TRAFIKUTREDGENNING SOM UNDERLAG TILL DETALJPLANEARBETE AVSEENDE NY FÖRSKOLA VID SANDARED-RYDET 1:22 M.FL., STRANDVÄGEN

Transkript

1 BORÅS STAD Sandared-Rydet trafikutredning UPPDRAGSNUMMER TRAFIKUTREDGENNING SOM UNDERLAG TILL DETALJPLANEARBETE AVSEENDE NY FÖRSKOLA VID SANDARED-RYDET 1:22 M.FL., STRANDVÄGEN GBG TRAFIKANALYS & STRATEGI ROLAND PETERSSON

2 Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE Göteborg, Sverige Telefon Fax Sweco TransportSystem AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen Roland Petersson Gbg Trafikanalys & Strategi Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) roland.petersson@sweco.se

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Förutsättningar Biltrafik Allmänt Korsningen /väg 1757 (Göteborgsvägen) Tågtrafik Cykel Kollektivtrafik Trafiksäkerhet Andra planer med påverkan på utredningsområdet 10 3 Framtida trafikmängder Nollalternativ Planförslagets effekter på biltrafik 12 4 Kapacitetsanalys Korsningen väg Indata till kapacitetsberäkningen Resultat av kapacitetsberäkningen Järnvägsövergången 18 5 Slutsatser 19

4

5 1 Inledning Borås Stad arbetar för närvarande med att ta fram ett tillägg till detaljplan för Sandared- Rydet 1:22 m fl, för att möjliggöra uppförandet av en förskola i två plan. Förskolan är planerad för 120 barn vilket innebär ca 22 anställd personal. Efter samråd har det inkommit synpunkter som berör farhågor för den framtida trafiksituationen, dels på och dels vid plankorsningen med järnvägen och vägkorsningen -väg Trafikverket skriver i sitt samrådsyttrande att kommunen bör göra en trafikutredning med bedömning av trafikalstring och påverkan på väg 1757 till följd av etableringen. Trafikverket påpekar också att det är viktigt att se till trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter som behöver ta sig till och från förskolan, i synnerhet vid korsningen med järnvägen. I yttranden från boende i området framgår att man hyser stor oro för den framtida trafiksituationen, då man anser att det redan i dag är trafikproblem i korsningen med väg 1757 och inte minst vid korsningen med järnvägen. Man påpekar också att när bommarna ligger nere, vilket kan vara under ganska lång tid vid vissa tillfällen, så finns ingen annan väg för räddningsfordon att ta sig in eller ut från området söder om järnvägen. De boende är också oroliga för trafiksituationen under sommaren då många badgäster kommer med bil för att besöka badstranden. Den föreliggande trafikutredningen har haft dessa inkomna yttranden i åtanke vid utredningsarbetet. 2 Förutsättningar 2.1 Biltrafik Allmänt De trafikmängder som redovisas i denna PM avser antal fordon per årsmedelvardagsdygn 1. Fortsatt i denna PM, om inget annat anges, så skrivs fordon/dygn och då avses fordon/årsmedelvardagsdygn. Trafikverket anger vanligen fordon/årsmedeldygn 2 (ÅDT), vilket schablonmässigt är 10% lägre jämfört med flödet under vardagsdygn. Det finns inte så mycket trafikmätningar att tillgå inom det aktuella området. Den senaste trafikmätningen som Trafikverket gjort på väg 1757 är från 2004 och redovisar Medelvärde för årets alla vardagsdygn 2 Medelvärde för årets alla dygn 1(19)

6 fordon/dygn, ÅDT. Mätpunkten är belägen cirka en kilometer öster om. Omräknat till årsmedelvardagsdygn blir det cirka fordon/dygn. Borås kommun har gjort trafikmätningar på väg 1757 i februari 2014, cirka 450 m öster om. Under ett vardagsdygn uppgick trafiken till cirka fordon/dygn, vilket är samma som Trafikverkets mätning från Den planerade förskolan kommer att ligga cirka 500 m söderut på, räknat från korsningen med Göteborgsvägen. är ca 5 meter bred och med högsta tillåtna hastighet 50 km/tim. På den östra sidan löper en smal gångbana fram till Pumpvägen, på den sista delen finns det inte någon gångbana. Cirka 160 m söder om Göteborgsvägen korsas järnvägen, Kust till Kustbanan, i en plankorsning med bommar. är en enskild väg med en gemensam vägförening som väghållare. Figur 1 Översiktskarta 2(19)

