UNDERLAGSRAPPORT ARTSKYDD. Falköpings kommun, Västra Götalands län

Transkript

1 UNDERLAGSRAPPORT ARTSKYDD Västra stambanan, Göteborg-Skövde Punktinsatser för effektivare tågtrafik Förbigångsspår Falköping Falköpings kommun, Västra Götalands län Järnvägsplan

2 Trafikverket Postadress: Kruthusgatan 17, Göteborg E-post: Telefon: Dokumenttitel: Underlagsrapport Artskydd, Förbigångsspår Falköping Författare: Tyréns AB, Åsa Röstell Dokumentdatum: Projektnummer: Ärendenummer: TRV 2015/11770 Version: 1.5 Kontaktperson: Emma Stemme, Trafikverket Foto: Tyréns Illustration: Tyréns 2

3 Innehåll Inledning... 5 Övergripande områdesbeskrivning... 6 Planerade arbeten... 8 Etappbeskrivning... 8 Planerade arbeten som påverkar naturmiljön... 9 Kommunala planer Artskyddsarter och projektets påverkan Konflikter och samspel mellan olika skyddsåtgärder Sammanfattning skyddsåtgärder Referenser

4 4

5 Inledning Bakgrund och syfte I samband med projektet Förbigångsspår Falköping har denna underlagsrapport tagits fram som ett underlag till järnvägsplanen. Inom projektet har ett antal naturmiljöinventeringar genomförts (naturvärdesinventering, groddjursinventering, fågelinventering samt buskmusinventering). Vid dessa inventeringar har flera arter som är fridlysta enligt Artskyddsförordningen hittats. Denna underlagsrapport har som syfte att tydliggöra hur projektet påverkar dessa arter samt att föreslå skyddsåtgärder; för att utifrån detta bedöma hur fortsatt hantering enligt Artskyddsförordningen ska ske. Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen (2007:845) är en viktig del av Sveriges implementering av EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv. Enligt denna förordning är ett flertal arter fridlysta. Arterna kan vara fridlysta enligt 4, 5, 6, 7, 8 eller 9. 4 och 6 rör djur, 7 rör växter, 8 och 9 rör kärlväxter, mossor, lavar, svampar och alger. I detta projekt berörs arter som är skyddade enligt 4, 6 och 9. Den mest strikta paragrafen är 4 som innehåller förbud mot att skada och förstöra fortplantningsområden och viloplatser, utöver förbud mot att fånga, döda eller störa djur samt att samla in ägg. 6 innebär förbud mot att döda, skada och fånga individer av arten samt ta bort eller skada ägg, rom, larver och bon. 9 innebär förbud mot att gräva eller dra upp exemplar med rötterna samt att samla in exemplar för försäljning eller andra kommersiella ändamål. Dispensbestämmelserna beskrivs i 14 för 4 -arter och i 15 för 6 - och 9 - arter. För att få dispens enligt 14 krävs att projektet har ett allt överskuggande allmänintresse, att det inte finns någon annan lösning samt att dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos arten. Dispens enligt 15 kräver att det inte finns någon annan lämplig lösning och att dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus. 5

6 Övergripande områdesbeskrivning Området ligger i ett öppet, storskaligt odlingslandskap strax utanför Falköping (figur 1). Öster om området ligger industriområdet Marjarp med bland annat en omlastningscentral, och väster om ligger ett mindre område med kolonilotter. Norr om området ligger byn Friggeråker och i söder avgränsas området av väg 184. Området består av öppen åkermark samt en sumpskog. Mellan järnvägen och industriområdet finns anlagda dammar. Vattentillförseln till dammarna sker via en bäck söderifrån samt från dag- och dräneringsvatten. Från dammarna rinner vattnet ut via Markabäcken till ån Slafsan. I området finns ett antal generella biotopskydd såsom stenmurar, odlingsrösen och öppna diken. Inom området finns inga skyddade områden, men sumpskogen väster om järnvägen ingår i våtmarksinventeringen och har klassats som ett klass 2-objekt i kommunens naturvårdsprogram. I närheten finns ytterligare två objekt som är utpekade i kommunens naturvårdsprogram; en artrik betesmark och ett rikkärr. Figur 1. Karta över inventerat område samt kommunala naturvårdsobjekt. Utredningsområde syftar på områden som omfattas av projektet, men som inte kunnat inventeras på grund av dålig väderlek. 6

7 För att ge en överblick över resultatet av de inventeringar som har utförts har de artfynd och värdefulla områden som hittats sammanställts (figur 2). För ytterligare information hänvisas till Naturvärdesinventeringen (Röstell 2016). Figur 2. Naturvärdesobjekt, generella biotopskydd och artfynd Förbigångsspår Falköping. För mer information om naturvärdesobjekt och generella biotopskydd hänvisas till Naturvärdesinventeringen (Röstell 2016). 7

8 Planerade arbeten Projektet med att anlägga förbigångsspår innebär flera olika moment som riskerar att påverka arter skyddade enligt Artskyddsförordningen (figur 3). Figur 3. Planerade åtgärder Förbigångsspår Falköping som riskerar att påverka någon/flera av artskyddsarterna. Etappbeskrivning Projektets järnvägsplan bedöms kunna fastställas under hösten 2017 och produktion planeras till Trafikverket kommer efter pågående skede med systemhandling och järnvägsplan att göra en upphandling av entreprenadarbetena med målet att ha ett entreprenadkontrakt tidigt I pågående skede görs en övergripande etappbeskrivning och utbyggnadsordning samt en planering av eventuella skyddsåtgärder i form av tidsstyrning av arbetena. Under den inledande entreprenadtiden då planering och projektering utförs kan inledande etableringsarbeten utanför det befintliga spårområdet påbörjas, såsom avverkning, röjning, vegetationsavtagning och anläggande av 8

