Fågelinventering i vassområden i Mälaren, sträckan Hamre- Gäddeholm samt Björnön

Transkript

1 Datum vassområden i sträckan Hamre- Gäddeholm samt Björnön Västerås stad EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon Telefax Hemsida e-post info@enviroplanning.se

2 uppgifter Titel Mälaren sträckan Hamre Gäddeholm samt Björnön, Västerås Stad Version 1 Datum Uppdragsgivare Uppdragsnummer Dokumentnummer genomförd av granskad av verifierad av Västerås stad Tekniska kontoret Kerstin Isaksson _ Västerås Anna Dahlén, biolog EnviroPlanning AB Johan Grudemo Anna Dahlén C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ I (III)

3 Sammanfattning Som en del av Västerås stads Handlingsprogram för kultur- och naturmiljön i kommunen, följs värdefulla naturområden upp vad gäller den biologiska mångfalden. EnviroPlanning AB har fått uppdraget av Tekniska kontoret att genomföra en fågelinventering i vassområdena från Hamre söderut till Gäddeholm och längs Björnön i Västerås stad. En punkt och linjeinventering av vasslevande fågelarter har gjorts med fokus på att registrera revirhävdande/häckande arter samt lokalisera reviren så noggrant som möjligt. Även icke revirhävdande/häckande arter har noterats för att få en så heltäckande bild av fågelfaunan i vassen som möjligt. Resultatet visar att vassområdet utgör en viktig miljö för ett flertal häckande och rastande fågelarter. Totalt observerades 58 arter i vassen och i dess närhet. Ett 30-tal av dessa arter hävdade revir eller häckade vid inventeringstillfället. Flest arter observerades i de breda vassbältena vid Hässlö, Trådarön och Trådarängarna samt på Björnösidans breda vassbälte norr om Halsen. Skäggmes (NT), rördrom (NT), trastsångare (NT), rörsångare och vattenrall registrerades vid inventeringen vilka anses vara helt beroende av vass som livsmiljö. Det är viktigt att upprätthålla rätt biotopkvalitet för att gynna dessa arter. De har krav på gammal tät liggvass för sitt bobygge samt öppnor och flikighet i vassen för sitt födosök. För att gynna en mångfald fågelarter i vassområdet, även arter som inte observerades vid inventeringen som flertalet änder och vadare, bör bland annat en blå bård anläggas mellan vassbältet och strandängarna. Det görs där så är möjligt med hjälp av bete eller manuell röjning. Vidare ökar variationen och mosaiken i vassbältet om flikigheten mot sjösidan ökar genom röjning samt plöjning av stråk in i vassbältena. Det ökar miljöer för häckning och födosök för ett flertal arter. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ II (III)

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdraget Beskrivning av inventeringsområdet Observationer registrerade i artportalen Metodik Fältinventering Analys Resultat fågelinventering Sammanfattande resultat Observationer av revirhävdande hanar/häckning Observationer övriga arter Slutsatser och skötselförslag Referenser Bilaga A Observerade arter i området mars-juli 2015 (Artportalen) Bilaga B Lokaler med artobservationer i området mars-juli 2015(Artportalen) C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ III (III)

5 1 Inledning Invånarna i Västerås stad blir fler och det finns ett stor behov av att förtäta kommunens tätorter. I och i anslutning till Västerås finns flera betydelsefulla grönområden. Tekniska kontoret vid Västerås stad förvaltar sju naturreservat, ett kulturreservat och nio stadsdelsskogar. Det finns ett stort behov av att skydda och vårda denna natur och samtidigt öka medborgarnas möjligheter till rekreation, naturupplevelser och friluftsliv. I samband med kraven på att mark ska upplåtas till exploatering har det blivit nödvändigt att ha god tillgång till aktuell kunskap om värden i de gröna områdena i kommunen. Västerås stads kommunstyrelse antog i augusti 2010 en Handlingsplan för naturoch kulturmiljön i Västerås (Västerås Stad 2010). Detta dokument är ett strategiskt styrdokument som redovisar vilka mål och åtgärder som ska genomföras för att lyfta fram, sköta och skydda naturvårdens, kulturmiljövårdens och friluftslivets intressen i kommunen. 1.1 Uppdraget För att hänsyn ska kunna tas till skyddsvärda miljöer och arter krävs dokumenterad kännedom om var de finns samt i vilket tillstånd de befinner sig. Denna kunskapsuppbyggnad är en viktig bas i Västerås stads arbete med natur-, kulturoch friluftslivsfrågor. En stor del av de natur- och kulturmiljöer som finns i Västerås kommun är beroende av kontinuerlig skötsel och i vissa fall skydd för att inte värden ska gå förlorade. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Fågelinventeringar utgör idag en viktig del av miljöövervakningen i landet, bland annat genom projektet Svensk Fågeltaxering ( Av många anledningar är fåglar särskilt väl lämpade som indikatorer på tillståndet i naturen. Bland annat svarar många fågelarter ofta snabbt på förändringar i miljön. Vidare är fåglar relativt lätta att artbestämma och inventera. Västerås stad har därför beslutat att bilda sig en uppfattning om tillståndet för fågelfaunan i kommunens grönområden. I den Grönstrukturplan som fastställdes 2004 pekas Björnön med Hässlesundet och Trådarängarna ut som mycket värdefullt kärnområde för biologisk mångfald (figur 1). Längs med strandlinjen på både fastlandssidan och Björnösidan finns en 1 (29)

