UNDERLAGSRAPPORT NATURVÄRDESINVENTERING

Transkript

1 UNDERLAGSRAPPORT NATURVÄRDESINVENTERING Västra stambanan, Göteborg-Skövde Punktinsatser för effektivare tågtrafik Förbigångsspår Falköping Falköpings kommun, Västra Götalands län Järnvägsplan

2 Trafikverket Postadress: Kruthusgatan 17, Göteborg E-post: Telefon: Dokumenttitel: Underlagsrapport Naturvärdesinventering, Förbigångsspår Falköping Författare: Tyréns AB, Åsa Röstell Dokumentdatum: Projektnummer: Ärendenummer: TRV 2015/11770 Version: 1.4 Kontaktperson: Emma Stemme, Trafikverket Foto: Tyréns Illustration: Tyréns

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning och metod... 5 Befintliga naturvärden... 5 Allmän beskrivning... 8 Naturvärdesobjekt Naturvärdesobjekt 1. Sumpskogen Naturvärdesobjekt 2. Dammarna Naturvärdesobjekt 3. Stenmur och odlingsröse Naturvärdesobjekt 4 och 6. Stenmurar Naturvärdesobjekt 5. Stenmur Naturvärdesobjekt 7, 8, och 9. Odlingsrösen Naturvärdesobjekt 10 och 11 Järnvägsdiken Naturvärdesobjekt 12 Öppet dike Preliminärt Naturvärdesobjekt 13 Vägkant och vägträd Preliminärt Naturvärdesobjekt 14 Vägkant/ängsmark Generella biotopskydd Artobservationer Referenser Bilaga Bilaga

4 Sammanfattning En naturvärdesinventering har utförts i projektet Förbigångsspår Falköping. Inventeringen följer svensk standard och är utförd i juni 2016 samt en kompletterande inventering i november Inventeringsområdet ligger intill Västra Stambanan nordost om Falköping. Landskapet består av storskalig åkermark, en sumpskog samt några anlagda dammar. Sumpskogen ingår i Våtmarksinventeringen och har tagits med i Falköpings kommuns Naturvårdsprogram som ett Klass 2 objekt. Tolv naturvärdesobjekt och två preliminära naturvärdesobjekt har avgränsats. Objekten bedöms vara Klass 3 påtagligt naturvärde och Klass 4 visst naturvärde. I rapporten redovisas också ett antal generella biotopskydd; småvatten, stenmurar, odlingsrösen och öppna diken samt observationer av rödlistade och skyddsvärda arter. 4

5 Inledning och metod Med anledning av Trafikverkets projekt Förbigångsspår Falköping har en naturvärdesinventering utförts. Inventeringen följer svensk standard (SS :2014). Inventeringen skedde den 2 juni 2016 och utfördes av Åsa Röstell, Tyréns AB. Ett kompletterande inventeringsbesök gjordes den 8 november Naturvärdesinventeringen är utförd på fältnivå med detaljeringsgrad Detalj med tilläggen: Naturvärdesklass Generellt biotopskydd Detaljerad redovisning av artförekomst Vattenmiljöerna har inte inventerats avseende vattenmassa och botten, men detta har delvis gjorts i en underlagsinvetering som också utförts inom projektet. Resultatet därifrån har inarbetats i bedömning av vattenmiljöerna. Avgränsning av inventeringen har gjorts i samråd med Trafikverket och omfattar området närmast järnvägen samt hela sumpskogen. Till detta lades områden som ska fungera som etableringsytor och bygg- och servicevägar. Delar av dessa områden kunde inte inventeras på grund av dålig väderlek, de kallas här utredningsområde (figur 1). Inför inventeringen har följande underlag studerats: Ortofoton Länsstyrelsens Västra Götalands läns web-gis Infokartan Skogsstyrelsens Skogens Pärlor Artportalen Falköping kommuns Naturvårdsprogram Utöver detta har resultatet från groddjurs- och fågelinventeringar som genomförts under våren och försommaren vägts in i bedömningarna (Örnborg Kyrkander 2016). Denna inventering finns bilagd som Bilaga 1. I bedömningarna har även den inventering av buskmus som genomförts vägts in (van der Kooij 2016). Denna inventering finns bilagd som bilaga 2. För benämning av biotoper har Vegetationstyper i Norden (1998) använts. Befintliga naturvärden Området som inventerats ligger nordost om Falköping, längs med Västra Stambanan (figur 1). Inom inventeringsområdet finns inga skyddade områden, men sumpskogen väster om järnvägen ingår i våtmarksinventeringen och har klassats som ett klass 2- objekt i kommunens naturvårdsprogram (figur 1). Strax utanför inventeringsområdet finns ytterligare två objekt som är utpekade i kommunens naturvårdsprogram; en artrik betesmark och ett rikkärr. 5

6 Utöver de rödlistade eller skyddsvärda arter som hittades vid inventeringarna har ett fåtal sådana arter tidigare rapporterats till Artportalen inom inventeringsområdet (tabell 1). Övriga fynd visar på en förekomst av ruderatväxter i Marjarpsområdet samt att betes/slåttergynnad och kalkgynnad flora finns i östra delen norr om Marjarpsområdet. Buskmus har tidigare hittats utanför inventeringsområdet i byn Friggeråker. Figur 1. Karta över inventerat område, utredningsområde samt kommunala naturvårdsobjekt. 6

7 Tabell 1. Tidigare artfynd (rödlistade, fridlysta, minskande) rapporterade i Artportalen inom inventeringsområdet Art Vetenskapligt namn Rödlistning, fridlysning, minskande fågelarter (-50%), fågelarter upptagna i EU:s fågeldirektiv (FD). År, fyndplats (koordinater) Backsippa Pulsatilla vulgaris Rödlistad sårbar VU Jordtistel Cirsium acaule Rödlistad Nära hotad NT Klasefibbla Crepis praemorsa Rödlistad Nära hotad NT Sommarfibbla Leontodon hispidus Rödlistad Nära hotad NT 2015, Liten torräng intill vägen i öster vid 46:an. (O , N (±25m) RT gon) 2015, Liten torräng intill vägen i öster vid 46:an. (O , N (±25m) RT gon) 2015, Liten torräng intill vägen i öster vid 46:an. (O , N (±25m) RT gon) 2015, Liten torräng intill vägen i öster vid 46:an. (O , N (±25m) RT gon) Sångsvan Cygnus FD 2014, Dammen (O , N (±350m) RT gon) Trana Grus FD 2014, Dammen (O , N (±350m) RT gon) Öster om järnvägen sett norrifrån. 7

8 Allmän beskrivning Inventeringsområdet ligger i ett öppet odlingslandskap strax utanför Falköping. Öster om området ligger industriområdet Marjarp med bland annat omlastningscentral och väster om ligger ett område med kolonilotter. Norr om området ligger den lilla byn Friggeråker och i söder avgränsas området av väg 184. Området består av öppen, storskalig åkermark samt en sumpskog. Mellan järnvägen och industriområdet finns anlagda dammar. Vattentillförseln till dammarna sker via en bäck söderifrån samt från dag- och dräneringsvatten. Från dammarna rinner vattnet ut via Markabäcken till ån Slafsan. I området finns ett antal generella biotopskydd såsom stenmurar, odlingsrösen och öppna diken. Intill banvallen växer främst gödselpåverkad flora såsom kirskål, knylhavre, älgört, brännässla och även de invasiva arterna kanadensiskt gullris och jättebalsamin. Bitvis finns lite mer intressant flora; stormåra, kungsljus, äkta johannesört, åkervädd, gråfibbla, skogsklöver, daggkåpa och smörbollar, men detta är endast små förekomster. På delar av sträckan är det mycket sly, bland annat alm, viden, asp och hägg. Området öster om järnvägen sett söder ifrån. 8

9 Området väster om järnvägen sett norrifrån. 9

10 Naturvärdesobjekt Inom inventeringsområdet har tolv naturvärdesobjekt avgränsats samt två preliminära naturvärdesobjekt (figur 2). Figur 2. Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Falköping. Enligt uppgift är naturvärdesobjekt nr 4 (en stenmur) borttagen av kommunen. 10

