Inventering av hackspettar i Brunnsbergsskogen och Stenåsa grönområde, Varbergs kommun 2017

Transkript

1 Inventering av ar i Brunnsbergsskogen och Stenåsa grönområde, Varbergs kommun 2017 PROJEKT: BRUNNSBERGSSKOGEN Per Österman ECOCOM AB Stortorget Kalmar info@ecocom.se

2 Innehåll Uppdrag och syfte... 3 Projektområde... 3 Bakgrund... 5 Lagstiftning om fågelfaunan... 5 Hackspettar... 5 Tidigare kunskap om området... 5 Metod... 6 Materiel... 6 Resultat... 7 Observationer av ar... 7 Övriga fågelarter... 9 Diskussion... 9 Rekommendationer Brunnsbergsskogen Stenåsaområdet Referenser Bilaga 1. Påträffade fågelarter Brunnsbergsskogen (område A) Stenåsa (område B) Beställare: ÅF Infrastructure AB Projekt nr: Genomförande konsult: Ecocom AB Uppdragsledare: Per Österman Fältarbete: Per Österman Framsida, bildtext: Mindre observerad under inventering 2017 Framsida, fotograf: Per Österman Inventering av ar Brunnsbergsskogen-Stenåsa 2017 Sida 2 av 14

3 Uppdrag och syfte Föreliggande rapport är framtagen av Ecocom AB på uppdrag av ÅF Infrastructure AB. Rapporten är ett underlag till den bygglovsprövning vid Brunnsbergsskogen i Varberg som utförs inför en planerad ny vägdragning. Inventeringen syftar till att under perioden marsapril undersöka förekomst av ar i Brunnsbergsskogen samt i ett mindre skogsområde ca 500 meter öster om Brunnsbergsskogen. Vidare görs en bedömning av konsekvenser för ar utifrån det trafikförslag som Varbergs kommun tagit fram (figur 1). Figur 1. Trafikförslag från Varbergs kommun, alternativ Syd. Alternativ Syd är inte huvudalternativ, utan det alternativ som skulle ha störst inverkan på Brunnsbergsskogen och är det alternativ som påverkansbedömningen på ar utgår från. Anläggande av cirkulationsplats samt ny vägdragning likt förslag i alternativ Syd innebär ett mycket litet intrång i Brunnsbergsskogen. Kartan tillhör ÅF Infrastructure AB. Projektområde Projektområdet är beläget i de norra delarna av Varbergs tätort i Varbergs kommun, Hallands län (figur 2). De områden som ingår i inventeringen av ar är Brunnsbergsskogen och ett mindre trädbevuxet område öster om Brunnsbergsskogen (figur 3). Brunnsbergsskogen som är en blandlövskog planterades omkring år Innan dess hade området en mer öppen karaktär med ljung och enbuskar. Området klassas idag som stadsnära skog och genom området går motionsslingan Hälsans stig. I norr gränsar Brunnsbergsskogen till ett industrijärnvägsspår, medan den i väster, öster och söder gränsar till bebyggelse. I Brunnsbergsskogen finns två små anlagda gölar som går under namnen Vita havet och Svarta havet (Varbergs kommun 2017). Det mindre inventeringsområdet ca 500 meter österut (kommer härefter hänvisas till som Stenåsa) karaktäriseras av ett Inventering av ar Brunnsbergsskogen-Stenåsa 2017 Sida 3 av 14

4 trädbevuxet och till stora delar sumpigt grönområde med äldre lövträd. De dominerande trädslagen är björk, klibbal och asp. Död ved förekommer både som stående och liggande i Stenåsaområdet och undervegetationen är på några ytor förhållandevis tät. I området finns också öppnare ytor med gräsmattor, en bana för frisbeegolf samt gång- och cykelbana. Figur 2. Geografisk placering av projektområdet vid Brunnsbergsskogen-Stenåsa i Varbergs tätort. Bilden visar den plats där en cirkulationsplats och ny vägdragning planeras. I höger bildkant ses den nordvästligaste delen av grönområdet Brunnsbergsskogen. Foto: Per Österman Inventering av ar Brunnsbergsskogen-Stenåsa 2017 Sida 4 av 14