6 vassbård som tidigare inte har inventerats på fåglar. EnviroPlanning AB har under 2015 genomfört en fågelinventering i dessa vassområden. Översiktskarta över Västerås vid Mälaren med Björnön och Hässlösundet inringat. (Källa karta: Länsstyrelsen i Västmanlands GIS-tjänst) C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Beskrivning av inventeringsområdet Björnön och Hässlösundet i Mälaren ligger några kilometer sydost om Västerås centrum och granne med Västerås flygplats (figur 1). Björnön har sedan 1959 avsatts som naturpark och är sedan 1965 naturreservat. Delar av vassområdena ingår i reservatet. På fastlandssidan ligger Gäddeholms kulturreservat. Hela Björnön och vassområden på fastlandssidan ingår i riksintresse för friluftsliv. Björnön består egentligen av två öar; Norra Björnö, som är en del av 2 (29)

7 Badelundaåsen, och Södra Björnö. Dessa båda öar binds samman av ett smalt näs som kallas Halsen (figur 2). C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Karta över Björnön och Hasselsundet med namn på lokaler. 3 (29)

8 Björnöns omväxlande natur med ömsom täta skogar och ömsom öppna marker bidrar till att göra den till ett omtyckt och välfrekventerat friluftsområde. Björnön är till större delen bevuxen med äldre skog, barrskog såväl som lövskog. Hela öns östra strandlinje kantas av en vassbård av varierad bredd och täthet. Den är som bredast vid precis norr om Halsen/Björnön där den är cirka 250 meter bred (figur 3). Vy över det breda vassbälte mitt på Björnön. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Vår och höst sträcker många fågelarter genom Hässlösundet, mellan Björnön och fastlandet (figur 4 och 5). Längs fastlandssidans strandlinje, från Hamreskogen i norr till Gäddeholm i söder, finns även en vassbård av olika bredd och täthet. Som bredast och tätast är denna vid Trådarön med cirka 280 meter (figur 2). Söder om Trådarön breder Trådarängarna ut sig, värdefulla betade strandängar med vassbården till väster. Ängarna ingår i ängs- och betesmarksinventeringen. Söder om Trådarängarna ligger Gäddeholms kulturreservat (figur 2). 4 (29)

9 Vy från Bjönöbron söderut över Hässlösundet C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Hässlösundet 5 (29)

10 2.1 Observationer registrerade i artportalen Inga tidigare inventeringar av vassarna i Hässlösundet är kända men området är välbesökt av lokala ornitologer och många fynd finns därför registrerade i Artportalen. 139 arter finns i artportalen mellan mars-juli 2015 för området (Bilaga A). Lokalerna är Björnöbron, Björnöändan, Gäddeholm, Halsen/Bjrörnön, Hässlö, Hässlösundet, Norra Björnön, Skopan (södra Björnön), Trådarängarna, Trådarön (figur 2) Bilaga B listar observerade arter vid de olika lokalerna mars-juli Metodik 3.1 Fältinventering Metoden är standardiserad och följer i stort sett metoden för Svensk häckfågeltaxering där man kombinerar punkt och linjetaxering ( Inventeringen genomfördes längs en transekt som lagts i vassområdet på fastlandssidan och en på Björnösidan. Denna transekt blev totalt cirka 12 km lång. Längs transekten placerades fasta punkter med cirka 200 meters mellanrum (figur 8). Totalt blev det 51 punkter. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Metoden bygger på att vid varje punkt räkna alla sedda fåglar under fem minuter. Vid varje punkt har en fältblankett fyllts i vid varje inventeringstillfälle. Före räkning noterades vilken punkt som besöktes, klockslag, väderlek och vindhastighet. Under själva räkningen noterades alla individer som sågs eller hördes med; artnamn, avstånd från inventeringspunkten (i klasser), hur observationen gjordes (via sång, via lockläte, eller via synobservation eller om den lockades fram av inventeraren), samt fågelns kön (i det fall detta gick att avgöra). Planen var att försöka promenera längs med transekten och stanna vid punkterna eller i samma höjd som punkterna om vassen var för svårforcerad. Detta genomfördes vid merparten av punkterna vid ett tillfälle, men inte vid punkterna som var för svåra att nå. Under juni genomfördes 6 (29)