11 Naturvärdesobjekt 1. Sumpskogen Naturtyp: Skog och träd Biotop/er: Skog i igenväxningssuccession, ej identifierbar enligt ovanstående, sumpsnårskog av vide-ört-typ Beskrivning: Objektet består av en sumpskog med blandlöv. Troligen har området tidigare varit mer öppet och är nu i igenväxningsfas. Området är utpekat i våtmarksinventeringen och har tagits upp som ett naturvårdsobjekt i kommunens naturvårdsprogram. Där har den klass 2 höga botaniska värden som bygger på våtmarksinventeringen. Vilka botaniska värden som avses har inte gått att få reda på, inventeringen är mer än 30 år gammal. Områdets hydrologi är påverkad, bland annat av järnvägen. Ett dike finns i norra delen, inte långt från järnvägen, som sedan följer skogskanten väster ut. Vid fältbesöket var det inte så blött i skogen, många vattensamlingar hade torkat ut. Här växer björk, viden, ask, rönn, hassel, lönn, oxel, fågelbär och alm. Ett antal av björkarna, almarna och askarna är grova. I övrigt är träden av relativt klena dimensioner. Stora delar av området är snåriga och täta. Det finns mycket död ved i olika dimensioner, både stående och liggande, men främst av klenare sort. Bottenskiktet består av mossor (bland annat kranshakmossa och Mniumarter) och blottad jord. Fältskiktet är bitvis frodigt med bland annat älgört, humleblomster, sjöfräken, hallon, kabbleka, bladvass, kråkklöver, vänderot, brännässla, jättebalsamin, skelört, svalört och ormrot. Ormrot är en signalart men dess signalvärde i södra Sverige är inte så högt. De delar där trädskiktet är glesare är bevuxna med främst vass och viden. I sydväst, i kanten av skogen, längs vägen som leder till en övergiven gård finns en allé bestående av ask, alm och björk. Träden är gamla och värdefulla. Vid fältbesöket uppehölls sig mycket småfågel i skogen, främst olika sångare och mesar. Hackspår av någon hackspett hittades. Häckfågelinventeringen visar att ett antal arter har möjlig, trolig eller säker häckning i området. 34 sådana arter har noterats; däribland ormvråk, gulsparv, entita, järnsparv, morkulla, lövsångare, svarthätta, nötväcka och bofink. Spår av älg noterades i skogen. Nära järnvägen sågs en snok. Groddjursinventeringen som utförts tidigare på säsongen hittade inga groddjur i sumpskogen. Många av vattensamlingarna verkar torka ut tidigt på säsongen, vilket gör dem olämpliga som lekvatten. Sumpskogen fungerar däremot sannolikt som övervintringsmiljö för groddjur. Naturvärdesklass: Klass 3 - påtagligt naturvärde. Objektet bedöms inneha vissa biotopkvaliteter och ett visst artvärde. Biotopen innehåller värdeelement såsom död ved, blottad jord och gamla träd samt har en hydrologi som är värdefull. Biotopens värde ligger också i att den utgör skydd och livsmiljö och spridningsväg i ett landskap som i övrigt är hårt brukat. Ett antal naturvårdsarter 1 har noterats: alm (rödlistad akut hotad CR), ask (rödlistad starkt hotad EN), snok (fridlyst 6 ), ormbär (signalart), gulsparv (rödlistad sårbar VU), entita (- 50 %) och järnsparv (- 50 %). Vid buskmusinventeringen hittades buskmus (fridlyst 4 ) på två ställen vid ett flertal tillfällen. 1 Naturvårdsarter enligt standarden är skyddade arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter och signalarter. 11

12 Naturvärdesobjekt 1, sumpskogen, sett söderifrån. Ett parti med björkar i naturvärdesobjekt 1, sumpskogens norra del. En större alm i norra delen av naturvärdesobjekt 1 (sumpskogen). 12

13 Naturvärdesobjekt 2. Dammarna Naturtyp: Småvatten Biotop/er: Anlagd damm Beskrivning: Objektet består av en större damm och fyra mindre dammar som alla hänger samman, samt bäcken som rinner till dammarna. Dammarna är anlagda men har blivit en intressant biotop i ett landskap som i övrigt har få småvatten. Dammarna försörjs av vatten via en bäck söderifrån samt från dag- och dräneringsvatten. Avvattningen sker via en kulvert ut i Markabäcken som i sin tur rinner ut i Slafsan. Vattnet är klart och har troligtvis högt ph. Vegetation ute i den stora dammen saknas nästan helt. Vattnet visar tecken på höga halter av närsalter genom kraftig algtillväxt. Botten i dammarna är lerig/dyig men ändå relativt fast, i stort sett saknas sten och andra strukturer i dammen, alternativt är de täckta med sediment. Strandkanterna är sumpiga till fasta och här växer bland annat olika starrarter, förgätmigej och bredkaveldun. Småspigg förekommer allmänt, i alla fall i den stora dammen. Vid fältbesöket sågs ett sångsvanspar med ungar samt födosökande fisktärna i den stora dammen. Ett tranpar landade intill dammarna vid fältbesöket och några rådjur skrämdes upp från buskridån intill bäcken/de små dammarna. Där hittades också flera rådjurslegor. Vid groddjursinventeringen som utfördes under våren 2016 hittades mindre vattensalamander, vanlig padda samt yngel av någon brungroda (vanlig eller åkergroda). Bedömningen var att dammen har en begränsad potential som lek- och uppväxtlokal för groddjur. Häckfågelinventeringen som utförts under våren och försommaren konstaterade 20 arter med möjlig, trolig eller säker häckning. Bland annat noterades sångsvan, sävsparv, fisktärna, buskskvätta, rosenfink, sothöna och törnsångare. Sävsparv, buskskvätta och rosenfink är de rödlistade arter som tydligast är kopplade till dammarna. Naturvärdesklass: Klass 3 påtagligt naturvärde. Objektet bedöms ha vissa biotopkvaliteter och visst artvärde. Biotopen blir ett viktigt inslag i ett landskap med få andra småvatten. Den innebär både livsmiljö för många arter, men också födosöksplats, en miljö att söka skydd vid samt spridningsvägar genom det brukade landskapet. Ett antal naturvårdsarter har noterats; sävsparv (rödlistad sårbar VU), rosenfink (rödlistad sårbar VU), buskskvätta (rödlistad nära hotad NT), sångsvan (FD 2 ), fisktärna (FD), mindre vattensalamander (fridlyst), vanlig padda (fridlyst) och åker/vanlig groda (fridlyst). Tornseglare (rödlistad sårbar VU) sågs födosöka vid dammen, men har inga lämpliga häckningsplatser där. 2 FD = upptagen i EU:s fågeldirektiv 13

14 Naturvärdesobjekt 2; den större dammen sedd från öster. Naturvärdesobjekt 2; bäcken strax söder om de små dammarna. 14

15 Naturvärdesobjekt 3. Stenmur och odlingsröse Naturtyp: Berg och sten Biotop/er: Stenmur och odlingsröse Beskrivning: En stenmur och ett odlingsröse som ligger i öppet åkerlandskap. De är delvis överväxta med vegetation, framför allt stenmuren, men har också många solbelysta partier. Muren leder från odlingsröset vid järnvägen och vidare österut över åkermarken. En sälg växer i röset och intill finns lite mer intressant flora i form av stormåra, skogsklöver, daggkåpa, nässelklocka och björnbär. Naturvärdesklass: Klass 3 påtagligt naturvärde. Objektet bedöms ha vissa biotopkvaliteter och visst artvärde. Biotopen är ett viktigt inslag i ett hårt brukat landskap. Den innebär både livsmiljö för många arter, men också födosöksplats, en miljö att söka skydd vid samt spridningsvägar genom det brukade landskapet. En viktig naturvårdsart har noterats; buskmus (fridlyst enligt 4 Artskyddsförordningen). Därtill noterades vanlig padda och skogsödla (bägge fridlysta 6 ) vid buskmusinventeringen. Naturvärdesobjekt 3 och biotopskydd A. 15

