Häckfågelinventering vid Galtryggen våren Nina Rees

Transkript

1 Version 1.00 Projekt 7303 Upprättad Häckfågelinventering vid Galtryggen våren 2011 Nina Rees home:henric:arbete:hekonsult:7303:hackfagelinventering_galtryggen_v100.docx / utskriven: (10)

2 Sammanfattning Inventeringen är utförd på uppdrag av Green Extreme som utreder möjligheterna att etablera en vindkraftspark vid Galtryggen i Karlstad kommun. Syftet med inventeringen har varit att identifiera vilka fågelarter som finns i området under häckningstid med tyngdpunkt på arter som är rödlistade dvs. på något sätt hotade, samt arter som finns upptagna i Fågeldirektivet. Området ligger öster om Alsterdalen i Karlstads kommun och är till stor del täckt av produktionsskog samt större hyggen, det ligger ca m.ö.h. dvs meter över Vänerns vattenyta. Vid inventeringen har totalt 54 arter noterats, var av sju arter finns upptagna på rödlistan och fem arter finns upptagna i Fågeldirektivet bilaga 1. Både orre och tjäder, samt spellokaler för dessa finns inom området. Orre och tjäder befinner sig runt spelplatser mellan januari och juni och är då mycket störningskänsliga, vilket bör uppmärksammas vid byggnation. Göktyta och nattskärra som båda är rödlistade har observerats och förekommer på hyggen i området. Hyggen växer snabbt igen och blir mindre attraktiva för arterna med tiden vilket gör att biotoperna kommer bli omlämpliga oavsett vindkraftsetablering. Fiskgjusen har setts flyga i området. Den kan födosöka långt från boet och använder då flygkorridorer från bo till sjö, om en korridor löper genom området skulle det kunna bli ett hinder för fiskgjusens flygningar till och från fiskevatten och en barriär skapas. Flygriktningen mellan bo och fiskesjö bör identifieras och inte bebyggas med vindkraft. Vid den riktade inventeringen, där häckningar av hackspettar och rovfåglar eftersökts, har inga häckande hackspettar påträffats, en vuxen större hackspett och flera spår av spillkråka har hittats. Det är dock inte lika effektivt att leta häckande hackspettar och rovfåglar under häckningsperioden som under spelperioden eftersom de då är mer diskreta samt att misslyckade häckningar inte upptäcks. Rapporten och inventeringen är gjord av Nina Rees home:henric:arbete:hekonsult:7303:hackfagelinventering_galtryggen_v100.docx / utskriven: (10)

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Definitioner Områdesbeskrivning Biotoper Metodik Tidpunkt Urval av arter Resultat Inventeringsresultat Artvisa utvärderingar Bruttolista på arter Analys och diskussion Referenser Kartor och licenser home:henric:arbete:hekonsult:7303:hackfagelinventering_galtryggen_v100.docx / utskriven: (10)

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Inventeringen är utförd på uppdrag av Green Extreme som utreder möjligheterna att etablera en vindkraftspark vid Galtryggen i Karlstad kommun. Projektet omfattar 8-10 vindkraftverk med en totalhöjd på 150 meter. Under samråd med länsstyrelsen har det ställts krav om en häckfågelinventering i området. 1.2 Syfte Syftet med inventeringen är att identifiera vilka fågelarter som finns i området. Genom inventeringen skall det också vara möjligt att registrera förekomst av rödlistade arter samt arter som finns upptagna i Fågeldirektivet. 1.3 Definitioner Rödlistad art - I Rödlistan redovisas risken för att arter dör ut och här klassificerar arter efter hur hotade de är. Kategoriindelningen är som följer: EX Utdöd, RE Nationellt utdöd, CR Akut hotad, EN Starkt hotad, VU Sårbar, NT Nära hotad, LC livskraftig, DD - Kunskapsbrist Fågeldirektivet- Fågeldirektivet (Europeiska rådets direktiv 79/409/EEG) omfattar alla vilda fågelarter som förekommer naturligt inom EU:s territorier och gäller för fåglar samt deras ägg, bon och livsmiljöer. I Bilaga 1 listas de mest skyddsvärda arterna och för dessa arter ska särskilda skyddsområden utpekas, dessa ingår i det så kallade Natura2000 nätverket. Biotop - Livsmiljöer, en omgivning som utgör ett sammanhängande område med/för växter och djur. 2. Områdesbeskrivning 2.1 Biotoper Området ligger öster om Alsterdalen i Karlstads kommun är till stor del täckt av trivial produktionsskog i olika ålder, stora områden består även av hyggen med uppväxande ungskog. Värdekärnor av sparad skog finns kring mindre våtmarker samt kring större mossar. Några delar har äldre gles talldominerad barrskog. Direkt väster om den tänkta parken ligger en större mosse Stormossen. Bredmossen i öster är mindre och relativt trädbevuxen, det finns även några mindre blöta områden. Några mindre jordbruksmarker angränsar till området och i söder finns en aktiv bergtäkt. Området är höglänt och ligger ca möh. dvs ca meter över Vänerns vattenyta. Landskapet är ett storskaligt brukat skogslandskap och i området finns sedan tidigare en begränsad infrastruktur i form av skogsbilvägar. I området finns också spår från friluftsaktiviteter så som en större grillplats. home:henric:arbete:hekonsult:7303:hackfagelinventering_galtryggen_v100.docx / utskriven: (10)

5 Foto1 Miljöbild med gles tallskog i närheten av tjäderspelet på Galtryggen. Foto: Nina Rees 3. Metodik Området har inledningsvis totalinventerats en gång med avseende på att identifiera ur fågelsynpunkt intressanta livsmiljöer. Vid inventeringarna har en bruttolista med alla observerade fåglar upprättats, arter som är rödlistade eller med i Fågeldirektivets bilaga 1 behandlas mer utförligt. En typ av anpassad linjetaxeringsmetodik har använts, inga fasta linjer har upprättats utan linjernas täthet har anpassats efter naturens beskaffenhet och hur långt inventeraren kan se och höra. Intressanta områden (ca hälften av området) har inventerats tre till fyra gånger under maj och juni. Med intressanta områden avses i detta sammanhang bland annat äldre skog med inslag av död ved, gles tallskog och fuktiga områden så som mossar. Även riktade inventeringar med avseende på häckande rovfåglar och hackspettar har genomförts. Kompletterande uppgifter har inhämtats från rapportsystemet Artportalen. 3.1 Tidpunkt Inventeringen startade i början av maj, vilket medförde att eventuella spelplatser för orre och tjäder inte har kunnat fastställas. Trummande hackspettar kunde inte heller undersökas, ej heller spelflygande rovfåglar. En nattinventering utfördes i mycket gynnsamt väder den 7:e juni. Under juni genomfördes även inventeringar med avseende på häckande rovfåglar och hackspettar eftersom deras spelperiod avslutats innan inventeringen påbörjades. Vid inventeringen letades bon under tiden som de har stora ungar. Ungarna är då ljudliga när de tigger och bon kan lokaliseras med hjälp av ljudet. Inventering har endast genomförts dagar med bra väderlek, från soluppgång och fram till som senast 10:00 eftersom fåglarna då är som mest aktiva. Inventering av häckande rovfåglar och hackspettar har även gjorts senare på dagen. home:henric:arbete:hekonsult:7303:hackfagelinventering_galtryggen_v100.docx / utskriven: (10)

6 Karta 1: Avgränsning för inventerat område, de svarta prickarna representerar presumtiva verk. 3.2 Urval av arter Vid inventeringen har arter enligt Fågeldirektivet samt rödlistade arter prioriterats. home:henric:arbete:hekonsult:7303:hackfagelinventering_galtryggen_v100.docx / utskriven: (10)

7 4. Resultat 4.1 Inventeringsresultat Vanliga fåglar i området var som väntat i en trivial barrskog arter som trädpiplärka, lövsångare, rödhake, blåmes och talgoxe. Relativt många tofsmesar kunde noteras. I lövdominerade områden var trädgårdssångare, svarthätta och ärtsångare vanligare och det karakteristiska spelet från ett flertal gökar kunde hördes i stort sett över hela området. Över det nordligaste hygget kunde ormvråk observeras ett flertal gånger och en varnande törnskata anlände senare på säsongen. På hygget väster om hygget spelade fyra göktytor utmanande. Det mest intressant området kan anses vara Stormossen (hela är dock inte inventerad) där bland annat ett flertal ljungpipares klagande ropande kunde höras och ett par tranor varnade intensivt. Många stubbar uppvisade spår efter spillkråka. Foto 2: Tjädertupp. Spelplats för tjäder finns i området och störningar bör undvikas under häckningsperioden. Foto Nina Rees home:henric:arbete:hekonsult:7303:hackfagelinventering_galtryggen_v100.docx / utskriven: (10)

8 4.2 Artvisa utvärderingar Rödlistade arter samt arter upptagna i Fågeldirektivets bilaga 1. Beteckning efter rödlistan står för kategori i densamma (EX Utdöd, RE Nationellt utdöd, CR Akut hotad, EN Starkt hotad, VU Sårbar, NT Nära hotad, LC livskraftig, DD Kunskapsbrist). Orre: Rödlistan LC, Fågeldirektivet Orren är klassad som starkt minskande under en 30-årsperiod. Den häckar i skogsmark, på hedar och mossar. Stormossen är en välkänd spelplats för orre. Inventeringen innefattar inte spel av orre då den påbörjades för sent på säsongen men arten har observerats och rikligt med spillning påträffats. På Artportalen finns rapporterat som mest 30 spelande tuppar från 2000 och 2011 var antalet nio stycken. Tjäder: Rödlistan LC, Fågeldirektivet Tjädern trivs i äldre skogar, speciellt gles tallskog med en del myrmark. Tjädern har en stabil population i Sverige. Arten har observerats och rikligt med spillning påträffats. Ett känt tjäderspel är lokaliserat på Galtryggen/Långenäs. Enligt uppgift från Dan Zetterström har spelet tidigare bestått av fem tuppar och många hönor. Fiskgjuse: Rödlistan LC, Fågeldirektivet En fiskgjuse med byte sågs flyga över området under mitten av maj. Det är okänt om arten häckar i närheten av området men ett tidigare rapporterat häckningsområde ligger vid Gaperns sydväststrand. Den observerade fågeln med byte skulle kunna varit en hane med byte på väg till en ruvande hona. Storspov: Rödlistan VU Storspoven har gått från minskande till stabil population. Spel från Stormossen har hörts samt en individ är observerad på samma plats. Nattskärra: Rödlistan NT, Fågeldirektivet Har gått från minskande till ökande, i lämpliga biotoper kan det vara tätt mellan nattskärrornas revir medan de kan saknas helt i det omgivande landskapet. Under en natt med goda observationsförhållanden kunde ett par observeras på nära håll samt ytterligare tre spelande hanar höras i det aktuella området. Arten trivs i gles tallskog men spelar även från hyggen i området. Länsstyrelserna har 2010 föreslagit en skyddszon på tre kilometer runt områden med tre eller fler spelande hanar. Tidigare undersökningar har visat att natttskärror rör sig i genomsnitt 3,1 km under nätterna. Göktyta: Rödlistan NT Göktytan häckar gärna på öppna marker med döda träd där de kan hacka ut hål. På hyggen i området finns det sparade högstubbar vilket är attraktivt för dem och fyra ivrigt spelande hanar kunde observeras. Arten kan dock komma att försvinna när hyggena växer igen. Sparvuggla: Rödlistan LC, Fågeldirektivet Har gått från stabil till ökande. Har enligt uppgift från Dan Zetterström observerats på Galtryggen. home:henric:arbete:hekonsult:7303:hackfagelinventering_galtryggen_v100.docx / utskriven: (10)