9 etableringsytor samt byggvägar. Med start sommaren 2019 kan sedan de egentliga anläggningsarbetena starta. För arbetena planeras kortare totalavstängningar (över en helg) samt perioder med enkelspårsdrift på ömsom det ena spåret, ömsom det andra. Arbetena i spår bedrivs etappvis med bland annat urgrävning av torv och breddning av bankroppen. Arbetena som kräver totalavstängning eller enkelspårsdrift planeras till perioden mellan midsommar och skolstarten, den period då det är minst trafik. Under hela byggtiden pågår kompletterande arbeten med de nya spåren, kontaktledning, signaler och tele. Efter inkoppling och ibruktagning av de nya spåren återstår avslutande arbeten, återställande av mark och avetablering. Hela entreprenadtiden beräknas pågå drygt 1,5 år. I detta projekt medger tidplanen att det parallellt med framtagande av förfrågningsunderlag för den egentliga entreprenaden kan utföras förebyggande skyddsåtgärder. Det kan bli aktuellt att minska påverkan på skyddsvärda arter av de permanenta markanspråken och själva byggnadsarbetena genom att skapa ersättningsmiljöer i förväg. Arbeten med till exempel flytt av stenmurar, nyetablering av vegetationsytor, nya diken och dammar, dikesomgrävning etc. kan utföras med stöd av fastställd järnvägsplan under Trafikverket skulle också i samarbete med kommunen kunna vidta åtgärder på kommunens mark redan 2017 före fastställd järnvägsplan. Kommunens arbete med genomförande av gällande detaljplan för verksamhetsområde pågår, liksom kommunalt planarbete för fortsatt utveckling, och Trafikverket ser goda möjligheter till samordning Planerade arbeten som påverkar naturmiljön De skyddade arterna och deras biotoper påverkas av flera av de planerade arbetsmomenten. Under hela byggperioden riskerar arbetsfordon att köra ihjäl de arter som är marklevande. Trädsäkringen minskar arealen sumpskog; området 20 meter från ny spårmitt trädsäkras. Avbaning av massor inför anläggandet av byggvägar och etableringsytor gör att vegetation försvinner, till exempel vegetationen i järnvägsdikena. Anläggandet av byggvägar längs befintligt spår och i förlängningen en breddad bankropp innebär att befintliga järnvägsdiken försvinner. Nya diken anläggs längs med de nya spåren. Avbaning av massor innebär också att djur riskerar att dödas, framför allt om det sker när djur ligger i dvala i marken. Breddningen av bankroppen innebär att tre odlingsrösen och delar av fyra stenmurar behöver tas bort. Ett öppet dike kommer att förkortas. Om föreslagen byggväg vid koloniområdet innebär breddning av befintlig väg eller anläggande av mötesplatser riskerar ytterligare en stenmur att påverkas. 9

10 Under den tid etableringsytorna används kommer arealen åkermark att vara mindre. Denna mark återställs efter att arbetena är avslutade. Buller och störningar i form av ljus och rörelser i området bedöms inte påverka artskyddsarterna och tas därför inte upp här. Kommunala planer Falköpings kommun har planer på att exploatera området runt järnvägen. Två detaljplaner på östra sidan har antagits (Friggeråker 25:8 m.fl.) och dispens från det generella biotopskyddet har beviljats av länsstyrelsen. Planerna har inte hanterat de artskyddsarter som finns i området. Enligt kommunens översiktsplan finns tankar om ytterligare exploateringar i området. Detaljplanerna innebär terminalverksamhet, hårdgjorda ytor, att biotoper försvinner och att generella biotopskydd flyttas öster ut. 10

11 Artskyddsarter och projektets påverkan De fynd av arter som är skyddade enligt Artskyddsförordningen visas i figur 4. I detta kapitel presenteras arterna var för sig med en beskrivning av hur projektet riskerar att påverka respektive art. För varje art har en bedömning av förekomsten i området gjorts; 1-5 där 1 är allmän och 5 är mycket sällsynt (enstaka par/individer). Konsekvensbedömning har gjorts både med och utan skyddsåtgärder då skyddsåtgärderna ännu inte är beslutade. För de arter som är skyddade enligt 6 har endast skyddsåtgärder som minskar dödligheten tagits med. Eftersom biotopförbättrande åtgärder som föreslås för 4 -arter kan gynna även 6 - arter, samt att en skyddsåtgärd kan gynna flera arter, görs en sammanfattning av alla skyddsåtgärder i kapitlet Sammanfattning skyddsåtgärder. Figur 4. Fynd av artskyddsarter Förbigångsspår Falköping 11

12 Groddjur Mindre vattensalamander Lissotron vulgaris. Arten är skyddad enligt 6. Mindre vattensalamander parar sig i vatten under april-juni, under sommaren lever ynglen i vattnet och de vuxna djuren rör sig i landskapet för att på hösten (oktober) gå i dvala på land eller ibland i vatten. När arten lever i vatten är den aktiv även dagtid, men när den lever på land rör den sig endast nattetid. Arten kan vandra långt. Arten inom planområdet Mindre vattensalamander har inom planområdet sitt födosöksområde i gräsområdena, områden med högörtvegetation, dikena och sumpskogen. Övervintring sker i frostfria, fuktiga hålor till exempel i dikena, sumpskogen, örtbevuxna områden, stenmurarna och rösena. Arten fortplantar sig i kommunens dagvattendammar. Vid groddjursinventeringen 2016 hittades sju exemplar av arten i dammen (tre hanar och fyra honor). Småspigg finns i dammen vilket innebär att förutsättningarna för mindre vattensalamander i dammen inte är så goda. Artens bedömda förekomst i området är 4. Konsekvenser utan skyddsåtgärder Individer riskerar att oavsiktligt dödas vid trädsäkringen, när byggvägar och etableringsytor anläggs, och vid borttagande av stenmurar, rösen och diken. Arten befinner sig i planområdet under hela året, men minst risk för påverkan bör vara under fortplantningstiden då många individer befinner sig i dammen. Vid övriga markarbeten är risken att döda individer betydligt mindre, men enstaka individer kan köras ihjäl även då. Effekten blir att antalet individer i den lokala populationen tillfälligt kan minska något. Dödligheten bedöms vara på en sådan nivå att artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt, inte påverkas. Möjliga skyddsåtgärder För att minska projektets påverkan avseende dödlighet för mindre vattensalamander föreslås följande skyddsåtgärder: - Arbetet med att trädsäkra och att etablera byggvägar och etableringsytor bör ske i maj-juni då de flesta av djuren är i dammen för att fortplanta sig. - De odlingsrösen och delar av stenmurar som behöver tas bort bör flyttas under maj-juni då de flesta djuren är i dammen för att fortplanta sig. - Flytt av diken bör ske i maj-juni då de flesta av djuren är i dammen för att fortplanta sig. - Övriga markarbeten bör ske under oktober till mars då mindre vattensalamander ligger i dvala, för att minska risken för ihjälkörning. Preliminära konsekvenser med skyddsåtgärder Nedanstående bedömning av påverkan-effekt-konsekvens är beroende av att alla skyddsåtgärder ovan genomförs. Om någon av skyddsåtgärderna tas bort kan bedömningen behöva ändras. 12

