TRAFIKUTREDNING. Röbäck - åtgärdsalternativ i och kring Röbäck Umeåprojektet, Västra länken, ny E12 delen Röbäck - Tvärvägen

Transkript

1 TRAFIKUTREDNING Röbäck - åtgärdsalternativ i och kring Röbäck Umeåprojektet, Västra länken, ny E12 delen Röbäck - Tvärvägen

2 Innehåll Beställare Trafikverket Kontaktperson Leif Strinnholm Konsult Tyréns AB Luleå/Umeå Trafikplanerare Rune Karlberg Landskapsarkitekt Magnus Lingegård Framsida Flygfoto över Rödbäck och nedlagt grustag, fotograf Lars Lind Bakgrund...3 Röbäck idag...4 Framtida trafik...5 Västra Länken... 7 Möjliga åtgärder...9 Buller

3 Bakgrund Det övergripande målet med Västra länken som är en del av ringleden runt Umeå, är att avlasta de centrala delarna från trafik genom att erbjuda trafiken alternativa färdvägar. Volvo lastvagnar Västra länken kommer att förändra trafiken kring Röbäck. Trafiken från Röbäck, Gräsmyrvägen (väg 512) och Travbanevägen (väg 528)ansluts till en trafikplats som placeras i grustaget nordväst om Röbäck. Beroende på vilka trafikströmmar som bör prioriteras finns några olika alternativ för hur trafikplatsen kan utformas och hur de lokala gatorna kan anslutas. Redan idag är genomfartstrafiken via Riksvägen (väg 522) ett problem. När Västra länken är byggd, är målet att genomfartstrafiken genom Umeå ska använda ringlederna. Risken finns att trafik från E4 till bland annat Volvo lastvagnar fortsätter att köra Riksvägen (väg 522) genom Röbäck då detta är en kortare väg än att köra via Västra länken. Gräsmyrvägen väg 512 Grustäkt Skravelsjövägen Slättmarksvägen Härvelvägen väg 528 Travbanevägen ICA butik Linnblommanskolan Linnéaskolan Sporthall Bäckbacka äldreboende Fotbollsplaner Västra länken Röbäcksskolan Glasbruket Riksvägen Riksvägen mot cetrum Svedjan väg 522 mot E4, Stöcksjö > Utredningen är en fördjupning av arbetsplanen för att belysa problempunkter och föreslå åtgärder som minskar trafiken längs Riksvägen samt öka trafiksäkerheten i byn. Albertsro mot E4 Fotografierna visar några platser kring Röbäck vintern 29/2010. Figur 1. Karta och fotografier över Röbäck 3

4 7 Röbäck idag Röbäck ligger cirka 5 kilometer sydväst om Umeå centrum. Den östra delen av byn har anor från 17-talet och har en mer lantlig atmosfär medan den västra är den nyare delen med mer modern bebyggelse. Närheten till stora naturområden och Umeå centrum gör Röbäck till ett attraktivt område. En småskalig förtätning har skett kontinuerligt under åren. Utbyggnaden av västra Röbäck påbörjades i början av 1980-talet. Bebyggelsen är en blandning av villor, lägenheter och radhus. Skola, förskola, äldreboende I den gamla delen av Röbäcks by finns Rödbäcks skola, en av Umeås äldsta skolor med 91 elever från förskolan till årskurs sex. Linblomman och Linneaskolan som tillkom under 1990-talet har tillsammans 340 barn från förskolan till årskurs nio. Till skolan finns också en motionshall, se karta på sida 3. Prognosen är ett ökande elevunderlag de kommande åren. I Röbäck finns ett äldreboende, Bäckbacka senior- och äldreboende med 45 lägenheter, se karta på sida 3. Service - verksamheter ICA har en närbutik med postservice som ligger mitt i byn. Skravelsjövägen har byggts om så att bara bussar är tillåtna förbi butiken. Nordväst om Röbäck finns flera mindre industrier samlade och i byn finns några mindre företag, resebyrå, veterinär och liknande. Industriområdet och ICA är de verksamheter som alstrar mest trafik. Figur 2. Cykelvägar från kommunens cykelkartor. Figur 3. Busslinjer och hållplatser (1997) 36 % Figur 4. Trafikmängder. Olyckstyp Skadegrad F Fotgängare Dödsolycka C Cykel Svårt skadade G Moped/cykel Lindrigt skadade S Singel Okänd U Upphinnande K Korsande A Avsvängande M Mötande V Övrigt/djur W Älg G S S M Figur 5. Polisrapporterade trafikolyckor W G K V C F 1210 (1997) 19 % Länstrafiken linje 15, 105 V K M 1760 (29) 12 % G KM 6730 (23) 11 % G V F Röda - nuvarande Blått - framtida Linje 6, 9, 69 Direktlinje 73 K V A 7 (26-08) 113 (28) G G C C Cykelvägar Röbäck är utsträckt. På båda sidor av Skravelsjövägen från Gräsmyrvägen till ICA finns en separat gång- och cykelväg. I kommunens långsiktiga planer finns cykelvägar efter Travbanevägen och Riksvägen söderut. Kollektivtrafik Lokaltrafiken