BILAGA 1 - TEKNISKT PM TRAFIKANALYS

Transkript

1 UPPDRAG Trafikutredning Norra Gossagården UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Sofie Lundberg UPPRÄTTAD AV Erik Eidmar DATUM Trafikanalys Norra Gossagården Vid trafikanalysen har den framtida trafikalstringen för de planerade exploateringarna utefter Göteborgsvägen tagits fram. Alstringen i detaljplaneområdet för Norra Gossagården har tagits fram på en på en mer detaljerad nivå jämfört med alstringen från de framtida exploateringarna söder om detaljplaneområdet. Den framtagna trafikalstringen har därefter legat till grund för beräkningen av den framtida trafikefterfrågan i det studerade området, genomförd med stöd av modellverktyget Visum. Därefter har en bedömning av hur trafiken kommer att färdas i det framtida trafiksystemet genomförts, utifrån antaganden kring målpunkters placering i norr eller söder via Göteborgsvägen samt fördelningen mellan lokala resor och inpendlingsresor. Kapacitetsanalyser av de planerade korsningspunkterna har slutligen genomförts, för att studera framkomligheten i det framtida trafiksystemet. Metod Trafikanalysen har genomförts med stöd av en trafikmodell över Göteborgsvägen samt de planerade exploateringsområdena utefter vägen som har tagits fram i samband med trafikutredningen av Norra Gossagården. Modellen har byggts upp i analysverktyget Visum. Modellen har i ett första steg kalibrerats mot den rådande trafiksituationen år Därefter har ett framtida scenario tagits fram, för att beräkna den trafikefterfrågan år Analysområdet har delats in i zoner efter deras planerade markanvändningskarraktär såsom boende, verksamheter, handel samt skola. I modellen beräknas antalet trafikförflyttningar (trafikefterfrågan) till och från varje zon vilket sammanfattas i en tabell (matris). Vägnätet i modellen är uppbyggt av noder (korsningar) och länkar (sträckor). Varje länk ges ett avstånd och en hastighet som sedan ligger till grund när de beräknade bilförflyttningarna i matrisen ska fördelas på vägnätet. Trafikefterfrågan i modellen utgår ifrån antalet boende, sysselsatta samt skolelever i varje zon. Infartstrafiken till modellområdet samt den genomgående trafiken på Göteborgsvägen har bedömts med stöd utav trafikmätningar genomförda på Göteborgsvägen i november 2015, Trafikverkets redovisade trafikflöden på Göteborgsvägen samt antaganden kring andelen lokala resor inom området. Modellen beskriver normal vardagsdygnstrafik (VADT), det vill säga medeltrafikflödet över alla årets vardagar. År 2035 används som prognoser i modellen för den framtida exploateringen på inrådan av Lilla Edets kommun. Den framtida trafikprognosen baseras på tillhandahållet Sweco Society AB 1 (11)

2 material från kommun gällande antalet planerade bostäder, verksamheter och handelsytor samt Trafikverkets generella prognostal för statliga vägar till år Efter beräkningen av framtida trafikflöden analyseras framkomligheten i de planerade korsningspunkterna med kapacitetsanalysverktyget Capcal 4.2. Som resultat erhålles belastningsgrad 1 och kölängd 2. Kapacitetsanalyserna baseras på dimensionerande timma (den 200:e mest trafikerade timman under året) vilket brukar sägas motsvara normal vardagsmaxtimma. Enligt VGU 3, som anger de riktvärden som Trafikverket tillämpar, ska belastningsgraden vara mindre än 0,8 för önskvärd standard. Om belastningsgraden ligger mellan 0,8 och 1,0 är standarden godtagbar. Vid belastningsgrader som är större än 1,0 är kapaciteten otillräcklig vilket ger ständigt växande köer. 1 Förhållandet mellan verkligt flöde (som önskar passera) och kapacitet (mättnadsflöde). Om belastningsgraden överstiger 1 är kapaciteten otillräcklig. 2 Här redovisas den s k 90-procentilen, dvs den maximala kölängd som uppstår under 90% av den analyserade tiden. Under 10% av tiden, dvs 6 minuter, kan kön vara längre. 3 Vägars och Gators Utformning 2 (11)