13 Individer riskerar att dödas vid trädsäkringen, när byggvägar och etableringsytor anläggs, och vid borttagande av stenmurar, rösen och diken och i viss utsträckning vid övriga markarbeten; men i mindre utsträckning än utan skyddsåtgärder. Effekten blir att antalet individer i den lokala populationen tillfälligt kan minska något. Dödligheten bedöms vara på en sådan nivå att artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt inte påverkas. Kumulativa effekter Det finns ingen kunskap om huruvida arten finns i omkringliggande landskap. Dock görs bedömningen att kommunens planer kan innebära att förutsättningarna för mindre vattensalamander försämras. En stor andel av de födosöks- och övervintringsområden som finns idag öster om järnvägen försvinner. Stenmurar flyttas öster ut vilket innebär att individerna som fortplantar sig i dammen inte kommer att ha någon koppling till dessa. De delar av stenmurarna som Trafikverket påverkar och som föreslås flyttas är endast en liten del av stenmurarna i fråga. Det är oklart när kommunen planerar att utföra sin flytt av stenmurar. Gynnsam bevarandestatus för den lokala populationen bedöms påverkas negativt av kommunens planer. 13

14 Vanlig padda Bufo bufo. Arten är skyddad enligt 6. Vanlig padda vaknar ur sin dvala i mars och parar sig i april(-maj), under våren och sommaren utvecklas ynglen i vattnet medan de vuxna djuren rör sig i landskapet; djuren övervintrar på land från cirka september-oktober. Vanlig padda är nattaktiv, men vid regnigt väder kan den födosöka även dagtid. Arten inom planområdet Artens födosöksområde är i gräsområdena, områden med högörtsvegetation, dikena och sumpskogen. Övervintring sker i frostfria, fuktiga hålor t.ex. i dikena, sumpskogen, örtbevuxna områden, stenmurarna och rösena. Fortplantning sker i kommunens dagvattendammar. Vid groddjursinventeringen 2016 hittades cirka 15 paddor som spelade i dammen. Artens bedömda förekomst i området är 3. Konsekvenser utan skyddsåtgärder Individer riskerar att oavsiktligt dödas vid trädsäkringen, när byggvägar och etableringsytor anläggs, och vid borttagande av stenmurar, rösen och diken. Arten befinner sig i planområdet under hela året, men minst risk för påverkan bör vara under fortplantningstiden då många individer befinner sig i dammen. Vid övriga markarbeten är risken att döda individer betydligt mindre, men enstaka individer kan köras ihjäl även då. Effekten blir att antalet individer i den lokala populationen tillfälligt kan minska något. Dödligheten bedöms vara på en sådan nivå att artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt, inte påverkas. Möjliga skyddsåtgärder För att minska projektets påverkan avseende dödlighet för vanlig padda föreslås följande skyddsåtgärder: - Arbetet med att trädsäkra och att etablera byggvägar och etableringsytor bör ske i april-maj då de flesta av djuren är i dammen för att fortplanta sig. - De odlingsrösen och delar av stenmurar som behöver tas bort bör flyttas under april-maj då de flesta djuren är i dammen för att fortplanta sig. - Flytt av diken bör ske i april-maj då de flesta av djuren är i dammen för att fortplanta sig. - Övriga markarbeten bör ske under oktober till mars då vanlig padda ligger i dvala, för att minska risken för ihjälkörning. Preliminära konsekvenser med skyddsåtgärder Nedanstående bedömning av påverkan-effekt-konsekvens är beroende av att alla möjliga skyddsåtgärder ovan genomförs. Om någon av skyddsåtgärderna tas bort måste bedömningen göras om. Individer riskerar att dödas vid trädsäkringen, när byggvägar och etableringsytor anläggs, och vid borttagande av stenmurar, rösen och diken och i viss utsträckning vid övriga markarbeten; men risken är mindre än utan skyddsåtgärder. Effekten blir att antalet individer i den lokala populationen 14

15 tillfälligt kan minska något. Dödligheten bedöms vara på en sådan nivå att artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt inte påverkas. Kumulativa effekter Det finns ingen kunskap om huruvida arten finns i omkringliggande landskap. Dock görs bedömningen att kommunens planer kan innebära att förutsättningarna för vanlig padda försämras. En stor andel av de födosöks- och övervintringsområden som finns idag öster om järnvägen försvinner. Stenmurar flyttas öster ut vilket innebär att individerna som fortplantar sig i dammen inte kommer att ha någon koppling till dessa. De delar av stenmurar som Trafikverket påverkar och som föreslås flyttas är endast en liten del av stenmurarna i fråga. Det är oklart när kommunen planerar att utföra sin flytt av stenmurar. Gynnsam bevarandestatus för den lokala populationen bedöms påverkas negativt av kommunens planer. 15

16 Vanlig groda eller åkergroda Rana sp. Skyddade enligt 6 (vanlig groda) eller 4 (åkergroda). Eftersom det är oklart vilken av arterna det är, hanteras den som den mest strikt skyddade arten (åkergroda). Vanlig groda/åkergroda vaknar ur sin dvala i mars-april (åkergrodan är något senare än vanlig groda) och parar sig i april-maj. Ynglen lever i vattnet under våren och sommaren medan de vuxna djuren rör sig i landskapet. På hösten går djuren i dvala (cirka september-oktober). Arten är mest aktiv under den mörka halvan av dygnet, främst i skymning och gryning. Vid fuktigt väder kan den även vara aktiv på dagen. Arten inom planområdet Födosöksområde för arten är i gräsområdena, områdena med högörtsvegetation, dikena och sumpskogen. Övervintring sker troligtvis i första hand i kommunens dagvattendamm, men även i frostfria, fuktiga hålor såsom i dikena, sumpskogen, örtbevuxna områden och stenmurarna och rösena. Fortplantning sker i kommunens dagvattendammar. Vid groddjursinventeringen 2016 hittades grodyngel (som ej kunde artbestämmas) i dammen. Bedömningen är att leken är relativt begränsad i dammen, troligen färre än 5-10 lekande individer. Artens bedömda förekomst i området är 4. Konsekvenser utan skyddsåtgärder Individer riskerar att oavsiktligt dödas vid trädsäkringen, när byggvägar och etableringsytor anläggs, och vid borttagande av stenmurar, rösen och diken. Arten befinner sig i planområdet under hela året, men minst risk för påverkan bör vara under fortplantningstiden då många individer befinner sig i dammen eller vintertid då sannolikt en stor del av populationen övervintrar i dammen. Vid övriga markarbeten är risken att döda individer betydligt mindre, men enstaka individer kan köras ihjäl även då. Ett antal biotoper som fungerar som vilo-/övervintringsplatser i dammens närområde försvinner eller minskar; kortare delar av stenmurar och ett dike, odlingsrösen, järnvägsdikena och delar av sumpskogen. Effekten blir att antalet individer i den lokala populationen tillfälligt kan minska något. Dödligheten bedöms vara på en sådan nivå att artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt, inte påverkas. Biotopförstörelsen innebär en negativ påverkan men inte i en sådan utsträckning så att artens bevarandestatus påverkas. Möjliga skyddsåtgärder För att minska projektets påverkan på vanlig groda/åkergroda föreslås följande skyddsåtgärder: - Arbetet med att trädsäkra och att etablera byggvägar och etableringsytor bör ske i april-maj då de flesta av djuren är i dammen för att fortplanta sig. - De odlingsrösen och delar av stenmurar som behöver tas bort, bör flyttas under april-maj då de flesta djuren är i dammen för att fortplanta sig. Murarna och rösena bör flyttas till en fuktig plats i närheten och gärna grävas ner något i marken. - Flytt av diken bör ske i april-maj då de flesta av djuren är i dammen för att fortplanta sig. 16