trafikerar Röbäck med linje 6, 9, 69 och direktlinje 73 till Universitetet. Längs Skravelsjövägen finns det fem hållplatser. Resan in till centrum (Vasaplan) tar 15 minuter. Linje 6 och 9 trafikeras med 30-minuterstrafik där linjerna är saxade vilket innebär att det går en buss varje kvart. Linje 69 går kvällar och helger med 30-minuterstrafik. Länstrafiken passerar en vardag med 10 turer, linje 105 från Nyåker och linje 55 från Vännäs. Alla utom några av turerna går igenom Röbäck men svänger upp vid ICA mot Gräsmyrvägen. Trafikmängder Travbanevägen är den väg som lastbilar till Volvo lastvagnar använder. Trafikverket är väghållare för Gräsmyrvägen, Riksvägen och Travbanevägen. På kartan med trafikmängder framgår, vilket år som räkningen är gjord samt andelen tung trafik i %. Det saknas uppgifter om hur mycket trafik Skravelsjövägen har, men kommunen uppskattar att det rör sig om 10 fordon/dygn. Cykelvägen vid Böleäng mot centrum har snittet 7 cyklister/dygn för åren Trafikolyckor kring Röbäck Det finns 170 rapporterade olyckor från sjukvården och polisen mellan åren 1999 och 29 som resulterade i personskada. En dödsolycka, 18 svåra och 151 med lindrig personskada. Olyckan med dödlig utgång var en fotgängare som blev påkörd av en lätt lastbil inne i Röbäck. Den vanligaste olyckstypen var gående som halkade, 59 stycken, 35 % av alla olyckor följt av cyklister som körde omkull, 49 stycken eller 29 %. De flesta olyckor med motorfordon var singelolyckor. Den mest olycksdrabbade vägen var Gräsmyrvägen där det inträffade 11 olyckor, nästan hälften av alla olyckor med motorfordon. Vid korsningen mellan Gräsmyrvägen och Riksvägen har fyra olyckor inträffat. Två av olyckorna var upphinnandeolyckor och två var olyckor mellan cykel och bil. Utvecklingen i Röbäck Kommunen har inte några utbyggnadsplaner i Röbäck. Områden sydväst om Röbäck efter Gräsmyrvägen finns med som tänkta bostadsområden. Det finns även planer på att utveckla området med fotbollsplanerna som ligger väster om Riksvägen med en större idottsanläggning. Detta kommer att generera tidvis högre trafikmängder på Riksvägen. Området öster om Röbäck ligger under bullermattan från Umeå flygplats. Utvecklingen av flygplan kan öppna upp möjligheten till fler bostäder i området. A 4

5 Framtida trafik En utveckling av trafikprognosen för Umeå har gjorts för att kunna bedöma vilka effekter som Västra länken och trafikplatsen i Röbäck får på trafiken runt och i Röbäck. En trafikprognos bygger på en resmatris, från och till olika målpunkter, som bostad, arbete med mera. Dessa resvägar har kalibrerats mot verkliga trafikmängder. Genom att komplettera med nya vägar kan man få fram hur trafiken omfördelas och trafikmängder i Umeås vägnät. Volvo lastvagnar Volvo lastvagnar tillverkar hytter som slutmonteras på deras fabrik i Göteborg. Fungerade transporter är därför en viktig förutsättning för den logistik som tillverkning idag bygger på. Varje dag kör ca 60-tal långtradare mellan fabriken, genom Umeå centrum och godsterminalen för omlastning till järnväg. När Västra länken är utbyggd kommer lastbilstrafiken att använda den vägen istället för via centrum. Trafiken söderifrån med materialleveranser till Volvo är ca sex långtradare varje dag. Volvo lastvagnar tillverkade hytter, se figur 6. De har kapacitet att tillverka 75 0 hytter med tvåskift och 90 0 hytter med treskift. Detta kan omsättas i antal långtradare som framgår av diagrammet nedan. Omledning Riksvägen och Gräsmyrvägen är de vägar som trafikanter hänvisas till i samband med underhållsarbete eller om det inträffar en olycka på E4, då E4 är mitträckesseparerad måste körfält stängas vid vissa olyckorstyper. Då omledning fortfarande ska vara möjligt, måste långtradare kunna komma fram längs Riksvägen, men då utan krav på hög framkomlighet. Vägvalsmöjligheter Trafik söderifrån mellan Röbäck och Travbanevägen svänger idag av i Stöcksjö trafikplats och kör via Riksvägen, se figur 7. Trafik söderut När Västra länken är utbyggd är målet att bilister från E12 (Vännäs) ska välja Västra länken söderut till E4. För bilisterna finns det två valpunkter, Röbäck respektive Stöcksjö trafikplats (figur 7, röda stjärnor och blåa pilar). Att köra via Riksvägen