11 inventeringen med hjälp av en kajak från sjösidan, vilket gav större möjligheter att observera fåglar i vassen (figur 6) Inventering med hjälp av kajak fungerade bra i vassområdet. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Dubbelräkning av samma individer från olika punkter undveks så långt det var möjligt för att inte räkna samma individ vid flera tillfällen. Exempel: om inventeraren ansåg att det var samma fågel, t.ex. en avlägsen gök, trana eller spillkråka, som man hörde från mer än en punkt räknades fågeln endast på det första ställe man hörde den. 7 (29)

12 Vid promenaden/paddling mellan punkterna har hörda och sedda fåglar registrerats på en surfplatta av märket SONY med programmet Collector kopplat till ESRIs ArcGIS online. Färdiga kartor har gjorts i kartprojektionen SWEREF ArcGIS version och GIS-skikten redovisas i shapefiler. Många vasslevande fågelarter är kvälls- och nattsjungande. Studien genomfördes morgon, kväll och natt vid klart och stilla väder: den maj 2015 mellan kl , 2-5 juni 2015 mellan kl samt natten 8-9 juni 2015 mellan kl (figur 7) C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Soluppgång vid nattinventeringen. 8 (29)

13 C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Inventeringspunkternas placering längs med vassområdet. 9 (29)

14 3.2 Analys En fullständig revirkartering har inte varit möjlig att utföra i vassområdena på grund av att området är vidsträckt och svårforcerat samt att tiden var begränsad. Sjungande revirhävdande hannar har registrerats vid varje inventeringspunkt samt längs transekter i fält vid samtliga inventeringstillfällen vilket i stort sett blev en morgonobservation samt en kvälls- eller nattobservation per punkt. Eftersom riktning och avstånd från inventeringspunkterna har noterats har en relativt god uppfattning om var revirhävdande hannar har suttit och sjungit. Uppvaktande, parningar, bobyggande och matning av ungar vid bon har även registrerats. Samtliga dessa observationer har legat till grund för att avgöra vid vilken punkt som troligt revir/häckning har varit. Vid några punkter har endast en individ observerats vid ett av inventeringstillfällena, men den har ändå räknats som revirhävdande/häckande. Dubbelräkning av samma fågel vid flera punkter har försökts undvikas genom att vid analysen titta på riktning och avstånd till punkterna. Observationer av fåglar vid promenad/paddling längs transekter har lagts till den punkt som observationen varit inom. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ (29)

15 4 Resultat fågelinventering 4.1 Sammanfattande resultat Totalt observerades 58 arter i vassområdet under inventeringen (tabell 1). Skillnaden i antal och vilka arter som observerats i maj respektive juni skiljer sig inte nämnvärt åt. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Tabell 1. Observerade arter i Vassområden Totala antal samt antal uppdelat på april och maj samt beteende vid observation. (NT=rödlistekategori nära hotad, VU=rödlistekategori sårbar.) Sjungande hannar/ I par/på bo/med Annat beteende Art Maj Juni revirhävdande ungar Blåmes x x x Brun kärrhök x x x Buskskvätta (NT) x x Drillsnäppa x x Enkelbeckasin x x x Fasan x x Fiskgjuse x x Fiskmås x x Fisktärna x x x Gråhäger x x x Grågås x x x Gräsand x x x Gräshoppsångare x x x Grönfink x x Gulsparv (VU) x x x Gulärla x x Gärdsmyg x x Gök x x Hussvala (VU) x x Hämpling x x Jorduggla x x Knipa x x Kärrsångare x x x Ladusvala x x 11 (29)

