I rusningstrafik kan det vara svårt att komma ut på Nynäsvägen på grund av den höga trafikbelastningen. Även vid trafikplatserna Länna och Handen kan det i dag uppstå problem med köbildningar vid rusningstrafik, ibland ända ut på väg Trafikmängder och prognoser Dagens trafik Väg 73 trafikeras mellan Länna och Handens trafikplatser av drygt fordon/dygn, se karta 5. Motsvarande siffra för Nynäsvägen inom det aktuella området är knappt fordon/dygn, se karta 5. Karta 5. Dagens trafikflöde, vardagsmedeldygn (Trafikprognos, WSP, 2010). 21

3 3.2.2 Nollalternativet Med utbyggda stadsdelar Vega och Norrby gärde men ingen utbyggnad av trafikplats Vega och Handen samt jämfört med dagsläget beräknas trafiken på väg 73 att till 2035 och med stadsdelarna Vega och Norrby gärde utbyggda öka till drygt fordon/dygn Motsvarande siffra för Nynäsvägen är knappt fordon per dygn I första hand uppskattas denna ökning bero på faktorer som höjda inkomster, ökat bilinnehav, restidsvärdering och en ökad andel aktiviteter utanför bostadsorten, se karta 6. Karta 6. Trafikflöde nollalternativ år 2035, vardagsmedeldygn (Trafikprognos WSP, 2010)). 22

4 3.2.3 Ny trafikplats Vega Med ny trafikplats Vega kommer trafikflödet på Nynäsvägen och övriga delar av det lokala vägnätet i stället att minska jämfört med nollalternativet. Mest påtaglig kommer troligen denna minskning att vara på Nynäsvägen norr om planerad trafikplats Vega och på Torfastleden väster om Söderbyleden, se karta 7. Karta 7. Trafikflöde år 2035 med utbyggt Vegaområde och ny trafikplats Vega, vardagsmedeldygn (Trafikprognos WSP, 2010). 3.3 Kollektivtrafik Buss trafikerar det aktuella avsnittet av trafiksystemet på såväl väg 73 (linjerna 809, 809c, 861, 861c, 862, 869) som Nynäsvägen (linjerna 810, 830, 835, 893). En viktig knutpunkt för busstrafiken är Handenterminalen där det finns anslutning till pendeltåg mot Stockholm och Nynäshamn. 23

5 Kommunen anser att en ny pendeltågsstation är en förutsättning för exploatering av stadsdelen Vega. För närvarande pågår planeringen för en pendeltågsstation och därmed arbete med att ta fram en järnvägsplan. En ny pendeltågstation då stadsdelarna Vega och Norrbygärde är utbyggda beräknas minska antalet bilresor med ca 800 stycken per dag jämfört med om stationen inte byggs (utgående från dagens situation avseende drivmedelspriser, fordonsskatt, kostnad för resor med kollektivtrafik etc.). Det minskade antalet bilresor har dock inte beaktats ovan i beräkningarna av trafiksituationen för år Pendeltågsstationen kommer att bidra till en förbättrad kollektivtrafikförsörjning inte bara i Vegaområdet utan även i närbelägna områden. Detta innebär med stor sannolikhet en viss överväxling från personbilstrafik till busstrafik, vilket kan ställa krav på förbättrade lokala vägar. Det torde dock inte ha någon avgörande betydelse vad gäller anslutande vägar. 3.4 Gång och cykeltrafik (oskyddade trafikanter) Om Vega och Norrby gärde exploateras kommer det med all sannolikhet innebära ett utbyggt GC-nät och förbättrad framkomlighet för gång- och cykeltrafikanter. Uppförandet av trafikplats Vega kommer inte att omfatta någon förändring/utbyggnad av GC-nätet varför det inte tas upp i denna MKB. 24

6 4 Förutsättningar områdesbeskrivning 4.1 Landskapet Området längs med väg 73 mellan trafikplatserna Länna och Handen karakteriseras av höjdskillnader med skogsklädda höjder med berg i dagen vilka omges av relativt flacka lerområden, Norrby gärde utgör här det största öppna lerområdet se bild 2. Bild 2. Norrby gärde Vy mot norr från Söderbyleden. Bild 3. Väg 73 Vy mot norr från Torfastleden (viadukt över väg 73). Väg 73 dominerar området och delar landskapet i två delar medan Nynäsvägen, Torfastleden och Söderbyleden är av mindre betydelse för landskapsbilden. Närmast väg 73 ligger i första hand storskalig handels- och verksamhetsbebyggelse, se bild 3. 25