innebär halva sträckan. I tid är skillnaden inte lika stor på grund av de olika hastigheter som är på vägarna. Det är under en minuts tidsvinst att köra igenom Röbäck, förutsatt att man följer gällande hastigheter. Boende i Röbäck som ska åka söderut kommer fortsättningsvis att välja Riksvägen, som de gör idag. Den trafiken innebär inte några större problem för Riksvägen. Trafik mot centrum Riksvägen ansluter till en ny cirkulationsplats till Västra länken vid Böleäng. Väljer bilister från Röbäck mot centrum att köra Riksvägen istället för Västra länken blir det ca 1,5 kilometer kortare väg (röd pil i figur 7). mot centrum Bilister från västra Röbäck kommer antingen som idag köra igenom byn fram till Riksvägen och fortsätta den mot centrum eller att svänga och via Röbäcks trafikplats köra Västra länken fram till cirkulationsplatsen och där svänga in på Riksvägen. Ju fler som gör det sista valet, ju mer minskar trafiken vid Röbäcksskolan. Trafikprognos En trafikprognos bygger på att trafiken gör ett vägval mellan en start- och målpunkt. Sträckan och tiden det tar att köra den påverkar vilken väg man väljer. Ju högre hastighet man sätter på en väg, desto mer trafik drar den till sig Resultatet blir en indikation på hur trafiken rör sig i ett vägnät, inte ett exakt mått på hur mycket trafik det blir i verkligheten på en viss gata. En trafikprognos kan till exempel inte ta hänsyn till att bilister kan göra orationella val, köra en annan och kanske en längre omväg för att slippa trafiksignaler. Trafikprognosen för vägnätet kring Västra länken avser trafiken år Den har byggts upp i två steg för att kunna studera effekter av ändrade trafikmängder genom ändrade trafikströmmar Riksvägen Böleäng 55 Långtradare in/ut per dag 1 Trafikplats Röbäck 80 Röbäck via Västra länken via Riksvägen 20 7,4 km 0 27 vid produktion av 750 hytter Figur 6. Antal långtradare per dag vid produktion av 9 hytter Figur 7: Vägvalsmöjligheter 3,7 km Trafikplats Stöcksjö Figur 8: Dygnstrafiken på vägnätet kring Röbäck utan en förbindelse över älven, år

6 Steg 1 är dagens vägnät. I steg 2 är Västra länken utbyggd. Riksvägen ansluter till en cirkulationsplats på Västra länken. Analysen av hur trafiken rör sig i prognosmodellen har varit för den trafik som påverkar Röbäck. Steg 1 För att få fram en jämförelse har förbindelsen över älven och delen av Västra länken förbi Böleäng tagits bort. Riksvägen får en trafikmängd på 18 fordon söder om Röbäck, se figur 8. Det är samma trafik som idag Riksvägen För Skravelsjövägen vid Röbäck uppgår trafiken till 118 vilket är dubbelt så mycket som den senaste trafikräkningen från 23. Mest trafik i Röbäck har Riksvägen, 36, Härvelvägen 24 och Skravelsjövägen vid Röbäcksskolan 20. Steg 2 Västra länken och förbindelsen över älven ger nya vägval. För Röbäck finns det några intressanta frågor. 1. Blir det en ökad genomfartstrafik efter Riksvägen? Kommer trafik till Volvo lastvagnar att köra Riksvägen eller använder man Västra länken istället? 3. Blir det en ökad trafik genom själva Röbäck? Enligt trafikprognosen kommer trafiken över älven att uppgå till 84 fordon. Genom att det finns en anslutning till Klabbölevägen har trafiken minskat till 75 vid Röbäck. På E4 norr om Stöcksjö trafikplats har trafiken minskat med 18 fordon som följd av andra vägvalsmöjligheter som trafiken får genom förbindelsen över älven. Fråga 1 - Genomfartstrafik Riksvägen Idag påverkas Röbäck mest av trafiken efter Riksvägen som passerar den gamla delen av byn. Västra länken kommer inte att innebära någon direkt ökning av trafiken Figur 10 visar vilka vägar som trafiken på E4 söder om Stöcksjö trafikplats väljer. 