16 C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Sjungande hannar/ I par/på bo/med Annat beteende Art Maj Juni revirhävdande ungar Lövsångare x x Morkulla x x x Näktergal x x x Ormvråk x x Pilgrimsfalk (NT) x x Rördrom (NT) x x x Rörsångare x x x Skrattmås x x x Skäggdopping x x x Skäggmes (NT) x x Sothöna x x Sparvhök x x Stare (VU) x x Steglits x x x Storskarv x x Strandskata x x Större hackspett x x Svarthätta x x x Svartvit flugsnappare x x x Sånglärka (NT) x x x Sädesärla x x x Sävsparv (VU) x x x Sävsångare x x x Talgoxe x x Taltrast x x Tofsvipa x x x Tornseglare (VU) x x x Trana x x Trastsångare (NT) x x x Trädgårdssångare x x Törnskata x x Törnsångare x x x Vassångare (NT) x x x Vattenrall x x (29)

17 Antalet observerade arter skiljer sig åt vid inventeringspunkterna. Flest arter fanns i de breda vassbältena vid Hässlö söder om flygplatsen på fastlandssidan, punkterna 10-13, samt på motsatta sidan i de breda vassbältena på Björnön, punkterna (figur 9). I smala vassbälten är arterna få som i de södra delarna på Björnön, punkterna Vid punkten 38 är vassen mycket gles och här ligger även ett strandnära hus som kan påverka. Punkten 46, 47 och 48 har samtliga ett fåtal sjungande och övrigt observerade arter. Antal arter Antal observerade arter vid varje punkt vid vassinventeringen i maj och juni C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ (29)

18 4.2 Observationer av revirhävdande hanar/häckning Rörsångare, sävsångare och sävsparv är de vanligast observerade arterna i vassområdet och hannar hävdar revir vid nästan samtliga punkter. Gräsand och sothöna observerades simmande i stort sett längs hela vassområdet. Skäggdopping var även talrik och observerades framförallt längs vassen på Björnösidan, ofta i par eller på bo. Ett flertal bon med ruvning observerades kring punkterna 40 och 42 samt vid bron kring punkt 50 (figur 10). C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Observationer av häckande skäggdopping vid vassinventeringen i maj och juni (29)

19 Andra observerade sångare som är mer eller mindre knutna till vassområden var gräshoppsångare, kärrsångare, vassångare och trastsångare. Gräshoppsångare hördes framförallt på fastlandssidan söder om flygplatsen (Hässle) i punkterna 11 och 13, men även i de breda otillgängliga vassområdet i punkt 8 (figur 11). På Björnösidan registrerades gräshoppsångare i de breda vassbältena på norra Björnön (norr om Halsen), punkterna 42 och 44, men även norr om Björnöbron i punkt 50. Gräshoppsångare är även registrerad i Artportalen bland annat från Halsen på Björnön, Björnöbron, Trådarön och Hässlö. Vid Trådarön och Hässlö noterat med flertalet individer vid samma observation. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Observationer av sjungande gräshoppsångare vid vassinventeringen i maj och juni (29)

20 Ett flertal sjungande hanar trastsångare hördes och sågs i diket söder om flygplatsen (Hässlö) längs med gångstigen, punkterna 10, 11 och 12 (figur 12). Även observationer av sjungande hanar i punkterna 41 och 43 (norr om Halsen). Arten är även registrerad i Artportalen med flertalet sjungande hanar på samma platser, (Hässlö och Halsen/Björnön). C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Trastsångare observerades vid ett flertal platser vid vassinventeringen i maj och juni. 16 (29)

21 Vid inventeringen observerades kärrsångare i juni i punkt 11 söder om flygplatsen (Hässlö) samt i punkt 1 vid Hamreskogen (figur 13). Kärrsångare var noterad i Artportalen vid Hässlö under maj och juni samt vid Trådarön i juni. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Observationer av sjungande kärrsångare vid vassinventeringen i juni. 17 (29)

22 Vassångare hördes sjunga i punkt 41 i maj och i punkt 40 i juni (figur 14). Vassångaren är noterad i Artportalen i maj vid Halsen/ Björnön, vilket överensstämmer med punkterna 40 och 41. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Observationer av sjungande vassångare vid vassinventeringen i maj och juni (29)

23 Jagande brun kärrhök av båda könen observerades vid ett flertal tillfällen och trolig häckning på södra sidan kanalen vid Trådarön i punkt 14 där både hane och hona lyfte och gick ned i vassen vid inventeringen (figur 15). Observerade par är även registrerade i Artportalen från Hässlö där även bobygge observerats. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Vid punkterna 41 och 14 observerades par av brun kärrhök vid vassinventeringen i maj och juni (29)