7 Stora delar av området som inte anknyter direkt till väg 73 är bebyggt. Även om bostadsområdena i det aktuella området har lite olika karaktär är de ofta äldre fritidshusområden som permanentats och förtätats med relativt små och krokiga vägar. Inte minst gäller detta de områden som gränsar mot de mindre vägarna. Stadsdelen Vega är vid en exploatering tänkt att i första hand användas för bostadsändamål. Norrby gärde planeras för handel och verksamhet. 4.2 Riksintressen Väg 73 och järnvägen (Nynäsbanan) är av riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken kap. 3 och därmed av betydelse för hela landet. I övrigt finns inga riksintressen i området. 4.3 Buller Allmänt om buller Ljud som är oönskat och stör kallas för buller. Ljud mäts i decibel, som förkortas db. För att efterlikna hur människor uppfattar ljud, så används ett särskilt filter. Buller mätt med det filtret anges i decibel A, som förkortas dba. Enheten är sådan att 0 dba motsvarar hörtröskeln för en ung människa och 100 dba är ett mycket starkt ljud. En förändring med 8-10 dba upplevs vanligen som en halvering eller fördubbling av bullret. Den minsta förändring som människan normalt uppfattar av ljud som inte inträffar precis efter varandra är 2-3 dba. På skalan visas några exempel på ljudnivåer. Hörtröskel Tyst kontorsrum Storstadsgata Rockkonsert Sovrum Samtal Startande lastbil Startande jetplan db(a) Figur 3. Exempel på ljudnivåer Värdena i figuren är ungefärliga och beror bland annat på avståndet till det som bullrar. Hur störande ett ljud är beror inte bara på nivån, utan även på t ex karaktären, hur länge störningen pågår och vilken inställning man har till den. För trafikbuller används två storheter, ekvivalent ljudnivå respektive maximal ljudnivå: 26

8 Ekvivalent ljudnivå är en form av medelvärde av en ljudnivå som varierar i tiden. För trafikbuller är tidsperioden ett dygn som motsvarar medelvärdet för ett år. För annan verksamhet, t ex industrier, delas dygnet in i dag, kväll och natt. Den högsta momentana ljudnivån som uppstår under en viss tid kallas för maximalnivå eller maximal ljudnivå. Vid beräkning av trafikbuller avses med maximalnivå den högsta momentana ljudnivå som uppstår vid en fordonspassage. Ljudnivån ökar i allmänhet ju högre över marken man befinner sig. Det beror på att ljudet dämpas när det stryker över marken, en effekt som minskar med höjden. En annan orsak är att ljudet går över hinder, som t ex kullar, hus och bullerskärmar. Det sedvanliga sättet att utreda bullret inom ett större område är att datorberäkna det. Naturvårdsverket har, tillsammans med övriga nordiska länder, tagit fram en beräkningsmodell för vägtrafikbuller. I modellen tas hänsyn till antalet bilar, deras hastighet och andelen lastbilar. Ljudutbredningen korrigeras för terrängens inverkan Projektmål för buller Riksdagen har antagit riktvärden för trafikbuller - Regeringens proposition 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter vid bostäder. I två skrifter från Trafikverket (tidigare Vägverket) Bullerskyddsåtgärder allmänna råd för Vägverket, pubikation 2001:88 och Vägverkets föreskrifter om tekniska egenskaper vid byggande på vägar och gator (vägregler), Vägverkets författningssamling VVFS 2003:140, anges hur de ska tillämpas och hur trafikbuller vid andra typer av byggnader ska hanteras. Se vidare tabell 2. Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. 27

9 Mätpunkt Ljudtrycksnivå (db) 1) I bostadsbebyggelse (permanent- och fritidshus) Utomhus - vid uteplats i anslutning till bostad tillåts maximal ljudtrycksnivå högst fem gånger i medeltal per maxtimme och dygn överskrida L paeq = 55 L pafmax = 70 Inomhus - nattetid mellan kl och tillåts maximal ljudtrycksnivå högst fem gånger per natt överskrida I vårdlokaler, fritidshem, daghem o.d. samt i undervisningsrum i skolor Utomhus Inomhus - i vårdrum avsett för sömn och vila bör dessutom maximal ljudtrycksnivå nattetid mellan kl och högst fem gånger per natt tillåtas överskrida I rum i arbetslokaler avsett för kontorslokaler, samtal o.d. L paeq = 30 L pafmax = 45 L paeq = 55 L paeq = 30 L pafmax = 45 L paeq = 40 Rekreationsytor i tätbebyggelse L paeq = 55 2 Friluftsområden L paeq = 40 2 Bostadsområden med låg bakgrundsnivå L paeq = ) Värdena för utomhusmiljöer avser frifältsvärden utanför fönster/fasad eller till frifältsförhållanden korrigerade värden 2) Värdena gäller inte för gator Tabell 2. Riktvärden från VVFS 2003:140 28

10 4.3.3 Buller i dag Det aktuella området är i dag bullerstört främst av trafiken på väg 73, men i viss mån även från Nynäsvägen, se bullerkarta 1. Lila färg anger här och i övriga bullerkartor ekvivalenta nivåer över 70 dba. På motsvarande sätt anger röd färg buller över 65 dba, orange färg buller över 60 dba medan gul färg anger buller över 55 dba o.s.v. Se vidare tabell 3 nedan Tabell 3. Ljudnivåer i färg på bullerkartor. 29

11 Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller 2012 (Bullerutredning TPL Vega, Structor, 2012). 30