13 % av trafiken väljer Riksvägen. Skillnaden på trafikmängd på Riksvägen mellan figur 9 och 10 är att den sistnämnda bara avser trafiken från E4. De 7 fordon/dygn södrifrån som ska över älven väljer att köra Riksvägen istället för Skravelsjövägen vilket är positivt Fråga 2 - Volvo lastvagnar Idag står trafik till och från Volvo för en stor del av den tunga trafikens genomfart på Riksvägen. Enligt trafikprognosen är det 250 fordon från E4 som använder Riksvägen till Volvo, se figur 11. Hastigheten på Riksvägen har i prognosen antagits vara den som är idag förutom delen genom Röbäck som har fått 30 km/ tim. Skulle hastigheten sänkas på hela vägen får man en stor överflyttning, men skulle knappast upplevas som motiverad av bilförarna. Volvo lastvagnar Av de åtgärder som beskrivs på sidan 9 blir därför vägens bredd en viktig faktor, det vill säga att vägmiljön före skyltar talar om vilken hastighet som gäller. Trafik som Volvo upphandlar kan i upphandlingen styras till vilka vägar de måste använda. Detta är en åtgärd som kan minska den tunga trafiken på Riksvägen. Fråga 3 - Ökad trafik genom Röbäck I Röbäck kan bilister som ska mot Umeå göra ett vägval väster om ICA Antingen kör man runt ICA mot Riksvägen eller så kör man Härvelvägen mot trafikplatsen. Figur 12 visar att huvuddelen av trafiken väljer Härvelvägen och trafikplatsen istället för att köra mot Riksvägen och vidare mot centrum Figur 12: Vägval som trafik på Skravelsjövägen väster om ICA väljer % 87% Figur 11: Vägval som trafik till Volvo lastvagnar väljer. 150 Figur 9: Dygnstrafiken på vägnätet kring Röbäck med en förbindelse över älven, år Figur 10: Vägval som trafik på E4 söder om Stöcksjö trafikplats väljer. 6

7 2/4 2/3 2/2 2/1 1/0 0/9 0/8 0/7 0/6 0/5 0/4 0/3 0/1 0/2 0/0-0/-3-0/-4-0/-5-0/-6-0/-7-0/-8-1/ /-3-1/-2-1/-1-1/-0-0/-9 Västra Länken Trafiken från Röbäck kommer att anslutas till Västra länken i den trafikplats som hamnar i grustaget. Olika alternativ på utformning av trafikplatsen har tagits fram. Viktiga trafikströmmar Det finns tre anslutande trafikströmmar till trafikplatsen. För dessa är önskvärt att förarna upplever dessa som smidiga så att inte man söker sig andra vägar. platsen. Flyttas anslutningen österut ger det konflikter med de som bor närmast Gräsmyrvägen. En flyttning västerut ger en längre väg. Ju mer anslutningen flyttas västerut desto större risk finns att bilister från Röbäck väljer att köra genom Röbäck via Riksvägen istället. Trafikplats Röbäck Västra länken kommer att passera genom grustaget som idag är dolt bakom en vall och en skogsridå. Trafikplats - ruter En anslutning i en cirkulationsplats har valts bort då den påverkar framkomligheten längs Västra länken på ett negativt sätt. En trafikplats av rutertyp med en överliggande cirkulationsplats har också valts bort då den medför högre kostnader som följd av två broar. Trafikplats - klöver I en tidigare utredning togs det fram ett förslag på en trafikplats av klövertyp där Travbanevägen användes som anslutning mot trafikplatsen (figuren nedan). Med stor svängande trafik i anslutningen ger en droppe som är form av cirkulationsplats en högre trafiksäkerhet genom den sänker hastigheten i korsningen (figuren nedan). Figur 17: Norra anslutningen med Droppe Södra rampanslutningen Av- och påfartsramper Grustaget ger en stor möjlighet att utnyttja terrängen så att trafikplatsen inte får en så dominerande roll i landskapet. Slänter utnyttjas för ramper och den skogsridå som finns kommer att avskärma delar av trafikplatsen. Västra länken vid Röbäck kommer att bli en 2+1-väg med vajerräcke som separerar körbanorna. Vid trafikplatsen blir det 1+1 där det yttre körfältet utnyttjas för påfartsrampen i varje riktning. Gräsmyrvägen Den största trafikmängden till trafikplatsen kommer från Gräsmyrvägen varför denna trafikström bör vara prioriterad i trafikplatsen. Volvo lastvagnar - travbanan Volvo lastvagnar kommer att få en stor nytta av Västra länken genom de många långtradare som transporter hytter till godsterminalen vid Västerslätts industriområde. Röbäck 1/7 1/8 1/9 2/0 Det mest naturliga är om Härvelvägen kan förlängas mot trafikplatsen så att den blir den genaste vägen till trafik- 1/1 1/2 1/3 1/4 1/5 1/6 Från Volvo lastvagnar mot godsterminalen Grustäkt Olika alternativ för hur trafikplatsen kan utformas har studerats. Av de två principerna (figuren nedan) för trafikplatsen är rutertyp den som utnyttjar terrängen på ett bättre sätt än en trafikplats av klövertyp. Trafikplats - ruter Trafikplats - klöver Figur 14: Trafikplatstyper Västra länken -0/-2-0/-1 Travbanevägen Trafik mot centrum Västra länken Gräsmyrvägen Travbanevägen Figur 15: Tidigt förslag på trafikplats Härvelvägen mot Röbäck Denna har valts bort då den ger störningar för de fastigheter som finns