24 Rördrom hördes vid samtliga besök i Hässlösundet. I maj hördes rördrom från Björnösidan, punkterna 40 och 43 (norr om Halsen), och i juni på fastlandssidan, punkterna 13 och 16 (Trådarön) (fig 16). Registrering av rördrom i Artportalen visar att det rör sig om två individer rördrom i Hässlösundet som revirsjunger (koordinater inte exakt). art C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Observationer av rördrom vid vassinventeringen i maj och juni (29)

25 Enkelbeckasin observerades med sin spel- och sångflykt i punkt 13 (Trådarön) och 20 (Trådarängarna) vid inventeringen i maj och juni (figur 17). Arten är även noterad med spel/sång i Artportalen från Trådarön och Björnöbron. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Observationer av spelande enkelbeckasin vid vassinventeringen i maj och juni (29)

26 Morkulla observerades vid ett flertal platser med sin spel- och sångflykt (figur 18). Arten är noterad i Artportalen med spel- och sångflykt vid Björnöbron, Trådarön och Hässlö. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Ett flertal observationer av morkulla vid vassinventerngen i maj och juni (29)

27 4.3 Observationer övriga arter Bland övriga arter som uppvisar annat beteende än häckning är det ändå trolig att en stor del av dessa arter även häckar i vassområdet eller i angränsande områden. Fisktärna och skrattmås har kolonier i Hässlösundet. Hussvalor häckar under Björnöbron. Mest troligt häckar även tornseglare och ladusvalor i området, liksom knipa, gråhäger, tofsvipa, drillsnäppa, skäggmes och småfläckig sumphöna (noterad i Artportalen). C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Observationer vid vassinventeringen i maj och juni 2015 av övriga intressanta fågelarter som rastar eller häckar i området. 23 (29)

28 Skäggmes observerades vid tre olika platser på båda sidor om Hässlösundet (norr om Halsen/Björnön, Trådarön, Trådarängarna) (figur 19). Enligt Artportalen observerades skäggmes i april vid Trådarön och Hässlösundet, i maj vid Hässlö med flera individer samt i juli vid Hässlö. Vid Hässlö noterades ungar. Det är mycket troligt att skäggmes häckar på ett flertal platser. Vattenrall observerades vid ett tillfälle i vassen vid Trådarängarna (figur 19). I mars är vattenrall observerad vid Trådarängarna enligt Artportalen. Spelande vattenrall är noterad i Artportalen vid Björnöbron i april och maj samt vid Trådarön och Hässlö i maj och juni. En jorduggla skrämdes upp i punkt 44 den 18 maj (figur 19). Enligt Artportalen har några individer av jorduggla setts födosöka och flyga förbi området i maj, antagligen på sträck. Småfläckig sumphöna observerades inte vid vassinventeingen men är rapporterad i Artportalen under juni med spel- och sångbeteende vid Trådarängarna. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ (29)

29 5 Slutsatser och skötselförslag Området hyser en mångfald av fågelarter både vanliga och mindre vanliga. Bland annat finns här ett 10-tal rödlistade arter av vilka skäggmes (NT), rördrom (NT), trastsångare (NT) och sävsparv (VU) häckar i området. Det tyder på att vassarna har en god funktion som häckmiljö. Dock är artantalet sim- och dykänder lågt samt vadare. I Sverige finns endast fem fågelarter som är helt knutna till vass. Dessa är rördrom (NT), vattenrall, rörsångare, trastsångare (NT) och skäggmes (NT). Samtliga har observerats häcka i området kring Hässlösundet och Björnön. Rödlistningen visar att de hotas av kraftig vassröjning samt att grågåsen har ökat i antal och äter mycket bladvass. Till dessa fem vassarter finns det många andra fågelarter som använder bladvassen för till exempel födosök och häckning, Bladvass har under sommaren mycket bladlöss vilket gynnar olika tättingarter och blir en viktig bas för att bygga upp deras fettreserv inför flytten söderut. Skäggmes, rördrom, trastsångare och brun kärrhök är arter som är beroende av gamla täta, grova vassar (Lst Västmanlands län 2008). Tät liggvass är nödvändig för att dessa arter ska kunna bygga sina bon. I området för dessa arter bör det dock även finnas små laguner och öppningar i vassen. Det är viktigt med flikighet och öppna vattenytor i vassbältet för att skapa nya livsmiljöer för grodor och andra smådjur som utgör föda. Grunda, vegetationsrika vattenområden mellan strandäng och vassbälte (så kallad blå bård) är värdefulla födosöksområden för många våtmarksfåglar, bland annat för småfläckig sumphöna (Lst Västmanlands län 2008). En blå bård upprätthålls normalt genom att djur går och betar i de blöta C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ områdena närmast vassen. I de grunda vattensamlingar som på så sätt bildas är produktionen av insekter och frörika våtmarksväxter hög. För att gynna en mångfald fågelarter när man tänker skötsel och restaurering av vassområden, är nyckelorden fragmentering och mosaik. Stora ytor med ensartad vegetation bör undvikas. Dock är det viktigt att det finns tillräcklig tillgång på vass med god frösättning så att skäggmesen kan livnära sig på vassfrön under 25 (29)