16 Naturvärdesobjekt 4 och 6. Stenmurar Naturtyp: Berg och sten Biotop/er: Stenmur Beskrivning: Flera stenmurar som ligger i öppet åkerlandskap. De är mer eller mindre överväxta med vegetation men har solbelysta partier. De ligger mellan åkermark (eller delvis mellan åkermark och skog). Enligt uppgift har stenmuren som utgör naturvärdesobjekt 4 tagits bort av kommunen efter att denna inventering utförts. Naturvärdesklass: Klass 3 påtagligt naturvärde (artvärdet som höjer upp klassen från 4 till 3 är preliminärt). Objekten bedöms ha vissa biotopkvaliteter och preliminärt visst artvärde. Biotopen är ett viktigt inslag i ett hårt brukat landskap. Den innebär både livsmiljö för många arter, men också födosöksplats, en miljö att söka skydd vid samt spridningsvägar genom det brukade landskapet. Inga naturvårdsarter har noterats, men då grod- och kräldjur rör sig i området och buskmus har hittats i liknande miljö intill är det sannolikt att de finns även här. Därför bedöms objektet preliminärt ha Visst artvärde, vilket innebär klass 3 för objektet som helhet. Naturvärdesobjekt 4; stenmur. Enligt uppgift är stenmuren borttagen av kommunen efter att denna inventering utförts. 16

17 Naturvärdesobjekt 5. Stenmur Naturtyp: Berg och sten Biotop/er: Stenmur Beskrivning: Naturvärdesobjekt nummer 5 går mellan en åker och en mindre väg. Den är mer eller mindre överväxt med vegetation men har solbelysta partier. Det finns öppningar i den idag, troligen gjorda för att maskiner ska kunna köra in på åkermarken. Naturvärdesklass: Klass 4 visst naturvärde. Objektet bedöms ha vissa biotopkvaliteter och obetydligt artvärde. Biotopen är ett viktigt inslag i ett hårt brukat landskap. Den innebär både livsmiljö för många arter, men också födosöksplats, en miljö att söka skydd vid samt spridningsvägar genom det brukade landskapet. Inga naturvårdsarter har noterats, men då grod- och kräldjur rör sig i området och buskmus har hittats i liknande miljö i närområdet kan de eventuellt finnas även här. 17

18 Naturvärdesobjekt 7, 8, och 9. Odlingsrösen Naturtyp: Berg och sten Biotop/er: Odlingsröse Beskrivning: Tre odlingsrösen som ligger i öppet åkerlandskap. De är alla solbelysta, men delvis överväxta med vegetation. Naturvärdesklass: Klass 3 påtagligt naturvärde (artvärdet som höjer upp klassen från 4 till 3 är preliminärt). Objekten bedöms ha vissa biotopkvaliteter och preliminärt visst artvärde. Biotopen är ett viktigt inslag i ett hårt brukat landskap. Den innebär både livsmiljö för många arter, men också födosöksplats, en miljö att söka skydd vid samt spridningsvägar genom det brukade landskapet. Inga naturvårdsarter har noterats, men då grod- och kräldjur rör sig i området och buskmus har hittats i liknande miljö intill är det sannolikt att de finns även här. Därför bedöms objektet preliminärt ha Visst artvärde, vilket innebär klass 3 för objektet som helhet. Naturvärdesobjekt 8; odlingsröse. 18

19 Naturvärdesobjekt 10 och 11 Järnvägsdiken Naturtyp: Igenväxningsmark Biotop/er: Högörtängstyp ( ) Beskrivning: Diken på bägge sidor järnvägen med frodig buskvegetation av igenväxningskaraktär. Här växer bland annat älgört, stormåra, hallon, kanadensiskt gullris, knylhavre och brännässla samt sly av ask, alm, hägg och viden. Naturvärdesklass: Klass 3 påtagligt naturvärde. Objektet bedöms ha vissa biotopkvaliteter och visst artvärde. Biotopen är ett viktigt inslag i ett hårt brukat landskap. Den innebär både livsmiljö för många arter, men också födosöksplats, en miljö att söka skydd vid samt spridningsvägar genom det brukade landskapet. En viktig naturvårdsart har noterats på båda sidor järnvägen; buskmus (fridlyst enligt 4 Artskyddsförordningen). Vid buskmusinventeringen noterades även skogsödla (fridlyst 6 ). I det östra diket växer en mindre förekomst av smörboll (fridlyst enligt 9 Artskyddsförordningen). De rödlistade arterna alm och ask finns i form av sly. Naturvärdesobjekt 10; järnvägsdike. 19

20 Naturvärdesobjekt 12 Öppet dike Naturtyp: Vattendrag Biotop/er: Öppet dike Beskrivning: Ett öppet dike i åkerlandskapet. Längs diket växer bland annat kabbleka, älgört, vass, hundkex, bredkaveldun och små almar. Naturvärdesklass: Klass 3 påtagligt naturvärde (artvärdet som höjer upp klassen från 4 till 3 är preliminärt). Objekten bedöms ha vissa biotopkvaliteter och preliminärt visst artvärde. Biotopen är ett viktigt inslag i ett hårt brukat landskap. Den innebär både livsmiljö för många arter, men också födosöksplats, en miljö att söka skydd vid samt spridningsvägar genom det brukade landskapet. Inga naturvårdsarter har noterats, men de groddjur som finns i närområdet utnyttjar sannolikt även denna biotop. Lika så kan buskmusen som hittats i närheten också sannolikt använda biotopen för födosök och som spridningsväg. Därför bedöms objektet preliminärt ha Visst artvärde, vilket innebär klass 3 för objektet som helhet. Naturvärdesobjekt

21 Preliminärt Naturvärdesobjekt 13 Vägkant och vägträd Naturtyp: Infrastruktur och bebyggd mark. Biotop/er: Vägkant med solitära träd Beskrivning: Området besöktes vid en ogynnsam tidpunkt varför en riktig naturvärdesbedömning inte kunde göras. Dock fanns vinterståndare som indikerade att en mer intressant flora kan finnas. Tre solitära träd finns; en grov sälg och två fågelbär. Naturvärdesklass: Observera att bedömningen är preliminär. Klass 4 visst naturvärde. Objektet bedöms ha vissa biotopkvaliteter och obetydligt artvärde. Biotopen är ett viktigt inslag i ett hårt brukat landskap. Den kan innebära både livsmiljö för arter, men också fungera som födosöksplats och en miljö att söka skydd vid. Både fågelbär och sälg är viktiga födoresurser för fåglar och insekter. Inga naturvårdsarter har noterats. Naturvärdesobjekt

22 Preliminärt Naturvärdesobjekt 14 Vägkant/ängsmark Naturtyp: Infrastruktur och bebyggd mark/äng och betesmark Biotop/er: Vägkant/äng Beskrivning: Två vägnära områden som inte har inventerats, men tidigare inventeringar och studier av ortofoto indikerar att vägkanterna och närområdet intill vägen kan vara naturvårdsintressant. Alldeles intill, norr om vägen, ligger ett område som är ett klass 1-objekt i kommunens naturvårdsprogram. Området är en betesmark med ängsvegetation, rikkärr och kalkfuktängar, en del av området (längre från vägen) är Natura 2000-område (fuktängar och rikkärr). Området ingår i ängs- och hagmarksinventeringen. Längst i öster finns fynd i Artportalen som visar på fin ängsflora; bland annat jordtistel, klasefibbla, sommarfibbla, gulmåra, spåtistel och brudbröd. Naturvärdesklass: Observera att bedömningen är preliminär. Klass 3 påtagligt naturvärde. Objektet bedöms kunna ha minst vissa biotopkvaliteter och minst visst artvärde. 22

23 Generella biotopskydd I området finns ett antal generella biotopskydd (figur 3 och tabell 2). Generella biotopskydd är viktiga för den biologiska mångfalden genom att de skapar livsmiljöer för många arter och spridningsvägar i landskapet. De skapar också variation i det brukade landskapet och har ett kulturvärde. Flera av biotopskydden är också klassade som naturvärdesobjekt, se kapitlet Naturvärdesobjekt. Figur 3. Karta över generella biotopskydd inom inventeringsområdet; A-Q. Objekt B är enligt uppgift borttagen av kommunen efter att denna inventering gjorts. 23