9 4.3 Bruttolista på arter Arter med fet stil är upptagna på rödlistan och/eller fågeldirektivet. Tjäder Spillkråka Lövsångare Nötväcka Orre Gröngöling Kungsfågel Törnskata Järpe Större hackspett Gärdsmyg Skata Fiskgjuse Göktyta Svartvit flugsnappare Nötskrika Ormvråk Sånglärka Talgoxe Korp Trana Ladusvala Svartmes Stare Ljungpipare Hussvala Blåmes Pilfink Grönbena Trädpiplärka Tofsmes Bofink Storspov Järnsparv Talltita Hämpling Enkelbeckasin Rödhake Stenskvätta Grönfink Ringduva Rödstjärt Trädgårdssångare Grönsiska Gök Taltrast Svarthätta Domherre Nattskärra Dubbeltrast Ärtsångare Gulsparv Tornseglare Koltrast 5. Analys och diskussion Göktyta och nattskärra som båda är rödlistade verkar trivas på hyggen i området. Hyggen växer snabbt igen och blir mindre attraktiva för arterna. Eftersom biotopen är skapad av människa kan påverkan anses ligga mer i skogsskötsel än i etablering av vindkraft. I samband med en vindkraftetablering skulle områden runt vindkraftverk kunna hållas öppna som en del i skötseln vilket skulle kunna gynna populationerna. Vid en sådan åtgärd vore det viktigt att spara kvarvarande större träd samt döda träd dock är det oklart hur stora områden som skulle behövas. Det saknas studier på hur tjäder och orre rör sig samt flyghöjder för dem men Länsstyrelserna (2010) kopplar arterna till studier av ripor vid den välkända vindkraftsparken på Smöla. Liksom orre och tjäder är ripor markbundna fåglar och de har förolyckats i hög grad på Smöla. Detta visar att fåglarna rör sig i höjd med rotorn eller kolliderar med stolpen mer än som tidigare varit känt. Samma skulle kunna gälla för skogshöns men fler studier efterfrågas. Båda arterna befinner sig runt spelplatser under januari till juni och är då mycket störningskänsliga, en skyddszon på en kilometer kan vara lämplig och byggnation bör helt undvikas under spelperioden. Fiskgjusar kan födosöka långt från boet och om en flygkorridor ligger genom området skulle de kunna störas av barriäreffekten. Då de födosöker i en eller flera närliggande sjöar är en cirkulär skyddszon runt boet ej effektivt. Flygriktningen mellan bo och fiskesjö bör identifieras och inte bebyggas med vindkraft. Vid den riktade inventeringen har inga häckande hackspettar upptäckts, en vuxen större hackspett och flera spår av spillkråka har hittats. Att leta häckande hackspettar och rovfåglar under tiden då de matar sina ungar kan inte home:henric:arbete:hekonsult:7303:hackfagelinventering_galtryggen_v100.docx / utskriven: (10)

10 anses lika effektivt som att inventera spelande fåglar då de måste ha en lyckad häckning för att upptäckas. Karta 2: Punkterna avser alternativa placeringar av vindkraftverk. N står för spelande nattskärror. Flygriktning för fiskgjuse med byte samt spelplats för tjäder är markerat. 6. Referenser Artportalen, juli 2011 Zetterström D, muntlig källa Gärdenfors U 2010, Rödlistade arter i Sverige 2010 Länsstyrelserna 2011, Fåglar i Vänerområdet ur ett vindkraftsperspektiv Ottvall 2008, Populationstrender för fågelarter som häckar i Sverige. 7. Kartor och licenser Bakgrundskartor från Green Extrem. (c) Lantmäteriverket Gävle home:henric:arbete:hekonsult:7303:hackfagelinventering_galtryggen_v100.docx / utskriven: (10)