Naturvärdesinventering vid Hjulsbro, Linköping

Transkript

1 Naturvärdesinventering vid Hjulsbro, Linköping

2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad art och naturvårdsart... 4 Resultat... 5 Naturvårdsintressanta arter... 5 Värdeelement (träd) med biologiska naturvärden... 7 Områden med biologiska naturvärden... 8 Litteratur...10 Bilaga 1 Foton på värdeelement (träd)...11 Framsidans foto visar kläckhål efter den rödlistade skalbaggen reliktbock. Detta är en projektrapport skriven av Fennicus Natur AB. Företaget drivs av Mikael Hagström. Fennicus Natur genomför såväl bredare allmänekologiska inventeringar som mer specialiserade inventeringar av kryptogamer och fåglar. Företaget skriver också skötselplaner, genomför guidningar och håller enstaka föredrag. Samtliga foton är tagna av Mikael Hagström.

3 3 Sammanfattning Inventeringsområdet består av en liten del av ett närnaturområde mellan en skola och en förskola. Naturen har rötter i traditionellt skogsbete och naturvärden knutna till en liknande skogsskötsel. I området finns flera värdeelement i form av gamla träd och de högsta värdena är knutna till tall. På tall lever också ett par rödlistade arter som behöver gamla träd på platser med god solinstrålning. Allmän beskrivning av naturmiljön Inventeringsområdet är lite drygt 0,3 hektar stort och ligger i Hjulsbro i Linköpings södra del. Området utgör en liten del av ett större område med närnatur med liknande natur och naturvärden som den inventerade ytan. Detta område domineras av tall med inslag av gran, björk och ek där ett påtagligt inslag av gamla träd, främst tallar, finns. Denna skog är belägen på en höjdrygg utsträckt i nordvästsydostlig riktning med ett litet inslag av berghällar i de högsta delarna. I övrigt är marken täckt av morän. Historiskt sett så har området nyttjats som skogsbete innan staden slöt sig kring skogen och plockhuggning blev skötselmetoden som än idag gäller. Metodik och avgränsning Inom det avgränsade inventeringsområdet (se Karta 1) har naturvärdesinventering genomförts, som i huvudsak följer Svensk standard för naturvärdesinventering SS med ambitionsnivå Detalj och tilläggen Naturvärdesklass 4, Värdeelement och Detaljerad redovisning av arter. Metodiken innebär förenklat att områden med större positiv betydelse för biologisk mångfald än den genomsnittliga miljön redovisas och beskrivs samt klassas i en fyrgradig skala där klass 1 är högsta naturvärde (av stor betydelse på nationell eller global nivå), klass 2 är högt naturvärde (av stor betydelse för biologisk mångfald på regional nivå), klass 3 är påtagligt naturvärde, klass 4 är områden av visst värde för biologisk mångfald. Fynd av värdeelement och naturvårdsarter redovisas som punkter på en karta och levereras också som ett GIS-skikt till kommunen. För ytterligare detaljer om metodik och klassning hänvisas till standarden. Området fältbesöktes 14e november 2017.

4 4 Karta 1: Översiktskarta över det undersökta området. Begreppet rödlistad art och naturvårdsart Rödlistade arter är arter som minskar, är särskilt känsliga för pågående markanvändning eller är så sällsynta att de löper risk att dö ut från landet enligt ArtDatabankens expertkomittéer (Gärdenfors, U (ed) 2015). De rödlistade arterna delas in i olika kategorier utefter hur stor risken för att de ska dö ut från Sverige bedöms vara. Kategorin NT är den kategori som innebär den lägsta risken men ändå nästan hotade (Near Threatened), VU står för Vulnerable = sårbar, EN står för Endangered dvs starkt hotad, CR står för Critically Endangered akut hotad och sedan finns en kategori DD, Data Deficient, där arter som man saknar tillräcklig kunskap om men som ändå tros hamna inom rödlistan hamnar. Naturvårdsarter omfattar arter som indikerar att ett område har högt naturvärde och arter som i sig själva är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Med naturvårdsarter avses i detta fall skyddade arter, rödlistade arter, typiska arter för Natura 2000-naturtyper, ansvarsarter och signalarter.

5 5 Resultat Resultatet av inventeringen redovisas i en artdel där förkommande naturvårdsarter redovisas, en elementdel som redovisar förekommande värdeelement samt en områdesdel med översiktligt beskrivna områden med naturvärden. Naturvårdsintressanta arter Inom inventeringsområdet har ett antal naturvårdsintressanta arter noterats. Främst handlar det om arter knutna till gamla mer eller mindre solbelysta träd. De naturvårdsarter som påträffats redovisas nedan med en kort beskrivning av dess ekologiska behov. Reliktbock Nothorhina muricata (rödlistad NT). Denna lilla skalbagge har ett viktigt fäste i de tätortsnära skogarna i och kring Linköpings tätort. Skogen vid Hjulsbro är inget undantag. Arten lever i barken på gamla tallar i glesa skogar, bryn och i parker. Arten verkar vara på tillbakagång i det inventerade området då flera av träden med kläckhål bara förefaller hysa enstaka bagge eller kanske inte längre fungerar för arten alls. Sannolikt beror detta på att beståndet tätnat av uppväxande lövsly mellan de gamla tallarna. Granbarkgnagare Microbregma emarginatum. Denna lilla skalbagge har liknande ekologiska krav som relikbocken men lever i granbark istället för tallbark. Den trivs alltså i skogsbeten, bryn och parker med gamla granar. I inventeringsytan lever den i de 4 äldsta granarna. Kolflarnlav Carbonicola anthracophila (rödlistad NT). Kolflarnlav är en småfjällig skorplav som främst växer på bränd tallved och på barken av mycket gamla tallar i ljusöppna miljöer. Den finns på ganska många platser i Linköpings närhet men är rikligt förekommande i bara några få bestånd. I inventeringsytan förekommer den på en tall i den nordvästra kanten. Blemlavsklotter Opegrapha zwackhii (rödlistad DD). Arten växer parasitiskt på den vanliga laven blemlav. Den är nästan bara påträffad på lokaler med lång kontinuitet som trädklädd mark men arten kan vara starkt förbisedd. I området växer den på en gammal glasbjörk i den nordöstra kanten. Grynig blåslav Hypogymnia farinacea. Grynig blåslav är en vanlig art på gamla tallar, björkar och ekar i glesa skogar. Främst förekommer den i hällmarksskogar och på myrar men dyker också upp i gamla skogsbeten. Den växer nästan bara på gamla träd. Blodticka Meruliopsis taxicola. Arten växer på död ved av främst tall, men sällsynt också på granved. Ofta växer den på döda grova grenar i kronorna på gamla tallar. I inventeringsområdet växer den i kronan på (minst) en gammal tall.

6 6 Karta 2: Förekomstplatser för naturvårdsarter i och i direkt anslutning till inventeringsytan.

7 7 Värdeelement (träd) med biologiska naturvärden Inom området och i dess direkta närområde påträffades 26 värdeelement i form av träd som bedömdes vara särskilt viktiga för biologisk mångfald. Främst handlar det i detta fall om gamla träd (riktvärde dubbla lägsta slutavverkningsålder eller äldre) men två tallar är också hålträd. Fler än hälften av träden hyser också någon naturvårdsart. Foto på träden redovisas i bilaga 1 och är kopplade till kartans numrering. Karta 3: Översiktskarta över biologiskt värdefulla träd. Träden 11, 18 och 24 är de viktigaste då de två första är hålträd som dessutom hyser de rikaste förekomsterna av reliktbock och träd 24 är det enda (kända) trädet med kolflarnlav i skogsområdet.

8 8 Områden med biologiska naturvärden Vid inventeringen konstaterades att större delen av området hyser påtagliga naturvärden precis som konstaterats tidigare i en översiktlig inventering av tätortsnära tallskogar (Hagström 2016). Den detaljinventerade ytan utgör alltså bara en liten del av ett större område med liknande natur (se karta 4, område 50). Hela skogsområdet har historik som skogsbete och lider av liknande igenväxningsproblematik som den lilla yta som nu studerats. Karta 4: Översiktskarta över hela skogsområdet (50).

9 9 Naturvärdesobjekt Karta 5: Naturvärdesobjektet. Foto: Naturvärdesobjektet. Området 0,3 ha Skogsbetesrest Klass 3, påtagligt naturvärde Naturvärdesbedömning Området har ett visst till påtagligt biotopvärde knutet till de gamla träden. Att bedömningen drar nedåt mot Visst biotopvärde beror på att miljön vuxit igen och är stadd i försämring. Artvärdet bedöms som påtagligt då det finns flera naturvårdsarter här, där några är rödlistade och reliktbock förekommer med en någorlunda livskraftig, om än minskande, population. Beskrivning Området utgörs av ett glest bestånd av gammal tall och gran samt enstaka gammal björk. Mellan dessa äldre träd finns en hel del unga lövträd och lövsly. Fältskiktet domineras av kruståtel med inslag av bland annat svagt hävdgynnade växter som stagg, gökärt, fårsvingel, liten blåklocka och gulmåra. De gamla träden utgör hemvist för en del naturvårdsarter. Främst rör det sig om de små skalbaggarna reliktbock och granbarkgnagare som lever i barken på gamla tallar och granar. Den förra har kläckt fram i ganska många av tallarna men bara ett par av träden verkar fungera bra för den. I den nordvästra kanten växer den rödlistade laven kolflarnlav på en tall och i nordost växer blemlavsklotter på en gammal glasbjörk. Bevarande av naturvärden De naturvärden som finns är specifikt och hårt knutna till de gamla träden. Avverkas de så förlorar området också sitt påtagliga naturvärde. Om området skulle lämnas helt utan skötsel skulle också värdena till viss del försvinna då de gamla träden skulle bli beskuggade och flera av de känsliga arterna skulle då inte kunna nyttja dem. Denna process är redan pågående i objektet liksom i hela det skogsområde det ligger i. Förlust av enskilda gamla träd kan därför i viss mån kompenseras genom en aktivare skötsel där äldre träd huggs fram i skogsområdet som helhet.

10 10 Naturvårdsarter Reliktbock (NT), granbarkgnagare, kolflarnlav (NT), blemlavsklotter (DD), grynig blåslav, blodticka Källor I fält, Hagström 2016 Osäkerhet Liten Litteratur Foucard, T Svenska skorplavar och svampar som växer på dem. Interpublishing, Stockholm. Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hagström, M Naturvärdesinventering av tallskogar i Linköping. Linköpings kommun, Linköping. Hallingbäck, T Ekologisk katalog över lavar. ArtDatabanken, Uppsala. Nitare, J. (red). Signalarter indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsens förlag Swedish standards institute. SS_199000_2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning Swedish standards institute. SIS-TR_199001_2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Komplement till SS Artportalen Uttag