3 Trafik Trafikalstringen för området har beräknats för tio lokala zoner samt två fjärrzoner. Zonernas storlek skiljer sig beroende på detaljeringsgraden i underlagsmaterialet. För detaljplaneområdet finns mer detaljerat underlag och består därför av tre zoner. Resterande del för det övergripande området består av sju zoner. I Figur 1 nedan redovisas zonindelning med tillhörande beskrivning. Områdesindelning 1 Ekeberg 2 Etapp 1 Norra 3 Skolområde 4 Etapp 1 Södra 5 Etapp 3 6 Etapp 2 Bostäder 7 Etapp 2 Verksamheter 8 Etapp 2 Matvaruhandel 9 Befintliga bostäder söder 10 Befintliga bostäder norr 901 Göteborgsvägen Norr 902 Göteborgsvägen Söder Figur 1 Zonindelning vid trafikalstringsberäkning samt områdesbeskrivning. Bakgrundskarta från mappen.lillaedet.se 3 (11)

4 Den genomförda trafikalstringsberäkningen baseras på underlag som har tillhandahållits av Lilla Edets kommun. Underlaget innehåller bland annat uppgifter om antalet planerade bostäder, bostadstyp, antalet planerade verksamheter samt framtida handelsytor för de ovan redovisade zonerna. Vid framtagandet av den framtida trafikbelastningen i området har antaganden krävts, för att kunna bedöma den framtida trafiktillväxten. I Tabell 1 nedan sammanfattas de antaganden som använts vid denna trafikanalys. Tabell 1 Antaganden kring alstrade bilförflyttningar Generering Alstrade Bilförflyttningar Kommentar Villa/Radhus 5 Lägenhet 3,6 Sysselsatt 2 Resa till och från arbete Förskoleelev 3,6 80 % av eleverna antas hämtas och lämnas Elev i åk F % av eleverna antas hämtas och lämnas Per BTA Matvaruhandel 0,4 Baserat på erfarenhet från tidigare utredningar Per BTA Övrig verksamhet 0,15 Per BTA Samhällsservice 0,15 Vad gäller de befintliga bostäderna i det analyserade området har en liknande trafikalstrings antagits som för de planerade bostäderna, då det erhållna underlaget inte tillåter att den rådande alstringen beräknas med större exakthet. Antalet befintliga bostäder är dock litet jämfört med den planerade volymen av bostäder och verksamheter, varför detta antagande endast bedöms ha marginell påverkan på den totala alstringen. I Tabell 2 nedan redovisas beräknad trafikalstring till och från de ovan redovisade zonerna. Tabell 2 Redovisning av trafikalstringsberäkning. Blå färg markerar zoner inom detaljplanen för Norra Gossagården, Grön färg övergripande zoner och orange färg befintliga bostäder Generering Alstringstal Trafik Zon Bostäder Sysselsatta Elev Förskola Elev Åk F-6 BTA Mathand BTA Övrigt BTA Sam.serv Boende Sysselsatt Förskola Åk F-6 Mat Övrigt Sam.serv ,6 2 0,4 0,15 0, ,6 2 0,4 0,15 0, ,6 2 0,4 0,15 0, ,6 2 3,6 2 0,4 0,15 0, ,6 2 3,6 2 0,4 0,15 0, ,6 2 3,6 2 0,4 0,15 0, ,6 2 0,4 0,15 0, ,6 2 0,4 0,15 0, ,6 2 0,4 0,15 0, ,6 2 0,4 0,15 0, Totalt 8085 Det studerade området alstrar enligt beräkningen totalt cirka bilförflyttningar per vardagsdygn. Av dessa så antas cirka bilförflyttningar alstras i detaljplaneområdet för Norra Gossagården. 4 (11)

5 Trafik år 2015 Trafikflödet år 2015 baseras på en trafikräkning genomförd i november 2015 samt en uppskattning av antalet befintliga bostäder i området. Vid trafikmätningen beräknades en årsdygnstrafik (ÅDT) för norrgående trafik på cirka 1050 fordon och för södergående trafik på cirka fordon. Trafiken i modellen beskriver vardagsdygnstrafik, vilken vanligtvis är cirka % högre än årsdygsntrafiken, varför en omräknig måste ske. Efter omräkning uppgår de uppmätta flödena till cirka fordon per vardagsdygn i norrgående riktning respektive i södergående. Vid framtagandet av trafiken år 2015 har antalet bostäder i zon 1 och 10, redovisade i kapitlet ovan, uppskattats till 20 stycken vardera samt 7 bostäder i zon 9. I zon 3 har det antagits att 40 elever går i förskola samt 10 personer är sysselsatta år Efter beräkning av alstrade bilförflyttningar, uppkommer nedan presenterade trafikflöden. Figur 2 Beräknade trafikflöden för år 2015 redovisade i färdriktning och vardagsdygn, hämtade från Visum-modellen 5 (11)

6 Beräkningarna visar att trafikflödet på Göteborgsvägen år 2015 är cirka fordon per vardagsdygn i norr och cirka fordon per vardagsdygn i söder Osymmetrin i de uppmätta trafikflödna i norr- och södergående riktning kan sannolikt förklaras av trafikplatsernas placering och utfomning utefter väg E45. Resande från Lödöse med mål söderut har bättre bättre koppling till E45 jämfört med resande från söder med mål i Lödöse. Detta bidrar sannolikt till att trafikflödet på Göteborgsvägen i södergående riktning är större än det norrgående. Trafik år 2035 För att studera den framtida trafiksituationen på Göteborgsvägen har den ovan beräknade trafikalstringen introducerats i den framtagna Visum-modellen. Utöver den alstrade trafiken introduceras även den genomgående trafiken på Göteborgsvägen i modellen. Storleken på det genomgående flödet har bestämts genom att det uppmätta trafikflödet från mätningingen genomfördes i november 2015 subtraheras med de bilförflyttningarna som antas alstras av de befintliga bostäderna i området. Därefter har detta flöde multiplicerats med en faktor 1,3, baserad på Trafikverkets trafiktillväxtprognos, för att ta hänsyn till den allmänna trafiktillväxten till år Det genomgående flödet på Göteborgsvägen beräknas vara cirka fordon per vardagsdygn år Vid analysarbetet har antaganden kring förhållandet mellan lokala och inpendlingsresor krävts. Lokala resor bedöms är bilförflyttningar som har start och målpunkt inom det studerade området. Ett exempel är en resa från Ekeberg till matvaruhandeln i zon 8. Inpendlingsresor är i jämförelse resor som har målpunkter i modellområdet, men som inte startade därinom, till exempel resor från Lödöse Centrum till skolan i zon 3. Antaganden har baserats på målpunkt samt dess teoretiska upptagningsområde. I Tabell 3 nedan redovisas antagandena kring lokala och inpendlingsresor för olika målpunkter. Tabell 3 Antaganden rörande fördelning mellan lokal trafik och inpendlingstrafik till definierade målpunkter i modellen Målpunkt Andel lokala resor Andel inpendlingsresor Förskola 70 % 30% Skola Åk F-6 50 % 50 % Arbete 20 % 80 % Matvaruhandel 30 % 70 % Övrig handel 50 % 50 % Samhällsservice 50 % 50 % Utöver de ovan presenterade antagandena kring lokala resor och inpendlingsresor har även ett generellt antagande kring att 70 % av resorna som alstras av boende med målpunkter utanför det studerade området sker via Göteborgsvägen söderut använts. Vad gäller inpendlingen har det dock antagits att 60 % av resorna har startpunkter norr om modellområdet, varför inpendlingen sker via Göteborgsvägen från norr. 6 (11)

7 Antaganden rörande de boende baseras på att resorna bedöms ske i stor utsträckning mot Göteborgsområdet, som erbjuder en större arbetsmarknad jämfört med målpunkter i norr, exempelvis Trollhättan. Vad gäller inpendlingen bedöms dessa resor ske på en mer lokal nivå, där många startpunkter för resor bedöms ligga i Lödöse med omnejd. Matvaruhandeln föreslås anslutas till Göteborgsvägen via den befintliga in- och utfarten till pendelparkeringen. Den studerade vägstrukturen presenteras nedan tillsammans med beräknade trafikflöden i det studerade området i Figur 2 och 3 nedan. Norr Söder Figur 3 Översikt över modellerad vägstruktur samt korsningspunkter. Bakgrundskarta hämtad från mappen.lillaedet.se 7 (11)

8 Figur 4 Beräknade trafikflöden för år 2035 redovisade i färdriktning och vardagsdygn, hämtade från Visum-modellen Beräkningarna visar att det framtida trafikflödet på Göteborgsvägen är cirka fordon per vardagsdygn i norr och cirka fordon per vardagsdygn i söder. Detta medför en ökning av trafikflödet på cirka fordon i norr och fordon i söder jämfört med 2015-års trafiknivå. Den högst trafikerade sträckan är mellan Ekebergsvägen och den modellerade anslutningen mot Etapp 2, med ett beräknat trafikflöde på cirka fordon per vardagsdygn, vilket medför en trafikökning på cirka fordon per vardagsdygn jämfört med år Den framtida trafikefterfrågan på Ekebergsvägen är cirka fordon per vardagsdygn, varav cirka av dessa bilförflyttningar har skolområdet i zon 3 som målpunkt. Analysen beräknar 8 (11)

9 att trafikefterfrågan på den anslutande vägen mot Etapp 2 samt matvaruhandeln via den befintliga anslutningen till pendelparkeringen är cirka fordon per vardagsdygn. Kapacitetsanalys För att studera framkomligheten i de framtida korsningspunkterna mellan Göteborgsvägen och de anslutande vägarna Ekebergsvägen, väg från Etapp 2, väg från Etapp 3 samt befintlig väg mot pendelparkeringen har en kapacitetsanalys genomförts. Vid kapacitetsanalysen studeras trafiksituationen som uppkommer i en korsningspunkt under dygnets högst belastade timma, vanligtvis mellan kl och på vardagar. Den ovan redovisade framtida trafikefterfrågan är beräknad på dygnsnivå, varför en omräkning till trafikefterfrågan under maxtimman måste ske. Trafikflödet under eftermiddagens maxtimma utgör normalt cirka 10 % av dygnets totalflöde, varför denna andel har antagits vid beräkningen av maxtimmans trafikefterfrågan. I korsningen Göteborgsvägen/Ekebergsvägen bedöms 20 % av trafiken till och från Ekebergsvägen komma under maxtimman, eftersom hämtning och lämning vid skolor genererar trafik under relativt begränsade tidsperioder i anslutning till att eleverna börjar och slutar. I Tabell 4-7 nedan redovisas beräknade trafikflöden under den högst belastade timman samt resultaten från den genomförda kapacitetsanalysen. I nedanstående figurer anges kölängd 0,0 och belastningsgrad 0,0. I Tabellerna nedan indikerar grön färg körfält med önskvärd/god framkomlighet (belastningsgrad < 0,8), gul färg acceptabel/begränsad framkomlighet (belastningsgard > 0,8) samt röd färg överbelastade körfält (belastningsrad > 1,0). Tabell 4 Timtrafikflöden samt resultat från kapacitetsanalyserna i korsningen Göteborgsvägen/Ekebergsvägen Göteborgsvägen Norr Ekebergsvägen Göteborgsvägen Söder 9 (11)

10 Tabell 5 Analyserade trafikflöden (fordon/maxtimma) erhållna från Visum-modellen samt resulterande belastning vid analys av korsningspunkten Göteborgsvägen/Väg mot Etapp 3 Tabell 6 Analyserade trafikflöden (fordon/maxtimma) erhållna från Visum-modellen samt resulterande belastning vid analys av korsningspunkten Göteborgsvägen/Väg mot Etapp 2 Göteborgsvägen Norr Väg mot Etapp Göteborgsvägen Söder 10 (11)

11 Tabell 7 Analyserade trafikflöden (fordon/maxtimma) erhållna från Visum-modellen samt resulterande belastning vid analys av korsningspunkten Göteborgsvägen/Befintlig väg vid Pendel-P Göteborgsvägen Norr Väg mot Pendel-P Göteborgsvägen Söder Kapacitetsanalysen visar att framkomligheten kommer att vara god i samtliga korsningspunkter. Detta då de beräknade belastningsgraderna ligger mellan 0,10 0,28 vilket jämfört med VGU:s riktlinjer innebär standardnivån önskad framkomlighet. Slutsatser Den framtida trafikefterfrågan i det studerade området uppgår till cirka bilförflyttningar per dygn. Av dessa antas cirka bilförflyttningar ha start och målpunkt i detaljplaneområdet för Norra Gossagården. Trafikflödet på Göteborgsvägen beräknas till cirka fordon per vardagsdygn i norr och cirka fordon i söder. Detta medför en ökning av trafikefterfrågan på Götebrogsvägen med cirka fordon i norr och i söder. Den högst trafikerade sträckan på Göteborgsvägen är mellan Ekebergsvägens anslutning och anslutningen av vägen mot Etapp 2. På denna sträcka beräknas cirka fordon passera per vardagsdygn, vilket medför en ökning på cirka fordon per vardagsdygn jämfört med 2015-års trafiknivå. Kapacitetsanalysen indikerar att framkomligheten i de studerade korsningspunkterna mellan Göteborgsvägen och anslutningarna från Ekebergsvägen, Etapp 2 och 3 samt befintlig väg mot pendelparkeringen är god, med beräknade belastningsgrader mellan 0,10 och 0, (11)