Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun.

Transkript

1 1 Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. Bakgrund Området Ödegårdens södra del kommer att bebyggas enligt detaljplan 1, och i samband med detta kommer ett tidigare utpekat medelrikkärr/våtmark 2 med höga naturvärden att exploateras. Som kompensationsåtgärd för förlusten har naturvårdsåtgärder föreslagits i de övriga fyra dammar som finns i närområdet. Länsstyrelsens har i yttrande 3 eftersökt ett detaljerat förslag på åtgärder som skall anmälas som ett samråd till länsstyrelsen. Ett särskilt fokus ligger på groddjur. En enkel rapport med beskrivningar av dammarna jämte översiktliga åtgärder har därefter tagits fram av Sotenäs kommun 4. Vårt uppdrag har varit att detaljerat beskriva vilka åtgärder som är lämpligast att utföras i området i stort och i de enskilda dammarna. Områdets amfibier har tidigare också beskrivits i utlåtande 5. Rödlistade arter anges enligt aktuell rödlista 6. I det kringliggande landskapet förekommande arter av groddjur samt lite om deras ekologi Åkergroda påträffas i alla naturtyper. Lek under mitten av april. Arten föredrar fiskfria småvatten, diken och liknande miljöer. Vuxna djur i vatten under leken på våren, under resten av året på land. Vattenbunden utveckling av ägg och yngel dagar fram till metamorfos (omvandling till landliv). Viloplats och övervintring sker på frostfritt djup i mark eller i vatten. Vanlig groda. Lek i början av april, i övrigt som åkergroda. Vanlig padda som åkergroda, men övervintring enbart på land. Vill gärna ha större och djupare dammar. Leker även i vatten med fisk. Mindre vattensalamander. Lek under april-maj i permanenta, fiskfria, vegetationsrika småvatten. Ynglen metamorfoserar och vandrar upp på land senare än grodor och paddor. Övervintring under murken död ved, stenar m m, eller i vatten. Större vattensalamander. Som ovan, men kräver ett högre ph-värde i vattnet. Vill gärna ha djupare dammar (>0,5 meter). Vuxna kan stanna kvar i lekvattnet in i juni. Stinkpadda har tidigare eftersökts i området men utan resultat. Arten gynnas av släta öppna hällmarker. Topografi och ett delvis tät markvegetation gör att det har bedömts som osannolikt att arten f n finns i området. Arterna om beskrivits ovan har alltså likartad ekologi och många av dem förekommer ofta tillsammans. En skillnad är dock att vanlig padda och större vattensalamander gärna vill ha lite 1 Sotenäs kommun Detaljplan för Ödegården 1:9 m fl. Ödegården, Sotenäs kommun, Västra Götaland. Planbeskrivning. Utställningshandling Naturcentrum AB och HydroGIS AB Biologisk inventering av planerad bebyggelse vid fastigheten Ödegården, Vägga, Sotenäs kommun samt utlåtande avseende bryggplatser. Naturvårdsinventering. Naturcentrum AB Länsstyrelsen, samhällbyggnadsenheten Yttrade över detaljplan Ödegården 1:9 m fl Sotenäs kommun, Västra Götalands län. Yttrande ; dnr Karlsson, M Rapport från platsbesök gällande kompensationsåtgärder vid Ödegården (Vägga 2:262). Sotenäs kommun. Rapport Miljönämnden i mellersta Bohuslän Nature Artbevarande & Foto AB Kompletterande naturundersökning. Nature ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

2 Naturvårdsutlåtande 2 djupare vatten. Grodorna går upp på land lite tidigare än salamandrarna vilka ibland kan stanna kvar i dammarna ända till hösten. Samtliga arter leker under under våren från mars maj, därefter sker ägg- och larvutveckling i vatten varefter djuren omvandlas till ett liv på land och lämnar vattnet. Åtgärder i området som gynnar groddjur i det aktuella området Groddjur kräver generellt fiskfria vatten, värme, föda och övervintringsplatser. Vanlig padda kan dock förekomma tillsammans med fisk, eftersom den har ett starkt giftigt hudsekret, även som yngel. Dammarnas vattenspeglar bör inte vara alltför små, de skall vara permanenta (så att de inte torkar ut under sommaren), de skall gärna innehålla grunt liggande berghällar som värms upp tidigt under våren och de bör vara åtminstone 50 cm djupa. Dammarna skall heller inte vara alltför starkt beskuggade. En mer exponerad damm får ett varmare vatten vilket i sin tur gynnar produktionen av insekter (föda). Det kringliggande landskapet skall erbjuda jaktmarker för djur i landlevande stadium samt övervintringsplatser. De ideala jaktmarkerna utgörs av gräsytor, grusiga marker med inslag av buskar och ljungtuvor så kallade mosaikmarker. Exempel på flack berghäll (damm 3) gynnsam för värmealstring i dammar (tv). Bilden till höger (damm 1) visar alltför högväxt och tät ljungvegetation, i vilken groddjur har svårt att ta sig fram. Eftersom dammarna genomgår en naturlig succession från helt öppna, via en igenväxning med örter och mossor till ett slutligt stadium med gräs, örter och skog, måste dammarna hållas öppna på artificiell väg. Detta kan ske genom urgrävning med grävmaskin och bortforsling av material med dumper. Även kringliggande marker kan behöva åtgärdas eftersom det även där pågår en successiv igenväxning med gräs, örter, ljung, buskar och träd. Lämpliga åtgärder kan vara bete, röjningar, bortgrävning av växtlighet med grävmaskin och/eller bränning. Det sistnämnda kan var ett mycket intressant alternativ kring någon eller några av dammarna. För att förhindra att viktiga delar av groddjurspopulationen ger sig iväg in i det planlagda området, både under exploateringsfasen och när området är färdigställt, bör en avskärande Svante Hultengren