17 - Övriga markarbeten bör ske under oktober till mars då djuren ligger i dvala, för att minska risken för ihjälkörning. - Vegetationen i järnvägsdikena bör återskapas. Preliminära konsekvenser med skyddsåtgärder Nedanstående bedömning av påverkan-effekt-konsekvens är beroende av att alla möjliga skyddsåtgärder ovan genomförs. Om någon av skyddsåtgärderna tas bort måste bedömningen göras om. Individer riskerar att dödas vid trädsäkringen, när byggvägar och etableringsytor anläggs. De riskerar också att dödas vid borttagande av stenmurar, rösen och diken och i viss utsträckning under övriga markarbeten. Men dödligheten blir lägre än utan skyddsåtgärder. Artens vilo- /övervintringsplatser återskapas med hjälp av skyddsåtgärder. Effekten blir att antalet individer i den lokala populationen tillfälligt kan minska något, men att ingen förlust av biotoper för vilo-/övervintringsplatser sker. Arten har fortsatt tillgång till vilo-/övervintringsplatser och dödligheten bedöms vara på en sådan låg nivå att artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt inte påverkas. Kumulativa effekter Det finns ingen kunskap om huruvida arten finns i omkringliggande landskap. Dock görs bedömningen att kommunens planer kan innebära att förutsättningarna för vanlig groda/åkergroda försämras. En stor andel av de födosöks- och övervintringsområden som finns idag öster om järnvägen försvinner. Stenmurar flyttas öster ut vilket innebär att individerna som fortplantar sig i dammen inte kommer att ha någon koppling till dessa. De delar av stenmurar som Trafikverket påverkar och som föreslås flyttas är endast en liten del av stenmurarna i fråga. Det är oklart när kommunen planerar att utföra sin flytt av stenmurar. Gynnsam bevarandestatus för den lokala populationen bedöms påverkas negativt av kommunens planer. 17

18 Kräldjur Skogsödla Zootoca vivipara. Arten är skyddad enligt 6. Skogsödla övervintrar från september till marsapril. Parning sker i april-maj och ungarna föds färdigutvecklade i juli-augusti. Arten är dagaktiv och anses vara stationär. Arten inom planområdet Fortplantning, födosök och övervintring sker i kantzoner, gräsmarker, stenmurar, rösen och bryn. Övervintring sker i hålor på frostfritt djup. Vid buskmusinventeringen noterades två skogsödlor vid stenmurar samt en i sumpskogen. Artens bedömda förekomst i området är 3. Konsekvenser utan skyddsåtgärder Individer riskerar att oavsiktligt dödas vid trädsäkringen, när byggvägar och etableringsytor anläggs, och vid borttagande av stenmurar, rösen och diken. Arten befinner sig i planområdet under hela året. Vid övriga markarbeten är risken att döda individer betydligt mindre. Effekten blir att antalet individer i den lokala populationen tillfälligt kan minska något. Dödligheten bedöms vara på en sådan nivå att artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt, inte påverkas. Möjliga skyddsåtgärder För att minska projektets påverkan avseende dödlighet för skogsödla föreslås följande skyddsåtgärder: - Arbetet med trädsäkring, att etablera byggvägar och etableringsytor samt själva anläggnings- och byggarbetena bör ske mellan april till oktober då djuren är vakna och det finns en chans att de skräms iväg. - De odlingsrösen och delar av stenmurar som behöver tas bort, bör flyttas under april-september då djuren inte ligger i dvala. - Flytt av diken bör ske april-oktober då de flesta av djuren är vakna och det finns en chans att de skräms iväg. - Övriga markarbeten bör ske under oktober till mars då djuren ligger i dvala, för att minska risken för ihjälkörning. Preliminära konsekvenser med skyddsåtgärder Nedanstående bedömning av påverkan-effekt-konsekvens är beroende av att alla möjliga skyddsåtgärder ovan genomförs. Om någon av skyddsåtgärderna tas bort måste bedömningen göras om. Individer riskerar att dödas vid trädsäkringen, när byggvägar och etableringsytor anläggs. De riskerar också att dödas vid borttagande av stenmurar, rösen och diken och i viss utsträckning vid övriga markarbeten. Men dödligheten blir lägre än utan skyddsåtgärder. Effekten blir att antalet individer i den lokala populationen tillfälligt kan minska något. Dödligheten bedöms vara på en sådan nivå att artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt, inte påverkas. 18

19 Kumulativa effekter Det finns ingen kunskap om huruvida arten finns i omkringliggande landskap. Dock görs bedömningen att kommunens planer kan innebära att förutsättningarna för skogsödla försämras. En stor andel av de födosöks- och övervintringsområden som finns idag öster om järnvägen försvinner. Stenmurar flyttas öster ut vilket innebär att individerna som fortplantar sig i dammen inte kommer att ha någon koppling till dessa. De delar av stenmurar som Trafikverket påverkar och som föreslås flyttas är endast en liten del av stenmurarna i fråga. Det är oklart när kommunen planerar att utföra sin flytt av stenmurar. Gynnsam bevarandestatus för den lokala populationen bedöms påverkas negativt av kommunens planer. 19