7 Figur 2, vy mot norr. Till vänster i bild syns en del av den yta som omfattas av detaljplanen. Figur 3, vy mot norr Korsningen /väg 1757 (Göteborgsvägen) Boende i området upplever att det tidvis är besvärligt att ta sig ut på Göteborgsvägen från, speciellt om man ska svänga åt vänster. Högsta tillåtna hastighet på Göteborgsvägen är 30 km/tim. förbi denna korsning och genom centrum, men många som ska ta sig ut i korsningen upplever att hastigheten under vissa tider är betydligt högre. Även avsvängande från Göteborgsvägen upplever ibland svårigheter med vänstersväng då man kommer från Boråshållet. 3(19)

8 Platsbesök Onsdagen den 9 december studerades korsningen på plats. Korsningen videofilmades under en timma kl. 16:00-17:00. I efterhand räknades trafiken på filmen och resultatet av räkningen redovisas nedan. För att få en uppfattning om hur trafiken varierar under maxtimman har flödet sammanställts för varje kvart vilket framgår av figuren nedan Summa Summa Summa Summa Summa Summa Vänster Höger Figur 4 Resultat av trafikräkning onsdag den 9/ Under denna observationsperiod noterades inga köbildningar eller framkomlighetsproblem. Under december månad är trafikflödena något lägre än årsmedelvärdet, vilket framgår av nedanstående figur som visar bedömd teoretisk årsvariation vid Trafikverkets mätpunkt år Årsdygnstrafiken är cirka 6 % högre än i december. I kapacitetsanalysen, som redovisas i kapitel 4, har ovan redovisade trafikflöden räknats upp med 6 %. 4(19)

9 Figur 5 Trafikens teoretiska årsvariation på Göteborgsvägen. Källa: Trafikverket. Med antagande om att trafiken eftermiddagens maxtimma utgör 12 % av dygnstrafiken och med justering för årsvariationen fås trafikflöden vid korsningen enligt figur nedan, vilket stämmer väl överens med trafikmätningarna på Göteborgsvägen. Figur 6 Trafikflöden vid korsningen /Göteborgsvägen, fordon/dygn (VADT) 5(19)

10 2.2 Tågtrafik Kust till Kustbanan, Göteborg-Kalmar/Karlskrona, korsar i en plankorsning med en helbomanläggning. Plankorsningen är belägen ca 160 m söder om Göteborgsvägen. Banan är enkelspårig, elektrifierad och trafikeras av både persontåg och godståg. Kust till Kustbanan är utpekad som riksintresse för kommunikationer. Tågmöten sker ibland vid Sandareds station vilket kan innebära att väntande godståg kan blockera övergången vilket för med sig att bommarna kan ligga nere under relativt lång tid, enligt uppgifter från boende i området uppemot tio minuter eller mer. Vid platsbesöket onsdagen den 9 december 2015 noterades tre bomfällningar mellan kl. 16:00-17:00. Den första bomfällningen inträffade ca kl. 16:14 för ett godståg på väg till Göteborg. Efter att godståget passerat låg bommarna fortfarande nere eftersom ett persontåg, på väg mot Borås, stod kvar inne på Sandared station. Sammantaget är trafiken stoppad i 5 minuter och 50 sekunder. I södergående riktning på stod som mest sex bilar i kö och i norrgående riktning tre bilar. Figur 7 Plankorsning med järnvägen, vy mot söder. Ytterligare två bomfällningar skedde vid observationstillfället. Vid dessa två tillfällen var trafiken stoppad i drygt två minuter och endast en bil stod i kö vid respektive tillfälle. 6(19)

11 2.3 Cykel På den norra sidan av Göteborgsvägen finns en cykelbana som går mellan Borås centrala delar och fram till Rullstensvägen. Utmed finns ingen cykelbana utan här är cyklister hänvisade till att cykla i körbanan. Figur 8 Borås kommuns cykelkarta. Blå linje markerar cykelbana. 7(19)