24 Tabell 2. Generella biotopskydd Förbigångsspår Falköping Nr Generellt biotopskydd Kommentar A Stenmur Delvis övervuxen. Stenmuren slutar i ett odlingsröse (E). Ingår i naturvärdesobjekt 3. B Stenmur Delvis övervuxen med gödselpåverkad flora. Stenmuren slutar cirka 20 meter från järnvägen. Ingår i naturvärdesobjekt 4. Stenmuren är enligt uppgift borttagen av kommunen efter att denna inventering gjorts. C Stenmur Stenmuren är övervuxen och avgränsar sumpskogen i söder. Går inte ända fram till järnvägen. Ingår i naturvärdesobjekt 6. D Stenmur Stenmuren är övervuxen med frodig vegetation. Det är oklart hur nära järnvägen den går, den slutar i en rishög med nässlor. Intill finns ett odlingsröse (G) och en mindre sälgdunge. Ingår i naturvärdesobjekt 6. E Odlingsröse Ligger nära järnvägen och sitter ihop med en stenmur (A). En större sälg växer i röset och på och intill finns lite mer intressant flora i form av stormåra, skogsklöver, daggkåpa, nässelklocka, björnbär, gulvial och grässtjärnblomma. En hel del fjärilar flög kring röset. Röset är väl solexponerat och inte så övervuxet. Ingår i naturvärdesobjekt 3. F Odlingsröse Röset är solexponerat men håller på att växa igen. Ingår i naturvärdesobjekt 8. G Odlingsröse Övervuxet röse intill en sälgdunge. Sitter ihop med en stenmur (D). Ingår i naturvärdesobjekt 7. H Odlingsröse Röset ligger där dike J kulverteras. Ingår i naturvärdesobjekt 9. I Öppet dike Går längs med järnvägen. En mindre förekomst av smörboll finns. Ingår i naturvärdesobjekt 10. J Öppet dike Går delvis längs med järnvägen men kommer från en kulvertering i åkern. Leder in till bäcken i Friggeråker. Ingår i naturvärdesobjekt 11. K Öppet dike Öppet dike som är kantat av små almar, björkar och viden. Här växer kabbleka, bredkaveldun, starrarter och vattenmöja. Ingår i naturvärdesobjekt 12. L Öppet dike Bäck som leder till dammarna. Frodig vegetation längs kanterna. För beskrivning av vattenmiljön, se naturvärdesobjekt 2. M Öppet dike Går längs med järnvägen. Ingår i naturvärdesobjekt 11. N Öppet dike Kantar den norra delen av sumpskogen ut mot åkern. O Stenmur Går mellan vägen och åkermarken vid koloniområdet. Ingår i naturvärdesobjekt 5. P Allé Går längs vägen till den övergivna gården. Består av ask, alm och björk. Träden är gamla och värdefulla. Ingår i naturvärdesobjekt 1. Q Småvatten Anlagda dammar. Sitter ihop med dike L. För beskrivning se naturvärdesobjekt 2. 24

25 Stenmur (A) och odlingsröse (E). Öppet dike längs järnvägen (J). 25

26 Artobservationer De naturvårdsarter som hittats vid naturvärdesinventeringen samt vid groddjurs- och häckfågelinventeringen och buskmusinventeringen listas här (tabell 3 och figur 4). Från häckfågelinventeringen har i enlighet med Naturvårdsverkets handbok för Artskyddsförordningen (2009) endast de arter som är rödlistade, upptagna i EU:s artdirektiv eller som är minskande sedan 1975 tagits med. I Falköpingsområdet finns den ovanliga och strikt skyddade arten buskmus. Utanför planområdet har buskmus tidigare hittats och enligt experter kunde man anta att buskmusen även finns inom planområdet. För att undersöka saken närmare genomförde Naturformidling van der Kooij på uppdrag av Trafikverket en buskmusinventering i augusti-september 2016 (bilaga 2). Inventeringen genomfördes med hjälp av utplacerade kameror. Buskmus hittades på fem platser (tabell 3 och figur 4). Ormbär och ask i sumpskogen Buskmus Sicista betulina. (By AfroBrazilian (Own work) [CC BY-SA 3.0 ( or GFDL ( via Wikimedia Commons) 26

27 Tabell 3. Naturvårdsarter Förbigångsspår Falköping Art Vetenskapligt namn Rödlistning, fridlysning, signalarter, minskande fågelarter (- 50%), fågelarter upptagna i EU:s fågeldirektiv (FD). Fyndplats (koordinater, SWEREF99 TM)* Alm Ulmus glabra Akut hotad CR , , , (flera) , (flera) , (flera) Ask Fraxinus excelsior Starkt hotad EN , (flera) , (flera) , , Ormbär Paris quadrifolia Skoglig signalart , Smörboll Trollius europeus Signalart, fridlyst , Mindre vattensalamander Lissotron vulgaris Fridlyst , Vanlig padda Bufo bufo Fridlyst , och , Åker-/ vanlig groda Rana spp. Fridlyst 4/ , Vanlig snok Natrix natris Fridlyst , Skogsödla Zootoca vivipara Fridlyst , och , Buskskvätta Saxicola rubetra Nära hotad NT , Gulsparv Emberiza citrinella Sårbar VU , Entita Poecile palustris -50% , Fisktärna Sterna hirundo FD , Järnsparv Prunella modularis -50% , Rosenfink Carpodacus erythrinus Sårbar VU , Sångsvan Cygnus cygnus FD , Sävsparv Emberiza schoeniclus Sårbar VU , Buskmus Sicista betulina Fridlyst , och , och , och , och , * Fåglar och groddjur har ej noterats enligt Detaljerad redovisning av artförekomst utan en koordinat mitt i den biotop de hittats har angetts. 27

28 Figur 4. Naturvårdsarter Förbigångsspår Falköping. (Fåglar och groddjur har ej noterats enligt Detaljerad redovisning av artförekomst utan en koordinat mitt i den biotop de hittats har angetts.) 28

29 Referenser ArtDatabanken 2015, Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala ArtDatabanken , E-post Pavel Bina angående buskmus Franson Carin 2008, Naturvårdsprogram Falköpings kommun van der Kooij, Jeroen 2016, Bjørkemus Sicista betulina registrering i Falköping, Sverige: Utvidelse av jernbanespor. Naturformidling van der Kooij Länsstyrelsen Västra Götaland Web-GIS , Infokartan Länsstyrelsen Västra Götalands län, Utdrag ur våtmarksinventeringen Naturvårdsverket 2009, Handbok för artskyddsförordningen Del 1 fridlysning och dispenser Naturvårdsverket 2009:2 Notisum.se 2016, Artskyddsförordningen (2007:845) Påhlsson Lars 1998, Vegetationstyper i Norden Nordisk Ministerråd, København Skogsstyrelsen , Kartverktyget Skogens Pärlor Svensk Standard 2014, SS :2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning Svensk Standard 2014, Teknisk rapport SIS-TR :2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Komplement till SS Örnborg Jonas 2016, Inventering av groddjur och fåglar vid Friggeråker, Falköpings kommun Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB 29

30 Bilaga 1 Inventering av groddjur och fåglar vid Friggeråker, Falköpings kommun. Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB 30

31 31

32 Bilaga 2 Bjørkemus Sicista betulina registrering i Falköping Utvidelse av jernbanespor Naturformidling van der Kooij 32

33 33

34 34

35 Trafikverket, Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17 Telefon: , Texttelefon:

36 Inventering av groddjur och fåglar vid Friggeråker, Falköpings kommun Trafikverkets projekt "Förbigångsspår Falköping"

37 Förbigångsspår Falköping Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Jonas Örnborg & Tina Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Rapport 2016:13 version Ansvarig handläggare: Jonas Örnborg Fältarbete: Jonas Örnborg och Tina Kyrkander Sammanställning och rapportskrivning: Jonas Örnborg Foton och kartor: Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Rapportgranskning: Tina Kyrkander Uppdragsgivare: Tyréns AB Uppdragsgivares ombud: Åsa Röstell Omslagsbild: Födosökande fisktärna (Sterna hirundo) i dammen öster om järnvägen 2

38 Förbigångsspår Falköping Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Innehållsförteckning Inledning...4 Metod...6 Allmänt...6 Inventering av groddjur...6 Inventering av fåglar...7 Resultat och diskussion...8 Groddjursinventering...8 Häckfågelinventering...9 Sammantagen bedömning Referenser Bilaga 1 Häckningskriterier 3

