Inventering av tjäder vid Lillbäcksvallen 2018

Transkript

1 Inventering av tjäder vid Lillbäcksvallen 2018 PROJEKT: Lillbäcksvallen, Bergs kommun / Jämtlands län Fredrik Litsgård ECOCOM AB Stortorget Kalmar info@ecocom.se

2 Innehåll Innehåll... 2 Uppdrag... 3 Syfte... 3 Utredningsområde... 3 Bakgrund... 4 Lagstiftning om fågelfaunan... 4 Hönsfåglar... 4 Fluktuerande populationer hos skogshöns... 4 Metod... 5 Inventerare... 5 Resultat... 6 Diskussion... 7 Slutsats... 7 Referenser... 8 Beställare: Sångbäcken Projekt AB Projekt nr: Genomförande konsult: Ecocom AB Uppdragsledare och rapport: Fredrik Litsgård Fältarbete: Björn Sjögren Framsida, bildtext: Tjädertupp på spelplats (Arkivbild) Framsida, fotograf: Fredrik Litsgård Inventering av tjäder vid Lillbäcksvallen, Ecocom AB Sida 2 av 8

3 Uppdrag Ecocom AB har 2018 på uppdrag av Sångbäcken Projekt AB undersökt förekomst av tjäder, inklusive spelplatser inom ett angivet projektområde inför etablering av en stugby vid Lillbäcksvallen. Rapporten utgör underlag för den miljöprövning som utförs i samband med tillståndsprocessen. Syfte Fågelinventeringens syfte är att identifiera förekomst och spelplatser för tjäder inom projektområdet samt att räkna antalet spelande tuppar på en eventuell spelplats. Utredningsområde Det inventerade området är beläget i Bergs kommun, omkring 3,5 km sydväst om samhället Klövsjö, i anslutning till det befintliga stugområdet Sångbäcken. Inventeringsområdet utgörs av ett barrskogsdominerat område med naturlig karaktär och en blandad artsammansättning med tall, gran och triviallöv. Flera tallar som bedömts vara fler hundra år gamla har identifierats under tidigare inventeringar i området. Områdets högst belägna delar återfinns i nordost, ca 750 m ö h, och sluttar ner mot sydväst där höjden över havet är omkring 680 meter. I de västra delarna av området återfinns en långsträckt översilningsmyr. Figur 1. Projektområdets geografiska placering ca 3,5 km sydväst om Klövsjö. Inventering av tjäder vid Lillbäcksvallen, Ecocom AB Sida 3 av 8

4 Bakgrund Ca 250 fågelarter häckar regelbundet i Sverige. Förutom dessa tillkommer årligen ett antal mer eller mindre vanligt förekommande tillfälliga besökare. På den svenska rödlistan (ArtDatabanken 2015) finns 97 fågelarter upptagna, varav 60 bedöms ha sämre bevarandestatus än nära hotad (NT). Rödlistningen innebär dock inte något formellt skydd utan är endast en riktlinje som beskriver artens bevarandestatus. 66 svenska häckfåglar är dessutom upptagna i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1 (Council Directive 2009/147/EC), vilket innebär att dessa arter anses viktiga och att särskilda skyddsområden skall utpekas för dem. Lagstiftning om fågelfaunan Den svenska lagstiftningen för skydd av fågelfaunan baseras i hög grad på EU:s fågeldirektiv. Direktivet är införlivat i den svenska lagstiftningen, bland annat genom artskyddsförordningen (SFS 2007:845) och Naturvårdsverkets förteckning (NFS 2010:11) över naturområden som avses i 7 kapitlet, 27 miljöbalken. Artskyddsförordningen innehåller de i svensk lagstiftning mest detaljerade riktlinjerna för skydd av fågelfaunan i samband med exploateringar. Artskyddsförordningen innebär ett generellt förbud mot att avsiktligt fånga, döda, skada eller störa fåglar. Enligt Naturvårdsverkets handbok till artskyddsförordningen (Naturvårdsverket 2009) skall påverkan från verksamheter eller åtgärder bedömas utifrån riksdagens mål om gynnsam bevarandestatus på populationen och inte utifrån påverkan på individnivå. Mot bakgrund av detta är det viktigt att i utredningsarbetet och vid bedömning av påverkan fokusera på att skydda djurens fortplantningsområden och viloplatser samt att undvika påverkan på särskilt hotade arter med en negativ populationsutveckling. Hönsfåglar Hönsfåglar inkluderar fälthöns som rapphöna, vaktel och fasan, samt skogshöns som tjäder, orre, järpe, fjällripa och dalripa. Rapphöna och vaktel är upptagna på den svenska rödlistan som nära hotade (NT). Orre, järpe och tjäder är upptagna i fågeldirektivets bilaga 1. Gemensamt för hönsfåglar är att de har dålig manövreringsförmåga i flykten och riskerar att kollidera med konstruktioner som master, ledningar och vindkraftverk. Vid vindkraftsexploateringar finns även risk för att arternas livsmiljö försämras. Framför allt anses lek- och spelplatser för tjäder och orre vara känsliga för förändringar (Zeiler & Grünschachner-Berger 2009, Skogsstyrelsen 1992). Fluktuerande populationer hos skogshöns Det finns många djurgrupper vars populationsstorlekar fluktuerar kraftigt mellan olika år. Att antalet skogshöns kan variera kraftigt mellan år är känt sedan länge även om de exakta mekanismerna bakom de storskaliga fluktuationerna inte är kända (t ex Angelstam 1983, Skogsstyrelsen 1992). Statistik från Viltdata (Viltdata 2017) visar att avskjutningen av skogshöns under de senaste fyra åren har varit betydligt lägre än under tidigare år, vilket vanligen betraktas som ett indirekt index på populationsstorlek. Att populationerna av skogshöns har minskat i landet under senare år stöds dessutom av resultat från Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram för fåglar (Green m fl 2016). Skogshönsen är dock jaktbart vilt och djuren hotas i dagsläget inte på grund av små populationer. Inventering av tjäder vid Lillbäcksvallen, Ecocom AB Sida 4 av 8

5 Tjäderpopulationen i landet bedömdes som stabil eller svagt minskande under perioden (Ottvall m fl 2008). Under den senaste tioårsperioden är trenden mer tydligt vikande, framför allt i de norra delarna av landet (Green m fl 2016). Figur 2. Lagom gles och varierad skog, där undervegetationen domineras av bärris och där närhet till blötare partier finns. Denna biotop uppskattas av tjädern. Foto: Per Österman (Arkivbild) Metod Den 8 och 9 maj 2018 inventerades det av projektören utpekade inventeringsområdet. Allt fältarbete utfördes av Björn Sjögren. Vädret var bästa tänkbara för inventering av skogshöns, med klart väder och svaga eller obefintliga vindar. Information som framkom i samband med samrådet om tjäderförekomst i projektområdets nordöstra delar låg till grund för planeringen och genomförandet av fältarbetet. Inventeringen har därför fokuserat på den nordöstra delen av projektområdet, se karta i figur 3. Tabell 2. Fältarbete som utfördes under skogshönsinventeringen. Datum Tidpunkt Beskrivning :00 20:30 Inventering av området med start i nordost :30-12:00 Inventering i resterande delar av området, med start i nordost. Inventerare Björn Sjögren är en erfaren fågelskådare med särskilt intresse för skogens fågelliv och speciellt för skogshöns. Björn Sjögren genomför årligen ett flertal inventeringar av skogshöns och andra artgrupper som underkonsult för Ecocom. Inventering av tjäder vid Lillbäcksvallen, Ecocom AB Sida 5 av 8

6 Resultat Inventering efter tjäder och tjäderspelplatser genomfördes den 8 och 9 maj Under inventeringen noterades ingen tjäder och inte heller några färska spår av tjäder. Endast en hög av gammal vinterspillning påträffades under en tall. Orre noterades med ensamma trädspelande tuppar på flera platser i inventeringsområdet och spår av orre och även dalripa noterades på flera platser. Orre förekommer talrikt i området men ingen arena där flera tuppar samlas för spel förekommer. Figur 3: Ortofoto över inventeringsområdet. Bilden visar det inventerade området samt det enda fyndet av spår av tjäderaktivitet i området (se bild i figur 4). Inventering av tjäder vid Lillbäcksvallen, Ecocom AB Sida 6 av 8

7 Diskussion Inventeringen av tjäder som genomfördes den 8 och 9 maj 2018 visar att tjäder tillfälligt förekommer inom inventeringsområdet. Inget spår av spelplats för tjäder påträffades under inventeringen, trots att snöläget under inventeringen, med omkring % snötäcke, innebar mycket goda förutsättningar att påträffa spår av tjäderaktivitet. Inventeraren konstaterade att den skoterled som passerar över myrmarken i den västra delen av projektområdet sannolikt innebär en betydande störning för skogshöns under spelperioden, vilket eventuellt kan vara en av orsakerna till att inte någon spelplats för tjäder eller orre påträffades under inventeringen. Under samrådet framkom uppgifter om att det observerats omkring 9 tjädertuppar i en tall i de nordöstligaste delarna av projektområdet och att det fanns misstanke om en närbelägen spelplats. I detta område påträffades inte något spår av tjäderaktivitet under inventeringen. Om uppgifterna om att 9 tjädrar setts tillsammans i en tall stämmer är en eventuell spelplats sannolikt belägen utanför projektområdet. Noterbart är att beteendet att samlas tillsammans i trädtoppar är ovanligt för tjäder men mycket vanligt för orre. Orre är därtill en vanligt förekommande art i trakten. Slutsats Figur 4: Det enda spåret av tjäderförekomst i området som noterades under inventeringen. En spillningshög sedan föregående höst / vinter. Inventeringen visar att det inte förekommer någon spelplats för tjäder inom utredningsområdet under Inventeringen visar även att populationen av tjäder i utredningsområdet är låg, då äldre spår av tjäder påträffades på endast en plats. Figur 5: Bilden visar typisk natur i det inventerade området, med en naturlig blandning av trädslag med en heterogen åldersfördelning Inventering av tjäder vid Lillbäcksvallen, Ecocom AB Sida 7 av 8

8 Referenser Angelstam, Per Population dynamics of tetraonids, especially the black grouse (Tetrao tetrix) I boreal forests. Doktorsavhandling, Uppsala Universitet. ISBN ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala. Artportalen Rapport om en död tjädertupp med bifogad bild. Rapportör Benny Ahlnér. Cramp, S. & Simmons, K.E.L The Birds of the Western Palearctic, Volume II. Oxford University Press, Oxford. Green, M., Haas, F. & Lindström, Å Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 88 pp. Ottvall, R., Edenius, L., Elmberg, J., Engström, H., Green, M., Holmqvist, N., Lindström, Å., Tjernberg, M. & Pärt, T Populationstrender för fågelarter som häckar i Sverige. Naturvårdsverket rapport Skogsstyrelsen, Hjorth, I Tjädern och skogsbruket. Skogsstyrelsen. 2016a. Vägledning för hänsyn till fåglar Orre Skogsstyrelsen. 2016b. Vägledning för hänsyn till fåglar Tjäder Viltdata Zeiler, H. & Grünschachner-Berger, V Impact of wind power plants on black grouse Luryrgus tetrix in Alpine regions. Inventering av tjäder vid Lillbäcksvallen, Ecocom AB Sida 8 av 8