FÅGEL- OCH NATURVÄRDESINVENTERING

Transkript

1 FÅGEL- OCH NATURVÄRDESINVENTERING SKELLEFTEÅ KRAFT UPPDRAGSNUMMER EN UNDERSÖKNING AV FÅGELFAUNA OCH SKOGLIGA NATURVÄRDEN FÖR PROJEKT FURUNÄS-STORSTENMYRAN SWECO ENVIRONMENT AB UMEÅ MILJÖ SAMMANSTÄLD AV GRANSKAD AV repo001.docx Sweco Umestan Företagspark Hus 12 Box 110 SE Umeå, Sverige Telefon +46 (0) Fax Sweco Environment AB RegNo: Styrelsens säte: Stockholm Mobil

2 Sammanfattning Skellefteå Kraft Elnät AB (nedan benämnt Skellefteå Kraft) planerar att söka nätkoncession (tillstånd) för linje för att bygga tre nya 150 kv-ledningar norr om Bergsbyn; en ny 150 kv-luftledning från den planerade stationen Furunäs till en ny station, kallad station Bergsbyn, och två 150 kv-ledningar från station Bergsbyn till Skellefteå Krafts 130 kv-ledning L1 S3 vid Storstenmyran. Verksamheten ligger i Skellefteå kommun. Syftet med de nya 150 kv-ledningarna är att tillmötesgå framtida elbehov och tillkommande last till följd av den planerade batterifabriken och därmed möjliggöra den framtida elintensiva industrietableringen inom det detaljplanerade industriområdet. En liten miljökonsekvensbeskrivning har upprättats till koncessionsansökan och den rapport som presenteras här, om områdets naturvärden är en del i beslutsunderlaget. Området längs de nya ledningarna består i huvudsak av ungskogar som vuxit upp efter kalavverkning samt tidigare plockhuggna skogar. Endast små delar av den skogsmark som omger området utgörs av naturskog. Skogar som inte påverkats av kalhyggesbruk saknas helt. I och med småskaliga variationer i landskapet, markens brukandehistorik och läge kan det finnas delar av i det omgivande området där naturvärden finns kvar. Arter som förknippas med äldre barrkogar, och som är en rest av de skogar som fanns i omgivningen innan det moderna skogsbruket kan därför finnas. Framförallt är det tillgång på död ved i form av lågor och stående döda träd, kombinerat med en relativt hög fuktighet som ger möjlighet för dessa arter att etablera sig och fungera i betsående populationer. Även brandhistoria och markens näringshalt spelar in. De få jordbruksmarker som finns i utredningsområdet är alla små, men relativt väl hävdade. Detta medför att de blir viktiga uppehållsplatser och häckningsmiljöer för flertalet fågelarter som generellt minskar i landet på grund av jordbrukets utveckling mot storskalighet, men även nedläggningen av densamma särskilt i landets norra delar. Att fortsätta hävda jordbruksmarker, och även att upprätthålla hävd i till exempel kraftledningsgator, kan gynna dessa arter och erbjuda värdefulla habitat för dem. Sammantaget finns det längs ledningsförslagens olika delar en viss variation av olika livsmiljöer i vilka en rad olika fåglar, djur, växter och kryptogamer kan leva i. I jordbruksmarkerna finns miljöer för flertalet olika fågelarter och i de skogsmiljöer som än inte kalavverkats kan det finnas utrymme för både växter, svampar och lavar som i det övriga produktionslandskapet har mycket svårt att hävda sig.

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 2 Metod 2 Beskrivning av det omgivande landskapet 2 Inventering 2 Naturvärdesinventering på fältnivå enlighet Standard för Svensk Naturvärdesinventering (NVI) 3 3 Resultat från fågelinventering i fält 3 Inventering av fåglar i jordbruksmarker 4 4 Resultat från naturvärdesinventering i fält 7 Inventering av våtmarker 7 5 Fågelfaunan 11 6 Naturvärden i undersökningsområdet 12 7 Referenser 12 Bilden på framsidan är en trana fotad på åkermarken FO2. repo001.docx FÅGEL- OCH NATURVÄRDESINVENTERING