39 Inledning Förbigångsspår Falköping Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Västra stambanan är en viktig tågtransportled för såväl gods- som persontrafik. Banans kapacitet är dock begränsad och i dagsläget räcker den inte till under perioder med hög trafikbelastning. En utbyggnad av banan har därför utretts i ett flertal studier under loppet av flera år där man kommit fram till att bästa lösningen utgörs av ett förbigångsspår i båda riktningar i Falköpings kommun (Figur 1). Fördjupade utredningar visar att bästa lokaliseringen är vid stambanan strax nordöst om Falköping tätort vid Friggeåker. Strax sydost om det beskrivna området ligger Marjarp som utgörs av terminaloch verksamhetsområde i Falköpings kommun (Figur 1). Aktuellt verksamhetsområde utgörs av ett jordbrukslandskap med förekomst av våtmarksmiljöer och sumpskog. Figur 1. Översiktskarta med lokalisering av aktuellt utredningsområde där ett förbigångsspår planeras. Områdets karaktär och geografiska läger har därför påkallat behovet av fågel- och groddjursinventering. Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB har fått i uppdrag av Tyréns, som driver aktuellt projekt åt Trafikverket, att utföra denna inventering under våren Inventeringen är gjord i området i och vid den damm som ligger strax öster om befintligt järnvägsspår och i anslutning till logistikcenter för timmer, samt i sumpskogen som ligger väster om spåret och gränsar direkt till järnvägen (Figur 2). Resultatet från genomförda inventeringen redovisas i föreliggande rapport. 4

40 Förbigångsspår Falköping Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Figur 2. Aktuellt inventeringsområde ligger på var sin sida om befintlig järnväg och utgörs av en sumpskog i väster och en anlagd damm i öster. 5

41 Förbigångsspår Falköping Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Metod Allmänt Inventeringen i fält genomfördes under perioden mars till juni månad Sammantaget har inventeringsområdet besökts vid sex olika tillfällen. Vid två tillfällen har även våtmarksområdet (grävda dammen) öster om järnvägen besökt nattetid (22:00-01:00) för inventering av större vattensalamander under dess speltid. Inventeringar i fält har genomförts av Jonas Örnborg och Tina Kyrkander. Väderförutsättningarna vid inventeringarna har i huvudsak varit mycket goda med tanke på de artgrupper som inventerats. Samtliga besök tillsammans med ingående fältmoment redovisas i tabell nedan. Tabell 1. Inventeringstillfällen samt ingående moment. Datum Inventeringsmoment Inventering av groddjur i damm Inventering av groddjur i damm och sumpskog Groddjursinventering nattetid i damm Inventering av fåglar samt groddjur i damm och sumpskog Inventering groddjur nattetid i damm Inventering av fåglar och groddjur i damm och sumpskog Ett uttag av rödlistade och skyddsklassade uppgifter från Artportalen samt ArtDatabanken har ingått i utvärderingen av aktuellt område. Eventuella uppgifter angående arter som är skyddsklassade i någon omfattning (ArtDatabanken 2015) redovisas utan specifik lokalangivelse med hänsyn till aktuell sekretesslagstiftning (Svensk författningssamling 2009). Inventering av groddjur Inventering av groddjur har skett genom att samtliga större vattensamlingar inom inventeringsområdet har besökts under dagtid. Vattensamlingar har inventerats på förekomst av groddjur, yngel och ägg. Den större dammen öster om järnvägen har dessutom även besökts nattetid vid två tillfällen för inventering av lekande större vattensalamander. Hela dammens strandlinje har vandrats runt och kantzonen från strandlinjen och ut i vattnet (cirka 0-5 meter) har belysts med en kraftig lampa för eftersök Figur 3. En av de större vattensamlingarna i sumpskogsområdet som redan den 18 maj var mer eller mindre torrlagd. 6

42 Förbigångsspår Falköping Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB av framför allt större vattensalamander men även efter övriga groddjur som ofta är aktiva under denna del av dygnet. Denna metod rekommenderas för inventering av större vattensalamander i Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för arten (Malmgren 2007). Samtliga observationer av groddjur har noterats och artbestämts där så varit möjligt. Inventering av fåglar Inventering av häckfåglar genomfördes som en kombinerad punk- och linjeruttsinventering. Metoden följde i stort sett metoder framtagna inom Svensk Fågeltaxering 1, dock med viss anpassning utifrån områdets och projektets förutsättningar. Vid varje punktstopp räknades samtliga observerade fåglar i 5 minuter tillsammans med häckningskriterier (häckningskriterier i enlighet med metodik för Atlasinventeringen 2, se även bilaga 1). Längs med förflyttningen mellan punkter noterades vilka arter som observerades (ej antal). Sammanlagt lades 9 punkter ut i området, vilka inventerades vid två olika tillfällen. Med tanke på inventeringsområdets storlek ligger punkterna tätare än vad som rekommenderas enligt metod för Svensk Fågeltaxering, vilket innebär att det föreligger en risk för dubbelräkning av individer. Huvudsyftet med inventeringen är dock att få en artförteckning av vilka arter som förekommer som häckfåglar i området, snarare än en heltäckande kvantitativ uppskattning, vilket hade krävt betydligt mer omfattande inventeringsinsatser (revirkartering) under en längre period. Baserat på hur många observationer av varje art som gjordes i samband med varje inventeringstillfälle har en subjektiv bedömning om respektive arts förekomstfrekvens gjorts på skalan Allmän ( 4 punktobservationer/inventeringstillfälle), Förekommer (3-2 punktobservationer /inventeringstillfälle), Sällsynt (1 punktobservationer /inventeringstillfälle). Den påföljande sammanvägningen av förekomstfrekvens baserat på de två olika inventeringstillfällen gjordes på så sätt att den mest frekventa förekomstfrekvensen alltid valdes över den mindre frekventa förekomstfrekvensen (Allmän > Förekommande > Sällsynt). En art som observerades fler än fyra gånger vid inventeringstillfälle ett (Allmän) och vid inventeringstillfälle två endast observerades två gånger (Förekommer) presenteras med en slutgiltig förekomstfrekvens som Allmän. Angivet häckningsindikation anger högsta observerade sådan för respektive art observerad inom inventeringsområdet. Inventering av häckfåglar i dammen öster om järnvägen genomfördes som en heltäckande inventering där hela dammen genomsöktes på fåglar som uppvisade olika grad av häckningsindikationer. Dammens alla områden gick att observera från ett fåtal punkter i terrängen, vilket möjliggjorde en sådan heltäckande inventering

43 Förbigångsspår Falköping Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Resultat och diskussion Groddjursinventering Resultatet av inventeringen av groddjur sammanfattas i tabell nedan. Inga observationer av groddjur gjordes inne i skogsområdet väster om järnvägen, vare sig i samband med de riktade groddjursinventeringarna eller i samband med genomförda fågelinventeringar. Området som är av sumpskogskaraktär hyser ett flertal vattensamlingar, varav några enstaka uppvisar ett vattendjup på mer än 15 cm, men merparten torkar ut tidigt på säsongen. Detta gör att de saknar egentlig potential som lek- och uppväxtlokaler för groddjur var flertalet av vattensamlingarna uttorkade redan i mitten av maj. Områdets generella hydrologi är redan idag starkt påverkad av befintlig järnväg samt genom utdikningsföretag i skogen. Ett större dike löper genom områdets centrala delar som effektivt avvattnar denna del. Genomgång av tidigare uppgifter om eventuella groddjursobservationer i området visar att sådana saknas i såväl sumpskogen som i dammen öster om järnvägen. I den grävda dammen öster om järnvägen påträffades minst tre olika arter av groddjur vid genomförda inventeringar. Inga större vattensalamandrar observerades dock. Hela dammen försörjs av vatten från ett vattendrag som rinner in söderifrån men även ett mindre dike från logistikcentrat mynnar i dammens södra del. Delvis bedöms dammen ta emot dränvatten från omkringliggande åkermark men även dagvatten från logistikcentret och närliggande vägar söker sig in i dammen via diket. Det större vattendraget som till huvuddelen försörjer dammen med vatten är upp till fyra meter brett men saknar i stort sett vegetation helt. Botten består av sten mellan fem och tio centimeter i storlek med mycket sedimentation och en del fintrådiga alger, vilket indikerar höga närsaltsnivåer. Vattnet är klart till mycket klart och med tanke på omkringliggande bergrund troligtvis även med ett högt ph. I dammens norra del sker avvattning via ett utlopp förlagd via en låst kulvert. Sannolikt styrs dammens vattennivå här genom att utloppet är lagd på en specifik nivå. Efter kulverten rinner vattendraget till Markabäcken och därefter slutligen till Slafsan. Strandkanterna vid dammen är delvis sumpiga till fasta, främst beroende på om kanterna fyllts med stenmaterial eller utgörs av mer ursprungliga jordmassor. Botten i dammarna är lerig/dyig men ändå relativt fast. Vattnet är klart även i dammarna men vegetation saknas i stort sett helt ute i dammen. Strandkanten runt dammen kantas av olika starrarter (framförallt vasstarr, Carex acuta), förgätmigej (Myosotis scorpioides) och bredkaveldun (Typha latifolia). I stort sett saknas sten och andra strukturer i dammen, alternativ är täckt med sediment. Fisk i form av småspigg (Pungitius pungitius) förekommer allmänt i dammen. Småspigg är en rovlevande fisk som gärna tar för sig av såväl larver som ägg av större vattensalamander. Studier har visat att större vattensalamander aktivt försöker undvika vatten med småspigg (Malmgren 2007) om alternativa dammar finns. Förutsättningarna för mer känsliga grod- och kräldjur bedöms som relativt dåliga i aktuell damm baserat på det faktum att vattenvegetationen är mycket begränsad, tecken på påverkan från höga närsalter (kraftig algtillväxt) samt förekomst av småspigg. Inga individer observerades heller 8