30 vinterhalvåret. Det är en förutsättning för en lyckad övervintring kalla vintrar. Därför är det viktigt att bevara stora vassbälten av hög kvalitet för att gynna denna art. Skötselförslag vid delområden (se figur 21) C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Den här delen av vassen var artfattig med få observationer vid inventeringen. Öka flikigheten av vassen mot sjösidan samt anlägg plöjda stråk på några ställen för att öppna upp och göra mer variationsrikt. Röj en blå bård mellan strandäng och vassbälte. 2. Den här delen av vassen var artfattig med få observationer vid inventeringen. Öka flikigheten av vassen mot sjösidan samt anlägg plöjda stråk på några ställen för att öppna upp och göra mer variationsrikt. Röj en blå bård mellan strandäng och vassbälte, bete bästa metoden. Behåll buskar men det får inte växa igen. 3. I diken på båda sidor om gångstigen observerades många trastsångare och många andra arter. Vassens flikighet mot sjösidan kan förstärkas och plöjda stråk kan anläggas för att skapa öppna ytor med mer variation. Annars är det bra med kraftiga sammanhängade vasstråk som det finns här samt variationen med inslag av busk- och trädskikt. Det får dock inte växa igen. Skäggmes, brun kärrhök och rördrom i området. Se till at kanalerna mot Trådarön inte växer igen (figur 20). 4. Öka flikigheten av vassen mot sjösidan och anlägg några plöjda stråk för att öka variationen. Anlägg en blå bård mellan vassbältet och strandängen genom bete och röjning. Skapar nya födosöksmöjligheter får ett flertal arter. 5. Fri utveckling. Eventuellt sparsam vassröjning. 6. Fri utveckling. Eventuellt sparsam vassröjning. 7. Fri utveckling. Eventuellt sparsam vassröjning. 8. Badplats som hålls öppen. 9. Fri utveckling. 26 (29)

31 10. Öka flikigheten av vassen mot sjösidan och anlägg några plöjda stråk för att öka variationen. Anlägg en blå bård mellan vassbältet och strandängen genom bete och röjning. Skapar nya födosöksmöjligheter får ett flertal arter. 11. Fri utveckling. Eventuellt sparsam vassröjning. 12. Öka flikigheten av vassen mot sjösidan och anlägg några plöjda stråk för att öka variationen. Anlägg en blå bård mellan vassbältet och strandängen genom bete och röjning. Skapar nya födosöksmöjligheter får ett flertal arter. 13. Fri utveckling. Eventuellt sparsam vassröjning. 14. Fri utveckling. Eventuellt sparsam vassröjning. 15. Fri utveckling. I detta område observerades talrikt med skäggdopping och sothöna på bo. Viktigt med en mosaik och att småöar att placera bon bibehålls. C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Inventering längs med kanalen vid Trådarön. 27 (29)

32 C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Vassområdet uppdelat i delområden för beskrivning av skötselförslag. 28 (29)

33 Referenser Artportalen, Länsstyrelsen Västmanlands län Bladvassen (Phragmites australis) i Asköviken Detaljplan för restaurering och löpande skötsel. Markus Rehnberg Reviderad version Länsstyrelsen Västmanlands län GIS-verktyg SLU, Artdatabanken Svensk Fågeltaxering. Biologiska institutionen, Lunds universitet Västerås stad Grönstrukturplan för Västerås tätort. Rekreation Biologisk mångfald. Västerås Stad, Stadsbyggnadskontoret. September Västerås Stad Handlingsplan för natur- och kulturmiljön i Västerås. Antagen i kommunstyrelsen den 18 augusti C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ (29)