3 3 skärm anläggas (gul linje på kartan visar). Denna bör ha u-formade ändar, som hindrar djuren att ta sig förbi skärmen. Skärman anläggs eftersom groddjuren gärna kryper upp på varma ytor av asfalt m m för att värma sig, främst under vår och höst. Detta leder ofta till att groddjur blir överkörda. De föreslagna åtgärderna kommer att gynna grod- och salamanderfaunan i området, och populationerna kommer sannolikt att stärkas det kan alltså bli fråga om inte bara no net loss utan net gain av biologisk mångfald, åtminstone när det gäller groddjur. Med utgångspunkt i de ovan beskrivna ekologiska kraven, har åtgärder för de olika dammarna designats. Se beskrivningar samt karta på sidan 7. Vi föreslår också att någon av oss medverkar under igångsättandet av åtgärderna samt att vi får tillfälle att följa upp och kvalitetssäkra dessa. Beskrivningar av de olika dammarna Damm/våtmark 1 Beskrivning: Större vattenyta, tämligen djup damm. Flytbladsväxter. Koordinat SWEREF 99 TM (mittpunkt): / Storlek totalt (inkl omgivande våtmarker): 440 m 2. Nuvarande vattenyta: ca 315 m 2 (vid normalvattenstånd). Åtgärder: Ingen grävning i själva dammen behövs. Bortskrapning av torv och ljungmaterial till berg ca 125 m 2 i den norra änden av dammen. Resterande delar lämnas orörda. Damm 1 (26 oktober 2016). Den högra (norra) delen av bilden visar det område där åtgärder föreslås.

4 4 Damm/våtmark 2 Beskrivning: Mindre vattenyta, tämligen djup och till formen rund damm. Flytbladsväxter. Dammen har också nära kontakt med damm 3. Koordinat SWEREF 99 TM (mittpunkt): / Storlek totalt (inkl omgivande våtmarker): 560 m 2. Nuvarande vattenyta: ca 220 m 2 (vid normalvattenstånd). Åtgärder: Ingen grävning i själva dammen behövs. Bortskrapning av torv och ljungmaterial till berg ca 100 m 2 i den västra delen av dammen. De östra delarna delar lämnas orörda. Damm 2 (20 oktober 2016). Åtgärder föreslås i den del som ligger längst bort i bilden. Damm/våtmark 3 Beskrivning: Avlång och öst-västligt liggande damm/våtmarksområde. Åtgärderna bedöms som lämpligast i de västra delarna. Tämligen grund och igenväxande damm. Dammen har också nära kontakt med damm 2. Koordinat SWEREF 99 TM (mittpunkt): / Storlek totalt (inkl omgivande våtmarker): ca 730 m 2. Nuvarande vattenyta: ca 300 m 2 (vid normalvattenstånd). Åtgärder: Bortskrapning av torv och ljungmaterial ner till berg ca 80 m 2 i den västligaste delen av dammen. De östra delarna delar lämnas orörda. Den västra delen av dammen (ca 300 m 2 ) grävs ur till ca cm s djup.

5 5 Damm 3, 20 oktober Åtgärder genomförs i den närmast kameran liggande delan av bilden. Den bortre lämnas orörd. Damm/våtmark 4 Beskrivning: Avlång och sydöst-nordvästligt liggande damm/våtmarksområde. Bedöms vara den finaste av de fyra dammarna och med bäst möjligheter till en positiv utveckling när det gäller groddjursfaunan. Åtgärderna inriktas på de centrala och västra delarna. Dammen är liksom dam 3 tämligen grund och igenväxande. Dammen har nära kontakt med goda övervintrings- och födosöksområden för groddjur. Koordinat SWEREF 99 TM (mittpunkt): / Storlek totalt (inkl omgivande våtmarker): ca 760 m 2. Nuvarande vattenyta: ca 395 m 2 (vid normalvattenstånd). Åtgärder: Bortskrapning av torv och ljungmaterial ner till berg ca 160 m 2 i den västligaste delen av dammen (se karta). De östra delarna delar lämnas helt orörda. Den centrala delen av dammen (ca 390 m 2 ) grävs ur till ca cm s djup.

6 6 Damm 4, 20 oktober Dammen var nästan torrlagd vid fält besöket. Våtmarksområde med stor potential för groddjur. Hela våtmarken grävs ut till cm s vattendjup. I den vänstra delen av bilden utvidgas damman. i den närmast liggande delen av bilden. Den bortre lämnas orörd.

7 Naturvårdsutlåtande Svante Hultengren