5 Bakgrund Ca 250 fågelarter häckar regelbundet i Sverige. Förutom dessa tillkommer årligen ett antal mer eller mindre vanligt förekommande tillfälliga besökare. På den svenska rödlistan (ArtDatabanken 2015) finns 97 fågelarter upptagna, varav 60 bedöms ha sämre bevarandestatus än nära hotad (NT). Rödlistningen innebär dock inte något formellt skydd utan är endast en riktlinje som beskriver artens bevarandestatus. Omkring ett 60-tal svenska häckfåglar är också upptagna i fågeldirektivets bilaga 1, vilket innebär att dessa arter anses viktiga och att särskilda skyddsområden skall utpekas för dem. Lagstiftning om fågelfaunan Den svenska lagstiftningen för skydd av fågelfaunan baseras i hög grad på EU:s fågeldirektiv. Direktivet är införlivat i den svenska lagstiftningen, bland annat genom artskyddsförordningen (SFS 2007:845) och Naturvårdsverkets förteckning (NFS 2007:1) över naturområden som avses i 7 kapitlet, 27 miljöbalken. Även jaktlagen och skogsvårdslagen, med flera, är påverkade av direktivet. Artskyddsförordningen innehåller de i svensk lagstiftning mest detaljerade riktlinjerna för skydd av fågelfaunan i samband med exploateringar. Artskyddsförordningen innebär ett generellt förbud mot att avsiktligt fånga, döda, skada eller störa fåglar. Det finns emellertid vissa undantag i samband med jakt som är angivna i jaktlagen. Enligt Naturvårdsverkets handbok till artskyddsförordningen (Naturvårdsverket 2009) skall påverkan från verksamheter eller åtgärder bedömas utifrån riksdagens mål om gynnsam bevarandestatus på populationen och inte utifrån påverkan på individnivå. Mot bakgrund av detta är det viktigt att i utredningsarbetet och vid bedömning av påverkan fokusera på att skydda djurens fortplantningsområden och viloplatser samt att undvika påverkan på särskilt hotade arter med en negativ populationsutveckling, dvs arter vars population och bevarandestatus riskerar att påverkas negativt. Hackspettar I Sverige häckar regelbundet åtta arter av ar och av dessa förekommer fem arter som häckande i Varbergs kommun. Större och göktyta är på den svenska rödlistan listade som livskraftiga (LC) medan mindre, gröngöling och spillkråka vid den senaste klassningen 2015 är listade som nära hotade (NT). Spillkråka är utöver rödlistningen som nära hotad (NT), även upptagen i fågeldirektivets bilaga 1. Tidigare kunskap om området Ecocom utförde 2016 en naturvärdesinventering i den norra delen av Brunnsbergsskogen som gränsar till Susvindsspåret (Ecocom 2016). Under denna naturvärdesinventering observerades större och den biotop som inventerades, med skog som är lövdominerad, med förekomst av sumpigare parti samt med stående och liggande död ved, bedömdes vara lämplig häckbiotop för ar. En allmän sökning på Artportalen visar att sarterna spillkråka, gröngöling, större, mindre samt göktyta samtliga observerats inom projektområdet under häckningstid. Inventering av ar Brunnsbergsskogen-Stenåsa 2017 Sida 5 av 14

6 Metod Inventeringen utfördes under fyra dagar under perioden 22 maj 12 april 2017 (tabell 1). Perioden för inventering har i första hand valts för att observera ar i häckningstid och utifrån eventuella observationer dra slutsatser om arten häckar i projektområdet. Vid denna tid på året är ar som mest ljudliga med trumningar och lockrop för att locka till sig en partner, vilket gör dem enklare att lokalisera än under andra tider på året. Inventeraren rör sig genom projektområdet i långsamt tempo under morgon och förmiddag och då en sart observeras, markeras den med GPS-punkt och notering om art, kön samt aktivitet görs. Även övriga fågelarter utöver ar noteras och sammanställs i en artlista. Inventeringen genomförs vid goda väderförhållanden, då uppehållsväder och svaga till måttliga vindar råder. Tabell 1. Fältbesök i Brunnsbergsskogen-Stenåsa mars-april Datum Tid Inventerare Väder/kommentar :00-13:00 Per Österman +6 C, halvklart med solglimtar, måttlig vind från väst :00-13:00 Per Österman +8 C, mulet, svag vind från sydväst. Senare uppklarnande :00-13:00 Per Österman +9 C, klart till halvklart, måttlig vind från nordväst som senare vred mot norr :00-13:00 Per Österman +8 C, mulet och senare uppklarnande, måttlig vind från väst. Materiel Vid fältinventeringen har handkikare och kamera använts. Positioner har bestämts med en Garmin Dakota 20 GPS med Friluftskartan pro. Övrigt kartunderlag har utgjorts av terrängkarta. Rovfågelobservationer har digitaliserats i ArcGIS och finns tillgängliga som shapefiler. Nordvästra delen av Brunnsbergsskogen nära Västkustvägen. Foto: Per Österman Inventering av ar Brunnsbergsskogen-Stenåsa 2017 Sida 6 av 14