efter Travbanevägen. Den tar inte heller vara på de möjligheter som grustaget ger att dölja trafikplatsen från närliggande fastigheter. Hur ramperna ansluter till vägen kan göras på olika sätt. Norra rampanslutningen Det vanliga är att ramperna ansluter som vanliga korsningar (figuren). Både Gräsmyrvägen och Härvelvägen ska kopplas till de södra ramperna vilket normalt sker på det sätt som figuren visar. Figur 18: Södra anslutningen med korsningar Trafik från Härvelvägen får väjningsplikt ut på Gräsmyrvägen vilket kan ge ökade fördröjningar ju mer trafiken efter Gräsmyrvägen ökar. Alternativet är att alla anslutningarna samlas till en cirkulationsplats. Den ger en högre framkomlighet från Härvelvägen. Med rätt gestaltning av cirkulationsplatsen kan den bli ett landmärke för Röbäck. Bilister får en trevlig upplevelse samtidigt som en tydlig entré skapas till byn. På detta sätt ansluter trafik till Västra länken i ett eget körfält som ger en bra framkomlighet för trafik ut på Västra länken. Avfartsrampena utformas som kilavfarter så att fordon kan hålla en hög hastighet vid avfarten och få hjälp att bromsa in då ramperna lutar uppåt. Anslutningen av Slättmarksvägen Det finns fyra alternativ (A-D) för hur Travbanevägens trafik och Slättmarksvägen (Volvovägen) kan anslutas till trafikplatsen. I alternativ A-C är Slättmarksvägen den väg som blir genomgående och i alternativ D är det Travbanevägen som blir genomgående. I samtliga alternativ blir Travbanevägen söderut en återvändsgata vid Västra länken (Gräsmyrvägen idag). För de olika alternativ finns för- och nackdelar angivna. Där ordet fastighet används avses den fastighet som ligger längst norrut efter Travbanevägen i korsningen med Slättmarksvägen (inringad i alternativ A). Figur 13: Viktiga trafikströmmar Gräsmyrvägen Figur 16: Norra anslutningen med korsningar Figur 19: Norra anslutningen med cirkulationsplats Härvelvägen mot Röbäck 7

8 Alternativ A Slättmarksvägen får en sträckning mellan två fastigheter över en gammal väg till grustaget. Slättmarksvägen får en lägre hastighet genom den mindre radie som vägen får. en g vä ks ar tm ät Sl Alternativ C N Slättmarksvägen dras norr om fastigheten. ot Tr av b Grustag g vä mot skidspår Grustäkt Industriområde gen Härvelvägen rvä smy Grä n ge övä j vels Skra Bäckbacka äldreboende Fastigheten får vägar på flera sidor av fastigheten. 1/7 Ri Röbäcksskolan Längre sträckning av Slättmarksvägen. Slättmarksvägen får en lägre hastighet genom att vägen måste få en mindre radie. ks vä g + Fastigheterna längs Travbanevägen delas inte upp av anslutningen. Fastigheten blir avskärmad från övriga fastigheter söderut efter Travbanevägen. Glashyttan ICA butik en Figur 22: Alternativ C + Inget intrång i fastigheter. Ri Västra länken + Kortare färdväg till/från Volvo 1/9 m ru t ce ks ev äg en Figur 20: Alternativ A nm e an Grustäkt 1/8 7 1/5 Slättmarksvägen blir underordnad. 1/3 Trafiken från Volvo får väjningsplikt mot Travbanevägen. Längre färdväg till/från Volvo. 1/1 1/2 Alternativ D Fastigheten får vägar på flera sidor av fastigheten. 0/9 1/0 Travbanevägen blir genomgående. -1/ /-3 Grustäkt -1/ / -1/-1 Trafikplatsens utformning -1/-0 0/7-0/-9 0/6-0/-8 0/5 0/0-0/-1-0/-7-0/-2 0/1 0/4 0/2 0/3-0/-6-0/-5-0/-3-0/-4 Figur 21: Alternativ B Grustäkt + Naturligaste sträckningen av Slättmarksvägen. + Kortare färdväg till/från Volvo Inlösen av en fastighet alt flyttning av hus. 8 Figur 23: Alternativ D + Minst påverkan på befintliga fastigheter. Den föreslagna utformningen av trafikplatsen och vägarna framgår av figuren ovan. Slättmarksvägen ansluts enligt alternativ A. Detta innebär då att berörda fastigheter kan vara kvar. Ramperna ansluts till cirkulationsplats/droppe för att få en hög framkomlighet och trafiksäkerhet i anslutningarna. Linnéaskolan Fotbollsplaner Sporthall Delar av Gräsmyrvägen tas bort och ytan används för landskapsåtgärder som på ett positivt sätt kan minska störningarna från Västra länken. Gång- och cykeltrafik Genom att Västra länken grävs ner vid Travbanevägen blir det en naturlig plats för en bro för oskyddade trafikanter över vägen. Detta ger en högre trafiksäkerhet än om gående och cyklister skulle passera genom trafikplatsen. Genom närheten till Umåker och de hästanläggningar som finns i Röbäck bör det ges möjlighet så att hästar och jordbrukstransporter kan nyttja bron. > Stöcksjö Längre färdväg till/från Volvo. 