20 Vanlig snok Natrix natrix. Arten är skyddad enligt 6. Vanlig snok övervintrar från september-oktober till mars-april och parar sig i april-maj, ungarna kläcks i slutet av augusti början av september. Arten är dagaktiv. Arten inom planområdet Fortplantningsplatser är komposthögar och andra varma områden. Det är oklart var dessa finns i projektområdets närhet men de kan eventuellt finnas i det närliggande koloniområdet. Födosöksområde för arten är i kommunens dagvattendammar, gräsområdena, områden med högörtsvegetation, dikena och sumpskogen. Övervintring sker i markhålor i sumpskogen och andra frostfria platser, till exempel sorkhål. En (1) snok hittades vid naturvärdesinventeringen Artens bedömda förekomst i området är 3. Konsekvenser utan skyddsåtgärder Individer riskerar att oavsiktligt dödas vid trädsäkringen, när byggvägar och etableringsytor anläggs, och vid borttagande av stenmurar, rösen och diken. Arten befinner sig i planområdet under hela året. Vid övriga markarbeten är risken att döda individer betydligt mindre. Effekten blir att antalet individer i den lokala populationen tillfälligt kan minska något. Dödligheten bedöms vara på en sådan nivå att artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt, inte påverkas. Möjliga skyddsåtgärder För att minska projektets påverkan avseende dödlighet för vanlig snok föreslås följande skyddsåtgärder: - Arbetet med trädsäkring, att etablera byggvägar och etableringsytor samt själva anläggnings- och byggarbetena bör ske mellan april till oktober då djuren är vakna och det finns en chans att de skräms iväg. - De odlingsrösen och delar av stenmurar som behöver tas bort, bör flyttas under april-september då djuren inte ligger i dvala. - Flytt av diken bör ske april-oktober då de flesta av djuren är vakna och det finns en chans att de skräms iväg. - Övriga markarbeten bör ske under oktober till mars då djuren ligger i dvala, för att minska risken för ihjälkörning. Preliminära konsekvenser med skyddsåtgärder Nedanstående bedömning av påverkan-effekt-konsekvens är beroende av att alla möjliga skyddsåtgärder ovan genomförs. Om någon av skyddsåtgärderna tas bort måste bedömningen göras om. Individer riskerar att dödas vid trädsäkringen, när byggvägar och etableringsytor anläggs. De riskerar också att dödas vid borttagande av stenmurar, rösen och diken och i viss utsträckning vid övriga markarbeten. Men dödligheten blir lägre än utan skyddsåtgärder. Effekten blir att antalet individer i den lokala populationen tillfälligt kan minska något. Dödligheten bedöms vara på en sådan nivå att artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt, inte påverkas. 20

21 Kumulativa effekter Det finns ingen kunskap om huruvida arten finns i omkringliggande landskap. Dock görs bedömningen att kommunens planer kan innebära att förutsättningarna för vanlig snok försämras. En stor andel av de födosöks- och övervintringsområden som finns idag öster om järnvägen försvinner. Stenmurar flyttas öster ut vilket innebär att individerna som fortplantar sig i dammen inte kommer att ha någon koppling till dessa. De delar av stenmurar som Trafikverket påverkar och som föreslås flyttas är endast en liten del av stenmurarna i fråga. Det är oklart när kommunen planerar att utföra sin flytt av stenmurar. Gynnsam bevarandestatus för den lokala populationen bedöms påverkas negativt av kommunens planer. 21

22 Fåglar Begreppet häckningstid avser här perioden från det att bobygge påbörjas till dess att sista kullen är någotsånär självständiga (i enlighet med Handbok för artskyddsförordningen). För varje fågelart anges häckningskriterier på skala 1-20; 1-4 innebär möjlig häckning, 5-10 innebär trolig häckning och säker häckning. Buskskvätta Saxicola rubetra. Arten är skyddad enligt 4. Buskskvätta häckar maj till juli i busk- och trädmiljöer i anknytning till vattensamlingar. Arten inom planområdet Vid fågelinventeringen 2016 noterades ett par (spel/sång) på åkrarna intill dammarna (häckningsindikation 5 Trolig). Artens bedömda förekomst i området är 4. Konsekvenser utan skyddsåtgärder Vid trädsäkringen och då byggvägar och etableringsytor anläggs kan enstaka häckningsplatser försvinna. Om detta sker under artens häckningstid kan bo med ägg eller ungar i förstöras. Effekten blir att enstaka häckningar kan gå om intet. Artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt påverkas inte. Möjliga skyddsåtgärder För att minska risken för att bo med ägg eller ungar förstörs föreslås följande skyddsåtgärder: - Arbetet med trädsäkring och att etablera byggvägar och etableringsytor bör inte ske under artens häckningsperiod; dvs. mellan maj-juli. - Vid trädsäkringen bör buskar och snår sparas för att bevara möjliga häckningsmiljöer. - Återetablering av vegetation i järnvägsdikena bör ske för att återskapa möjliga häckningsmiljöer. Preliminära konsekvenser med skyddsåtgärder När trädsäkring sker och byggvägar och etableringsytor anläggs kan enstaka häckningsplatser försvinna. Men inga bon med ägg eller ungar riskerar att förstöras då det sker utanför artens häckningsperiod. Eftersom buskar bevaras vid trädsäkringen och vegetationen i järnvägsdikena återskapas försvinner en mindre andel möjliga häckningsmiljöer än utan skyddsåtgärder. Effekten blir att enstaka häckningar möjligtvis inte blir av det år då buskmiljöerna är färre. Artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt bedöms inte påverkas. Kumulativa effekter Det finns ingen kunskap om huruvida arten finns i omkringliggande landskap. Dock görs bedömningen att kommunens planer inte innebär ytterligare negativ påverkan på arten då området kring dammarna ska sparas och är planerade som naturmark. Någon ytterligare negativ påverkan på artens bevarandestatus på grund av kommunens planer bedöms inte ske. 22

23 Gulsparv Emberiza citrinella. Arten är skyddad enligt 4. Gulsparv häckar april till augusti på marken i snåriga och täta skogs- eller buskområden. Arten inom planområdet Vid fågelinventeringen 2016 noterades gulsparv på åkrarna intill sumpskogen (häckningsindikation 5 Trolig). Artens bedömda förekomst i området är 3. Konsekvenser utan skyddsåtgärder När trädsäkring utförs och etableringsytor och byggvägar anläggs kan enstaka häckningsplatser försvinna. Om detta sker under artens häckningstid kan då bo med ägg eller ungar i förstöras. Effekten blir att enstaka häckningar kan gå om intet. Artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt påverkas inte. Möjliga skyddsåtgärder För att minska risken för att bo med ägg eller ungar förstörs föreslås följande skyddsåtgärder: - Arbetet med trädsäkring och att etablera byggvägar och etableringsytor bör inte ske under artens häckningsperiod; dvs. mellan april-augusti. - Vid trädsäkringen bör buskar och snår sparas för att bevara möjliga häckningsmiljöer. - Återetablering av vegetation i järnvägsdikena bör ske för att återskapa möjliga häckningsmiljöer. Preliminära konsekvenser med skyddsåtgärder När byggvägar och etableringsytor anläggs och trädsäkring utförs kan enstaka häckningsplatser försvinna. Men inga bon med ägg eller ungar riskerar att förstöras då det sker utanför artens häckningsperiod. Eftersom buskar bevaras vid trädsäkringen och vegetationen i järnvägsdikena återskapas försvinner en mindre andel möjliga häckningsmiljöer än utan skyddsåtgärder. Effekten blir att enstaka möjliga häckningsmiljöer kan försvinna. Artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt bedöms inte påverkas. Kumulativa effekter Det finns ingen kunskap om huruvida arten finns i omkringliggande landskap. Dock görs bedömningen att kommunens planer innebär ytterligare negativ påverkan på arten då planområdet till stor del hårdgörs (vilket innebär att häckningsmiljöer kan försvinna). De kumulativa effekterna bedöms innebära en liten negativ påverkan på artens bevarandestatus. 23