7 Resultat Inventeringen av ar i Brunnsbergsskogen-Stenåsa 2017 resulterade i observationer av tre arter av ar, nämligen större, mindre samt gröngöling (figur 3, tabell 2). Mindre och gröngöling är båda upptagna på den svenska rödlistan som nära hotade (NT), medan större är klassad som livskraftig (LC). Utöver ar observerades ytterligare 40 olika fågelarter vid besöken i Brunnsbergsskogen och i grönområdet vid Stenåsa (bilaga 1). Observationer av ar Totalt gjordes tio observationer av större och antalet observerade individer var minst fem stycken. I Brunnsbergsskogen (område A i figur 3) observerades tre olika större ar, vilka kunde separeras från varandra med ledning av könsskillnader i fjäderdräktens utseende samt genom att två av individerna var ringmärkta med aluminiumring på höger tars. Observationerna av större i område A är koncentrerade till den norra delen, där flest observationer av arten gjordes samt i områdets centrala delar mellan de anlagda dammarna Svarta havet och Vita havet. Vid Stenåsa (område B i figur 3) gjordes tre observationer av större. Observationerna vid Stenåsa rör minst två individer, då ett par observerades vid samma besök den 7 april. Mindre observerades med ett exemplar den 7 april, en hona som trummade centralt i grönområdet vid Stenåsa. Honan observerades sittande i en grövre sälg som har ett antal döda och halvdöda grenar. Efter en stund flög den mindre en österut till den björkdominerade östra delen av område B. En observation av gröngöling gjordes den 7 april, då den stöttes i Stenåsaområdets centrala delar och flög söderut ut ur projektområdet. Figur 3. Kartan visar observationer av ar som gjordes under inventeringen i mars-april Område markerat med A =Brunnsbergsskogen, område B =Stenåsaområdet. Inventering av ar Brunnsbergsskogen-Stenåsa 2017 Sida 7 av 14

8 Tabell 2. Observationer av ar vid inventering av Brunnsbergsskogen-Stenåsa Samtliga observationer har gjorts av Per Österman, Ecocom AB. ID i denna tabell korresponderar med ID i figur 3. ID Art Antal Kön Datum sweref99 N sweref99 E Kommentar 1 Större 2 Större 3 Större 4 Större 5 Större 6 Mindre 1 Hane Hane Ringmärkt med aluminiumring på höger tars. 1 Hane Ringmärkt på höger tars. 1 Hona Ringmärkt på höger tars. 1 Hane Omärkt individ. 1 Hona Trummade i sälg, flyttade sig sedan österut. 7 Gröngöling Större 9 Större 10 Större 11 Större 12 Större 1 Hona Hane Hona Hona Ringmärkt på höger tars. 1 Hane Ringmärkt på höger tars. Större som observerades i Brunnsbergsskogen under inventeringen Denna individ var märkt med aluminiumring på höger tars. Foto: Per Österman Inventering av ar Brunnsbergsskogen-Stenåsa 2017 Sida 8 av 14