4

5

6 Resultatet från denna fältinventering är en del av beslutsunderlaget för ansökan om koncession. I samrådet för koncessionsprojektet redovisade Skellefteå Kraft ett sjätte alternativt utredningsstråk (stråk A6) för en ny 150 kv-ledning mellan station Bergsbyn och en planerad ny ångpanna i Hedensbyn. Detta alternativ valdes bort under samrådsprocessen när det beslutades att ångpannan inte skulle etableras. Utredningsstråk A6 inkluderats därför inte i denna fågel- och naturvärdesinventering. 2 Metod Beskrivning av det omgivande landskapet Utredningsområdet ligger norr om Skellefteälven nordost om Skellefteå i Skellefteå kommun. Utredningsområdet är beläget i den naturgeografiska regionen 29a, Kustslätter och dalar med finsediment kring norra Bottenviken (Nordiska ministerrådet 1984). Berggrunden i denna region består till största delen av gnejs och granit. Terrängen är relativt flack med rena slätter i regionens södra del och vågig bergkulleterräng med ringa till måttlig höjd i regionens nordliga delar. Hela regionen ligger under högsta kustlinjen och regionen är på det hela relativt väl jordtäkt. Området längs de nya ledningarna består i huvudsak av ungskogar som vuxit upp efter kalavverkning samt tidigare plockhuggna skogar. Endast små delar av den skogsmark som omger området utgörs av naturskog. Skogar som inte påverkats av kalhyggesbruk saknas helt. Naturmiljön som omger utredningsområdet utgörs till stor del av skogsmark med relativt litet inslag av jordbruksmark. Skogarna inom regionen är till största delen starkt påverkade av trakthyggesbruk som pågått sedan den tidigare delen av 1900-talet och utgörs idag till stor del av likåldriga monokulturer av antingen gran eller tall med mindre inslag av lövträd. Närmare älven i söder övergår skogsområdena i uppodlad kulturbygd. Området består i huvudsak av hyggesmark, ungskogar, plockhuggna skogar. Mycket få om ens några delar utgörs av naturskogar som inte påverkats av modernt skogsbruk. I landskapet som omger utredningsområdet finns ett fåtal mindre våtmarker. Inventering De bedömningar om fågelfauna som presenteras i denna rapport grundar sig på en inventering av fåglar i jordbruksmarker som gjordes den 22 maj Inventeringen utfördes av vid Sweco AB. Inventering av fågelarter i jordbrukslandskapet inleddes genom att undersöka kartmaterial. Här lades fokus på större öppna fält och områden med buskridåer och andra viktiga strukturer. Under inventeringen besöktes varje lämpligt objekt och området undersöktes med tubkikare. Vid besök av större öppna fält passerades området från olika håll för att vara säker på att samtliga fåglar som rörde sig på platsen kunde ses. 2(12) repo001.docx FÅGEL- OCH NATURVÄRDESINVENTERING ES c:\users\ersp\appdata\local\microsoft\windows\inetcache\content.outlook\11var14p\nvi rapport_furunäs_storstenmyran_ slutrap.docx

7

8

9

10

11

12

13

14

15 5 Fågelfaunan Under inventeringen hittades en tämligen alldaglig sammansättning av de fågelarter som man normalt hittar i jordbrukslandskapet. De flesta av dessa är tättingar. I mindre utsträckning hittades olika vadare och rovfåglar. Under fågelinventeringen påträffades flertalet arter som är vanliga och karaktäriserar ett område i norra Norrlands kusttrakter där skog och jordbruksmark förekommer omväxlande. Inga arter som är renodlade naturskogsarter eller jordbruksarter hittades. Dock förekom en fågelart som av Artdatabanken kategoriserats som sårbar (VU) eller och några som är klassade som nära hotade (NT). Dessa arter var gulsparv (VU), buskskvätta (NT) och storspov (NT). Bland arterna hittades också trana och orre, som båda är upptagna i Fågeldirektivets bilaga 1. Orren satt dock i ett skogsparti några hundra meter från jordbruksmarken och hör inte hemma i dessa habitat. Gemensamt för dessa tre arter är att de gynnas av ett småskaligt jordbrukslandskap där buskage, diken, åkerholmar och kantbryn är vanliga och att de föredrar att födosöka på friska till fuktiga marker. De små, uppodlade markerna som finns i hela området för naturvärdesinventeringen blir allt mer ovanliga i Sverige. Orsakerna till de senaste decenniernas stora nedgångar är delvis okänt, men hotfaktorer som igenläggning av öppna diken, minskande areal åkerrenar och annan marginalmark i jordbrukslandskapet missgynnar många jordbruksfåglar. Vegetationsförändringar i kantzoner (bl.a. genom övergödning) kan också tänkas vara negativt för arterna. Den allmänna avvecklingen av ett småskaligt landskap (mellanbygd) och en polarisering av landskapet i renodlad skogs- resp. jordbruksbygd med allt färre betesdjur är också negativt för buskskvättan. Siffror från England visar på en kraftig nedgång av insektsfaunan i hårt utnyttjat jordbrukslandskap, även om liknande undersökningar saknas för Sverige är bilden säkerligen liknande. Nerläggning av jordbruksmark kan skapa lämpliga miljöer men är på sikt ett stort hot. Tidigarelagd skörd på slåttervallar är en faktor som man visat är mycket negativ i Mellaneuropa, eftersom det är stor risk att ungarna dödas, antingen i boet eller som utflugna. På myrar är den ökade igenväxningen med träd negativt. Andra möjliga bakomliggande orsaker till nedgångarna innefattar bl.a. händelser under flyttning/övervintring. Sammantaget visar inventeringen att områdena hyser en artsammansättning som tidigare var mycket vanlig i stora delar av Sverige, men som under senare årtionden blivit allt mer sällsynt. I de uppodlade markerna och dess omgivningar, och särskilt för storspov och buskskvätta, är tillgången till lämpliga häckningsområden som dessa liten. Förekomsten av sådana marker är därför jämförbar med klassningen påtagligt naturvärde i skogsmark. 11(12) repo001.docx FÅGEL- OCH NATURVÄRDESINVENTERING

16 6 Naturvärden i undersökningsområdet Längs utredningsstråken hittades inga skogsområden med varken påtagligt, högt, eller mycket högt naturvärde. Närheten till Skellefteå och därför sannolikt en mycket lång historik av skogsbruk, bete osv. är en trolig orsak till att naturvärdena är förhållandevis låga. Skogar uppvuxna efter hårt brukande håller ofta mycket låga naturvärden. Istället hittades två våtmarker med vardera påtagliga- och höga naturvärden. Den i sammanhanget ganska stora myren, Degermyran (NVO1) är endast till liten del påverkad av dikning och andra hydrologiskt betingade störningar. Myrar utan förekomst av diken är mycket ovanligt, speciellt så nära kusten. Den mindre våtmark (NVO2) som hittades strax söder om Degermyren är mindre och mer övervuxen med träd. Detta kan bero på hydrologisk påverkan, eller bara vara en följd av att myren mycket begränsade storlek i kombination med den rika marken. Av den totala myrarealen i Sverige ( hektar) utgör rikkärren endast 2-3 procent (Naturvårdsverket, 2006). Därför är det mycket viktigt att skydda de få rikkär som finns och som inte är förstörda av utdikning, eller som har omvandlats till jordbruksmarker. 7 Referenser ArtDatabanken, maj Uttag av naturvårdsarter inklusive skyddsklassade observationer ArtDatabankens webplats, oktober Artfakta Naturvårdsverket, Åtgärdsprogram för bevarande av rikkärr inklusive arterna gulyxne Liparis loeselii (NT), kalkkärrsgrynsnäcka Vertigo geyeri (NT) och större agatsnäcka Cochlicopa nitens (EN). Rapport Stockholm. Nordiska ministerrådet 1984, Naturgeografisk regionindelning av Norden, ISBN X, Nordiska ministerrådet Swedish Standars Institute SS :2014. Svensk standard för naturvärdesinventering. Swedish standards institute. 12(12) repo001.docx FÅGEL- OCH NATURVÄRDESINVENTERING ES c:\users\ersp\appdata\local\microsoft\windows\inetcache\content.outlook\11var14p\nvi rapport_furunäs_storstenmyran_ slutrap.docx