UNDERLAGSRAPPORT BIOTOPSKYDD. Falköpings kommun, Västra Götalands län

Transkript

1 UNDERLAGSRAPPORT BIOTOPSKYDD Västra stambanan, Göteborg-Skövde Punktinsatser för effektivare tågtrafik Förbigångsspår Falköping Falköpings kommun, Västra Götalands län Järnvägsplan

2 Trafikverket Postadress: Kruthusgatan 17, Göteborg E-post: Telefon: Dokumenttitel: Underlagsrapport Biotopskydd, Förbigångsspår Falköping Författare: Tyréns AB, Åsa Röstell Dokumentdatum: Projektnummer: Ärendenummer: TRV 2015/11770 Version: 1.3 Kontaktperson: Emma Stemme, Trafikverket Foto: Tyréns Illustration: Tyréns 2

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning och metod... 5 Allmän beskrivning... 7 Generella biotopskydd... 8 Planerade arbeten Projektets påverkan Möjliga skyddsåtgärder Referenser

4 Sammanfattning En sinventering har utförts i projektet Förbigångsspår Falköping. Inventeringen följer svensk standard och är utförd i juni 2016 samt en kompletterande inventering i november Inventeringen gjordes med tillägget Generella biotopskydd ; vilka presenteras i detta PM. Inventeringsområdet ligger intill Västra Stambanan nordost om Falköping. Landskapet består av storskalig åkermark, en sumpskog samt några anlagda dammar. Femton generella biotopskydd har noterats inom inventeringsområdet; fem stenmurar, fyra odlingsrösen och sex öppna diken. Projektet förbigångsspår Falköping påverkar delar av tre stenmurar, tre odlingsrösen och ett öppet dike. Befintliga järnvägsdiken försvinner och ersätts med nya. Ett antal möjliga skyddsåtgärder föreslås. 4

5 Inledning och metod Med anledning av Trafikverkets projekt Förbigångsspår Falköping har denna underlagsrapport tagit fram som underlag till järnvägsplanen. I arbetet har en sinventering utförts. Inventeringen följer svensk standard (SS :2014). Inventeringen skedde den 2 juni 2016 och utfördes av Åsa Röstell, Tyréns AB. Ett kompletterande inventeringsbesök gjordes den 8 november Naturvärdesinventeringen är utförd på fältnivå med detaljeringsgrad Detalj med tilläggen: Naturvärdesklass Generellt biotopskydd Detaljerad redovisning av artförekomst I detta PM presenteras resultatet från sinventeringen, den del som berör generella biotopskydd. Avgränsning av inventeringen har gjorts i samråd med Trafikverket och omfattar området närmast järnvägen samt hela sumpskogen. Till detta lades områden som ska fungera som etableringsytor och bygg- och servicevägar. Delar av dessa kunde inte inventeras på grund av dåligt väder, de delar kallas här utredningsområde (figur 1). Utöver denna inventering utfördes en groddjursoch fågelinventering (Örnborg Kyrkander 2016) under våren och försommaren samt en inventering av buskmus (van der Kooij 2016) på sensommaren För mer detaljerad information om sinventeringen, de artinventeringar som gjorts samt hanteringen av artskyddsförordningen hänvisas till PM Naturvärdesinventering och PM Artskydd (Röstell 2016a; 2016b). 5

6 Figur 1. Karta över inventerat område, utredningsområde samt kommunala naturvårdsobjekt. 6

7 Allmän beskrivning Inventeringsområdet ligger i ett öppet odlingslandskap strax utanför Falköping. Öster om området ligger industriområdet Marjarp med bland annat omlastningscentral och i väster ligger ett område med kolonilotter. Norr om området ligger den lilla byn Friggeråker och i söder avgränsas området av väg 184. Området består av öppen, storskalig åkermark samt en sumpskog. Mellan järnvägen och industriområdet finns anlagda dammar. Vattentillförseln till dammarna sker via en bäck söderifrån samt från dag- och dräneringsvatten. Från dammarna rinner vattnet ut via Markabäcken till ån Slafsan. I området finns ett antal generella biotopskydd såsom stenmurar, odlingsrösen och öppna diken. Området öster om järnvägen sett söder ifrån. 7

8 Generella biotopskydd I området finns ett antal generella biotopskydd (figur 2 och tabell 1). Biotopskyddsområden är små mark- och vattenområden som är skyddade på grund av sina särskilda egenskaper som värdefulla livsmiljöer för både vanliga och hotade djur- eller växtarter. Generella biotopskydd finns i jordbrukslandskapet och har minskat starkt på grund av rationaliserad markanvändning. Biotoperna fungerar som spridningsvägar och är viktiga för variationen i ett brukat landskap. Bestämmelserna om skydd av generella biotopskydd finns att läsa i Miljöbalken (7 kap. 11 ) och förordningen (SFS 1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken mm. Inom ett biotopskyddsområde får inte åtgärder utföras som kan skada biotopen. När en järnvägsplan fastställs enligt lagen om byggande av järnväg upphävs förbudet. Flera av biotopskydden är också klassade som sobjekt (se vidare i PM Naturvärdesinventering (Röstell 2016)). Figur 2. Karta över generella biotopskydd inom inventeringsområdet; A-Q. Enligt uppgift är stenmur B borttagen av kommunen efter att inventeringen genomförts. 8