12 2.4 Kollektivtrafik Närmaste busshållplatser är Sandared Kyrka respektive Sandared station, som båda ligger ca 500 m från den planerade förskolan. Pågående detaljplan Sandared 1:81 m.fl. Figur 9 Närmaste hållplatser från den planerade förskolan Hållplatserna trafikeras av linje 159, Sandared-Borås-Dalsjöfors, och linje 404, Bollebygd- Olsfors-Borås. Båda linjerna går med 60-minuters trafik hela dagen och halvtimmastrafik i högtrafik. Vid Sandared station stannar Västtågen som går mellan Göteborg och Borås. Tågen går med 60-minuters trafik, något glesare mitt på dagen. Till stationen finns gångförbindelse mellan och Promenaden och vidare fram till stationen Restiden till Borås Resecentrum är 10 minuter med tåg och 20 minuter med buss. 2.5 Trafiksäkerhet Ett uttag har gjorts ut den nationella trafikolycksdatabasen Strada för perioden 1 jan dec 2015, dvs för en 10-årsperiod. Statistik har tagits fram vilken framgår av figur och tabell nedan. 8(19)

13 Teckenförklaring: Blå fyrkant markerar polisrapporterad olycka, röd fyrkant markerar att en sjukvårdsinrättning rapporterat olyckan, dvs ingen polis har kallats till platsen. Antal olyckor efter svårhetsgrad och olyckstyp Allvarliga olyckor Olyckstyp Dödsolyckor (ISS 9-) Måttliga olyckor (ISS 4-8) Lindriga olyckor (ISS 1-3) Totalt S (singel-motorfordon) C (cykel/moped-motorfordon) F (fotgängare-motorfordon) G0 (fotgängare singel) G1 (cykel singel) G4 (cykel-cykel) Totalt Vid korsningen Göteborgsvägen- har det skett en singelolycka med ett motorfordon och på norr om järnvägen en cykel singelolycka, båda med lindriga skador som följd. 9(19)

14 2.6 Andra planer med påverkan på utredningsområdet Detaljplanearbete pågår för Sandared 1:81 m.fl. med syfte att skapa förutsättningar för ny bostadsbebyggelse, verksamheter, handel och kontor. Området, som är markerat i Figur 9 ovan, kommer att angöras från Industrivägen. Ett planprogram för Sandared har antagits av Kommunfullmäktige i november Programmet visar på planer att omvandla befintlig industrimark till bostadsområde, upprustning av strandområdet och en ny trafikstruktur där större delen av trafiken ska ledas ut via. En sådan ny förbindelseväg planeras inte i den pågående detaljplanen för Sandared 1:81, men kan bli aktuell vid senare planläggning av ytterligare bostäder intill det aktuella planområdet. Eventuell framtida förbindelseväg mellan och Industrivägen Figur 10 Planprogram för Sandared Denna nya vägförbindelse innebär i så fall att det kommer att finnas fler möjligheter att passera järnvägen i händelse av att bommarna vid skulle ligga nere under en längre tid. I en framtida planering bör man även ta höjd för att kunna bygga om järnvägsövergången vid till planskildhet. 10(19)

15 3 Framtida trafikmängder 3.1 Nollalternativ Enligt VGU 3 ska trafikanläggningar dimensioneras för de prognosticerade trafikflödena 20 år efter trafiköppning. För detta objekt antas att planen skulle kunna förverkligas år 2017 vilket betyder att dimensioneringsåret blir år En beräkning har utförts för ett framtida 0-alternativ som exkluderar utbyggnaden av förskolan. 0-alternativet utgår från att det sker en tillväxt i efterfrågan på resor till följd av befolkningstillväxt och fortsatt positiv ekonomisk utveckling. Utgångspunkt har varit Trafikverkets prognos som avser år För den lokala trafiken, dvs resor som har både start och mål inom området söder om Göteborgsvägen, antas att tillväxten följer befolkningsutvecklingen i Borås. Denna har årligen varit ca 0,8% vilket betyder att den sammanlagda tillväxten mellan 2010 och 2037 blir cirka 24%. För den genomgående trafiken har tillväxttal hämtats från det nationella prognossystemet SAMPERS som visar att trafiken kommer att öka med ca 25% mellan 2010 och För utvecklingen därefter fram till år 2037 antas denna ske med samma tillväxt som för den lokala trafiken. Figur 11 Beräknade trafikflöden, alternativ 0 år 2037, fordon/dygn. Förändring gentemot nuläge (2015) inom parentes. 3 Vägars och Gators Utformning 11(19)