24 Entita Poecile palustris. Arten är skyddad enligt 4. Entita häckar april till juni i lövskog i håligheter i träd. Arten inom planområdet Vid fågelinventeringen 2016 noterades entita i sumpskogen (häckningsindikation 5 Trolig). Artens bedömda förekomst i området är 3. Konsekvenser utan skyddsåtgärder När trädsäkring utförs i sumpskogen kan enstaka häckningsplatser försvinna. Om detta sker under artens häckningstid kan då bo med ägg eller ungar i förstöras. Effekten blir att enstaka häckningar kan gå om intet. Artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt påverkas inte. Möjliga skyddsåtgärder För att minska risken för att bo med ägg eller ungar förstörs samt att möjliga häckningsplatser bevaras föreslås följande skyddsåtgärder: - Arbetet med trädsäkring bör inte ske under artens häckningsperiod; dvs. mellan april-juni. - Vid trädsäkringen bör högstubbar och buskar/snår sparas för att bevara möjliga häckningsmiljöer. Preliminära konsekvenser med skyddsåtgärder När trädsäkring utförs kan enstaka häckningsplatser försvinna. Men inga bon med ägg eller ungar riskerar att förstöras då det sker utanför artens häckningsperiod. Eftersom högstubbar och buskar bevaras vid trädsäkringen försvinner en mindre andel möjliga häckningsmiljöer än utan skyddsåtgärder. Effekten blir att enstaka möjliga häckningsmiljöer kan försvinna. Artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt bedöms inte påverkas. Kumulativa effekter Det finns ingen kunskap om huruvida arten finns i omkringliggande landskap. Dock görs bedömningen att kommunens planer inte innebär ytterligare negativ påverkan på arten eftersom artens häckningsmiljöer inte bedöms finnas inom detaljplaneområdet. 24

25 Fisktärna Sterna hirundo. Arten är skyddad enligt 4. Fisktärna häckar från sen april till tidig augusti på plan, öppen glest gräsbevuxen mark, gärna i fjolårsvass. Arten inom planområdet Vid fågelinventeringen 2016 noterades två par med fisktärna födosökande och spelande vid dammarna (häckningsindikator 6 Trolig). Artens bedömda förekomst i området är 4. Konsekvenser utan skyddsåtgärder Projektet innebär ingen risk för påverkan på artens fortplantningsområde, då inte dammen påverkas. Artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt påverkas inte. Möjliga skyddsåtgärder Inga skyddsåtgärder bedöms behövas. Kumulativa effekter Det finns ingen kunskap om huruvida arten finns i omkringliggande landskap. Dock görs bedömningen att kommunens planer heller inte bedöms ge några negativa effekter då dammen och området kring den bevaras som naturmark. 25

26 Järnsparv Prunella modularis. Arten är skyddad enligt 4. Järnsparv häckar från sen april till juli i snåriga skogspartier. Arten inom planområdet Vid fågelinventeringen 2016 noterades järnsparv sjungandes i sumpskogen (häckningsindikator 5 Trolig). Artens bedömda förekomst i området är 4. Konsekvenser utan skyddsåtgärder När trädsäkring utförs och etableringsytor och byggvägar anläggs kan enstaka häckningsplatser försvinna. Om detta sker under artens häckningstid kan då bo med ägg eller ungar i förstöras. Effekten blir att enstaka häckningar kan gå om intet. Artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt påverkas inte. Möjliga skyddsåtgärder För att minska risken för att bo med ägg eller ungar förstörs samt att möjliga häckningsplatser bevaras föreslås följande skyddsåtgärder: - Arbetet med trädsäkring och att etablera byggvägar och etableringsytor bör inte ske under artens häckningsperiod; dvs. mellan april-juli. - Vid trädsäkringen bör buskar och snår sparas för att bevara möjliga häckningsmiljöer. - Återetablering av vegetation i järnvägsdikena bör ske för att återskapa möjliga häckningsmiljöer. Preliminära konsekvenser med skyddsåtgärder När byggvägar och etableringsytor anläggs och trädsäkring utförs kan enstaka häckningsplatser försvinna. Men inga bon med ägg eller ungar riskerar att förstöras då det sker utanför artens häckningsperiod. Eftersom buskar bevaras vid trädsäkringen och vegetationen i järnvägsdikena återskapas försvinner en mindre andel möjliga häckningsmiljöer än utan skyddsåtgärder. Effekten blir att enstaka möjliga häckningsmiljöer kan försvinna. Artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt bedöms inte påverkas. Kumulativa effekter Det finns ingen kunskap om huruvida arten finns i omkringliggande landskap. Dock görs bedömningen att kommunens planer innebär ytterligare negativ påverkan på arten då planområdet till stor del hårdgörs (vilket innebär att häckningsmiljöer kan försvinna). De kumulativa effekterna bedöms innebära en liten negativ påverkan på artens bevarandestatus. 26

27 Rosenfink Carpodacus erythrinus. Arten är skyddad enligt 4. Rosenfink häckar från sen maj till mitten av juli på fuktiga ängar, i parker, buskrika landskap, våtmarksskogar och fruktträdgårdar. Arten inom planområdet Vid fågelinventeringen 2016 noterades ett par spelande/sjungande på omkringliggande marker vid dammarna (häckningsindikation 3 Möjlig). Artens bedömda förekomst i området är 4. Konsekvenser utan skyddsåtgärder När trädsäkring utförs och etableringsytor och byggvägar anläggs kan enstaka häckningsplatser försvinna. Om detta sker under artens häckningstid kan då bo med ägg eller ungar i förstöras. Effekten blir att enstaka häckningar kan gå om intet. Artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt påverkas inte. Möjliga skyddsåtgärder För att minska risken för att bo med ägg eller ungar förstörs samt att möjliga häckningsplatser bevaras föreslås följande skyddsåtgärder: - Arbetet med trädsäkring och att etablera byggvägar och etableringsytor bör inte ske under artens häckningsperiod; dvs. mellan maj-juli. - Vid trädsäkringen bör buskar och snår sparas för att bevara möjliga häckningsmiljöer. - Återetablering av vegetation i järnvägsdikena bör ske för att återskapa möjliga häckningsmiljöer. Preliminära konsekvenser med skyddsåtgärder När byggvägar och etableringsytor anläggs och trädsäkring utförs kan enstaka häckningsplatser försvinna. Men inga bon med ägg eller ungar riskerar att förstöras då det sker utanför artens häckningsperiod. Eftersom buskar bevaras vid trädsäkringen och vegetationen i järnvägsdikena återskapas försvinner en mindre andel möjliga häckningsmiljöer än utan skyddsåtgärder. Effekten blir att enstaka möjliga häckningsmiljöer kan försvinna på kort sikt. Artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt bedöms inte påverkas. Kumulativa effekter Det finns ingen kunskap om huruvida arten finns i omkringliggande landskap. Dock görs bedömningen att kommunens planer innebär ytterligare negativ påverkan på arten då planområdet till stor del hårdgörs (vilket innebär att häckningsmiljöer kan försvinna). De kumulativa effekterna bedöms innebära en liten negativ påverkan på artens bevarandestatus. 27

28 Sångsvan Cygnus cygnus. Arten är skyddad enligt 4. Sångsvanen häckar från maj till september på små öar i gölar eller tjärnar. Arten inom planområdet Vid fågelinventeringen 2016 noterades två par och eventuellt bo (häckningsindikation 8 Trolig) i/vid dammen. Vid naturvärdesinventeringen 2016 noterades ett par med ungar i dammen. Artens bedömda förekomst i området är 5. Konsekvenser utan skyddsåtgärder Projektet innebär ingen risk för påverkan på artens fortplantningsområde, då inte dammen påverkas. Artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt påverkas inte. Möjliga skyddsåtgärder Inga skyddsåtgärder bedöms behövas. Kumulativa effekter Det finns ingen kunskap om huruvida arten finns i omkringliggande landskap. Dock görs bedömningen att kommunens planer heller inte bedöms ge några negativa effekter då dammen och området kring den bevaras. 28

29 Sävsparv Emberiza schoeniclus. Arten är skyddad enligt 4. Sävsparv häckar från sen april till juli/början av augusti. Arten häckar gärna i vegetation av vass och kaveldun. Arten inom planområdet Vid fågelinventeringen 2016 noterades ett par med permanent revir vid dammarna (häckningsindikation 7 Trolig). Artens bedömda förekomst i området är 4. Konsekvenser utan skyddsåtgärder När byggvägar och etableringsytor anläggs kan enstaka möjliga häckningsplatser försvinna i dikesmiljöerna. Om detta sker under artens häckningstid kan bo med ägg eller ungar i förstöras. Den största förekomsten av artens möjliga häckningsbiotoper är vid dammen, vilken inte påverkas av projektet. Effekten blir att enstaka häckningar kan gå om intet. Artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt påverkas inte. Möjliga skyddsåtgärder För att minska risken för att bo med ägg eller ungar förstörs samt att möjliga häckningsplatser bevaras föreslås följande skyddsåtgärder: - Arbetet med att etablera byggvägar och etableringsytor bör inte ske under artens häckningsperiod; dvs. mellan april-augusti. - Återetablering av vegetation i järnvägsdikena bör ske för att återskapa möjliga häckningsmiljöer. Preliminära konsekvenser med skyddsåtgärder När byggvägar och etableringsytor anläggs och trädsäkring utförs kan enstaka häckningsplatser försvinna. Men inga bon med ägg eller ungar riskerar att förstöras då det sker utanför artens häckningsperiod. Eftersom vegetationen i järnvägsdikena återskapas försvinner en mindre andel möjliga häckningsmiljöer än utan skyddsåtgärder. Effekten blir att enstaka möjliga häckningsmiljöer kan försvinna. Artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt bedöms inte påverkas. Kumulativa effekter Det finns ingen kunskap om huruvida arten finns i omkringliggande landskap. Då det är osäkert i vilken utsträckning artens häckningsmiljö, utöver vid dammen, finns på kommunens planområde är det oklart vilken kumulativ effekt det blir. 29

30 Däggdjur Buskmus Sicista betulina. Arten är skyddad enligt 4. Buskmusen har en vidsträckt utbredning med sin huvudsakliga förekomst från baltstaterna, Polen samt Tjeckien och vidare österut i Ryssland bort till Bajkalsjön i Sibirien (IUCN 2017). Reliktförekomster finns i mellersta och nordvästra Europa. I Sverige har det gjorts observationer i norra Jämtland, Värmland och i Bergslagen samt i trakten runt Falköping. Arten är inte rödlistad; i Sverige och globalt betraktas arten ha en livskraftig population. I Falbygden anses arten ha en tät population (ArtDatabanken 2015). Kunskapen om buskmusens förekomst och livskrav är fortfarande begränsad. Forskningsprojekt har på senare år bedrivits i Falbygden. Arten känns igen på sin långa svans och karakteristiska svarta rand längs ryggen. Den är en skicklig klättrare i både träd och buskar. Buskmusen är relativt stationär och rör sig inte så långt, den har dock god kännedom om alternativa födosöksområden och övervintringsplatser inom närområdet. Radiopejling har visat att buskmusen gärna flyttar sig målinriktat till bättre områden när förutsättningarna ändras. Det har också visats att buskmus kan återvända till platser med kort vegetation för att övervintra. (Dahl Möller 2016) Den är aktiv från maj till september. Under övriga delen av året sker vinterdvalan. Buskmusen kan även sova under dagen då kroppstemperaturen, liksom under vinterhalvåret, sjunker. I Norden får arten en två kullar per år (2 6 ungar per kull). Ungarna stannar ungefär fyra veckor i boet under perioden slutet av juni till slutet av augusti. Födan kan variera under vegetationsperioden från insekter till knoppar, blommor, frön m.m. Artens val av biotop varierar. I södra Sverige förekommer den i skiftande miljöer från skogsmark till öppna marker som t.ex. åkrar och myrar. I norra Sverige har den däremot oftast observerats i fjällbjörkskog, ofta i sydlägen. Arten verkar föredra fuktiga skogsmiljöer med inslag av öppna marker men någon klar preferens är svår att uttyda. (ArtDatabanken 2016) Arten inom planområdet Buskmus har tidigare konstaterats i närområdet, bland annat vid Friggeråker by. Inom ramen för aktuellt projekt utfördes kamerainventering augusti Då fångades buskmus i fem kameror och arten bedöms som allmänt förekommande inom planområdet, men finns mest troligt i sumpskogen nordväst om järnvägen och i diken på båda sidor järnvägen. Födosöksområden är främst områden med högörtsvegetation som återfinns både i sumpskogen och utmed järnvägsdikena. Buskmusen övervintrar frostfritt i bland annat stenrösen och järnvägsbank. (van der Kooij 2016) Konsekvenser utan skyddsåtgärder Under byggtiden finns risk att individer oavsiktligt dödas, särskilt stor är risken under då vegetationsavtagning, anläggning av transportvägar och etableringsytor samt vid schakt i befintlig banvall sker. Efter utbyggnad av järnvägen kommer delar av stenmurarna inte att finnas kvar och en bredare järnvägsanläggning tar befintliga diken, naturmark och åkermark i anspråk. Nya 30

31 diken kommer dock att anläggas och några år efter att järnvägen byggts ut kommer högörtsvegetation och buskar ha etablerat sig där. Järnvägsbanken kommer att fungera som övervintringsplats som idag. Möjliga skyddsåtgärder För att få buskmusen att lämna utbyggnadsområdet innan byggstart krävs att området utmed järnvägen görs mindre attraktivt och att närliggande områden istället görs mera lockande. Följande åtgärder föreslås påbörjas redan 2017, två år före planerad byggstart. Trafikverket föreslår att det i samråd med kommunen skapas delvis nya habitat med bra förutsättningar för buskmusen på ömse sidor järnväg. Områdena som bedöms som lämpliga är belägna vid kommunens fördröjningsdammar sydöst om järnvägen samt vid Trafikverkets planerade fördröjningsdammar i kanten på sumpskogen nordväst om järnvägen, se figur 5. Områdena har bra naturliga förutsättningar då buskmus redan är etablerad där, men kan kompletteras med återuppbyggda stenmurar och rösen utförda med lokal sten från kommunala upplag. Anpassad vegetation etableras genom att stimulera existerande vegetation, frösådd eller rotplantering. 31

32 Figur 5. Möjliga områden för bevarande av naturmark. Observera att dessa ytor ligger utanför planområdet för järnvägen, samråd pågår med kommunen. Under våren 2018 klipps vegetationen utmed järnvägen mycket kort och hålls kort under hela växtsäsongen så att utbyggnadsområdet inte längre fungerar som födosöksområde. Denna åtgärd upprepas under våren 2019 inför byggstarten. Under andra halvan av augusti, då ungarna har lämnat boet och musen är som mest rörlig, fångas buskmus utmed järnvägen in. De infångade djuren släpps ut i de nya iordningsställda områdena. Om metoden har fungerat bra så bör det vara få individer kvar, men om fler än 5 individer fångas bör instängsling av områdena övervägas innan djuren släpps där. Om iordningställda områden inhängas måste eventuella konkurrenter eller predatorer som skogsmus, dvärgmus, näbbmus och vessla fångas bort innan buskmusen släpps ut här. Det kan också vara aktuellt med tillförsel av extra föda som hampfrö, havre, linfrö och eventuellt mjölmask. Foder placeras utom räckhåll för fåglar. 32

33 Efter byggtiden avlägsnas eventuellt stängsel och musen kan av egen fri vilja återvända till områdena utmed järnvägen. För att minska järnvägens barriär kan några tomrör med diameter 7-10 cm tryckas genom befintlig järnvägsbank och läggas med under förbigångsspår när man anlägger banken. Åtgärderna förutsätter ett samarbete med kommunen som äger marken där habitaten ska anläggas. Avsikten är också att bevara områden för framtiden. Det krävs en ändring av gällande detaljplan Friggeråker 25:8 m.fl. och en anpassning av den nya översiktsplanen som för närvarande är på samråd. Inom den nya järnvägsfastigheten bör särskilt skötselprogram för diken och intilliggande område tas fram för att gynna lämplig vegetation. Om möjligt bör området närmast järnvägsfastigheten, inom trädsäkringsservitutet, planläggas som naturmark. På så vis kan en bredare spridningskorridor skapas utmed järnvägen. Preliminära konsekvenser med skyddsåtgärder Dödligheten under byggtiden bedöms bli låg. Efter ett par år, när vegetationen har återetablerats kan området runt järnvägen fungera som födosöks- och övervintringsområde som idag. Järnvägsprojektet bedöms inte påverka den lokala populationens gynnsamma bevarandestatus negativt. Skyddsåtgärderna är dock av experimentell karaktär och har inte testats förut, vilket innebär att man inte med säkerhet kan säga om de fungerar och därmed att projektet inte påverkar buskmusens bevarandestatus. Men med dagens kunskapsläge är detta det bästa som kan göras. Kumulativa effekter Det finns ingen kunskap om huruvida arten finns i omkringliggande landskap, det är dock troligt att arten finns även där. Genomförandet av gällande detaljplan Friggeråker 25:8 riskerar innebära en stor negativ påverkan på den lokala populationen av buskmus och bedöms påverka den gynnsamma bevarandestatusen negativt. Men genom skapande av nya anpassade habitat lokalt och genom att främja artens spridning utmed järnvägen genom planläggning av naturmark så bedöms inte gynnsam bevarandestatus påverkas negativt. 33

34 Kärlväxter Smörbollar Trollius europaeus Arten är skyddad enligt 9 i Västra Götalands län. Smörbollar växer fuktigt och näringsrikt och gynnas av slåtter och bete. Smörbollar har minskat i södra Sverige. Arten inom planområdet Några enstaka exemplar av smörbollar har hittats i järnvägsdiket på östra sidan järnvägen, arten bedöms vara sällsynt förekommande (5) i planområdet. Konsekvenser utan skyddsåtgärder Under etableringsfasen när byggvägar anläggs längs järnvägen kommer smörbollarna grävas bort. Effekten blir att exemplaren av smörbollar försvinner. Artens bevarandestatus lokalt påverkas negativt. Det är dock oklart i vilken utsträckning smörbollar finns i det närliggande landskapet. Möjliga skyddsåtgärder För att smörbollar inte ska försvinna från området föreslås följande skyddsåtgärd: - Flytta de plantor med smörbollar som finns och plantera vid bäcken som leder till dammarna eller till diket som utgör naturvärdesobjekt Flytten ska ske i samråd med botanisk sakkunnig. Preliminära konsekvenser med skyddsåtgärder Under etableringsfasen när byggvägar anläggs längs järnvägen kommer smörbollarna grävas bort. Exemplaren av smörbollar flyttas till intilliggande diken Effekten blir att exemplaren av smörbollar växer på en ny plats i närheten. Artens bevarandestatus lokalt, regionalt eller nationellt bedöms inte påverkas. Kumulativa effekter Eftersom det är oklart vilken utbredning smörbollar har i kommunens planområde kan de kumulativa effekterna inte bedömas i nuläget. 34