9 Tabell 1. Generella biotopskydd Förbigångsspår Falköping Bokstav Generellt biotopskydd Kommentar Naturvärdesklass A Stenmur Delvis övervuxen. Stenmuren slutar i ett odlingsröse (E). Buskmus, vanlig padda och skogsödla har hittats här. B Stenmur Delvis övervuxen med gödselpåverkad flora. Stenmuren slutar cirka 20 meter från järnvägen. Buskmus kan antas finnas även här. Enligt uppgift har kommunen tagit bort denna efter att inventeringen genomförts. C Stenmur Stenmuren är övervuxen och avgränsar sumpskogen i söder. Går inte ända fram till järnvägen. Buskmus kan antas finnas även här. D Stenmur Stenmuren är övervuxen med frodig vegetation. Det är oklart hur nära järnvägen den går, den slutar i en rishög med nässlor. Intill finns ett odlingsröse (G) och en mindre sälgdunge. Buskmus kan antas finnas även här. E Odlingsröse Ligger nära järnvägen och sitter ihop med en stenmur (A). En större sälg växer i röset och på och intill finns lite mer intressant flora i form av stormåra, skogsklöver, daggkåpa, nässelklocka, björnbär, gulvial och grässtjärnblomma. En hel del fjärilar flög kring röset. Röset är väl solexponerat och inte så övervuxet. Buskmus, vanlig padda och skogsödla har hittats här. F Odlingsröse Röset är solexponerat med håller på att växa igen. Buskmus kan antas finnas även här. G Odlingsröse Övervuxet röse intill en sälgdunge. Sitter ihop med en stenmur (D). Buskmus kan antas finnas även här. H Odlingsröse Ligger där dike J kulverteras. Buskmus kan antas finnas även här. 9

10 I Öppet dike Går längs med järnvägen. Buskmus och skogsödla har hittats i diket. En mindre förekomst av smörbollar finns här. J Öppet dike Går delvis längs med järnvägen men kommer från en kulvertering i åkern. Leder in till bäcken i Friggeråker. Buskmus kan antas finnas även här. K Öppet dike Öppet dike som är kantat av små almar, björkar och viden. Här växer kabbleka, bredkaveldun, starrarter och vattenmöja. Buskmus kan antas finnas även här. L Öppet dike Bäck som leder till dammarna. Frodig vegetation längs kanterna. I dammarna har mindre vattensalamander, vanlig padda och åkergroda/vanlig groda noterats. M Öppet dike Går längs med järnvägen. Buskmus har hittats i diket på flera ställen. N Öppet dike Kantar den norra delen av sumpskogen ut mot åkern. O Stenmur Går mellan vägen och åkermarken vid koloniområdet. P Allé Går längs vägen till den övergivna gården. Består av ask, alm och björk. Träden är gamla och värdefulla. Q Småvatten Anlagda dammar. Sitter ihop med dike L. Mindre vattensalamander, vanlig padda och åkergroda/vanlig groda har hittats här. Klass 3 - Påtagligt. Hänger samman med sobjektet Dammarna. Övrig natur (en del ingår i sobjektet sumpskogen, klass 3 påtagligt ) Klass 4 Visst (ingår i objektet Sumpskogen) 10

11 Planerade arbeten Projektets järnvägsplan bedöms kunna fastställas under hösten 2017 och produktion planeras till Trafikverket kommer efter pågående skede med systemhandling och järnvägsplan att göra en upphandling av entreprenadarbetena med målet att ha ett entreprenadkontrakt tidigt I pågående skede görs en övergripande etappbeskrivning och utbyggnadsordning samt en planering av eventuella skyddsåtgärder i form av tidsstyrning av arbetena. Under den inledande entreprenadtiden då planering och projektering utförs kan inledande etableringsarbeten utanför det befintliga spårområdet påbörjas, såsom avverkning, röjning, vegetationsavtagning och anläggande av etableringsytor samt byggvägar. Med start sommaren 2019 kan sedan de egentliga anläggningsarbetena starta. Projektets påverkan Arbeten med till exempel flytt av stenmurar, nyetablering av vegetationsytor, nya diken och dammar, dikesomgrävning etc. kan utföras med stöd av fastställd järnvägsplan under Trafikverket skulle också i samarbete med kommunen kunna vidta åtgärder på kommunens mark redan 2017 före fastställd järnvägsplan. Kommunens arbete med genomförande av gällande detaljplan för verksamhetsområde pågår, liksom kommunalt planarbete för fortsatt utveckling, och Trafikverket ser goda möjligheter till samordning. Breddningen av bankroppen innebär att tre odlingsrösen (E, F och G) behöver tas bort. Det innebär också att delar av tre stenmurar (A, B och D) behöver tas bort. A förkortas med cirka 15 meter, B med 68 meter, D med cirka 20 meter. Observera att stenmur B redan har tagits bort i sin helhet av kommunen efter att denna inventering gjorts. Ett öppet dike (K) kommer att förkortas med cirka meter. Järnvägsdikena I, J och M kommer att försvinna och ersättas med nya diken längs den nya bankroppen. Om föreslagen byggväg vid koloniområdet innebär breddning av befintlig väg eller anläggande av mötesplatser riskerar ytterligare en stenmur (O) att påverkas. Påverkan på de generella biotopskydden är illustrerad i figur 3. Stenmur (A) och odlingsröse (E). 11

