Restaurering av våtmarksområdet Hejnum Kallgate

Transkript

1 LIFE-projekt på nordöstra Gotland LIFE06 NAT/S/ RestHejK Restaurering av våtmarksområdet Hejnum Kallgate 1

2 Tillsammans för värdefull natur På Gotland finns många betesmarker som är så kallade Natura 2000-områden. Natura 2000 är ett nätverk av de mest värdefulla naturområdena i Europa och varje medlemsstat har ansvar att bevara och utveckla naturvärdena knutna till utvalda livsmiljöer och arter. EU-fonden LIFE kan hjälpa till att finansiera mer omfattande restaurering och skötsel av Natura 2000-områden. Under åren driver Länsstyrelsen ett LIFE-projekt i Gotlands största sammanhängande våtmarksområde Hejnum Kallgate. Det övergripande målet med projektet är att skydda och bevara områdets unika livsmiljöer och arter. Detta ska bland annat åstadkommas genom att utföra försiktiga röjningar i igenväxta delar av området och återuppta en beteshävd som gynnar områdets naturvärden. En viktig del i projektet är också att sprida information om området och dess värden samt göra det tillgängligt för besökare. Projektet har en totalbudget på euro som till hälften finansie- Snedstreckad lövmätare ras av LIFE och i övriga delar av Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och WWF. Bland annat har erfarenheter från arbetet och exempel på de insatser som gjorts visats upp för intresserade och en längre spångad vandringsled har anlagts i ett område som annars varit relativt otillgängligt för besökare. När projektet är slut kommer våtmarksområdets betesmarker att skötas av markägare och djurhållare med hjälp av EU-ersättning och det är projektets förhoppning att det goda samarbetet fortsätter kring hur markerna kan skötas för att gynna dess naturvärden. Med den här skriften vill vi bjuda in också Dig i vårt arbete. Vi vill berätta om områdets underbara natur, dess speciella förutsättningar och hur vi på Länsstyrelsen tillsammans med våra samarbetspartners arbetar för att uppnå långsiktigt hållbara mål för ett mycket viktigt naturområde. Brun ögontröst 2 Guckusko 3

3 Naturen i området Näbbstarr 4 Hejnum Kallgate är Gotlands största våtmarksområde. Området ligger på märgelkalksten som överlagras av bleke och är ett unikt område för Gotland. Att området inte har odlats upp och samtidigt är så stort och sammanhängande gör att här har kunnat utvecklas mycket skyddsvärda livsmiljöer där hotade arter har kunnat överleva. Nedanför den branta sluttningen i områdets västra del löper den i landskapet tydliga strandvallen från Ancylussjön. Våtmarken avgränsas i öster av Litorinahavets strandvall. Vallen höjer sig obetydligt över omgivningen men syns lätt i landskapet genom sin avvikande torra vegetation. Området har en mycket speciell och känslig hydrologi som endast i mindre grad påverkats av mänskliga aktiviteter. Litorinavallen i öster dämpar upp avrinningen, som sker i sydostlig riktning, från Hejnumhällars östra förkastningsbrant. Ovanför strandvallen utsätts det öppna och flacka områdena regelbundet för omfattande översvämningar och endast på ett fåtal platser bryter bäckar igenom strandvallen. I övrigt sker avvattningen i framförallt södra delen av området genom ytliga markvattenrörelser som tränger igenom det grövre moränmaterialet i den åsliknande strandvallen. Litorinavallen utgör både en gynnsam och uppbromsande barriär för vattenmängden under nederbördsrika perioder och ett vattenmagasin under torrare väderförhållanden. Stora delar av området täcks av tallskogar och på många håll finns även ett rikt inslag av gran. En stor del av tallarna har en ålder som överstiger flera hundra år. Skogen är överlag mycket senvuxen och åldersstigen och hyser stora naturvärden. Våtmarksområdena i den centrala och norra delen av Hejnum Kallgate består främst av rikkärr. Rikkärr är ur ett nationellt perspektiv en ovanlig naturtyp med mycket höga naturvärden. Många skyddsvärda växt- och djurarter har anpassat sig till den speciella miljön och arternas överlevnad är helt beroende av att deras livssmiljö bevaras. Mossfloran i området är mycket rik och en rad arter har sin största gotländska förekomst just här i Hejnum Kallgate. I den södra delen av området finns Bälsalvret som kan beskrivas som en karg blekevät och utgör en helt unik naturtyp som inte går att hitta på andra håll. Hejnum Kallgate utgörs av en mosaik av fuktiga rikkärr, gles tallskog och hedmarksmoråden. Kalkbleken som överlagrar märgelstenen är mycket finkornig. Den har dessutom ett rikt innehåll av sten som ligger i vackra uppfrysningsmönster på markytan. Uppfrysningen gör också att vedväxternas rötter på vissa håll häver sig i långa bågar, likt slingrande ormar, ovanpå marken. Vegetationen på Bälsalvret är gles men mycket rik. Örtrikedomen är stor trots de karga markförhållandena och området hyser en rad olika skyddsvärda fjärilsarter, såsom väddnätfjäril, Euphydryas aurinia, snedstreckad löv- mätare, Scopula virgulata och blodtoppblomvecklare, Eupoecilia sanguisorbana. På de artrika men karga delarna av Bälsalvret är någon igenväxning knappt märkbar, vilket mycket har sin förklaring i att den blöta miljön i kombination med uppfrysningen gör det svårt för igenväxande vegetation att få fäste. Samtidigt skapar uppfrysningen också de markblottor som gör att konkurrenssvaga arter kan hitta lämpliga platser att etablera sig på. Källnate 5

4 Åtgärder som genomförts inom Life-projektet. Filehajdar Ancylus vallen Orgvätar Lärbro Naturvårdsarbete Hejnum Kallgate har utnyttjats extensivt som betesmark sedan lång tid tillbaka. Från 1970-talet har betet successivt upphört och våtmarkerna har därefter sakta vuxit igen. När bete återinfördes i början på 2000-talet gjordes kraftiga maskinröjningar där träd friställdes och buskar togs bort. Samtidigt medförde alltför många och tunga betesdjur att de känsliga våtmarkerna i vissa delar blev väldigt söndertrampade. Ett hårt betestryck är särskilt illa för den känsliga väddnätfjärilen, som finns i området. Fjärilen ingår i EU:s habitatdirektiv vilket Sverige har åtagit sig att skydda inom Natura Tingstäde Slite Hejnum Kallgate sträcker sig 5,5 km i nord-sydlig riktning och drygt 2 km i östvästlig riktning. Området nås framförallt från de parkerings- och informationsplatser som finns vid Kallgatburgs naturreservat i nordväst samt längs väg 147 i sydväst. I samarbete med markägare och djurhållare startade därför LIFE-projektet som ett led i att försiktigt försöka röja återstående marker och reglera betet så att det inte skulle skada området. Projektets mål för röjning är att minska andelen igenväxta marker genom att i identifierade röjningsområden låta utföra manuella röjningar. Väddnätfjäril, Euphydryas aurinia, ingår i EU:s habitatdirektiv och Sverige har åtagit sig att skydda den inom nätverket Natura I Hejnum Kallgates våtmarker har väddnätfjärilen sitt starkaste fäste på ön. Särskilt gynnsamma platser för fjärilen finns på Bälsalvret längst i söder mot Slite-vägen, samt längs den södra kraftledningsgatan centralt i området. Ett extensivt bete kan vara gynnsamt för fjärilen, medan ett hårt bete däremot 6 Littorinavallen Bestånd av guckusko Hejnumhällar Visby Väddnätfjäril Manuell röjning utförs av Länsstyrelsen. Gräns för Natura 2000-området Hejnum Kallgate. Anlagt vattenhål. Parkeringsplats och information. Rövätar Kallgatburgs Permanent stängsling med eltråd. Uppsatt av LIFE-projektet. Hejnum Kallgate Fållor för betesdjur. Naturreservat Delvis spångad vandringsled. Hejnumhällar Skyddad inhägnad, fjärilshägn, med förekomst av bland annat väddnätfjäril. Utsiktstorn Mot Slite Färist Vandringsled En gotlandstun avgränsar området mot vägen. Bälsalvret Meter: Mot Visby 7

5 Projektets mål för väddnätfjäril är att antalet larvkolonier i området ska öka med 50 % jämfört med det antal som fanns vid en inventering Målet ska nås genom att betet anpassas så att det inte skadar fjärilen. Det kan till exempel innebära reglering av betestider och antal djur, samt att vissa områden endast röjs lätt och får förbli betesfria. Guckusko Guckusko Kärrlilja 8 missgynnar arten. Då fjärilen är känslig för hårt bete har ett drygt 50 ha stort område inhägnats i Natura 2000-områdets centrala del. Dit har betesdjuren inte tillträde. I detta fjärilshägn förekommer även andra sällsynta fjärilsarter, till exempel den starkt hotade blodtoppblomvecklaren, Eupoecilia sanguisorbana, som är knuten till sin värdväxt blodtopp, Sanguisorba officinalis. Väddnätfjärilens larver är beroende av ängsvädd, Succisa pratensis, som fungerar som dess värdväxt. Fjärilshonan lägger alla sina ägg på bladundersidan av några få ängsväddplantor. Hon väljer blad som är vända mot söder på en planta som helst växer på en något upphöjd tuva så att ägg och larver inte riskerar att svämmas över. Hårt betad ängsvädd blir liten och trycker sig tätt till marken, vilket gör att det svårt för väddnätfjärilen att utnyttja den som värdväxt. Guckusko, Cypripedium calcelous, är en orkidé som ingår i EU:s habitatdirektiv och liksom som för väddnätfjäril har Sverige åtagit sig att skydda den inom nätverket Natura I Hejnum Kallgate finns det en stor förekomst av den vackra guckuskon. Guckusko hittades i området första gången 1949 och sedan dess har många besökare varje år vallfärdat för att titta på den då den blommar som finast i början på juni. Naturskyddsföreningen på Gotland deltar i projektet genom att arrangera årliga vandringar för allmänheten till guckuskolokalen. Projektets mål för guckusko är att beståndet av guckusko i Natura 2000området ska bibehållas eller om möjligt öka. Målet ska nås med särskild information riktad till allmänheten. Bete En stor del av Hejnum Kallgates Natura 2000-område betas av nötboskap. Dessa tillhör Hejnum hällar ekonomiska för- ening som är en sammanslutning av ett 10-tal markägare. Föreningen ansvarar även för fårbete i andra områden utanför Natura 2000-området. I LIFE-projektet beskrivs att betet inom området ska ökas på marker som klarar hårt betestryck, som till exempel områdets rikkärr. Rikkärr är ofta beroende av hävd i form av bete för att naturvärdena skall bevaras men våtmarkerna är samtidigt känsliga för slitage. Vissa åtgärder måste genomföras för att förbättra betesdriften inom området. Mindre fållor och mer långsiktiga lösningar när det gäller hanteringen av djuren ska underlätta betet och skötseln av djuren. Lättare djur ska användas där risken för markskador är stor till exempel i anslutning till väddnätfjärilens större fortplantningsområden. Djurens påsläpp på betesmarkerna ska också kunna styras beroende på markförhållanden och väderlek. Projektets mål är att bete ska upprätthållas i minst 650 hektar (ca 70 %) av områdets olika skötselområden. Inga trampskador skall förekomma och betestrycket skall bli mer jämnt fördelat. fåtal platser där vattnet har möjlighet att ta sig genom vallen. Att området är blött en stor del av året gör det extra känsligt för verksamheter som kan orsaka markskador. Området bör därför skyddas från att till exempel allmänheten kan tas sig in med bilar och motorcyklar. Dessutom får inga röjningsarbeten ge upphov till markskador genom att för tunga maskiner används. Projektets mål när det gäller ingrepp och slitage på området är att dess hydrologi ska förbli ostörd och att inga markskador skall uppkomma genom mänskliga aktiviteter. I södra delen av området, längs den större vägen mellan Visby och Slite, har till exempel en traditionellt gotlandstun satts upp. Det ger en fin inramning av områdets södra del, men förhindrar också oönskade fordon. Honungsblomster Ingrepp och slitage på området De unika naturvärden som finns i Hejnum Kallgate beror mycket på områdets speciella hydrologi. I väster avskärmas området av Ancylusvallen och i öster av Litorinavallen. Området mellan de två strandvallarna är mycket flackt vilket medför att avrinningen av vattnet går mycket långsamt. Det finns bara ett Träspänger gör det blöta området tillgängligt för allmänheten. 9

6 Information till allmänheten samt övervakning av växter och djur utgör viktiga delar av projektet. Tillgänglighet Det är inte helt lätt som besökare att hitta rätt i Hejnum Kallgates stora våtmarksområde. Ett av syftena med LIFE, förutom själva naturvårdsåtgärderna, är att allmänheten ska få kännedom om projekten och lära sig något om områdets naturvärden. Informationsinsatser och åtgärder för tillgänglighet i ingår därför i projektet. Projektets mål för tillgänglighet omfattar bland annat anläggande av informationsplats, vandringsled och utsiktstorn. Gotlands Bro orienteringsklubb har samarbetat i projektet genom att ta fram en detaljerad orienteringskarta. Uppföljning av arter Ängsvädd 10 Högskolan på Gotland hjälper till att finansiera uppföljning som skall genomföras på ett antal skyddsvärda arter inom området. Följande arter omfattas av inventeringen; blodtopp, Sanguisorba officinalis, ängsvädd, Succisa pratensis, honungsblomster, Herminium monorchis, luktsporre, Gymnadenia odoratissima och källnate, Potamogeton coloratus. Förekomst av blodtopp, honungsblomster och luktsporre har valts för att de visar på höga naturvärden. De är också arter som relativt tidigt reagerar på förändringar, till exempel i skötselåtgärder. Uppföljning i fasta provytor på Bälsalvret där det idag inte förekommer något bete, har visat att till exempel både honungsblomster och luktsporre förekommer i högre antal på låga tuvor än på medelhöga och höga tuvor samt i närheten av lite större buskar och träd. Resultaten kan intressant nog tolkas som att en långsam igenväxning av buskar och träd ger mer skugga, skyddar arterna från vind samt att mindre vatten avdunstar från öppna ytor, vilket skulle kunna gynna de båda arterna. Väddnätfjäril 11

7 Har du frågor om området eller LIFE-projektet? Besök gärna projektets hemsida, eller ring våra projektansvariga, Anna-Lena Fritz / eller Gunilla Lexell/ på Länstyrelsen på Gotland. 12 Brochyren har producerats av Aron Hejdström Produktion på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands Län. Texten är skriven av Anna-Lena Fritz. Illustrationerna är gjorda av Lisa Behrenfeldt och kartorna av Aron Hejdström. Foto på sidan 6 och till vänster på sidan 10, Anna-Lena Fritz. Foto sidan 11, Oskar Kullingsjö. Övriga fotografier, Aron Hejdström. Tryckt hos Gotlands Grafiska, Visby 2011.