1/4 Slättmarksvägen förlängs rakt fram mot grustaget och trafikplatsen. Figur 24: Förslag på utformning av trafikplats mot E4, Slättmarksvägen får en lägre hastighet genom att vägen måste få en mindre radie. Alternativ B 1/6 Linnblommanskolan Travbanevägen blir en återvändsgata mot Västra länken och drassvedjan in från allmänt underhåll. Den används av cyklister fram till cykelvägen efter Slättmarksvägen. På lång sikt planeras en cykelväg fram till Umåker. Röda linjer på figuren visar det cykelvägnät som då kan bli kring Röbäck. mot E4 Busstrafik Det finns inga planer på nya eller ändrade busslinjer som följd av Västra länken. Skulle det i en framtid uppstå behov kan hållplatser placeras vid Riksvägen. Den blå cirkeln är 4 m radie från en möjlig hållplats som når delar av Röbäck och Böleäng.

9 Möjliga åtgärder De åtgärder som bör göras på gatorna i Röbäck handlar om att gatorna utformas så att gatumiljöerna ger tydliga signaler om vilken hastighet som gäller. Signaler som kan ge en större effekt på låga hastigheter än ett vägmärke. Åtgärderna kommer inte hindra någon som vill använda Röbäck som genomfart, men det blir på gatans och inte bilistens villkor. Som framgick av resonemanget kring vägvalen kommer Riksvägen att vara det kortaste alternativet söderut från Röbäck. Riksvägen och Skravelsjövägen passerar genom gamla Röbäck vilket begränsar möjligheterna att göra olika åtgärder. Hastighet Kommunens förslag på nya hastigheter innebär att det blir 30 km/tim på gatorna i gamla Röbäck, medan övriga gator bl.a. Skravelsjövägen och Riksvägen skulle få 40 km/tim. Idag gäller 50 km/tim och 30 vid Röbäcksskolan under skoltid. 80 % 60 % 40 % 20 % Vägens bredd Andel förare som överträder hastigheten vid Figur 25: Hastighetsöverträdelse Hur bred en gata är har en stor inverkan på vilken hastighet som bilförare håller. Ju bredare gata, desto fortare kör man. Diagrammet visar på sambandet mellan vägens bredd och hur stor andel av förarna som överträder en viss hastighet. Dimensionerande trafik En gatas bredd påverkas av vilka fordon som gatan ska dimensioneras för. De vanligaste kombinationerna framgår av figurerna. Personbil - personbil Lastbil/buss - personbil Figur 26: Fordonskombinationer Lastbil/buss - lastbil/buss När två bilar möts delas själva mötet in i tre olika klasser; Klass A Bilarna ryms i sitt körfält utan att fordonens körytor inkräktar på det andra körfältet. Utrymmesklassen bedöms ge god trygghet/säkerhet och körkomfort. Klass B Bilar kan på sträcka behöva inkräkta på det andra körfältet vid omkörning av cyklist. Vid möte med andra bilar krävs att hastigheten sänks. Utrymmesklassen ger mindre god körkomfort, men god trygghet/säkerhet om trafikanterna anpassar hastigheten. Klass C Bilarna inkräktar på det andra körfält vid omkörning av cyklister. Vid möte mellan dimensionerande bilar krävs mycket låg hastighet. Utrymmet ger låg körkomfort, men god säkerhet vid låg hastighet. Dessa tre kombinationer för 30 km/ tim mellan mötande fordon och utrymmesklass kan omsättas i en minsta gatubredd (tabellen nedan). Bredden tar inte hänsyn till den minskade gatubredd som kan bli vintertid beroende på hur en gata snöröjs. Personbil - personbil Personbil - lastbil Lastbil - lastbil Klass A Klass B Klass C 4,35 m 4,15 m 4,15 m 5,50 m 5,10 m 5, m 6,30 m 5,90 m 5,80 m Kollektivtrafikens önskemål Busslinjerna i Röbäck ingår i stomlinjenätet som ska prioriteras vad gäller framkomligheten på Umeås gator. Lokaltrafiken har krav/önskemål om att gator med busstrafik är minst 7,5 meter i bredd. Med den bredden kommer 8 av 10 bilister att överskrida 30 km/tim utifrån det tidigare diagrammet. Busstrafikens önskemål blir i konflikt med målet att gatubredden ska bidra till en låg hastighet. Förslag på gatusektion Den låga trafikmängden (< 13 fordon/dygn) gör att en personbil och buss/lastbil föreslås vara den möteskombination gatubredden dimensioneras för. Detta skulle kunna ge en gatubredd på minst 5,5 m. För att ge marginal för vinterförhållande är förslaget att gatu- bredden 6,5 meter