12 Figur 3. Påverkan på generella biotopskydd, Förbigångsspår Falköping. Observera att stenmur B enligt uppgift har tagits bort i sin helhet av kommunen efter att denna inventering gjorts. 12

13 Möjliga skyddsåtgärder För att minska den negativa påverkan som projektet har på de generella biotopskydden föreslås följande skyddsåtgärder. De delar av stenmurarna som behöver tas bort byggs upp igen på lämpligt ställe, förslagsvis på sådan kommunal mark som är eller ska planläggas som naturmark. Samråd med kommunen pågår i frågan. Det är att föredra att stenmurar läggs upp som linjeobjekt, dvs. som en stenmur återigen, så att funktionen som spridningsväg bevaras. Förslagsvis grävs delar av muren ner i marken för att skapa lämpliga övervintringsmöjligheter för grod- och kräldjur och buskmus. Platsen ska vara fuktig och skuggig för att gynna groddjur, torr och solig för att gynna kräldjur. Förslagsvis läggs några på fuktiga/skuggiga platser och några på torra/soliga platser. Odlingsrösena som behöver tas bort byggs upp igen på lämpligt ställe, förslagsvis på sådan kommunal mark som är eller ska planläggas som naturmark. Samråd med kommunen pågår i frågan. Förslagsvis grävs delar av röset ner i marken för att skapa lämpliga övervintringsmöjligheter för grod- och kräldjur och buskmus. Platsen ska vara fuktig och skuggig för att gynna groddjur, torr och solig för att gynna kräldjur. Vid flytt av stenmurar och odlingsrösen ska följande beaktas: o o o o o o Arbetet med att rasera murarna och rösena ska ske under den varma säsongen, då grod- och kräldjur och buskmus inte ligger i dvala. Lämpligast är i maj eller i september. September bedöms vara den bästa tidpunkten för buskmus, medan maj är bättre för groddjuren. September är också en rimlig tidpunkt för groddjuren, om än inte optimal. För kräldjur går båda månaderna lika bra. Stenmurarna och odlingsrösena ska plockas isär med stor försiktighet och avsynas för att inte riskera skador på arter som kan finnas där. De två ovanstående punkterna gäller även vid flytt av sten som har mellanlagrats/lagts på tillfälligt upplag. De nya murarna och rösena ska byggas upp senast ett år efter att de raserats, helst samma år som de tagits ner. Murarna och rösena ska uppföras så att de liknar de stenmurar och odlingsrösen som finns på platsen idag. Arbetena ska ske i samråd med naturmiljösakkunnig. 13

14 Dikesvegetationen bör återskapas i de nya järnvägsdikena, så att den kan fortsätta vara en spridningskorridor och födosöksområde. Detta bör ske antingen genom plantering eller genom naturlig vegetationsåteretablering. Om man planterar/sår in vegetation bör man välja arter som är naturliga i området och gärna förstärka med lite värdefulla arter såsom smörboll. Eventuellt kan plantering/sådd vara att föredra då det finns mycket invasiva arter i området som kan riskera att ta över vid en naturlig återetablering. Ett skötselprogram för dikena område bör tas fram för att gynna lämplig vegetation. Förslagsvis kan åtminstone ytterslänt och dikeskrön få mer finkornigt material för att gynna vegetationen. Järnvägsdike (I). 14

15 Referenser ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala Franson Carin 2008, Naturvårdsprogram Falköpings kommun van der Kooij, Jeroen 2016, Bjørkemus Sicista betulina registrering i Falköping, Sverige: Utvidelse av jernbanespor. Naturformidling van der Kooij Länsstyrelsen Västra Götaland Web-GIS , Infokartan Notisum.se 2016, Artskyddsförordningen (2007:845) Röstell Åsa 2016a PM Naturvärdesinventering Förbigångsspår Falköping Trafikverket Röstell Åsa 2016b PM Artskydd Förbigångsspår Falköping Trafikverket Svensk Standard 2014, SS :2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, sbedömning och redovisning Svensk Standard 2014, Teknisk rapport SIS-TR :2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Komplement till SS Örnborg Jonas 2016, Inventering av groddjur och fåglar vid Friggeråker, Falköpings kommun Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB 15

16 Trafikverket, Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17 Telefon: , Texttelefon: