ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

Transkript

1 ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN Krister Mild Torunn Hofset Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

2 Varför är det viktigt med biologisk mångfald? Naturens eget värde Etiska, moraliska, filosofiska & religiösa skäl Kulturella, sociala och hälsoaspekter Ekosystemtjänster Resiliens buffrar vid t.ex. klimatförändring Ekonomiska skäl, samhällsutveckling m.m. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

3 Hur går det för arterna och deras ekosystem? Länderna i norra halvklotets taigabälte har naturligt artfattiga och mer resilienta ekosystem än i merparten av de varmare delarna av världen. Större andel tåliga arter ger större möjlighet att arbeta för att stoppa förlusten av arter. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

4 och i Sverige då? I Sverige har tre fjärdedelar av naturtyperna och hälften av arterna som listas i EU:s art- och habitatdirektiv inte gynnsam bevarandestatus. Större hänsyn behövs när resurser nyttjas, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Styrmedel saknas eller tillämpas inte. Det finns inte tillräckliga resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster på sikt ska kunna bevaras Fördjupade utvärderingen 2015 om 16:e MKM Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

5 Hur går det för arterna i Sverige? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

6 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

7 Vad har vi åtagit oss? EU-direktiv Internationella konventioner Miljöbalken Artskyddsförordningen Sektorslagstiftning Miljökvalitetsmål Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

8 Hur hanteras artskyddet i prövningar? Avsiktlighet Risk för påverkan på bevarandestatus Tvingande skäl av allt överskuggande allmänintresse Dispens Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

9 En arts bevarandestatus anses gynnsam när populationsutvecklingen långsiktigt stabil eller ökande arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, och artens naturliga utbredningsområde inte minskar, och det finns tillräckligt stora arealer av lämpliga livsmiljöer så att artens populationer kan finnas kvar på lång sikt. 9

10 Gynnsam bevarandestatus (GYBS)? LÅNGSIKTIGT STABIL POP. VIKANDE POP.-TREND HASTIGT MINSKANDE POP. UTDÖENDE MEN LOKALT ALLMÄN GYBS regionalt GYBS regionalt Ej GYBS regionalt Utdöende GYBS nationellt Ej GYBS nationellt (?) Ej GYBS nationellt 10

11 Hur bedöma påverkan på GYBS i artskyddsprövningar? Hur bedöma GYBS om påverkan sker i ett lokalt eller regionalt kärnområde där arten fortfarande är vanlig? Svartfläckig blåvinge Hur bedöma GYBS om påverkan sker i en fragmenterad population? Apollofjäril Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

12 Hur bedöma påverkan på GYBS i artskyddsprövningar? Väg samman olika typer av information om populationsstatus. Hur ser pop.utvecklingen ut inom/mellan de olika delpopulationerna. Är den berörda populationen en sink eller source? Kumulativa effekter? I minskande och fragmenterade populationer är kvarvarande lokala kärnområden viktiga att bevara/förstärka >>>framtida spridningscentra. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

13 Kumulativa effekter ofta de små stegens förändring 13 Planera på landskapsnivå! Kumulativa effekter bedömas i en större skala. Ökad hänsyn till vad arterna faktiskt kräver. Effektiva verktyg för planering på landskapsnivå samt bedömning av kumulativa effekter behöver utvecklas

14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Artskyddsprövningar - bara ett av flera sätt att jobba med artbevarande