väljs utan gång- och cykelbana eller med som illustrationen nedan visar med en kantstensbunden gång- och cykelbana. Figur 27: Kantstensbunden GC-bana Stöcksjö trafikplats Åtgärder för att minska trafiken efter Riksvägen genom Röbäck startar redan i Stöcksjö trafikplats på E4:an. Idag vägvisas trafik söderifrån till Volvo Lastvagnar, travbanan och Röbäck att köra via Riksvägen. En åtgärd är att ändra vägvisningen så att dessa bara vägvisas från Västra länken. En annan åtgärd är att bygga en droppe på rampanslutningen söderifrån i trafikplatsen. För den bilist som väljer att köra av rampen och svänga vänster blir droppen ett litet större hinder än att bara svänga vänster med dagens utformning. Detta gäller speciellt för större fordon. Figur 28: Droppe i Stöcksjö trafikplats Företag som Volvo kan i sina avtal med leverantörer föreskriva att Riksvägen inte får användas av lastbilar. Om positiv information inte skulle minska den tunga trafiken kan man införa förbud mot tung trafik eller genomfart på Riksvägen. Riksvägen Riksvägen kommer att anslutas till en ny cirkulationsplats öster om Röbäck (se figur på sidan 7. Detta gör att dagens genomfartstrafik som använder Riksvägen från E4 mot Volvo får en länge väg. Den längre vägen medverkar till att trafiken väljer Västra länken till och från E4. Idag finns det på en kort sträcka en gångbana och vid glasbruket en cykelväg efter Riksvägen. Vid Röbäckskolan finns ett förhöjt övergångsställe och mitt på sträckan mot Stöcksjö en chikan. Båda fungerar som farthinder. Figur 29: Farthinder på Riksvägen För att minska trafiken längs Riksvägen gäller det att göra åtgärder så att de bilister som ändå väljer Riksvägen inte upplever att det är den snabbaste vägen. För att öka säkerheten för gående och cyklister byggs en gång- och cykelväg längs Riksvägen. En första etapp är från Nya Skarvelsjövägen och söderut genom Röbäck. På långt sikt bör cykelvägen gå hela vägen till Stöcksjö trafikplats. 9

10 Cykelvägen placeras förslagsvis på den västra sidan då flera målpunkter finns på denna sida efter Riksvägen, bland annat fotbollsplaner och skola. För att få plats med cykelvägen måste Riksvägen smalnas av. Genom att plantera träd på båda sidor av vägen förstärks känslan av att vägen är smal. Detta bidrar till att bilarna måste hålla en låg hastighet. Avsmalningarna placeras på olika sidor av vägen så att bilister måste sänka hastigheten oavsett i vilken riktning man kör. För att tydliggöra platserna och öka synbarheten av gående och cyklister kan dessa intensivbelysas. Skravelsjövägen Efter Skravelsjövägen finns en cykelväg på båda sidor av vägen från ICA och västerut. Varpvägen vid ICA Vintertid är Varpvägen runt ICA en öppen yta då det inte är tydligt var gatan går. Utan snö syns vägens kantstenar och det är tydligt att se var vägen går. En del i en sådan lösning är patt tydliggöra vad som ska gälla i korsningen mellan Varpvägen och Härvelvägen. Passagen vid Travbanevägen Den smalaste delen där Västra länken ska passera är vid Gräsmyr- och Travbanevägen. Västra länken har en bredd av 20 meter och som mest kommer vägen att sänkas sex meter i jämförelse mot var vägen ligger idag. För att minimera intrånget i de fastigheter som är närmast vägen är föreslaget att vägslänter ersätts av gabionmurar (figur 37 på nästa sida) eller liknande på en kortare sträcka. Murarna gör också att gång- och cykelbron över Västra länken blir kortare. På figur 34 visas Västra länken och var de tre sektionerna (figur 33) är hämtade ifrån. Österut får gående och cyklister färdas efter vägen då det saknas gång- eller cykelbana. Utrymmet är begränsat för att rymma en cykelväg på båda sidor av vägen. Smalnas vägen av finns det plats för en cykelväg på ena sidan. Figur 31 nedan visar ett förslag där en kantstensbunden cykelväg byggs på den norra sidan från Grusåsvägen till Riksvägen. Cykelvägen kan utformas på olika sätt som bidrar till att minska bilförarens känsla av att vägen är lång och rak. Busshållplatserna som idag är förskjutna samlas ihop till timglashållplatser. Timglashållatsen blir också ett farthinder eftersom bara ett fordon i sänder kan passera hållplatsen. Figur 32: Informell huvudled Vägen och området vid bakom ICA, återvinningstation