34 Bilaga A Observerade arter i området mars-juli 2015 (Artportalen) C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Backsvala Gråtrut Kungsfiskare Skata Sävsångare Bergfink Gräsand Kungsörn Skedand Talgoxe Bivråk Gräshoppsångare Kärrsångare Skogsduva Taltrast Björktrast Grönbena Ladusvala Skogssnäppa Tofsvipa Blå kärrhök Grönfink Ljungpipare Skrattmås Tornfalk Blåmes Gröngöling Lärkfalk Skäggdopping Tornseglare Bläsgås Grönsiska Lövsångare Skäggmes Trana Bofink Grönsångare Mindre hackspett Småfläckig sumphöna Trastsångare Brun kärrhök Gulsparv Mindre strandpipare Småskrake Trädgårdssångare Brushane Gulärla Morkulla Småspov Trädkrypare Buskskvätta Gärdsmyg Nordlig gulärla Sothöna Trädpiplärka Domherre Gök Näktergal Sparvhök Törnskata Drillsnäppa Göktyta Nötkråka Spetsbergsgås Törnsångare Dubbeltrast Havstrut Nötskrika Stare Vassångare Duvhök Havsörn Nötväcka Steglits Vattenrall Dvärgmås Hornuggla Ormvråk Stenfalk Vigg Enkelbeckasin Hussvala Pilfink Stenknäck Årta Entita Hämpling Pilgrimsfalk Stjärtmes Ängspiplärka Fasan Härmsångare Pungmes Storskarv Ärtsångare Fiskgjusar Jorduggla Ringduva Storskrake Fiskgjuse Järnsparv Råka Storspov Fiskmås Kaja Rödbena Strandskata Fisktärna Kanadagås Rödhake Större hackspett Fjällvråk Kattuggla Rödstjärt Svarthätta Gluttsnäppa Knipa Rödvingetrast Svartvit flugsnappare Gransångare Knölsvan Rördrom Sånglärka Grå flugsnappare Koltrast Rörsångare Sångsvan Grågås Korp Salskrake Sädesärla Gråhäger Kricka Sidensvans Sädgås Gråsiska Kråka Sjöorre Sävsparv

35 Bilaga B Lokaler med artobservationer i området mars-juli 2015 (Artportalen). Karta med lokalnamn, se figur 2 Björnöbron Björnöbron Björnöändan Gäddeholm Blåmes Skäggdopping Salskrake Rörsångare Bofink Steglits Sjöorre Skogsduva Brun kärrhök Svarthätta Småskrake Skrattmås C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Drillsnäppa Svartvit flugsnappare Småspov Steglits Dubbeltrast Sävsparv Storspov Storskarv Enkelbeckasin Sävsångare Strandskata Storspov Fasan Talgoxe Svarthätta Större hackspett Fisktärna Taltrast Svartvit flugsnappare Svarthätta Gransångare Vattenrall Tornfalk Sävsparv Grågås Björnögården, Norra Björnö Tornseglare Talgoxe Gräshoppsångare Gärdsmyg Trädgårdssångare Tornfalk Grönfink Göktyta Ärtsångare Trana Grönsiska Björnön Gäddeholm Trädgårdssångare Gulsparv Grågås Bivråk Ängspiplärka Gärdsmyg Gråhäger Blåmes Halsen, Björnön Gök Storskarv Bofink Drillsnäppa Göktyta Sädesärla Fasan Dvärgmås Hussvala Sävsparv Fiskgjuse Fiskgjuse Järnsparv Björnöändan Fiskmås Fisktärna Koltrast Backsvala Fisktärna Grågås Ladusvala Drillsnäppa Gulsparv Gråhäger Lövsångare Dvärgmås Gärdsmyg Gräsand Morkulla Gransångare Härmsångare Gräshoppsångare Näktergal Grågås Koltrast Gök Nötskrika Gärdsmyg Lärkfalk Härmsångare Ringduva Göktyta Näktergal Kaja Rödhake Lövsångare Pilfink Kattuggla Rödvingetrast Rödstjärt Ringduva Koltrast