16 3.2 Planförslagets effekter på biltrafik Förskolan är planerad för 120 barn vilket innebär en personalstyrka o ca 22 anställda. Tabell 1 Bedömd trafikalstring per vardagsdygn till och från förskolan Antal Bil % Rörelser Trafikalstr. Barn % Anställda 22 75% 2 33 Transporter 4 100% 2 8 Summa 425 I ovanstående beräkning har antagits att 80 % av barnen lämnas och hämtas med bil. Eftersom detta sker två gånger om dagen så genererar varje lämna/hämta fyra resor med bil. 75 % av personalen har antagits köra bil till arbetet. Ett ytterligare antagande är att 70 % av biltrafiken till förskolan kommer från område väster om och 30 % från öster. Nu är det ju ofta så att lämna och hämta barnen i förskolan ofta ingår som en delresa i föräldrarnas resa till eller från arbetet, vilket påverkar hur denna trafik fördelas i korsningen /Göteborgsvägen. För enkelhets skull antas att bilresorna till och från förskolan har samma start och mål Figur 12 Beräknade trafikflöden år 2037 med förskolan utbyggd, fordon/dygn. Tillkommande trafik till/från förskolan inom parentes. I kapacitetsanalyserna nedan har det antagits att 40 % av trafiken till/från förskolan sker under morgonens maxtimma, 30 % under eftermiddagens maxtimma och resterande 30 % under övriga tider på dagen. 12(19)

17 4 Kapacitetsanalys 4.1 Korsningen väg 1757 Kapacitetsanalyser har utförts med CAPCAL version 4.2. Som resultat erhålles belastningsgrad 4 och kölängd 5. Analyserna baseras på dimensionerande timma (den 200:e mest trafikerade timman under året) vilket brukar sägas motsvara normal vardagsmaxtimma. Enligt VGU, som anger de riktvärden som Trafikverket tillämpar, ska belastningsgraden vara mindre än 0,8 för önskvärd standard. Om belastningsgraden ligger mellan 0,8 och 1,0 är standarden godtagbar. Vid belastningsgrader som är större än 1,0 är kapaciteten otillräcklig vilket ger ständigt växande köer. Av VGU framgår också att under dimensionerande maxtimma, som är den 30:e mest trafikerade timman under året, får inte belastningsgraden överstiga 1,0. För att bedöma korsningens kapacitet har beräkningar genomförts med programmet CAPCAL. Programmet beräknar kapacitet och framkomlighet i olika typer av korsningar. Som resultat fås bl.a. belastningsgrader och kölängder för de olika inkommande vägarna. Analyser har genomförts för maxtimma morgon och eftermiddag för trafikflöden 2015, 0- alternativ 2037 och för år 2037 med förskolan utbyggd. 4 Förhållandet mellan verkligt flöde (som önskar passera) och kapacitet (mättnadsflöde). Om belastningsgraden överstiger 1 är kapaciteten otillräcklig. 5 Här redovisas den s k 90-procentilen, dvs den maximala kölängd som uppstår under 90% av den analyserade tiden. Under 10% av tiden, dvs 6 minuter, kan kön vara längre. 13(19)

18 4.1.1 Indata till kapacitetsberäkningen Figur 13 och Figur 14 nedan visar inkommande trafik till korsningen Göteborgsvägen under eftermiddagens respektive morgonens maxtimma för de olika beräknnigsalternativen. Befintlig trafikfördelning, år 2015, eftermiddag alternativ år 2037, eftermiddag Utbyggnads-alternativ år 2037, eftermiddag Figur 13 Timtrafikflöden maxtimma eftermiddag, antal fordon 14(19)

19 Befintlig trafikfördelning, år 2015, morgon 0-alternativ år 2037, morgon Utbyggnads-alternativ år 2037, morgon Utbyggnads-alternativ år 2037, morgon Figur 14 Timtrafikflöden maxtimma morgon, antal fordon 15(19)

20 4.1.2 Resultat av kapacitetsberäkningen Figur 15, Figur 16 och Figur 17 nedan visar resultaten av kapacitetsberäkningarna. 0.0 anger beräknat antal fordon i kö och 0.00 belastningsgrad. Grön markering betyder att belastningsgarden är mindre än 0,8, önskvärd standard, gul markering att belastningsgarden ligger mellan 0,8 och 1,0, godtagbar standard. Kapacitetsanalys, år 2015, eftermiddag 0-alternativ år 2037, eftermiddag Utbyggnads-alternativ år 2037, eftermiddag 0.0 Antal fordon i kö 0.00 Belastningsgrad Figur 15 Resultat av kapacitetsberäkningen för eftermiddagens maxtimma 16(19)

21 Kapacitetsanalys, år 2015, morgon 0-alternativ år 2037, morgon Utbyggnads-alternativ år 2037, morgon 0.0 Antal fordon i kö 0.00 Belastningsgrad Figur 16 Resultat av kapacitetsberäkningen för morgonens maxtimma Enligt analyserna är korsningens kapacitet tillräcklig för samtliga beräknade scenarion då körfälten i alla tillfarter har lägre belastningsgrad än 0,8. En känslighetsanalys även gjorts för en situation med betydligt mer trafik än för de ovan beskrivna scenariona. Trafikflödena har i detta fall ökats med 30 % i samtliga tillfarter till korsningen för att se hur korsningen klarar sig vid en stor trafiktillströmning, exempelvis en fin sommardag med många bilburna badgäster. Även den genomgående trafiken på Göteborgsvägen har ökats, alltså inte endast trafiken till/från. 17(19)

22 Trafikflöden 2017 inkl. 30 % extra, morgon Kapacitetsanalys år %, morgon Figur 17 Känslighetsanalys med 30 % ökad trafik under morgonens maxtimma Som känslighetsanalysen visar är korsningens kapacitet tillräcklig även i en situation med 30 % mer trafik än i normalfallet. Tillfarten från får störst belastningsgrad 0,89 och med beräknat antal fordon i kö 10,8, vilket motsvara en kö som är cirka 75 meter. 4.2 Järnvägsövergången Plankorsningen med järnvägen är belägen cirka 160 meter söder om Göteborgsvägen, vilket innebär att när bommarna ligger nere ryms det cirka 20 bilar i kö innan kön når upp till Göteborgsvägen. Vid platsbesöket den 9/12 låg bommarna nere som längst cirka sex minuter och som mest stod det sex bilar i kö i södergående riktning. Det innebär att det i genomsnitt ankom en bil i minuten. Enligt uppgift från boende har det inträffat att bommarna ligger nere tio minuter eller till och med längre när ett godståg blir stående över korsningen. Med samma ankomstfrekvens av bilar skulle det innebära en kö med cirka bilar. Om det skulle ankomma en bil var 30:e sekund skulle kön nå upp till Göteborgsvägen efter cirka tio minuter. 18(19)

23 5 Slutsatser Den planerade förskolan beräknas ge upphov till sammanlagt drygt 400 fordonsrörelser/dygn till/från förskolan. Under morgonens maxtimma bedöms att 40 % av trafiken till eller från förskolan inträffar. Beräkningar visar att korsningen Göteborgsvägen har tillräcklig kapacitet för att klara den ökade trafik som förskolan ger upphov till. Plankorsningen med järnvägen är den mest kritiska punkten både vad gäller kapacitet och trafiksäkerhet. De ibland långa bomfällningstiderna kan i värsta fall innebära att kön av bilar växer upp till Göteborgsvägen och att gående och cyklister kan frestas att passera under eller vid sidan av bommarna. Detta är ett problem som inte är avhängigt av förskolans lokalisering utan finns redan i dag. Gångbanan på den östra sidan av behöver ses över och förlängas fram till förskolan. Någon separat cykelbana bedöms inte behövas då det är en lokalgata med relativt låg trafikbelastning. I planprogrammet för området söder om Sandared station föreslås att Industrivägen förlängs till. Denna nya koppling innebär att det kommer att finnas fler möjligheter att passera järnvägen i händelse av att bommarna vid skulle ligga nere under en längre tid. 19(19)