och varuintag skulle vinna på om gatan fick en tydlighet även när det är snö. Härvelvägen är inte huvudled varför högerregeln gäller i Varpvägens korsning. I praktiken kör bilister efter Härvelvägen som att den är en informell huvudled. När Röbäcks trafikplats är byggd är det positivt om de som bor öster om ICA väljer Varpvägen och Härvelvägen mot trafikplatsen istället för att köra via Riksvägen. Figur 33: Sektioner för Västra länken med murar Gräsmyrvägen Skyttelvägen Travbanevägen Figur 30: Förslag på utformning Där det finns behov av att korsa Riksvägen är dessa föreslagna som enkelsidiga avsmalningar. På illustrationen är de markerade med röda linjer. Det finns även en i södra Röbäck i anslutning till en ny villabebyggelse. Informell huvudled ICA Figur 31: Förslag på utformning Tydligare utformning av Varpvägen Timglashållplatser på Skravelsjövägen Röbäcksskolan Grusåsvägen Travbanevägen Figur 34: Sektioner för Västra länken med murar 10

11 Buller Nya vägar innebär en ökad störning för de som bor närmast vägen. Bullret kan minskas genom bullerdämpande åtgärder. Även åtgärder som döljer en väg med träd kan upplevas som positivt för de som bor närmast vägen. Trafikmängder från trafikprognosen har används för bullerberäkningar. En modell har byggts upp av hur terrängen ser ut och var det finns hus så att det går att se hur bullret sprids runt hus eller kullar. Bedömningsgrunder Ljud vars styrka är konstant i tiden mäts oftast i decibel med beteckningen dba. Indexet A efter db indikerar att ljudets frekvenser har korrigerats på ett sätt som motsvarar hur det mänskliga örat uppfattar frekvenser. Det mänskliga örat uppfattar högre toner bättre än lägre. Ekvivalent och maximal ljudnivå I Sverige används vanligtvis två mått för trafikbuller: ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses medelljudnivån under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall ett dygn. Förenklat kan man säga att den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån exempelvis när en lastbil passerar. Riktvärden för boendemiljö Riktvärdena gäller för permanentbostäder, fritidsbostäder, samt vårdlokaler. Riktvärdena bör tillämpas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur, samt vid nybyggnad av bostäder. Vid tillämpning av riktvärden för trafikbuller bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till angivna nivåer bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Utrymme Högsta trafikbullernivå dba Inomhus Ekvivalent ljudnivå 30 Maximal ljudnivå 45 (under natt) Utomhus (frifältsvärden) Ekvivalent ljudnivå 55 (vid fasad) Maximal ljudnivå 70 (vid uteplats) Riktvärden för trafikbuller Kartorna nedan är hämtade från de bullerberäkningar som är gjorda. Figur 35 visar bullret från dagens vägnät. Några fastigheter närmast Gräsmyrvägen har en beräknad ekvivalent ljudnivå 2 meter över marken på 60 db(a) vilket ligger över gränsvärdet 55 db(a). Figur 36 visar beräknade bullernivåer med Västra länken och beräknade trafikförändringar. Med hjälp av bullerskyddsåtgärd, plank och/eller vall (den gröna ljusa linjen i kartan till höger) klaras gränsvärdet för buller vid de fastigheter som är närmast vägen. Skala 1: m Ett exempel på en bullerdämpande åtgärd är en gabionmur, figur 37, som genom sina absorberande egenskaper blir ett effektivt bullerskydd. Figur 37: Gabionmur Riktvärden enligt tabellen gäller för buller från de enskilda bullerkällor som ingår i utredningen. För den summerade ljudnivån från de olika trafikslagen finns inga riktvärden. Den ekvivalenta ljudnivån inomhus inte får överskrida 30 dba med alla ljudkällor Figur 35: Bullernivåer med dagens vägnät Figur 36: Bullernivåer med Västra länken utomhus medräknade. Symboler Ekvivalent ljudnivå Örjan Lindholm Örjan Lindholm Symboler Byggnad Väg Bullerskyddsskärm Trafikverket Umeåprojektet, Entreprenad 8 Skala 1: m Ekvivalent ljudnivå i db(a) Byggnad Väg Bullerskyddsskärm < >= 65 < >= 65 Trafikverket Umeåprojektet, E Ö Ö Beräknad ekviva 2 m över mark. Med Bullerskydd A3 Trafikverket Umeåprojektet, Entreprenad 8 Beräknad ekvivalent ljudtrycksn 2 m över mark. Med Bullerskyddsåtgärd Örjan Lindholm MEJ A3 C05 11 C

12 Trafikverket, Luleå/Umeå. Telefon : , Texttelefon: