En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald
|
|
- Hanna Ström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket
2 Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till väga (metoder) Utveckling och tillstånd i stora drag Resultat Förslag på åtgärder (övergripande)
3 Varför behövs en strategi? 1. Fortsatt dåligt trots långvarigt arbete med stöd, rådgivning, lagstiftning och områdesskydd 2. Miljömålsrådet: Samverkan mellan flera myndigheter Tydligare samordning och helhetssyn Samband och avvägningar produktion och miljö Gemensam långsiktig plan för mål, arbetssätt, kunskapsspridning etc. Gemensam prioritering 3. Underlag för nästa jordbrukspolitik, områdesskydd m.m.
4 Mål Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Utgångspunkt Ska vara möjligt att producera livsmedel, biologisk mångfald och andra samhällsnyttor utan att dessa hamnar i konflikt med varandra.
5 Hur har vi gått tillväga? Vetenskaplig litteratur Analys av data (t ex RIS, blockdata, jordbruksstatistik, betesdjurspotential) Enkät för att identifiera utmaningar och lösningar Enkät till djurhållande lantbrukare Artdatabanken: Identifiera värdefulla områden Ekonomiska beräkningar, SASM
6 Strategins fokusområden
7 Biologisk mångfald - ingen isolerad ö Landsbygdsutveckling och samhällsutvecklingen i stort Lönsamt brukande (ekonomisk verklighet) Biologisk mångfald
8 Markanvändningen har ändrats Hektar Betesmarker Varav skogsbete Slåttermark Åkermark Summa
9 Förändringarna fortsätter Varav 30 % planterat Varav 6 % planterat
10 Vissa förändringar är svåra att se Foto: Tore Hagman Foto: Tore Hagman Mulens marker:
11 Trim index Många rödlistade arter i odlingslandskapet Cirka 50 % av Sveriges rödlistade arter förekommer i odlingslandskapet Källa: ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige Vanliga jordbruksfåglar 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0
12 RESULTAT Utvecklingen till 2030 Prognos* till 2030 (utgångsår 2015): lnget gårdsstöd: Betesmarksarealen minskar med knappt 50 % Åkerarealen ner 40 % (främst i sämre jordbruksbygder) Inga miljöersättningar till betesmarker: Betesmarksarealen minskar med drygt 80 % * Modellberäkningar med SASM, företagsekonomisk modell
13 Hur kan vi vända nedåtgående trender för fågelpopulationer, enligt forskarna? Stoppa förlusten av jordbruksmark! Öka landskapets variation inklusive mängden temporära småbiotoper (trädor, kantzoner, ruderatmarker) Fyra jordbruksfåglar, storspov, stare, buskskvätta och sånglärka, som minskat signifikant i antal sedan 2002.
14 Var finns de mest värdefulla områdena?
15 Svårt att klara hävden
16 Varför betar inte alla djur betesmark?
17 Vad krävs för att få fler djur på bete?
18 Hållbar användning av åkermark -vad kan vi göra? Mål: Behålla jordbruksmark i hävd och öka variationen i landskapet Gårdsstöd: Behålla gårdsstöd i mindre produktiva områden Förgröningen- ekologiska fokusarealer (EFA)
19 Hållbar användning av åkermark -vad kan vi göra? Landsbygdsprogrammet: Mer ekologisk produktion i slättbygd Aktiva åtgärder (bl.a. miljöersättningar, skapa småbiotoper, våtmarker) Rådgivning: Mångfald på slätten (ekosystemtjänster som argument för satsningar på biologisk mångfald) Gemensam målbild: Vad ingår i miljöhänsyn i jordbruket?
20 Biologiskt värdefulla områden - vad kan vi göra? Mål: Behålla och utöka marker i hävd samt sköta dem på lämpligt sätt Landsbygdsprogrammet: Betesmarksersättning, höjda nivåer, resultatbaserade ersättningar Effektiva och riktade åtagandeplaner Investeringsstöd till stallplatser Restaureringsstöd Formellt skydd: Som komplement till landsbygdsprogrammet
21 Biologiskt värdefulla områden - vad kan vi göra? Nya arbetssätt: Uppsökande verksamhet och skapa lokala nätverk Utveckla, utvärdera och tillämpa alternativa skötselmetoder Regional samordning
22 Tack!
Framåt i miljömålsarbetet
Framåt i miljömålsarbetet Johan Wallander, Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt
Läs merNy jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet
Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare
Läs merNya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden
Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde
Läs merKlicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik
Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer
Läs merEU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?
jordbrukspolitik Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020? Per Bodin, Jordbruksverket jordbrukspolitik: Historik jordbrukspolitik: De två pelarna
Läs merEn svala gör ingen sommar
Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,
Läs merBehövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?
Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Målen för kulturmiljöer Målen för det statliga kulturmiljöarbetet, särskilt delmålen: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer
Läs merEnergi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020
Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Foto: Nils-Erik Nordh Lena Niemi Hjulfors, klimatenheten, Jordbruksverket. lena.niemi@jordbruksverket.se Ny gemensam jordbrukspolitik 2015 Förändringar
Läs merLandsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive
Läs merUtvärdering av landsbygdsprogrammet. Hur fungerar det? Vad är på gång? Exempel på utvärderingsresultat
Utvärdering av landsbygdsprogrammet Hur fungerar det? Vad är på gång? Exempel på utvärderingsresultat Utvärderingssekretariatet Sekretariatet: Sofia Blom Jonas Fjertorp Gustav Helmers Fredrik Holstein
Läs merLandsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark
Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering
Läs merEtt rikt odlingslandskap
Miljömålet Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena
Läs merBidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden?
Bidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden? Åke Lindström & Martin Green Lunds universitet Johan Wallander Jordbruksverket JA kunskap åtgärder Kunskap från miljöövervakning OCH riktad
Läs merLektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Läs merPROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet
PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet Maria Hoflin, Upplandsstiftelsen Tommy Lennartsson, Upplandsstiftelsen, Centrum för Biologisk Mångfald Avgörande för miljömål i odlingslandskapet:
Läs merVilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Läs merHur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara
Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet
Läs merOm att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram
Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Missade att meddela att ni är varmt välkomna på Jordbruksverkets miljömålsseminarium den 10-11 november i Stockholm. Mer information
Läs merJordbruksverkets Miljömålsseminarium
Jordbruksverkets Miljömålsseminarium Stockholm, 20-21 november 2018 Temat för årets konferens är Maten och mångfalden. Varmt välkomna till dessa två dagar, med föreläsningar, diskussioner och inspiration.
Läs merMot en evidensbaserad CAP
Blad 4 Mot en evidensbaserad CAP Juliana Dänhardt, Henrik G. Smith, Mark Brady, Ullrika Sahlin EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är ett av de viktigaste styrmedlen för svenskt jordbruk, både när det
Läs merGruppdiskussion Kompetensutveckling
Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta
Läs mer20 Bilagor kort om programmen
BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN KAPITEL 20 20 Bilagor kort om programmen 241 KAPITEL 20 BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN Innehåll Bilaga 1 Kort om landsbygdsprogrammet 2014 2020... 243 Bilaga 2 Kort om havs- och
Läs merVåtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet fram till och med den 2 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Sara Grigoryan Sammanfattning
Läs merVilka sysselsättnings-, miljö- och samhällsekonomiska effekter har jordbruksstöden?
Vilka sysselsättnings-, miljö- och samhällsekonomiska effekter har jordbruksstöden? Projekt för CAP:s miljöeffekter Knut Per Hasund Analysenheten, Jordbruksverket Projektgruppen, författare: Knut Per Hasund,
Läs merÅtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre
Läs merAKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh 2018-11-20 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-23 1 Kartlägga och föreslå insatser för pollinering Regeringsuppdrag 2018 Naturvårdsverket
Läs merRå dgivning fö rgrö ning
Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller
Läs merArbetet med biologisk mångfald måste fortsätta
Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen
Läs merKulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?
Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020? Ett rikt odlingslandskap Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:3
Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa
Läs merDetta är Jordbruksverket
www.jordbruksverket.se Detta är Jordbruksverket Vi stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området och ansvarar för
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merDirektstöd 2015-2020
Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd
Läs merMyndighetsanslag MEDDELANDE Naturvårdsverket Karin Klingspor 1(10) DNR /17. Växt- och miljöavdelningen
1(10) DNR 4.3.17-2066/17 MEDDELANDE Växt- och miljöavdelningen 2017-10-13 Naturvårdsverket Karin Klingspor Regeringsuppdrag avseende beräkning av hur stor del av Jordbruksverkets anslag som kan härledas
Läs merSammanställning regionala projektledare
Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att
Läs merBiologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,
Läs merPlan för odlingslandskapets biologiska mångfald
Plan för odlingslandskapets biologiska mångfald Ett samverkansprojekt inom Miljömålsrådet Förändringar i markanvändning påverkar landskapet och därmed förutsättningarna för odlingslandskapets växter, djur
Läs merEU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus
EU-nyheter 2013 Emma Hjelm, HIR Malmöhus SAM 2013 18 april sista ansökningsdag SAMI öppnar 14 februari Utskick med lösenord: 14 februari Ändrade block är rödmarkerade i SAMI i år! Max tre ändringar per
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merGenerellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland
Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland Bakgrund Biotop = naturlig omgivning som är livsmiljö för växter och djur Utveckling: rationalisering
Läs merChecklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar
Sida 1 av 5 Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Den här checklistan är till för dig som har gått in i ett nytt åtagande för betesmarker och slåtterängar 2017 eller har ett åtagande
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merSKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND
SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND 24 februari 2009 Till Jordbruksverket Att Carl Johan Lidén 551 82 Jönköping Samt per mail till jordbruksverket@sjv.se Anpassning av landsbygdsprogrammet 2007-2013, med anledning
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merLandsbygdsprogrammet 2014-2020
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa
Läs merSkötsel av våtmarker och dammar 2017
2017-07-18 Skötsel av våtmarker och dammar 2017 Du kan få miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar. Syftet är att förbättra våtmarker och dammar som redan finns. Våtmarker och dammar kan vara
Läs merGenresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv
Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv
Läs merFåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av
Läs merGårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020
Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Lars Hansson Stödkommunikationsenheten Jordbruksverket Gårdsstöd oförändrat i grunden EU:s definitioner och villkor styr stödberättigandet Minst 4 hektar och 4 stödrätter
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA
Läs merSJVFS 2014:37. Bilaga 1
Bilaga 1 Blanketter för ansökan om gårdsstöd, stöd för kvalitetscertifiering, kompensationsbidrag, nationellt stöd, stöd till mervärden i jordbruket, tilldelning ur den nationella reserven, överföring
Läs merÖvervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län
Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper
Läs merSmåbiotoper och jordbruksfåglar
Småbiotoper och jordbruksfåglar Debora Arlt 1 & Åke Lindström 2 1 Ekol. Inst., SLU Uppsala, 2 Biol. Inst., Lunds universitet Upplägg Formulera hypoteser och åskådliggöra möjliga samband mellan fågelfauna
Läs merMarkavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Läs merMiljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och
Läs merDialog om framtida miljöersättningar, 9 september
1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått
Läs merSvar på remiss från Landsbygdsdepartementet - Skydd av nyanlagda biotoper, förordningsändring
%0 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-II-12 AU 9:6 Dnr. KS 2014/0217-340 Svar på remiss från Landsbygdsdepartementet - Skydd av nyanlagda biotoper, förordningsändring Arbetsutskottets
Läs merArtikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
Läs merFörgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr
Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer
Läs merDe här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:
1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för
Läs merArtikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar. Innehållsförteckning. Övergripande
Artikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar Innehållsförteckning Artikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar... 1 Övergripande...
Läs merVad gör Jordbruksverket för att möta behovet av kunskap och rådgivning?
Vad gör Jordbruksverket för att möta behovet av kunskap och rådgivning? Tomas Johansson Jordbruksverket Jordbruksverkets ansvar Konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion Markavvattningssakkunniga
Läs merUtan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna!
Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna! KSLA-seminarium 2016-11-29 Utan pengar inga hagar och ängar! Knut Per Hasund Utredningsenheten Jordbruksverket Från Jordbruksverkets officiella miljömålsrapportering:
Läs merMiljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista
1 dnr 4.1.18-1389/16 Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista Nedanstående åtgärder är de som Jordbruksverket kommer att arbeta med under kommande år. Åtgärd gemensam
Läs merNATUR- BETES- PROJEKT. WWFs NATURBETESPROJEKT. Långsiktiga effekter av 25 års arbete
NATUR- BETES- PROJEKT WWFs NATURBETESPROJEKT Långsiktiga effekter av 25 års arbete Inledning LANTBRUKAREN VIKTIGAST OCH MEST SÅRBAR Mellan åren 1990 och 2015 har Världsnaturfonden WWF arbetat med lantbrukare
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merMarkhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker
Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?
Läs merPROTOKOLL. Stationsgatan 12, klockan
Uppsalạ 1 (5) Datum: 2017-04-06 Plats och tid: Stationsgatan 12, klockan 17.30-20.10 Ledamöter: Maria Gardfjell (MP), ordförande Markus Lagerquist (M), vice ordförande Jens Nilsson (S) Rafael Waters (S)
Läs merSlutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd
Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd Ola Olsson, Honor C. Prentice och Henrik G. Smith Ekologiska institutionen, Lunds Universitet December 2009 Mångfalden av
Läs merLyncmöte Ett rikt odlingslandskap, 7 september 2018
Lyncmöte Ett rikt odlingslandskap, 7 september 2018 Dagordning 1. Välkommen! (inkl. presentation) Deltagare: Malin Almquist (Södermanland), Marina Bengtsson (V. Götaland), Marie Blomé (Kalmar), Lars Ericson
Läs mer16 Ett rikt växt- och djurliv
16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner
Läs merTILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett
Läs merStrategi för formellt skydd av skog i Gotlands län
www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar
Läs merRegional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Läs merFyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.
Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. 1. Sökanden Sökandens namn Telefon bostad Adress Telefon arbete
Läs merMiljöersättning för våtmarker
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning
Läs merLägesrapport LillNILS
Lägesrapport LillNILS 2012-02-16 Innehåll Utbildning av inventerare, Kungsör 2011 Foto: Helena Rygne 1. Löpande övervakningen i LillNILS 2011, sid 3 1.1 Småbiotoper, sid 3 1.2 Gräsmarker, sid 4 1.3 Myrar,
Läs merArtikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket
Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Innehållsförteckning Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket...
Läs merAvvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö
Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö Josefin Walldén, HAV Marcus Lundmark, Jordbruksverket Vad är det som är viktigast? Vad önskar vattenmyndigheterna? Jordbruksverket behöver ta fram
Läs merEtt rikt odlingslandskap
Ett rikt odlingslandskap Underlag för fördjupad utvärdering 2008 Rapport 2007:15 Ett rikt odlingslandskap Underlag för fördjupad utvärdering 2008 Miljöenheten 2007-09-27 Referens Johan Wallander Maria
Läs merBiologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Läs merHaparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Läs merBöndernas syn på miljösamverkan, miljöutbildningar och miljöersättningar
Böndernas syn på miljösamverkan, miljöutbildningar och miljöersättningar En undersökning bland lantbrukare Jörgen Johansson 18 december 2017 1 Landja Marknadsanalys/NUI AB Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merArtikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande
Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd
Läs merUtvärdering av åtgärder för bättre miljö - Utvärderingsrapport 2016:3
Utvärdering av åtgärder för bättre miljö - Utvärderingsrapport 2016:3 Henrik G. Smith; Juliana Dänhardt; Karin Blombäck; Paul Caplat; Dennis Collentine; Erik Grenerstam; Helena Hanson; Sören Höjgård; Torbjörn
Läs merVägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
Läs merAxel 1. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden
Axel 1 Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden 5 45% 4 35% Måluppfyllelse 2007 Måluppfyllelse 2008 Måluppfyllelse ackumulerat 3 25% Målvärde 2008 28,6%
Läs merÖvervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008
Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 2007-2013 Möte 10 november 2008 Måluppfyllelse axel 1 (exkl. komp.utv.) I relation till målet för aktuell tidpunkt 160% 140% År 2007 2008, (okt) 120% 100%
Läs merVälkomna till Framtidslandskapet!
Välkomna till Framtidslandskapet! Vad är meningen med projektet Framtidslandskapet? Framtidslandskapet är ett projekt som syftar till att öka samarbetet mellan myndighet och folk som bor och verkar i området
Läs merNominering - Årets miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:
Läs merDu behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer
2017-07-18 Förgröningsstöd 2017 Syftet med förgröningsstödet är att minska det europeiska jordbrukets klimatpåverkan och främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Förgröningsstödet är ett
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merMiljöersättningar, naturintresse och reell miljö- och naturvårdsnytta ryms de alla i ett nytt landsbygdsprogram?
Miljöersättningar, naturintresse och reell miljö- och naturvårdsnytta ryms de alla i ett nytt landsbygdsprogram? Johan Ahnström Länsstyrelsen Uppsala län Johan.ahnstrom@lansstyrelsen.se 010-2233201 Miljömålsseminarium
Läs merRegional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning
Läs merHur kan vi samverka för en god naturvård inom Länsstyrelsen och med andra myndigheter?
Hur kan vi samverka för en god naturvård inom Länsstyrelsen och med andra myndigheter? Tommy Ek, Länsstyrelsen Östergötland Miljömålsseminarium, Stockholm 2013-11-13 Första frågan: Vilka ingår i familjen
Läs mer.och kulturmiljövärdena bevaras och stärks
.och kulturmiljövärdena bevaras och stärks Regeringen har fastställt tolv preciseringar av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap: Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och
Läs merSammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion
Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion
Läs merVärden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019
Värden i och skötsel av variationsrika bryn Linköping den 22 maj 2019 Camellia Yordanova Nirell Östergötlands distrikt camellia.yordanova.nirell@skogsstyrelsen.se 1 Jordbruksmark Jordbruksmarkzon Dike
Läs mer