12 4.4 Luft Luftkvaliteten inom det område där man planerar att uppföra trafikplats Vega är i första hand beroende av kvaliteten på bakgrundsluften, d.v.s. den kvalitet som luften generellt har i området. Inverkande faktorer är då inte bara väg 73 och andra vägar utan samtliga källor till luftföroreningar i området inklusive exempelvis utsläpp från fjärrvärmeanläggningar och industrier samt enskilda uppvärmningskällor som oljepannor, ved- och pelletspannor samt öppna spisar/braskaminer. Halterna påverkas dessutom av faktorer som väder avseende temperatur, luftfuktighet, lufttryck, etc. Längs med större vägar som bl.a. väg 73 byggs partikelhalten upp på grund av partiklar från slitage av vägbana, däck och bromsar. Detta problem är större om man förflyttar sig norrut från den föreslagna platsen för trafikplats Vega. Se bilaga 1. För de mindre partiklarna PM 2,5 och kvävedioxid ligger halterna oavsett tid på dygnet klart under respektive miljökvalitets norm. Se bilaga 2 och 3. Med PM 10 avses partiklar större än 10 micrometer vilka till största delen bedöms stoppas i luftvägarna och därmed inte kommer ned i lungorna. Med PM 2,5 avses partiklar mindre än 10 micrometer men större än 2,5 micrometer för vilka det finns en ökad risk att de kan komma ned i lungorna. Beträffande miljökvalitetsnormer se kap. 6 Miljökvalitetsnormer. 4.5 Risk och säkerhet Väg 73 är en primär transportled för farligt gods. I september 2006 genomfördes med hjälp av enkäter en uppskattning av hur mycket gods som transporteras på de större svenska vägarna. Resultatet av enkätundersökningen avseende väg 73 redovisas i tabellen nedan. Det är viktigt att komma ihåg att detta är en ungefärlig ögonblicksbild av situationen den aktuella månaden. Samtidigt ger det en tydlig indikation av vilken typ av farligt gods och vilka volymer som i första hand transporteras på den aktuella vägsträckan. 31

13 Klass Ämne Ton 1 Explosiva ämnen 0 2 Gaser Brandfarliga vätskor Brandfarliga fasta ämnen Oxiderande ämnen och organiska peroxider 0 6 Giftiga ämnen Radioaktiva ämnen Frätande ämnen Övriga ämnen och föremål Tabell 3. Transport av farligt gods på väg 73 år Nynäsvägen och övriga vägar i området, som exempelvis Gudöbroleden och Torfastleden, är inte klassade för transport av farligt gods varför sådana transporter på dessa vägar enbart avser transport till målpunkt längs vägen. I första hand torde dessa transporter till målpunkt avse villaolja och drivmedel, främst bensin, etanol och dieselolja till drivmedelsstationer längs med de aktuella vägarna. Emellertid används Gudöbroleden vid behov som ersättningsväg för trafiken på väg 73. Vid exempelvis en större olycka på väg 73 kan därmed trafiken och även transport av farligt gods komma att dirigeras om till Gudöbroleden. 32

14 4.6 Barriäreffekt Väg 73 utgör en kraftig barriär i såväl natur som samhälle för både människor och djur i området, se bild 4. Bild 4. Väg 73 Vy mot norr från Torfastleden (viadukt över väg 73). Även Nynäsvägen utgör en barriär men av underordnad betydelse jämfört med väg 73, se bild 5. Bild 5. Nynäsvägen Vy mot norr vid planerad lokalisering för trafikplats Vega. 33

15 Norr om den planerade lokaliseringen för trafikplats Vega går väg 73 på en bro över den dalgång som kallas Jutskåran, något som medför möjlighet till passage från den ena till den andra sidan av väg 73, se bild 6. Dock utgör Nynäsvägen på detta ställe en påtaglig barriär. Bild 6. Väg 73 på bro över Nynäsvägen. 4.7 Naturmiljö Marken längs med vägarna i det aktuella området är i stor utsträckning bebyggd med bostäder eller lokaler och därtill infrastruktur. Kvarvarande naturmark finns främst på Norrby gärde och i Vegaområdet, områden som nu planeras för bebyggelse. Viss naturmark kommer att finnas kvar, även efter uppförandet av stadsdelarna Vega och Norrby gärde. Det utgörs främst av svårbebyggd mark insprängt mellan övriga bebyggda delar. I området vid den planerade lokaliseringen av trafikplats Vega finns brynzoner med betydelse för djur- och naturliv, se bild 7. 34

16 Bild 7. Brynzon Skogsbeklädd bergknalle öster om planerad lokalisering för trafikplats Vega. I området finns enligt uppgift från kommunen även vilt som rådjur, hare, grävling och mård. Tidvis har häckande fiskljuse förekommit. Några nyckelbiotoper, sumpskogar eller områden med utpekade naturvärden i övrigt finns inte enligt Skogsstyrelsens hemsida. Över Norrby gärde går ett vattendike med utlopp i Drevviken, se bild 8. På slutet går vattnet genom en bäckravin se bild 9 0ch 10. Över gärdet är diket troligen en uträtad bäck, men i ravinen är utsträckningen främst naturlig, se bild 8, 9 0ch 10. Bild 8. Dike över Norrby gärde. 35