44 Förbigångsspår Falköping Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB vid de två nattliga besök som genomfördes till området. Det är endast mer allmänt förekommande groddjur i from av vanlig padda, mindre vattensalamander samt åker- alt vanlig groda 3 som använder dammen i någon omfattning. Utifrån påträffade äggsamlingar/yngel är bedömningen att förekomsten av lekande åker- alternativt vanlig groda är förhållandevis begränsad (färre än 5-10 lekande individer) i dammen. Sammantaget görs bedömningen att dammen i fråga inte utgör någon lek- och uppväxtlokal för större vattensalamander. Dammen används i mindre omfattning som leklokal för mindre vattensalamander, dock påträffades endast ett fåtal individer i samband med genomförda inventeringar. Padda leker med ett förhållandevis stort numerär (15-20 individer som flest vid inventeringstillfället) liksom ett mindre antal av åker- alternativt vanlig groda. Tabell 2. Observationer av groddjur i aktuellt inventeringsområde. Mindre vattensalamander Lissotriton vulgaris 7 Dammen öster om järnvägen 3 hanar och 4 honor Vanlig padda Bufo bufo cirka 15 Dammen öster om järnvägen Spelande Åker- alt. vanlig groda Rana spp. Endast yngel Dammen öster om järnvägen Nykläckta yngel observerade 3 maj Häckfågelinventering Sumpskogen väster om järnvägen uppvisar bitvis lundkaraktär med tät vegetation, gott om död ved (både liggande och stående), dock främst i klena dimensioner (< 40 cm i diameter). Skogen är dock främst att betrakta som en triviallövskog där björk dominerar trädskiktet tillsammans med asp och olika viden. Enstaka inslag av gran förekommer liksom rönn och hassel. Undervegetationen är stundom tät och består av buskar i from av druvfläder, viden, hallon. Området är påverkat av höga närsalter och inslaget av nässlor och Figur 4. Stående klen död björkved med vedsvampar älgört är stundom rikt. De centrala delarna, samt spår av hackspett. som antagligen också ligger lägst är mer öppet och i huvudsak bevuxet med bladvass (Phragmites australis). Skogsområdet finns upptaget i Falköpings naturvårdsprogram (klass 2, höga botaniska och zoologiska värden), vilket baserar på 3 Inga vuxna individer observerades, endast nykläckta yngel, varför ingen definitiv artbestämning kunde göras. 9

45 Förbigångsspår Falköping Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB våtmarksinventeringen genomförd 1991 (Länsstyrelsen i Skaraborgs län 1991) i området. Sannolikt har områdets hydrologi påverkats ytterligare sedan dess vilket kan ha påverkat tidigare naturvärden negativt. Genomförd häckfågelinventering visar att artsammansättningen i sumpskogen är vad som i stort sett kan förväntas i en sumpskog i Falbygden. Vanliga arter såsom björktrast, blåmes, rödhake och ringduva var karakteristiska häckfågelarter i området. Den täta och delvis lundartade vegetationen tillsammans med fuktigheten i marken innebär en hög insektstillgång, vilket bl.a medför dock en rik artlista vad gäller sångare. Svarthätta, härmsångare, lövsångare, gransångare, grönsångare och trädgårdssångare förekom mer eller mindre allmänt och härmsångare förekom med uppskattningsvis 4-5 sjungande hanar. Observerade rödlistade häckfåglar som förekom i området utgörs av gulsparv, vilken främst påträffades strax utanför området på åker- och betesmarken som omger sumpskogen. Därutöver påträffades även entita och järnsparv sjungandes i området. Båda dessa arter uppvisar sentida kraftiga populationsminskningar (Ottvall, Edenius m.fl. 2008; Lindström, Green m.fl. 2011). Vad gäller rovfåglar i området lokaliserades en ormvråkshäckning i sumpskogens norra del där boet låg i ett träd i brynområdet ut mot åkermarken. Vid ett tillfälle observerades även en lärkfalk jagandes trollsländor över trädtopparna i sumpskogen. Den rika förekomsten av död ved gör att man hade förväntat sig en viss förekomst av hackspett. Spår i form av hack i träd observerades men ingen hackspett noterades vid de båda inventeringstillfällena. Sannolikt häckar dock någon eller något par av hackspett (större/mindre) i området men dessa inventeras lättast under deras spelperiod under senvinter/tidig vår. Stare observerades inte heller inne i sumpskogen, dock fanns den i närheten då flera individer observerades i området vid koloniträdgårdarna strax väster om. Stare är rödlistad (VU) som sårbar. En genomgång av övriga tillgängliga observationer från Artportalen (inkl. skyddsklassade) resulterade inte i några ytterligare rödlistade arter vare sig i dammen eller sumpskogen. Figur 5. Bitvis lundartad tät vegetation i sumpskogen (t.v.) samt ett för året obebott hål i en björk. 10

46 Förbigångsspår Falköping Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Tabell 3. Artlista häckfåglar i sumpskogen väster om järnvägen. En bedömning om hur allmänt respektive arts förekommer i området har gjorts utifrån förekomstfrekvens i samband med genomförd punkt- och linjeruttsinventering. Respektive arts naturvårdsstatus i fråga om rödlistning, upptagen i EU:s fågeldirektiv samt uppvisandet av sentida kraftig populationsminskning (Ottvall, Edenius m.fl. 2008; Lindström, Green m.fl. 2011) samt grad av häckningsindikation finns angivet i tabellen. Art Vetenskapligt namn Rödlistning Upptagen i fågeldirektivet (FD) Sentida pop. Minskning (-50%) Förekomst i området Häckningsindikation Möjlig (1-4), Trolig (5-10), Säker (11-20) Björktrast Turdus pilaris Allmän Trolig (5) Blåmes Parus caeruleus Allmän Säker (16) Bofink Fringilla coelebs Allmän Säker (16) Gulsparv Emberiza citrinella Sårbar (VU) Allmän Trolig (5) Gärdsmyg Troglodytes troglodytes Allmän Trolig (5) Härmsångare Hippolais icterina Allmän Möjlig (3) Koltrast Turdus merula Allmän Trolig (5) Kråka Corvus corone Allmän Möjlig (2) Lövsångare Phylloscopus trochilus Allmän Säker (16) Ringduva Columba palumbus Allmän Säker (12) Rödhake Erithacus rubecula Allmän Trolig (5) Svarthätta Sylvia atricapilla Allmän Säker (16) Trädgårdssångare Sylvia borin Allmän Möjlig (3) Entita Parus palustris -50% Förekommande Trolig (5) Grönfink Carduelis chloris Förekommande Trolig (5) Nötväcka Sitta europaea Förekommande Säker (16) Ormvråk Buteo buteo Förekommande Säker (18) Rödvingetrast Turdus iliacus Förekommande Trolig (5) Skata Pica pica Förekommande Möjlig (2) Steglits Carduelis carduelis Förekommande Trolig (5) Talgoxe Parus major Förekommande Säker (16) Taltrast Turdus philomelos Förekommande Trolig (5) Trädpiplärka Anthus trivialis Förekommande Trolig (5) Gransångare Phylloscopus collybita Sällsynt Möjlig (5) Grönsiska Carduelis spinus Sällsynt Möjlig (5) Grönsångare Phylloscopus sibilatrix Sällsynt Möjlig (5) Järnsparv Prunella modularis -50% Sällsynt Möjlig (5) Kaja Corvus monedula Sällsynt Möjlig (2) Ladusvala Hirundo rustica Sällsynt - Lärkfalk Falco subbuteo Sällsynt Möjlig (2) Morkulla Scolopax rusticola Sällsynt Möjlig (2) Stjärtmes Aegithalos caudatus Sällsynt Möjlig (4) Sädesärla Motacilla alba Sällsynt Trolig (5) Ärtsångare Sylvia curruca Sällsynt Trolig (5) 11