36 C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Halsen, Björnön Hässlö Hässlö Hässlö Rörsångare Rödhake Kricka Kråka Buskskvätta Jorduggla Stjärtmes Kungsfiskare Domherre Järnsparv Storspov Lövsångare Drillsnäppa Kanadagås Strandskata Mindre strandpipare Entita Kattuggla Större hackspett Morkulla Fasan Koltrast Svarthätta Näktergal Fiskgjuse Korp Svartvit flugsnappare Nötkråka Fiskmås Kråka Sånglärka Rödhake Fisktärna Kärrsångare Sångsvan Rörsångare Gluttsnäppa Ladusvala Sädesärla Skrattmås Gransångare Lärkfalk Sädgås Skäggdopping Grå flugsnappare Lövsångare Sävsparv Sothöna Grågås Mindre hackspett Sävsångare Stare Gråhäger Morkulla Talgoxe Svarthätta Gråsiska Näktergal Taltrast Sävsparv Gräsand Nötskrika Tornfalk Sävsångare Gräshoppsångare Ormvråk Tornseglare Trastsångare Grönbena Pilgrimsfalk Trastsångare Trädgårdssångare Grönfink Pungmes Trädgårdssångare Trädkrypare Grönsiska Ringduva Trädkrypare Törnsångare Grönsångare Rödhake Törnskata Vassångare Gulsparv Rödvingetrast Törnsångare Hässlö Gulärla Rörsångare Vattenrall Bergfink Gärdsmyg Sidensvans Vigg Bivråk Gök Skrattmås Ängspiplärka Björktrast Göktyta Skäggdopping Ärtsångare Blå kärrhök Havsörn Skäggmes Blåmes Hornuggla Stare Bofink Hussvala Steglits Hämpling Brun kärrhök Rörsångare Stenknäck

37 Hässlö Elevboende Hässlösundet Hässlösundet Polhemsstugan Gluttsnäppa Gök Vattenrall Törnsångare Gräshoppsångare Havsörn Vigg Skopan Grönsångare Jorduggla Årta Blåmes Gärdsmyg Knipa Norra Björnö Bofink Kattuggla Knölsvan Bivråk Domherre Ladusvala Ladusvala Dvärgmås Grönfink Morkulla Näktergal Fisktärna Grönsiska Hässlöskogen Ormvråk Gräshoppsångare Gärdsmyg Gök Rödhake Grönsiska Nötväcka C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Näktergal Rördrom Gulsparv Sidensvans Rörsångare Rörsångare Gärdsmyg Stjärtmes Hässlösundet Salskrake Gök Större hackspett Bivråk Skrattmås Järnsparv Talgoxe Brun kärrhök Skäggdopping Koltrast Stångkursbacken Brushane Skäggmes Korp Härmsångare Buskskvätta Sothöna Ringduva Trådarängarna Duvhök Steglits Rödstjärt Bivråk Dvärgmås Stjärtmes Småskrake Blå kärrhök Enkelbeckasin Storskarv Steglits Blåmes Fasan Storskrake Stjärtmes Bläsgås Fiskgjusar Svarthätta Storskarv Bofink Fiskgjuse Sångsvan Svarthätta Brun kärrhök Fisktärna Sävsparv Svartvit flugsnappare Buskskvätta Gransångare Sävsångare Sävsparv Enkelbeckasin Grågås Tofsvipa Sävsångare Fasan Gråtrut Tornseglare Taltrast Fiskmås Gräsand Trastsångare Trädkrypare Fjällvråk Gräshoppsångare Trädgårdssångare Trädpiplärka Gluttsnäppa Gulärla Törnsångare Ärtsångare Grågås

38 Trådarängarna Trådarängarna Trådarön Trådarön Gråhäger Skogssnäppa Blåmes Sädesärla Gråtrut Skrattmås Bofink Sävsparv Gräsand Skäggdopping Brun kärrhök Sävsångare Grönbena Småfläckig sumphöna Buskskvätta Talgoxe Gröngöling Småspov Domherre Tofsvipa Gök Sparvhök Drillsnäppa Trastsångare Havstrut Spetsbergsgås Enkelbeckasin Trädgårdssångare Havsörn Stare Fasan Trädpiplärka Hämpling Steglits Grå flugsnappare Vattenrall C:\Users\anna.ENVIRO\Desktop\Västerås\ Vassområden\ Jorduggla Stenfalk Grågås Ängspiplärka Järnsparv Stenknäck Gråhäger Kaja Storspov Gräshoppsångare Kanadagås Sånglärka Grönsiska Koltrast Sångsvan Gulsparv Korp Sädesärla Gulärla Kricka Sädgås Gärdsmyg Kråka Sävsparv Gök Kungsörn Talgoxe Härmsångare Ljungpipare Taltrast Koltrast Lärkfalk Tofsvipa Kärrsångare Morkulla Tornfalk Lövsångare Nordlig gulärla Trana Morkulla Nötskrika Törnskata Näktergal Ormvråk Ängspiplärka Rödhake Råka Rödstjärt Rödbena Rörsångare Salskrake Skäggmes Skata Steglits Skedand Sånglärka