9 Övriga fågelarter Under inventeringen av ar i området Brunnsbergsskogen-Stenåsa noterades även övriga fågelarter vid fältbesöken (bilaga 1). Totalt observerades 40 olika fågelarter, varav merparten av observationerna utgörs av sjungande och revirhävdande fåglar. Endast ett mindre antal av observationerna utgjordes av förbiflygande fåglar som uppenbart inte häckar i området. Bland de stationära och revirhävdande fågelarterna kan stare (VU), kungsfågel (VU) och gulsparv (VU) nämnas. Diskussion Strax innan inventeringen av ar vid Brunnsbergsskogen-Stenåsa påbörjades, justerades det trafikförslag som låg till grund för utförande av denna inventering. Justeringen innebär att en betydligt mindre del av Brunnsbergsskogen kan komma att påverkas av en ny planerad vägdragning. Huvudalternativet för ny vägdragning benämns alternativ Nord men i aktuell inventering har påverkansbedömning utgått från alternativ Syd vilket är ett vägdragningsalternativ som leder till ett större ingrepp i Brunnsbergsskogens nordvästra del. Inventeringen utfördes dock enligt de ramar som tidigare fastslagits, men med extra fokus på den mindre del av det nordvästligaste hörnet av Brunnsbergsskogen som kan komma att påverkas vid en eventuell exploatering. Resultatet av inventeringen visar att minst tre arter av ar förekommer inom projektområdet, att större är den vanligast förekommande sarten men att projektområdet även hyser mindre och gröngöling under häckningstid. Observationer av mindre och gröngöling samt förekomst av för de båda arterna visar att Stenåsaområdet (område B) har de förutsättningar som krävs för att de båda arterna ska kunna häcka i området. Dock kunde ingen häckning för arterna konstateras i området under inventeringen Gröngöling behöver grövre lövträd, gärna asp, där den hackar ut sitt bohål medan den mindre en kräver död eller halvdöd stående lövved för att kunna hacka ut sitt bohål. Dessa krav uppfylls av den biotop som finns i grönområdet vid Stenåsa och även om inga bohål påträffades får det förutsättas att de båda arterna kan häcka i området. I Brunnsbergsskogen (område A) observerades endast större, antalet par bedöms vara minst två. Ett par har revir i den nordligaste delen av området samt ett par finns troligen i de centrala delarna i anslutning till dammarna Svarta havet och Vita havet. I den del av Brunnsbergsskogen som kan komma att påverkas av den planerade vägdragningen och cirkulationsplatsen ( vägalternativ Syd, se figur 2) gjordes inga observationer av ar. Observationer av större gjordes i den nordvästra delen av Brunnsbergsskogen, varför det får ses som troligt att större ar ibland även vistas i den allra nordvästligaste delen av Brunnsbergsskogen som till viss del kan komma att påverkas av den planerade nya vägdragningen. Det förslag på ny vägdragning som benämns alternativ Syd, kommer att ta en mycket liten del av Brunnsbergsskogen i anspråk och kommer inte att hota arnas fortlevnad i Brunnsbergsskogen. I den del som kan beröras av vägalternativ Syd, finns mycket få grövre träd som lämpar sig som boträd för större. Grövre träd, främst björk, förkommer i närområdet något hundratal meter öster om korsningen Västkustvägen-Susvindsspåret. Den högre växtlighet som finns i anslutning till vägalternativ Syd, består främst av frisk yngre björk, sälg samt en mycket liten del död ved och bedöms därför vara för frisk samt för klen/tunn för att i dagsläget kunna hysa boplatser för ar. Ecocoms samlade bedömning är att det ingrepp i Brunnsbergsskogen som vägdragning alternativ Syd innebär, inte kommer att påverka populationen av ar i Brunnsbergsskogen negativt. Inventering av ar Brunnsbergsskogen-Stenåsa 2017 Sida 9 av 14

10 Rekommendationer Nedan presenteras information som belyser vilka delar av de inventerade områdena Brunnsbergsskogen och Stenåsaområdet som bedöms vara extra viktiga för ar med hänsyn till lämplig häckningsmiljö och områden för födosök. Ett antal skötselråd presenteras också. Brunnsbergsskogen Området Brunnsbergsskogen är lövdominerat med litet inslag av barrträd i form av gran och tall. I de delar som är lite sumpigare finns en del stående och liggande död ved. Den västra delen av den norra kanten av området som gränsar till Susvindsspåret var vid inventeringsbesöken förhållandevis sumpigt med stillastående vatten i ett dike som var översvämmat. I denna del finns grövre stående död ved och flera äldre bohål tillverkade av större under tidigare år påträffades. Vidare är de centrala delarna av området lämpliga för ar, speciellt området direkt öster om dammen Vita havet samt området norr om Svarta havet. Ett område som är torrt med tätt yngre trädskikt finns i de västra delarna i söder, väster om Svarta havet och bedöms inte vara lika attraktivt för ar som andra delar av Brunnsbergsskogen. - Då ett parti med skog norr om Susvindsspåret avverkats på senare tid bör försiktighet iakttas vid framtida projekt inom och i anslutning till Brunnsbergsskogen för att inte ytterligare minska ars och andra fågelarters livsmiljö. - Den sumpigare delen i norra kanten mot Susvindsspåret är värdefull för ar och andra fågelarter. Undvik därför rensning av diken och andra markavvattnande åtgärder. Området kan göras sumpigare. - Viktigt är att spara stående och liggande död ved samt att låta vindfällen ligga kvar. - Om träd avverkas kan högstubbar sparas. Bilden är tagen från Susvindsspåret västerut mot Västkustvägen. I vänster bildkant ses den norra delen av Brunnsbergsskogen som har sumpigare partier med lämplig häckbiotop för ar. Foto: Per Österman Inventering av ar Brunnsbergsskogen-Stenåsa 2017 Sida 10 av 14

11 Stenåsaområdet Grönområdet Stenåsaområdet är betydligt mindre än Brunnsbergsskogen men andelen lämplig häckningsbiotop för ar är hög, främst i den norra delen av området. I området sluttar marken i nordlig riktning och i de norra delarna finns ett sumpigt parti som var översvämmat vid tiden för inventeringsbesöken under våren Björk är det dominerande trädslaget i den norra delen men grov asp och klibbal förekommer också. Död ved, främst stående finns även i den norra delen. - De norra delarnas sumpiga karaktär utgör en värdefull biotop för ar och då området är förhållandevis litet, är det av stor vikt att ingen avverkning sker. - Viktigt är att dikning eller annan dränering av marken i den norra delen undviks så att området behåller sin sumpiga karaktär. - Den öppna marken i områdets södra delar fungerar som födosöksområde för större och gröngöling. Bra om skötsel utförs som tidigare i denna del av området. - Död ved i liggande och stående form samt högstubbar har sparats i den norra delen, vilket är bra åtgärder som gynnar ar. Fortsatt försiktig skötsel i samma linje rekommenderas. - Röjning av sly i den norra delen av området i anslutning till frisbeegolfbanan bör undvikas i den mån det går, för att den norra delen även ska erbjuda partier med tätare skyddande vegetation. En gång- och cykelbana slingrar sig genom den norra delen av Stenåsa grönområde som är ett sumpigt skogsparti med goda förutsättningar för flera arter av ar. Foto: Per Österman Inventering av ar Brunnsbergsskogen-Stenåsa 2017 Sida 11 av 14

12 Referenser ArtDatabanken Svenska rödlistan. Artskyddsförordning SFS (2007:845) Ecocom AB Naturvärdesinventering i Brunnsbergsskogen, Varbergs kommun Varbergs kommun Parker och grönområden. 4.cd2d5fa14102cb73ad8d9.html Handbok för artskyddsförordningen, del 1 och 2. Naturvårdsverket. 2009:2. Inventering av ar Brunnsbergsskogen-Stenåsa 2017 Sida 12 av 14

13 Bilaga 1. Påträffade fågelarter Brunnsbergsskogen (område A) Art Aktivitet Art Aktivitet Bergfink Kungsfågel Björktrast Blåmes Bofink Domherre Nötväcka Ringduva Rödhake Rödvingetrast Dubbeltrast Skata Entita Skrattmås Fiskmås Steglits Gransångare Gråsiska Stare Stenknäck Gråsparv Strandskata Gråtrut Större Gräsand Grönfink Grönsiska Gärdsmyg Järnsparv Kaja Koltrast Kråka Sånglärka Sädesärla Talgoxe Taltrast Trädkrypare Turkduva Vitkindad gås Inventering av ar Brunnsbergsskogen-Stenåsa 2017 Sida 13 av 14

14 Stenåsa (område B) Art Aktivitet Art Aktivitet Björktrast Blåmes Bofink Mindre Nötväcka Ringduva Dubbeltrast Rödhake Fiskmås Rödvingetrast Gransångare Gråsiska Skata Skrattmås Gräsand Stare Grönfink Gröngöling Grönsiska Gulsparv Gärdsmyg Kaja Koltrast Kråka Kungsfågel Steglits Stenknäck Strandskata Större Sädesärla Talgoxe Taltrast Trädkrypare Inventering av ar Brunnsbergsskogen-Stenåsa 2017 Sida 14 av 14