47 Förbigångsspår Falköping Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Observerade fåglar i och vid dammen öster om järnvägen redovisas i tabell 3. Fyra rödlistade arter med mer eller mindre säkra häckningsindikationer observerades vilka utgörs av sävsparv, buskskvätta, tornseglare samt rosenfink. Tornseglare observerades endast som födosökande över dammen och har inga lämpliga häckningsplatser i direkt anslutning till dammen. Av övriga observerade rödlistade arter är sävsparven den som är hårdast knuten till vattenmiljön i området då den gärna häckar i vegetation av vass och kaveldun. Buskskvätta och rosenfink är för sin häckning mer knutna till busk- och trädmiljöer i anknytning till dammen. Fisktärna och sångsvan observerades under sådana omständigheter att man kan misstänka att de häckar i eller i närheten av dammen. Båda dessa arter är upptagna i EU:s fågeldirektiv som arter av unionsintresse. Fisktärnan såg vid flera tillfällen födosöka i dammen och utförde överlämnande av föda till sin partner (spel/ceremonier), vilket är en häckningsindikation. Sångsvan observerades med en eller två individer vid varje fältbesök, dock kunde inget bo lokaliseras men det är inte alls uteslutet att ett sådant finns förlagt till ett svårtillgängligt parti av dammen bevuxet med tät bredkaveldun. Enligt Artportalen har sångsvan även observerats tidigare år i dammen under omständigheter som indikerar häckning. Figur 6. Några av de arter observerade inom eller strax utanför inventeringsområdena vid sumpskogen samt dammen. Överst från vänster fisktärna, överst till höger ormvrån, nederst till vänster sångsvan, samt nederst till höger tornfalk (utanför inventeringsområdet). 12

48 Förbigångsspår Falköping Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Tabell 4. Artlista häckfåglar i och vid dammen öster om järnvägen. Respektive arts naturvårdsstatus i fråga om rödlistning, upptagen i EU:s fågeldirektiv samt uppvisandet av sentida kraftig populationsminskning (Ottvall, Edenius m.fl. 2008; Lindström, Green m.fl. 2011) finns angivet. Art Vetenskapligt namn Rödlistning Upptagen i fågeldirektivet (FD) Sentida pop. Minskning (-50%) Häckningsindikation Möjlig (1-4), Trolig (5-10), Säker (11-20) Kommentar Fiskmås Larus canus Möjlig (2) Födosök Grå häger Ardea cinerea - Födosök Sångsvan Cygnus cygnus FD Trolig (8) 2 i par, bo? Snatterand Anas strepera Möjlig (4) 1 par, häckning? 4-5 hanar observerade Knipa Bucephala clangula Möjlig (4) 1 par, häckning? 4-5 hanar observerade Gräsand Anas platyrhynchos Säker (13) 1 hona med 10 pulli Sothöna Fulica atra Säker (20) Bo, häckar Kricka Anas crecca Möjlig (4) Rastar/födosöker. Häckning? Sävsparv Emberiza schoeniclus Sårbar (VU) Trolig (7) Permanent revir, 1 par Sädesärla Motacilla alba Trolig (5) Permanent revir Tornfalk Falco tinnunculus - Födosöker på omkringliggande åkrar Hämpling Carduelis cannabina Trolig (5) Spel/sång vid timmerupplaget Kanadagås Branta canadensis Möjlig (1) Grågås Anser anser Möjlig (1) Rastande/födosök i våtmark tiotal individer Rastande/födosök i våtmark tiotal individer Fisktärna Sterna hirundo FD Trolig (6) Födosök, spel/ceremonier, 2 par Törnsångare Sylvia communis Trolig (5) Spel/sång Sårbar (VU) Födosök över dammen, ej Tornseglare Apus apus - häckning Nära hotad (NT), -50% 1 par, spel/sång på Buskskvätta Saxicola rubetra Trolig (5) omkringliggande åkrar Sårbar (VU) 1 par, spel/sång på Rosenfink Carpodacus erythrinus Möjlig (3) omkringliggande marker Stenskvätta Oenanthe oenanthe Trolig (5) Permanent revir Sammantagen bedömning Vad avser groddjur i området är bedömningen att dammen öster om järnvägen har störst potential att utgöra lek- och uppväxtområde för olika arter groddjur. Dammarna inne i sumpskogen är i huvudsak temporära och bedöms till största delen torka ut tidigt på säsongen. I dammen öster om järnvägen observerades tre olika arter av groddjur; vanlig padda, mindre vattensalamander samt yngel av åkeralternativt vanlig groda. Ingen större vattensalamander observerades. Avsaknad av egentlig undervattensvegetation, förekomst av småspigg i tämligen stor omfattning, ett genomrinnande vattendrag samt hög närsaltsbelastning medför bedömningen att aktuell damm inte utgör någon direkt potential att fungera som lek- och uppväxtlokal för större vattensalamander. Det låga antalet av 13

49 Förbigångsspår Falköping Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB observerade övriga groddjur (möjligtvis undantaget vanlig padda) indikerar att dammen även generellt har begränsad potential som lek- och uppväxtlokal för groddjur. Inventering av häckfåglar har resulterat i en artlista som omfattar 47 arter som uppvisar någon form av häckningsindikation (ej födosök enbart). Fyra av dessa är rödlistade där respektive arts populationsnedgång i de flesta fall kan hänföras till ändrad markanvändning och rationaliseringar inom jordbruket, vilket resulterat i minskad tillgång till lämpliga häckningsmiljöer. I sumpskogen öster om järnvägen påträffades enbart gulsparv som rödlistad art och den är inte direkt associerad med skogen utan påträffas främst i brynområdet ut mot åkermarkerna. Sävsparv, buskskvätta och rosenfink är mer eller mindre knutna till vegetationen i dammen och inte osannolikt har möjligheten kraftigt förbättrats för bl.a. sävsparv att häcka i området i och med anläggandet av dammen i fråga. Rosenfink och buskskvätta har sannolikt även gynnats av den anlagda dammen med tillhörande strandvegetation, dock inte i samma omfattning som sävsparven. Sett till planerad verksamhet med byggnation av ett förbigångsspår i området (sumpskogen respektive dammen) görs bedömningen att i relation till fåglar och groddjur i området föreligger endast låg risk för allvarlig skada på särskilt skyddsvärda artförekomster. Aktuella miljöer som besitter befintliga naturvärden är avhängiga områdets hydrologi för bestå. Både den konstgjorda dammen och sumpskogen uppvisar dock redan idag kraftig hydrologisk påverkan i form av utgrävning, dikning och andra avvattningsföretag. 14

50 Förbigångsspår Falköping Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Referenser ArtDatabanken (2015). "Skyddsklassade arter - ArtDatabanken ( )." Lindström, Å., M. Green m.fl. (2011). "Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2010." Länsstyrelsen i Skaraborgs län (1991). "Våtmarker i Skaraborgs län." ISRN LSTY/R/M-91/2-SE. Malmgren, J. (2007). "Åtgärdsprogram för bevarandet av större vattensalamander och dess livsmiljöer (Triturus cristatus)." Ottvall, R., L. Edenius m.fl. (2008). "Populationstrender för fågelarter som häckar i Sverige. Rapport 5813." Svensk författningssamling (2009). Offentlighet- och sekretesslag. SFS 2009:

51 Bilaga 1 Häckningskriterier Häckningskriterier använda i samband med Atlasinventeringen för fåglar samt i föreliggande inventering av fåglar. Motsvarar även häckningskriterier som används i Artportalen i samband med inrapportering av fågelobservationer. Häcknings kriterier 1-4 indikerar Möjlig häckning, 5-10 Trolig häckning och Säker häckning. Möjlig häckning 1. Arten observerad under häckningstiden 2. Arten observerad under häckningstid i möjlig häckningsbiotop 3. Sjungande hanne (hannar) observerad, andra häcknings- eller revirläten hörda eller annat motsvarande beteende iakttaget under häckningstid 4. Ett par observerat i lämplig häckningsbiotop under häckningstid Trolig häckning 5. Permanent revir sannolikt genom observation av revirbeteende (t.ex. sång) eller motsvarande på samma plats under minst två olika 6. Parningsceremonier och spel, inklusive parning 7. Besök vid sannolik boplats 8. Ängsligt, eller oroligt beteende eller varningsläten från gamla fåglar tydande på ägg eller ungar i närheten 9. Ruvfläckar på gamla fåglar studerade i handen 10. Bobyggande eller utgrävande (uthackande) av bohål Säker häckning 11. Avledningsbeteende eller fågel som spelar skadad 12. Använt bo påträffat 13. Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare) 14. Gammal fågel som lämnar eller flyger in i eller till bo eller bohål under omständigheter eller på sätt som tyder på att boet är bebott 15. Gammal fågel som bär exkrementsäck 16. Gammal fågel med föda åt ungar 17. Äggskal påträffade 18. Bo där gammal fågel iakttagits ruvande 19. Ungar hörda i bo 20. Ägg eller ungar sedda i bo

52 Bjørkemus Sicista betulina registrering i Falköping Utvidelse av jernbanespor Naturformidling van der Kooij Naturformidling, konsekvensutredning og forskning

53 Bjørkemus Sicista betulina registrering i Falköping, Sverige: Utvidelse av jernbanespor Jeroen van der Kooij & Alex Sattarvandi Denne rapporten er utarbeidet på oppdrag for Trafikverket Der ikke annet er nevnt er foto tatt av Jeroen van der Kooij Ortofoto er bearbeidet av Enviro Planing ved Anna Dahlén van der Kooij, J. & Sattarvandi, A Bjørkemus Sicista betulina registrering i Falköping, Sverige: Utvidelse av jernbanespor. Naturformidling van der Kooij. 22 p. van der Kooij, J. & Sattarvandi, A Birch mouse Sicista betulina inventory in Falköping, Sweden: Railroad expansion area study. Naturformidling van der Kooij. 22 p. (in norwegian). Slattum, september 2016 Naturformidling van der Kooij Naturformidling, konsekvensutredning og forskning Rudsteinveien 67 NO-1480 Slattum Tlf: / E-post: jvdkooij@online.no

54 Innledning Denne kortfattede rapporten er laget i oppdrag for Trafikverket/Enviro Planing og skal gi et beslutningsgrunnlag for å minimere effekten av utvidelsen av jernbanesporet til et dobbeltspor på bjørkemusa. Kontaktperson hos Trafikverket har vært Emma Stemme, hos Enviro Planing var dette Anna Dahlén. Metodikk Kamera For å undersøke forekomst av bjørkemus i undersøkelsesområdet ble det brukt 11 kameraer av typen Reconyx hyperfire PC900. Ni av disse ble montert på spesielle stativer som sørger for fast vinkel, fast avstand til et foringskar og stødig montasje. Foringskaret ble gravd ned i bakken og fylt med melbillelarver og dekket til med et tynt moselag. To av kameraene (JV06 og JV07) ble montert på en trepinne og et løst foringskar ble gravd ned foran kameraet. Kameraene var stilt inn slik at de tok fem bilder når bevegelsessensorene ble aktivert (med 1 sekund mellomrom). Kameraet kunne deretter umiddelbart aktiveres på nytt. Det ble kun brukt infra-rød blits for billedtaging. Tidsrom Kameraene ble utplassert 19. august og ble hentet inn igjen 1. september Hvert kamera sto altså ute i 13 netter eller rundt 312 felletimer. Bilder Alle bilder ble gjennomgått for forekomst av virveldyr. Jonas Grahn var behjelpelig med artsbestemmelse av fuglebildene. Samtlige bilder blir lagret hos Naturformidling van der Kooij. Funnene vil bli lagt in i Artportalen. Posisjon Alle kameraposisjoner ble lest inn med GPS.

55 Resultater Kameraene tok i alt i underkant av bilder, hvorav bilder var brukbare for artsbestemmelse. Bjørkemus ble fotografert av fem kameraer, på de fleste kameraene ble arten fotografert flere ganger. Den er dermed godt etablert i undersøkelsesområdet. Kamera Antall bilder Bilder med dyr på % brukbare bilder S ,3 S ,0 S ,9 S ,7 JV ,7 S ,9 S ,0 JV ,9 S ,4 JV ,6 S , ,7

56 Pattedyr/Däggdjur Kamera nr S01 S02 S03 S04 JV05 S17 S18 JV07 S19 JV06 S20 Däggdjur Vattennäbbmus Neomys fodiens x x x x x x Vanlig näbbmus Sorex araneus x x x x x x x x x x x Dvärgnäbbmus Sorex minutus x x x x x x x x Vattensork Arvicola amphibius x x Åkersork Microtus agrestis x x x x x x x x x x Skogssork Myodes glareolus x x x Skogsmus Apodemus ind. x x x x x x x x x x Husmus Mus musculus x Brunråtta Rattus norvegicus x Dvärgmus Micromys minutus 2 x 1 x 3 x 1 x 1 x Buskmus Sicista betulina 7 x 16 x 8 x 5 x 1 x Grävling Meles meles x Iller Mustela putorius 7 x Rödräv Vulpes vulpes x

57 Sicista betulina Sicista betulina

58 Sorex araneus & Neomys fodiens Sorex araneus Sorex minutus Arvicola amphibius Microtus agrestis Myodes glareolus

59 Apodemus ind. Mus musculus Rattus norvegicus Micromys minutus Mustela putorius

60 Fugler & Herpetiler/ Fåglar, Kräldjur & Grodor Kamera nr S01 S02 S03 S04 JV05 S17 S18 JV07 S19 JV06 S20 Fåglar Vattenrall Rallus aquaticus x Törnskata Lanius collurio x Törnsångare Sylvia communis x x Gräshoppsångare Locustella naevia x Järnsparv Prunella modularis x Rödhake Erithacus rubecula x x Gärdsmyg Troglodytes troglodytes x x Bofink Fringilla coelebs x Kräldjur/Grodor Skogsödlan Zootoca vivipara x x Vanliga padda Bufo bufo x

61 Rallus aquaticus Locustella naevia

62 Habitatbilder & kamerasteder Kamera S01: Neomys fodiens, Sorex araneus, Sorex minutus, Microtus agrestis, Apodemus ind., Lanius collurio.

63 Kamera S02: Neomys fodiens, Sorex araneus, Sorex minutus, Microtus agrestis, Apodemus ind, Micromys minutus, Sicista betulina, Sylvia communis, Locustella naevia, Zootica vivipara.

64 Kamera S03: Sorex araneus, Sorex minutus, Arvicola amphibius, Microtus agrestis, Apodemus ind., Rallus aquaticus.

65 Kamera S04: Sorex araneus, Microtus agrestis, Apodemus ind.

66 Kamera JV05: Neomys fodiens, Sorex araneus, Microtus agrestis, Micromys minutus, Sicista betulina, Prunella modularis, Troglodytes troglodytes.

67 Kamera S18: Sorex araneus, Sorex minutus, Microtus agrestis, Apodemus ind., Erithacus rubecula

68 Kamera S17: Neomys fodiens, Sorex araneus, Sorex minutus, Microtus agrestis, Myodes glareolus, Apodemus ind., Micromys minutus, Sicista betulina, Erithacus rubecula, Troglodytes troglodytes, Fringilla coelebs.

69 Kamera S18: Sorex araneus, Sorex minutus, Microtus agrestis, Apodemus ind., Erithacus rubecula.

70 Kamera JV07: Neomys fodiens, Sorex araneus, Sorex minutus, Arvicola amphibius, Microtus agrestis, Apodemus ind., Sicista betulina.

71 Kamera S19: Neomys fodiens, Sorex araneus, Sorex minutus, Microtus agrestis, Apodemus ind., Mus musculus, Micromys minutus, Meles meles, Mustela putorius, Vulpes vulpes, Sylvia communis.

72 Kamera JV06: Sorex araneus, Myodes glareolus, Apodemus ind., Rattus norvegicus, Micromys minutus.

73 Kamera S20: Sorex araneus, Sorex minutus, Microtus agrestis, Myodes glareolus, Apodemus ind., Sicista betulina, Zootica vivipara, Bufo bufo.